Готові списки джерел за темами / Sociologá

Добірка наукової літератури з теми "Sociologá"

Автор: Grafiati

Опубліковано: 26 липня 2024

Оновлено: 27 липня 2024

Оформте джерело за APA, MLA, Chicago, Harvard та іншими стилями

Оберіть тип джерела:

Зміