Добірка наукової літератури з теми "Trotsky"
Оформте джерело за APA, MLA, Chicago, Harvard та іншими стилями
Ознайомтеся зі списками актуальних статей, книг, дисертацій, тез та інших наукових джерел на тему "Trotsky".
Біля кожної праці в переліку літератури доступна кнопка «Додати до бібліографії». Скористайтеся нею – і ми автоматично оформимо бібліографічне посилання на обрану працю в потрібному вам стилі цитування: APA, MLA, «Гарвард», «Чикаго», «Ванкувер» тощо.
Також ви можете завантажити повний текст наукової публікації у форматі «.pdf» та прочитати онлайн анотацію до роботи, якщо відповідні параметри наявні в метаданих.
Статті в журналах з теми "Trotsky"
1
Bryantsev, Michail V. "L. D. Trotsky’s “The Lessons of October” and the Struggles at the Highest Level: Viewpoint of the Population in 1920s." Herald of an archivist, no. 2 (2019): 467–79. http://dx.doi.org/10.28995/2073-0101-2019-2-467-479.
Повний текст джерелаАнотація:
The article analyses the aftermath of the publication of Trotsky's “The Lessons of October” in autumn of 1924, which produced much controversy in the camp of his opponents. Kamenev, Stalin, and his others smote Trotsky and posed the question “Leninism or Trotskyism?” to antithesize Lenin and Trotsky. The controversy was in the focus of attention of Soviet citizens, who showed “great interest” in this “literary discussion.” The issue remained center-stage in late 1924 - early 1925. The analysis of information materials demonstrates controversial attitudes of the population to the struggle. Many championed Trotsky. Having no way to find out more about Trotsky's views and mistrusting official publications, people often gave preference to rumors, which reflected not facts, but their wishes. Many saw in Trotsky their defender from the arbitrary rule, who acted in the interest of the people and suffered for his views. Many, party members also, demanded to allow Trotsky to express his opinions outside the framework of propaganda. At the same time, the “The Lessons of October” fed the negative image of Trotsky, already in formation. Quite noticeable role was played by the official propaganda trying to paint Trotsky as a traitor to the interests of the Soviet state. Not understanding the mechanism of the internal conflicts which after Lenin's death were tearing the RCP(B) apart, the population was swept by the Central Committee propaganda. Party propagandists cast Trotsky as a detractor of the party and Lenin himself. The campaign launched against Trotsky and his “The Lessons of October” bore its fruit. The authorities presented Trotsky as a Menshevik and unscrupulous enemy of the Soviet power. Information materials of early 1925 show not only a slump in Trotsky’s popularity, but also a growing bias against him.
2
Thatcher, Ian D. "Trotsky and Bor'ba." Historical Journal 37, no. 1 (March 1994): 113–25. http://dx.doi.org/10.1017/s0018246x00014722.
Повний текст джерелаАнотація:
ABSTRACTLeon Trotsky's contributions to the journal Bor'ba, published in St Petersburg between February and July 1914, have been overlooked in scholarly accounts of his biography. This paper has two aims. First, to provide an exposition of Trotsky's contributions to this journal; and, second, to explain why they have been forgotten. Three explanations are offered. First, Trotsky biographers look to Deutscher's trilogy for the main events in Trotsky's life, and he does not mention Bor'ba. Second, Trotsky himself did not refer to his work for the journal in his autobiography My Life. Finally, Stalin did not use Lenin's critique of Trotsky's participation in Bor'ba as further ammunition against Trotsky in the power struggle after Lenin's death.
3
Strekalov, I. N. "Was Lev Trotsky the leader in the Petersburg Soviet of Workers’ Deputies in 1905?" Modern History of Russia 11, no. 2 (2021): 356–69. http://dx.doi.org/10.21638/11701/spbu24.2021.204.
Повний текст джерелаАнотація:
The article reexamines the role of famous revolutionary and Social Democrat L. D. Trotsky in the Petersburg Soviet of Workers’ Deputies. One claim in the scholarly literature is that Trotsky was the leader of the Soviet, but this is based on his or someone else’s memoirs. This article analyzes this position: first, memoirs about the thesis on Trotsky’s prominent role as speaker during meetings of the Soviet, and the argument about Trotsky’s support in the Soviet; also, the question about the rating of the formal chairman of the Soviet, G. S. Khrustalev-Nosar, is discussed. This examination is based on archival documents: records of the interrogations of participants of the Soviet’s meetings written between the end of 1905 and the spring of 1906; letters written by Trotsky (mostly in the pre-revolutionary period); and the works of G. S. Khrustalev-Nosar. Analytic and comparative methods suggest that these sources are more objective than memoirs written many years after 1905 and in another historical context. The article concludes that Trotsky’s role in the Petersburg Soviet is exaggerated: memoirs are subjective or analyzed only from one point of view, and sources closest to the time show that Trotsky was a participant and even the prominent speaker in Soviet meetings, but he did not find wide ideological support there. The formal chairman of the Soviet, G. S. Khrustalev-Nosar, had enough authority, denying the claim that Trotsky was the one and only leader of the Soviet.
4
Reznik, Aleksandr V. "AUTOBIOGRAPHICAL WRITING OF L. D. TROTSKY DURING THE CIVIL WAR: POLITICS AND STYLISTICS." Ural Historical Journal 69, no. 4 (2020): 93–100. http://dx.doi.org/10.30759/1728-9718-2020-4(69)-93-100.
Повний текст джерелаАнотація:
Leon Trotsky was not only an outstanding writer and speaker amongst Marxist politicians of his time, but he also could be named as one of the most well-known (auto)biographer. It was not only politics, that differed him from other high-ranking Bolsheviks, but it was a culture as well. Many of Trotsky’s rivals accused Trotsky of being extreme individualistic, alien to collectivist ideology. However, if to consider Trotsky’s biographical narratives in complex, the individualism was somewhat correct characteristic, as Trotsky indeed pointed the role of real persons, including of his own, in the history. Until recently, scholarly treatments of this issue have largely taken on Trotsky’s autobiography titled “My life: An Attempt at an Autobiography” (1929), yet this celebrated book had a certain background. The aim of article is to re-examine Trotsky’s literary and political activity in the context of his (auto)biographical texts, taking the period of the Russian Civil War as a case-study. The balance of pragmatics and poetics in his texts was reflected by Trotsky himself during the early period of the Civil War, when he publicly emphasized that he did not like the “military style”, but “got used to using the style of a publicist in life and literature”. Trotsky’s subsequent activities demonstrated that the balance between the dynamics of these two styles was determined not only by politics, but also by the author’s deeply rooted ideas about the place of his own “self” in writing.
5
Kuhfus, Peter. "Chen Duxiu and Leon Trotsky: New Light on their Relationship." China Quarterly 102 (June 1985): 253–76. http://dx.doi.org/10.1017/s0305741000029933.
Повний текст джерелаАнотація:
After the 1927/28 upheaval in the communist movement, a complex relationship evolved between Chen Duxiu (1879–1942) and Leon Trotsky (1879–1940). To date little has been written about this relationship in the west. The relationship between Chen and Trotsky, however, deserves treatment in its own right for various reasons. First, an elucidation of the contacts between them should close a significant gap in the respective biographies of the two Opposition leaders. The intention is not only to define Trotsky's role as seen from Chen's perspective, but also to emphasize the Far Eastern component hitherto underestimated in biographies of Trotsky. Secondly, the reconstruction of the relationship between Chen and Trotsky constitutes an important, correcting supplement to our knowledge of the developments ( = Wirkungsgeschichte) of “Trotskyism” in China, as it has been described as a concrete phenomenon as well as an ideological-political undercurrent. Thirdly, a study of the relationship between Chen and Trotsky should provide a better understanding of relations between the Communists of China and of the Soviet Union.
6
Steinberg, Alex. "Engels, Trotsky and the Natural Sciences: A case study in cosmology." Aurora. Revista de Arte, Mídia e Política 13, no. 38 (November 25, 2020): 19–49. http://dx.doi.org/10.23925/1982-6672.2020v13i38p19-49.
Повний текст джерелаАнотація:
The topic of this essay is Trotsky’s attitude to dialectical philosophy and the natural sciences. We will first summarize the tradition whose mantle Trotsky inherited as it was developed by Engels. We will then consider Trotsky’s relationship to the natural sciences. Trotsky, echoing Engels proclamations decades earlier, maintained that a dialectical philosophy is an essential guide to the work of the scientist while at the same time granting the autonomy and freedom of scientists to pursue their research. Trotsky had a lifelong interest in following the developments in the natural sciences. He also had an intuitive grasp of some important developments in the natural sciences that would only come to fruition decades after his death. We will then present a case study of how a dialectical approach to nature can assist in overcoming a crisis that is plaguing contemporary physics. Specifically we will discuss how a dialectical approach to nature can inform cosmology in the 21st century and avoid the philosophical pitfalls and dead-ends that mark the contemporary crisis in physics.
7
Trotsky, Leon. "On Frank Wedekind." New Theatre Quarterly 7, no. 28 (November 1991): 324–30. http://dx.doi.org/10.1017/s0266464x00006023.
Повний текст джерелаАнотація:
To follow Lenin on the London Hippodrome in TQ40 (1981) and Wedekind on the Middlesex music hall in NTQ16 (1988) – here now is Trotsky on Wedekind. As Edward Braun, Professor of Drama in the University of Bristol, points out in a brief introduction, this assessment by Trotsky follows in a thin line of dramatic criticism by Marx, Engels, Mehring, Plekhanov, and Lunacharsky, and dates from Trotsky's involvement with a number of radical journals during his exile in Vienna. The article first appeared in the Neue Zeit in April 1908.
8
Makhieber, Dr Shaima Fadel. "Trotsky and his role in the revolution of 1905 - 1907 in Russian." ALUSTATH JOURNAL FOR HUMAN AND SOCIAL SCIENCES 224, no. 2 (March 1, 2018): 211–24. http://dx.doi.org/10.36473/ujhss.v224i2.274.
Повний текст джерелаАнотація:
Trotsky is dialectic and one of the most important thinkers of socialist thought in modern times. He is a distinguished preacher and influential writer in the labor movements that undermined the cesarean section of Russian both in the Revolution of 1905 and in the revolution of 1917. The research in its first part included the birth and origin of Trotsky ,The second part emphasized Trotsky's political activism until the end of 1898, his joining a group of revolutionaries, The third axis focused on Trotsky's intellectual activity until the dissolution of the Russian Social Democratic Labor Party, where he joined in Siberia with the stream of socialist democratic ideas and became a leader in his own name, While the fourth axis dealt with the issue of splitting the Russian Social Democratic Workers Party into Bolsheviks and Mensheviks. The fifth axis dealt with Trotsky's role in the Russian revolution of 1905-1907, his leadership of this revolution and his contribution to supporting workers' councils throughout Russia.
9
Savic, Verica, and Filip Matic. "Trotsky as a product of specific time: Strategy, leadership and culturalization." Serbian Journal of Engineering Management 6, no. 2 (2021): 81–88. http://dx.doi.org/10.5937/sjem2102081s.
Повний текст джерелаАнотація:
The aim of the paper is to examine Leon Trotsky's reputation as a strategy leader forged during the turbulent years of the Russian Revolution. Having specific leadership, he was a product of specific era, exerted an influence on the key historic and cultural events, and as such, subject of research for more than half a century. Without his excellent strategic skills, the Bolsheviks might never have come to power. Eventually, Stalin defeated Trotsky, who, trapped by his own principles, had few political skills. By 1927 expelled from the Party, by 1929 from Russia itself, Trotsky faded from the Russian scene. Exiled, he found support finally in Mexico, worked there, influenced Cardenas and surrealistic artists, wrote many excellent articles, made enormous contribution to art, but couldn't avoid Stalin repression, ended up murdered. The paper is primarily based on Trotsky's own writings, his bibliographers like: Ernes, Dimitri, Trotskyism theory and surrealistic critiques. By mapping the most significant theories, we tried to present the ideology of that time and its impact on politics and art, same as perception of leadership. The hypothesis of the paper is that Trotsky was indeed a product of specific time and background, but was swept away by events he helped unleash, having a huge impact on various cultural fields, contributed to huge culturalization.
10
Thatcher, Ian D. "Leon Trotsky in New York City." Historical Research 69, no. 169 (June 1, 1996): 166–80. http://dx.doi.org/10.1111/j.1468-2281.1996.tb01849.x.
Повний текст джерелаАнотація:
Abstract The last three months of Leon Trotsky's emigration from tsarist Russia were spent in New York. However, apart from reference to the views he held on events in his homeland, biographers have thus far ignored other aspects of his literary activities of that time. Basing itself upon the Russian émigré journals produced in New York, this article reports the full range of Trotsky's journalism of January to March 1917. It shows, for example, how Trotsky entered the fray of American socialist politics with categories he had developed during the previous three years in Europe, and how he attempted to encourage others to keep America out of the war.
Дисертації з теми "Trotsky"
1
Law, David. "Trotsky in opposition : 1923-1940." Thesis, Keele University, 1987. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.306089.
Повний текст джерела
2
Curran, Matthew David. "Lenin, Trotsky and the evolution of the Bolshevik State, 1917-1924 /." Title page, table of contents and introduction only, 2004. http://web4.library.adelaide.edu.au/theses/09AR/09arc9761.pdf.
Повний текст джерела
3
Gall, Olivia. "Trotsky et la vie politique dans le Mexique de Cardenas, 1937-1940." Lille 3 : ANRT, 1986. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb37597764x.
Повний текст джерела
4
Kelsey, John M. "Lev Trotsky and the Red Army in the Russian Civil War, 1917-1921." Scholarship @ Claremont, 2011. http://scholarship.claremont.edu/cmc_theses/105.
Повний текст джерелаАнотація:
A study of Lev Trotsky's leadership role in constructing the Red Army during the Russian Civil War. Beginning with his appointment in March 1918, Trotsky transformed the Bolsheviks' military policy to adopt more conventional fighting techniques.
5
Shirakura, Adler Eduardo Dias. "A Revolução Espanhola (1931-1939) : um debate entre Leon Trotsky e Andreu Nin /." Marília, 2018. http://hdl.handle.net/11449/180251.
Повний текст джерелаАнотація:
Orientador: Leandro de Oliveira GalastriBanca: Rodrigo Duarte Fernandes dos Passos
Banca: Aruã Silva de Lima
Resumo: A presente pesquisa trata-se de um estudo sobre a estratégia revolucionaria da classe operária a partir das polêmicas e convergências entre duas personalidades que representaram as tendências revolucionarias da classe operária espanhola: Leon Trotsky e Andreu Nin. Ambos os teóricos e dirigentes políticos marxistas, tinham em comum a luta pela revolução socialista e a oposição à burocratização da URSS. O primeiro se transformando em líder da Quarta Internacional, e o segundo em líder do POUM.
Abstract: This research is a study on the revolutionary strategy of the working class from the controversies and convergences between two personalities who represented the revolutionary tendencies of the Spanish working class: Leon Trotsky and Andreu Nin. These Marxist theorists and political leaders had in common the struggle for the socialist revolution and the opposition to the bureaucratization of the USSR. The first became the leader of the Fourth International, and the second the leader of the POUM.
Mestre
6
Justo, Saymon de Oliveira [UNESP]. "O pensamento militar de León Trotsky e a formação do exército vermelho: 1918-1925." Universidade Estadual Paulista (UNESP), 2012. http://hdl.handle.net/11449/93185.
Повний текст джерелаАнотація:
Made available in DSpace on 2014-06-11T19:26:20Z (GMT). No. of bitstreams: 0
Previous issue date: 2012-05-30Bitstream added on 2014-06-13T20:15:11Z : No. of bitstreams: 1
justo_so_me_fran.pdf: 796460 bytes, checksum: 8a68113462e74ec91a81c17a9a55615a (MD5)Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)
Em 1917 os bolcheviques derrubaram o chamado Governo Provisório e implementaram as primeiras medidas para colocar a Rússia no caminho do socialismo. Uma vez no poder, logo enfrentaram forte resistência interna e após retirarem o país da Primeira Guerra Mundial, viram-se mergulhados em uma encarniçada Guerra Civil, onde os chamados exércitos brancos, apoiados pela intervenção estrangeira, colocaram o novo regime em situação bastante crítica. Nesse contexto, em 1918 foi oficialmente fundado o Exército Vermelho, com o objetivo de defender o regime instaurado pela Revolução de Outubro. No mesmo ano León Trotsky foi nomeado Comissário da Guerra, sendo então encarregado de forjar esse novo exército em seu próprio batismo de fogo. Trotsky foi o principal dirigente do Exército Vermelho até o início de 1925. O objetivo desse trabalho é mostrar o papel de Trotsky para a formação do Exército Vermelho, evidenciar a importância desse revolucionário na construção da ―máquina de guerra soviética‖ em um período bastante crítico para a sobrevivência do regime. Apesar de Trotsky ter sido posteriormente banido do território russo e também da historiografia soviética, o Exército vermelho centralizado e treinado em quartéis, misto de formações permanentes com milícias, e com sua oficialidade nomeada por indicação, teve seu caráter forjado no período em que Trotsky, como principal dirigente militar da república, enfrentava intensos conflitos internos com o restante da liderança militar bolchevique da época
In 1917 the Bolsheviks had bring down the named Provisory Government and carry out the first ones measuries to place Russia in the way of the socialism. A time in the power, they then had faced a strong internal resistance and after to take out the country of the First World War, found themselves dived in a bloody Civil War, where the called White Armies, supported for the foreign intervention, had placed the new regime in a very critical situation. In this context, at 1918 the Red Army was officially established with the objective to defend the regime newly set up for the Revolution of October. In the same year, León Trotsky was appointed Commissioner of the War, being so in charge of to forge this new army in its proper fire‘s baptism. Trotsky was the main leader of the Red Army until the beginning of 1925. The objective of this work is to show the role of Trotsky for the formation of the Red Army; and to put in evidence the importance of this one revolutionary man in the construction of the ―soviet‘s war machine‖, in quite a lot critical period for the survival of the regime. Although Trotsky to have later been banished of the Russian territory and also of the soviet historiography, the Red Army centralized and trained in barracks, compound of permanent formations with militias, and with its staff nominated for appointment , had its character forged in the period where Trotsky, as the main military controller of the republic, faced intense internal conflicts with the remain of the Bolshevik military leadership of the time
7
Justo, Saymon de Oliveira. "O pensamento militar de León Trotsky e a formação do exército vermelho : 1918-1925 /." Franca, 2012. http://hdl.handle.net/11449/93185.
Повний текст джерелаАнотація:
Orientador: Héctor Luis Saint-PierreBanca: Paulo Sergio da Silva
Banca: Marisa Saenz Leme
Resumo: Em 1917 os bolcheviques derrubaram o chamado Governo Provisório e implementaram as primeiras medidas para colocar a Rússia no caminho do socialismo. Uma vez no poder, logo enfrentaram forte resistência interna e após retirarem o país da Primeira Guerra Mundial, viram-se mergulhados em uma encarniçada Guerra Civil, onde os chamados exércitos brancos, apoiados pela intervenção estrangeira, colocaram o novo regime em situação bastante crítica. Nesse contexto, em 1918 foi oficialmente fundado o Exército Vermelho, com o objetivo de defender o regime instaurado pela Revolução de Outubro. No mesmo ano León Trotsky foi nomeado Comissário da Guerra, sendo então encarregado de forjar esse novo exército em seu próprio batismo de fogo. Trotsky foi o principal dirigente do Exército Vermelho até o início de 1925. O objetivo desse trabalho é mostrar o papel de Trotsky para a formação do Exército Vermelho, evidenciar a importância desse revolucionário na construção da ―máquina de guerra soviética‖ em um período bastante crítico para a sobrevivência do regime. Apesar de Trotsky ter sido posteriormente banido do território russo e também da historiografia soviética, o Exército vermelho centralizado e treinado em quartéis, misto de formações permanentes com milícias, e com sua oficialidade nomeada por indicação, teve seu caráter forjado no período em que Trotsky, como principal dirigente militar da república, enfrentava intensos conflitos internos com o restante da liderança militar bolchevique da época
Abstract: In 1917 the Bolsheviks had bring down the named Provisory Government and carry out the first ones measuries to place Russia in the way of the socialism. A time in the power, they then had faced a strong internal resistance and after to take out the country of the First World War, found themselves dived in a bloody Civil War, where the called White Armies, supported for the foreign intervention, had placed the new regime in a very critical situation. In this context, at 1918 the Red Army was officially established with the objective to defend the regime newly set up for the Revolution of October. In the same year, León Trotsky was appointed Commissioner of the War, being so in charge of to forge this new army in its proper fire's baptism. Trotsky was the main leader of the Red Army until the beginning of 1925. The objective of this work is to show the role of Trotsky for the formation of the Red Army; and to put in evidence the importance of this one revolutionary man in the construction of the ―soviet's war machine‖, in quite a lot critical period for the survival of the regime. Although Trotsky to have later been banished of the Russian territory and also of the soviet historiography, the Red Army centralized and trained in barracks, compound of permanent formations with militias, and with its staff nominated for appointment , had its character forged in the period where Trotsky, as the main military controller of the republic, faced intense internal conflicts with the remain of the Bolshevik military leadership of the time
Mestre
8
Gonçalves, Mauricio Bernardino [UNESP]. "Desenvolvimento do sistema do capital e teorias de transição em Trotski e Mészáros." Universidade Estadual Paulista (UNESP), 2015. http://hdl.handle.net/11449/132168.
Повний текст джерелаАнотація:
Made available in DSpace on 2015-12-10T14:24:20Z (GMT). No. of bitstreams: 0
Previous issue date: 2015-07-02. Added 1 bitstream(s) on 2015-12-10T14:30:31Z : No. of bitstreams: 1
000851492_20170702.pdf: 251644 bytes, checksum: 1bebc0e69aeb3f4f31bb90f868abfb93 (MD5) Bitstreams deleted on 2017-07-24T11:34:14Z: 000851492_20170702.pdf,. Added 1 bitstream(s) on 2017-07-24T11:35:18Z : No. of bitstreams: 1
000851492.pdf: 1417309 bytes, checksum: 0d7c4910aebdd7e9b5c3cdbd8bd291c7 (MD5)Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq)
A partir de 2008, com a eclosão da mais importante crise econômica desde 1929, o discurso e o ideário neoliberais perderam ainda mais força, uma vez que o Estado revelou-se o fiador último do sistema do capital em nível global. Os problemas sociais em escala mundial que estão nas raízes da crise se acumulam sem que haja perspectivas positivas para as suas resoluções. Ao lado disso, a possibilidade de uma ordem social alternativa ao capital e o legado teórico-político de Karl Marx recomeçam, ainda que timidamente, a ser debatidos. A partir desse cenário, a questão da transição pós-capitalista, e pós-capital, se coloca, com a intensificação da crise, como um problema muito importante para teorias de mudanças sociais substantivas. Este trabalho investiga duas delas: a da revolução permanente de Leon Trotski e a da luta para além do capital de István Mészáros, tidas como representativas do que a teoria social inspirada em Marx produziu no último século sobre a questão. Enquanto a primeira se viu envolvida com as repercussões - e descaminhos - da principal experiência prática de transição pós-capitalista no século 20, a segunda avalia as insuficiências daquela experiência e os requisitos para uma teoria geral de transição. Aqui, levamos em conta o problema da transição tendo como um dos eixos principais a questão do Estado. A teoria da revolução permanente de Trotski, que passa por vários momentos, reafirma - incorporando alguns elementos específicos - as características essenciais do problema do Estado e da transição emanados dos clássicos da teoria social marxista. Todavia, trabalhando com uma metodologia e uma perspectiva originais em relação à categoria da totalidade - que abre um campo ainda não explorado para as teorias de transformações sociais -, deixa um legado de validade duradoura sobre o tema. A segunda, por sua vez, avança em direções e abordagens até então não...
From 2008 until now, with the outbreak of the most important economic crisis since 1929, the discourse and the neoliberal ideology had lost even more strength, once the state has proved to be the ultimate guarantor of the capital system in a global level. The social problems worldwide that are on the roots of the crisis pile up without positive outlook for its resolutions. Beside this, the possibility of a social alternative order to capital and the theoretical-political legacy of Karl Marx are now, although timidly, being again debated. From this scenario, the issue of post-capitalist transition, and post-capital, arises, with the intensification of the crisis, as a very important problem for theories of substantive social changes. The work thus investigates two of them: the permanent revolution from Leon Trotski and the struggle beyond capital from István Mészáros, taken as representative of the social theory inspired by Marx and produced in the last century on the issue. While the first became involved with the repercussions - and detours - of the main practical experience of post-capitalist transition in the 20th century, the second assesses the shortcomings of that experience and the requirements for a general theory of transition. Here, we consider the problem of transition having the question of the state as one of its main focus. Trotski's theory of permanent revolution has different moments but as a whole reaffirms - incorporating some specific elements - the essential characteristics for the problem of the state and transition given from the classics of marxist social theory. However, working with a methodology and a original perspective on the totality category - which opens a field unexplored for social changes theories -, he leaves a legacy of great validity on the subject. The second, in turn, moves on directions and approaches insufficiently developed until now - in a sense shifting the focus of the ...
9
Coombes, Sam. "Sartre's thought 1936-48 in relation to thinkers of the left : Marx, Trotsky, Gramsci, Lukacs, Lefebvre, Merleau-Ponty." Thesis, University of Oxford, 2006. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.431018.
Повний текст джерела
10
Melo, Franklin Rabelo de. "Incidências trotskistas em Caio Prado Júnior, Ruy Mauro Marini e Florestan Fernandes." reponame:Repositório Institucional da UnB, 2018. http://repositorio.unb.br/handle/10482/32413.
Повний текст джерелаАнотація:
Dissertação (mestrado)—Universidade de Brasília, Instituto de Ciências Humanas, Departamento de Serviço Social, Programa de Pós-Graduação em Política Social, 2018.Submitted by Raquel Viana (raquelviana@bce.unb.br) on 2018-08-09T21:10:27Z No. of bitstreams: 1 2018_FranklinRabelodeMelo.pdf: 1291315 bytes, checksum: 8a0303e873ae1be774cb80455dd65b22 (MD5)
Approved for entry into archive by Raquel Viana (raquelviana@bce.unb.br) on 2018-08-14T17:48:09Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2018_FranklinRabelodeMelo.pdf: 1291315 bytes, checksum: 8a0303e873ae1be774cb80455dd65b22 (MD5)
Made available in DSpace on 2018-08-14T17:48:09Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2018_FranklinRabelodeMelo.pdf: 1291315 bytes, checksum: 8a0303e873ae1be774cb80455dd65b22 (MD5) Previous issue date: 2018-08-09
Este trabalho procura apontar as incidências do pensamento de Leon Trotsky nas elaborações teóricas de Caio Prado Júnior, Ruy Mauro Marini e Florestam Fernandes sobre a gênese e as particularidades da formação social brasileira. A partir da análise das principais obras dos autores, buscou-se extrair as categorias analíticas centrais em suas formulações, para em seguida indicar a relação entre os conceitos trotsksitas (a lei do desenvolvimento desigual e combinado, a teoria da revolução permanente, os fundamentos contidos no Programa de Transição e o conceito de bonapartismo sui generis) e as ideias de Caio Prado Júnior (colônia, nação e revolução), Ruy Mauro Marini (superexploração da força de trabalho e subimperialismo) e Florestan Fernandes (revolução dentro da ordem, revolução contra a ordem e autocracia burguesa).
This work wants to indicate the occurrences of Leon Trotsky’s thought in the theoretical elaborations from Caio Prado Júnior, Ruy Mauro Marini and Florestan Fernandes about the genesis and particularities of the brazilian social formation. From the analisys of the author’s main works, there was made an effort to extract the central analytical categories in their formulations, to then indicate the relation between the trotskists concepts (the law of uneven and combined development, the theory of permanent revolution, the fundamentals contained in the Transitional Program and the concept of bonapartism sui generis) and the ideias of Caio Prado Júnior (colony, nation and revolution), Ruy Mauro Marini (overexploitation of the labor force and subimperialism) and Florestan Fernandes (revolution within the order, revolution against the order and bourgeois autocracy).
Книги з теми "Trotsky"
1
Thatcher, Ian D. Trotsky. London: Routledge, 2003.
Знайти повний текст джерела
2
Broué, Pierre. Trotsky. Paris: Fayard, 1988.
Знайти повний текст джерела
3
Wilson, Edmund. Trotsky. Corvallis, OR: 1000 Flowers, 2003.
Знайти повний текст джерела
4
Cliff, Tony. Trotsky. London: Bookmarks, 1990.
Знайти повний текст джерела
5
Renton, Dave. Trotsky. London: Haus, 2004.
Знайти повний текст джерела
6
Marie, Jean-Jacques. Trotsky. Paris: Autrement, 1998.
Знайти повний текст джерела
7
Alain, Dugrand, and Le Gall Patrick, eds. Trotsky. [S.l.]: SR Programs International/IMA Productions [for the BBC], 1989.
Знайти повний текст джерела
8
Patenaude, Bertrand M. Trotsky. New York: HarperCollins, 2009.
Знайти повний текст джерела
9
Garza, Hedda. Leon Trotsky. New York: Chelsea House, 1986.
Знайти повний текст джерела
10
Isaac, Deutscher. The Prophet Outcast: Trotsky: Trotsky, 1929-1940. London: Verso, 2003.
Знайти повний текст джерелаЧастини книг з теми "Trotsky"
1
McLellan, David. "Trotsky." In Marxism after Marx, 85–93. London: Palgrave Macmillan UK, 1998. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-349-26940-2_7.
Повний текст джерела
2
Khan, Amir. ": The Trotsky." In Comedies of Nihilism, 107–27. Cham: Springer International Publishing, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-59894-9_6.
Повний текст джерела
3
della Santa, Roberto, and Raquel Varela. "Trotsky, Leon." In Encyclopedia of the Philosophy of Law and Social Philosophy, 3494–502. Dordrecht: Springer Netherlands, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-007-6519-1_966.
Повний текст джерела
4
Strickland, John. "Trotsky, Leon." In Government Leaders, Military Rulers and Political Activists, 187. New York: Routledge, 2014. http://dx.doi.org/10.4324/9781315063706-186.
Повний текст джерела
5
Greene, Douglas. "Leon Trotsky." In The New Reformism and the Revival of Karl Kautsky, 114–25. New York: Routledge, 2024. http://dx.doi.org/10.4324/9781003481348-9.
Повний текст джерела
6
Keynes, John Maynard. "Trotsky on England." In Essays in Biography, 63–67. London: Palgrave Macmillan UK, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-349-59074-2_11.
Повний текст джерела
7
Day, Richard B. "Lev Davidovich Trotsky." In Problems of the Planned Economy, 257–61. London: Palgrave Macmillan UK, 1990. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-349-20863-0_36.
Повний текст джерела
8
Leach, Robert. "Meyerhold and Trotsky." In The Routledge Companion to Vsevolod Meyerhold, 191–205. London: Routledge, 2022. http://dx.doi.org/10.4324/9781003110804-17.
Повний текст джерела
9
Löwy, Michael, and Paul Le Blanc. "Lenin and Trotsky." In The Palgrave Handbook of Leninist Political Philosophy, 231–56. London: Palgrave Macmillan UK, 2018. http://dx.doi.org/10.1057/978-1-137-51650-3_7.
Повний текст джерела
10
Thatcher, Ian D. "Trotsky and the Duma." In Regime and Society in Twentieth-Century Russia, 27–43. London: Palgrave Macmillan UK, 1999. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-349-27185-6_3.
Повний текст джерелаТези доповідей конференцій з теми "Trotsky"
1
Wang, Yi Yao. "Trotsky's thought and its influence." In 2016 International Conference on Social Science, Humanities and Modern Education (SSHME 2016). Paris, France: Atlantis Press, 2016. http://dx.doi.org/10.2991/sshme-16.2016.15.
Повний текст джерела
2
KHAN, H., C. SEMINI, D. G. CALDWELL, and V. BARASUOL. "ACTUATOR SIZING FOR HIGHLY-DYNAMIC QUADRUPED ROBOTS BASED ON SQUAT JUMPS AND RUNNING TROTS." In Proceedings of the 16th International Conference on Climbing and Walking Robots and the Support Technologies for Mobile Machines. WORLD SCIENTIFIC, 2013. http://dx.doi.org/10.1142/9789814525534_0065.
Повний текст джерела
3
Emanuelsson, Kajsa. "Falska varningar för utryckningsfordon." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.599.
Повний текст джерелаАнотація:
Utryckningskörning är en svårt och potentiellt farligt. En riskfaktor är interaktionen med andra trafikanter. Förare är enligt lag skyldiga att lämna fri väg när ett utryckningsfordon med föreskriven larmanordning närmar sig. Trots detta misslyckas ibland förare med att lämna fri väg i god tid. Ett tillvägagångsätt för att öka framkomligheten är därför att ge bilister en tidigt, så kallad EVA-varning för att ett utryckningsfordon närmar sig. Distributionen av EVA varningarna sker längs de vägar där ett utryckningsfordon inom kort beräknas att passera. Det innebär att om utryckningsfordonet avviker från den planerade rutten så finns det en risk för falska EVA-varningar. Det vill säga att bilisten får en varning för annalkande utryckningsfordon som aldrig dyker upp. För att undersöka EVA:s potential, samt effekterna av falska varningar, genomfördes en simulatorstudie med 110 bilförare. Under en 30-minuters körning blev försökspersonerna ikappkörda av utryckningsfordon tre gånger. Av deltagarna fick 70 personer 1–3 falska varningar. Efter att ha genomfört körningen överskattade förarna antalet falska varningar de fått. Desto fler falska varningar de fått, desto mer överskattade de antalet. De falska varningarna hade ingen signifikant effekt på den upplevda nyttan med EVA-varningar. Generellt sett var förarna, oavsett hur många falska varningar de fått, positivt inställda till att ha EVA-varningar i sin egen bil.
4
Pilemalm, Sofie. "Civila insatspersoner från mikro- till makro-nivå – att sprida och stödja lokala initiativ." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.586.
Повний текст джерелаАнотація:
Frivilliga i samarbete med kommunal räddningstjänst – civila insatspersoner, startade med initiativet Förstärkt Medmänniska i Medelpad för över ett decennium sedan. Det anammades först av landsbygd och små kommuner för att runt 2018 introduceras i storstad av Södertörns Brandsvarförbund. Vi har studerat konceptet från olika håll och som en form av hybrid samproduktion (de frivilliga är inte organiserade d v s tillhör en organisation men de är heller inte spontanfrivilliga) och tittat på exempelvis möjligheter, nytta, utmaningar, hinder och behov. Vi har också jämfört landsbygds- och storstadsmiljö. Vi vet civila insatspersoner där de finns – gör nytta. Liv har räddats, liksom material och restvärden. Trots detta har konceptet haft långsam spridning och många räddningstjänster uttrycker fortfarande ett motstånd mot samverkansformen. Hindren är dels organisatoriska, dels kopplade till IT-stödet för utlarmning, och är ofta interagerar de. Idag är civila insatspersoner mer aktuella än någonsin och ett antal räddningstjänster inför konceptet under 2023. Brandskyddsföreningen har tagit på sig en koordinerande roll för att stödja räddningstjänster i processen. Ökad krisberedskap och ett civilt försvar har också aktualiserat frågan om civila insatspersoner har en roll att spela även här. Den här studien är baserad på över 10 års forskning och erfarenhet runt konceptet civila insatserpersoner. Vi presenterar tre olika modeller som tillsammans kan stödja lokala initiativ och sprida konceptet nationellt. Två av modellerna är lokala (mikronivå) och är anpassade mot landsbygds- respektive storstadsmiljö. Den tredje är övergripande (makronivå) och ska kunna erbjuda stöd till de lokala modellerna och koordinering av civila insatspersoner. IT-stödet spelar en central roll i samtliga modeller och studiens resultat diskuteras i termer av implikationer för digitaliserad samproduktion.
Звіти організацій з теми "Trotsky"
1
Alakoski, Susanna. Moas stafettpinne. Linköping University Electronic Press, August 2023. http://dx.doi.org/10.3384/9789179295882.
Повний текст джерелаАнотація:
Jag är uppvuxen i ett brandgult hyreshus. Så många ord jag från början inte förstod. Inte ens visste om att de fanns. Till exempel ordet humanism. Trots att jag är en person som sovit i sängar skänkta av Lions och har en mamma som använde kyrkans barnverksamhet som barnvakt...
2
Hadnagy, Judit, and Christina Lindström. Årsrapport 2021 Nordens välfärdscenter. Nordens välfärdscenter, March 2021. http://dx.doi.org/10.52746/dvsk1141.
Повний текст джерелаАнотація:
Trots pandemin blev 2021 ett år fyllt med aktiviteter. Tack vare vår digitala omställning nådde vi en ännu större publik och kunde fortsätta stödja nätverk, arrangera webbinarier och sprida aktuell kunskap. Nordens välfärdscenter gav under året ut 14 publikationer och arrangerade 37 olika arrangemang – samt uppfyllde 52 av våra 58 resultatmål.
3
Wogensen, Lotta. Möjligheternas bibliotek : lärande i det livslånga biblioteket. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/maulib/2021/11.
Повний текст джерелаАнотація:
Bibliotek från olika sektorer – om det så är skol-, folk-, sjukhus- eller högskolebibliotek – vilar på en gemensam värdegrund där demokratisk kunskapsdelning och fri åsiktsbildning är centrala värden. Trots det sker det sällan kompetensöverföring och utbyte mellan personal i de olika sektorerna. Genom medel för kompetensutveckling från Region Skåne har åtta bibliotekarier från olika bibliotekssektorer haft möjlighet att lära känna varandras verksamheter och målgrupper. Projektet Möjligheternas bibliotek undersöker hur bibliotekarier genom ett ökat samarbete och en fördjupad kunskap om andra typer av bibliotek, kan underlätta medborgarnas tillgång till bibliotek genom det livslånga lärandet.
4
Asztalos Morell, Ildikó, Isak Falk-Eliasson, and Robin Eriksson. Urfolksperspektiv på livsmedelsstrategin. SLU Future food, Swedish University of Agricultural Sciences, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.5m806l8ijt.
Повний текст джерелаАнотація:
Trots internationella och nationella förpliktelser att ge urfolk och samer förutsättningar att utöva sin traditionella försörjning, misslyckas staten med att leva upp till dessa. Livsmedelsstrategier från Sveriges nordligaste regioner – där samiska näringsidkare gör sina största bidrag till ekonomin – brister i hur de inkluderar ett samiskt perspektiv på livsmedelsproduktion. Strategierna nämner rennäringen och dess ekonomiska betydelse, men lyfter inte dess strukturella problem. Strategierna diskuterar inte heller andra samiska näringar (fiske, jakt, matförädling) eller statens skyldigheter mot dessa. I arbetet mot ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara livsmedelssystem finns det möjligheter med att inkludera ett urfolksperspektiv som förbises.
5
Svanberg, Mikael. Den svenska revolutionen: Några frågor kring tiden när Sverige blev ”en form av republik”. Karlstads universitet, 2010. http://dx.doi.org/10.59217/kdbl5782.
Повний текст джерелаАнотація:
Rapporten är en förstudie till ett planerat projekt om författningsfrågans utveckling i Sverige 1950-1980. Ett under 1950-talet påbörjat arbete med att reformera 1809 års regeringsform övergick efterhand i allt mer radikala krav från delar av det politiska etablissemanget på en total nyskrivning av hela den svenska författningen. Detta ledde bland annat fram till införandet av 1974 års regeringsform som gjorde Sverige till republik i allt utom till namnet trots ett omvittnat folkligt ointresse för hela författningsfrågan. Här undersöks huvuddragen i den politiska process inom framförallt det socialdemokratiska partiet som gjorde denna utveckling möjlig. Resultaten indikerar att socialdemokraternas omsvängning i författningsfrågan skedde relativt hastigt, att det inom partiet främst var unga intellektuella som drev frågan samtidigt som partiledaren Tage Erlander gjorde vad han kunde för att minimera det politiska inflytandet från den republikanska falangen, delvis i samverkan med de borgerliga partierna.
6
Myrenås, Elin. Utvärdering av ålyngelutsättningar – Svenska väst- och sydkustområden. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2022. http://dx.doi.org/10.54612/a.11hagsqss7.
Повний текст джерелаАнотація:
Sverige har sedan 2009 tillämpat en ålförvaltningsplan där en av förvaltningsåtgärderna är stödutsättningar av glasålar i svenska vatten. Dessa ålar importeras från länder där det anses finnas ett överskott av ankommande glasål. Sedan ålförvaltningens början har alla utsatta ålar märkts med strontium och vi kan därför idag skilja på naturligt rekryterade ålar och stödutsatta ålar genom en strontiumanalys av deras otoliter. På väst- och sydkusten finns det två provfiskeprogram där ål har samlats in och strontiumanalyserats. Dessa program inbegriper fiske med ryssja vid en lokal utanför Stenungsund och med elfiske vid 24 olika lokaler vid grunda kustområden eller i mindre vattendrag (fallfälla och nettingfälla i ett fåtal fall). Av de totalt 1118 ålar som analyserats var 9 % av utsatt härkomst och de påvisades endast vid fyra lokaler. Dessa ligger alla i närheten av Orust och Tjörn där det har pågått utsättningar sedan 2010. Ålar som sattes ut de första åren efter att utsättningarna påbörjades i detta område har fångats kontinuerligt i provfisket sedan dess vilket kan vara ett tecken på att utsatta ålar stannar kvar i området de sätts ut i. Senare utsättningar har däremot inte påträffats i samma utsträckning. Det finns tidigare studier som visar att en hög densitet av ål i ett område kan leda till högre mortalitet. Det finns däremot inget som tyder på någon skillnad i kondition eller tillväxt mellan naturligt rekryterade och utsatta ålar bland de som analyserats i denna studie. Det finns därför inte några tecken idag på varför ål som satts ut senare inte fångas i provfisket eller varför andelen utsatt ål är låg jämfört med naturliga rekryter trots stora utsättningar i detta område. På majoriteten av de fiskade lokalerna har inga märkta ålar påträffats trots att hundratusentals ålar har satts ut i vattendrag som mynnar ut på den svenska väst- och sydkusten. En anledning kan vara att många av dessa utsättningar har skett i sjöar en bit inåt land och att dessa ålar inte har haft någon anledning att byta uppväxtmiljö och ännu inte har blivit gamla nog att söka sig ut mot havet för att leka.
7
Berlina, Anna, and Alix Vuithier. Svensk-norskt samarbete: viktiga utmaningar och framtida möjligheter. Nordregio, March 2024. http://dx.doi.org/10.6027/r2024:21403-2503.
Повний текст джерелаАнотація:
Denna rapport, beställd av Region Värmland, analyserar gränshinder inom den statliga regionalpolitiken mellan Sverige och Norge, med målet att belysa integrationen av gränsperspektivet och diskutera utmaningar samt möjligheter för gränsöverskridande samarbete. Gränsen mellan Sverige och Norge beskrivs som “mjuk” med omfattande flöden, där historien av samarbete erbjuder betydande potential. Starka sociala band och ‘den mjuka gränsen’ främjar arbetskraftens rörlighet och affärssamarbeten, vilket bidrar till ökad konkurrenskraft och större marknader. Rapporten identifierar även gränshinder som påverkar individer, pendlare, och företag i gränsområdet. Den betonar vikten av dialog och samverkan för att ta tillvara möjligheter och hitta lösningar på gemensamma utmaningar. Rapporten framhåller att den regionala politiken i båda länderna ger regionerna ansvar för utveckling, men pekar på skillnader i hur gränsöverskridande aspekter hanteras. Den understryker vikten av gränsöverskridande samarbete för att skapa en integrerad arbetsmarknad och främja ekonomisk utveckling, trots att dessa aspekter har fått minskad uppmärksamhet i de nuvarande nationella strategierna. Rapporten uppmanar till en ökad inriktning på gränsöverskridande samarbete och bättre utnyttjande av regionernas potential för att överbrygga gränshinder och främja en hållbar utveckling i gränsregionerna.
8
Haikola, Simon, and Jonas Anshelm. Staten, marknaden och industripolitikens återupprättelse: Visioner om transportsystemets klimatomställning, 2006-2022. Linköping University Electronic Press, April 2023. http://dx.doi.org/10.3384/9789180750790.
Повний текст джерелаАнотація:
Trots upprepade politiska utfästelser om att transportsystemet ska bli fossilfritt har dess omställning gått trögt. Det har länge funnits en påtaglig kontrast mellan visionerna för transportsystemets omställning och de faktiskt vidtagna åtgärderna. De dominerande förklaringarna till denna kontrast, liksom föreställningarna om vad som kan göras, har skiftat över tid och beroende på vilken regering som suttit vid makten. I grunden kretsar de emellertid alltid kring samma frågor: Hur väl rustat är det svenska planeringssystemet för att genomföra en fundamental omställning av transporterna? I vilken omfattning kräver transportsystemets omställning en mer djupgående förändring av samhället? Vilken roll bör stat och marknad ha i transportsystemets omställning? I denna bok skildrar vi hur den offentliga diskussionen om transportsystemet förändrats under de fyra olika regeringar som suttit vid makten mellan 2006-2022. Genom att följa formuleringen av politiska visioner i statliga utredningar och hur dessa visioner diskuterats i den offentliga debatten visar vi hur en period av utpräglat marknadsliberal politik utmanas av klimatkeynesianistiska idéer. Samtidigt har hela undersökningsperioden karakteriserats av betydande institutionella låsningar.
9
Alsanius, Beatrix, and Emina Mulaosmanovic. Cool fruits - Effekter av lagringstid samt lagringstemperatur på förekomst av Listeria monocytogenes i färsk fruktcocktail. Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, 2022. http://dx.doi.org/10.54612/a.36vkme5hjo.
Повний текст джерелаАнотація:
Färska fruktsallader (fruktcocktail) efterfrågas av konsumenter. Med dagens ansträngda elpriser ställs frågan om kyltemperaturen under framställning, transport och display i butiken skulle kunna höjas från 4 till 8 °C utan att äventyra livsmedelssäkerheten för dessa produkter. Föreliggande rapport bygger på en litteraturstudie och en provokationsstudie, där den köldtoleranta (psykrofila) organismen Listeria monocytogenes användes som modellorganism. Litteraturstudien genomfördes som en systematisk litteratursökning i databasen Web‐of‐Science. I den experimentella delen studerades tillväxtbeteendet av L. monocytogenes med hänsyn till lagringstemperatur och lagringstid i en färsk fruktcocktail bestående av ananas, röda äpplen, nätmelon och röda druvor. Den experimentella delen byggde på frågeställningen om lagringstemperaturen kan höjas från 4 °C till 8 °C samt från en rekommenderad lagringslängd på 4 dagar till 8 dagar, med hänsyn till förekomst av L. monocytogenes. En klinisk stam av L. monocytogenes inokulerades i färdiga råa fruktsallader. Tre temperaturregimer tillämpades: 4 °C i åtta dagar, 8 °C i åtta dagar samt 4 °C i ett dygn följt av 8 °C under återstående lagringstid på totalt åtta dagar (så kallad dynamisk temperaturregim). Vi fann att modellorganismen hade förökat sig efter åtta dagars lagringstid i samtliga behandlingar, dock avsevärt långsammare vid lagring i 4 °C, jämfört med kontinuerlig lagring i 8 °C samt den dynamiska behandlingen. Vid 4 °C lagringstemperatur visade L. monocytogenes en tillväxtpotential av knappt ett halvt log‐värde, samt med log 1,37 respektive log 1,23 vid 8 °C lagringstemperatur respektive dynamisk lagring, trots att fruktsalladens pH låg under minimi‐kraven för L. monocytogenes. I synnerhet i behandlingarna med högre temperatur förekom en massiv uppförökning av jästsvampar. Utifrån föreliggande resultat av litteraturundersökningen förordar vi ingen förhöjning av lagringstemperatur eller förlängning av lagringstid.
10
Svahn, Emma, Lars Förlin, Suzanne Faxneld, Jari Parkkonen, Martina Blass, Fredrik Franzén, Yvette Heimbrand, et al. Faktablad – Resultat från integrerad kustfiskövervakning 2023. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Science, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.55u5stujq0.
Повний текст джерелаАнотація:
I det här faktabladet sammanfattas resultaten från sju områden längs den svenska kusten inom programmet integrerad kustfiskövervakning för perioden 2002-2022. Områden är Fjällbacka och Vendelsö i Västerhavet, Torhamn, Hanöbukten och Kvädöfjärden i Egentliga Östersjön, samt Forsmark och Holmöarna i Bottniska viken. Syftet med den integrerade kustfiskövervakningen är att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning för att upptäcka förändringar som indikerar storskalig påverkan av miljöhot som eutrofiering, miljögifter, klimatförändringar och andra miljöfaktorer. Resultaten från övervakningen visar att miljöförhållandena, kvantifierat som siktdjup, vattentemperatur och salthalt, har varit relativt stabila i alla provfiskeområden. De förändringar som observerats inkluderar en minskning i vattentemperaturen över tid i Holmöarna och Kvädöfjärden och en fördubbling av siktdjupet i Fjällbacka. Undersökningarna av fiskbeståndens status visar att diversiteten i fisksamhället har ökat i Torhamn och Kvädöfjärden, medan den trofiska medelnivån minskat i alla områden utom Torhamn, Vendelsö och Fjällbacka. De fiskarter som ökat i förekomst i provfiskena är ål i Fjällbacka, karpfiskar i Kvädöfjärden och Holmöarna, mesopredatorer i Hanöbukten, sik i Holmöarna, gös i Kvädöfjärden, samt strömming/sill i Forsmark, Torhamn och Hanöbukten. De arter som minskat i fångsterna är stensnultra och skrubbskädda i Fjällbacka och Vendelsö, gös i Forsmark, och gädda i Torhamn. Abborren är en indikatorart i det kustnära fisksamhället i Östersjön och det finns en tendens till minskande provfiskefångster av arten i alla områden i Östersjön, men inga signifikanta trender. Storleken på de stora abborrarna, kvantifierad genom indikatorn L90, har dock inte ändrats under den studerade tidsperioden. Alla områden utom Torhamn har värden för L90 över gränsvärdet vilket indikerar en generell god status. Trots att storleken hos stora abborrar har varit relativt konstant i de undersökta områdena, har dess längd vid ålder generellt ökat i alla provfiskeområden, vilket indikerar snabbare tillväxt hos fisken. Resultaten från undersökningarna av fiskens hälsa visar inga tydliga tecken på förändring i tånglakens reproduktion men förekomst av onormala yngel har observerats i alla provfiskeområden. Under enstaka år överskrids dock det föreslagna gränsvärdet för den naturliga bakgrundsnivån. Även om andra hälsoparametrar hos abborre och tånglake tyder på en negativ påverkan, så finns tecken på att den negativa utvecklingen har planat ut under de senaste åren i alla undersökta områden. Till exempel har den tidigare observerade tidstrenden med minskning i den relativa gonadvikten hos abborrhonor avstannat men den ligger fortfarande cirka 30 procent lägre jämfört med 1980-talet, något som skulle kunna förklaras av fiskens ökade tillväxt men även av flera andra miljöfaktorer samt miljögiftsexponering. Även om den tidigare ökningen i aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD hos abborre har avstannat, så ligger den fortfarande på en högre nivå jämfört med 1980-talet. Detta sammantaget med starkt ökade aktiviteter av leverenzymerna glutationreduktas och katalas under senare år indikerar att fisken periodvis är exponerad för organiska miljögifter och ökad oxidativ stress. Dessutom observeras tecken på påverkat immunförsvar och ämnesomsättning. Hälsotillståndet hos skrubbskädda i Hanöbukten, där undersökningarna startat så sent som 2017, visar få förändringar vilket trots den korta tidsperioden kan tyda på stabil hälsa. Halterna av flertalet metaller och organiska miljögifter i abborre, tånglake och sill visar generellt inga tydliga trender under den undersökta tidsperioden. Medan kvicksilverhalterna minskar i tånglake, syns inga trender i abborre. Halterna ligger över EU:s gränsvärde för kvicksilver i toppredatorer med undantag för sill, men under gränsvärdet för skydd av människans hälsa vid konsumtion av fiskeriprodukter. Två metaller vars halter ökar i fisken är koppar i både abborre och tånglake i Kvädöfjärden, och kadmium i tånglake i Kvädöfjärden. Pesticiden hexaklorbensen minskar i sill i Hanöbukten men ökar i abborre i Holmöarna, och för PCB-varianten PCB-153 går halterna ner i abborre i Holmöarna och i tånglake i Kvädöfjärden. För perfluoroktansulfonsyra (PFOS) syns inga trender med undantag för en nedåtgående trend i Hanöbukten. Alla arter ligger under EU:s gränsvärde men för abborre i Kvädöfjärden ligger halterna väldigt nära gränsvärdet. Sammantaget visar resultaten från övervakningen i många fall en, i många fall, icke önskad utveckling av de studerade fisksamhällena. Övergödning, klimatförändring, möjlig påverkan från både kända och okända miljögifter, samt förändringar i den kustnära födoväven med ökande populationer av säl, fiskätande fågel och spigg, är alla i kombination möjliga förklaringar till det observerade tillståndet. Det finns även positiva signaler med ökande fångster av vissa känsliga arter, att den tidigare negativa trenden i fiskens hälsa avstannat, samt att det generellt finns få ökande trender under den undersökta tidsperioden i halterna av de studerade metallerna och organiska miljögifterna. Oroande är dock att de negativa förändringarna som observeras sker i referensområden som kan anses vara relativt opåverkade av direkt mänsklig aktivitet. Att det därtill finns brister i förståelsen för de bakomliggande orsakerna till förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och fisksamhällets sammansättning och funktion, gör det angeläget att kartlägga påverkan på kustfisken från okända och kända miljögifter som inte övervakas i dag i samspel med andra miljöfaktorer som övergödning, klimatförändringar och förändrad födovävsstruktur.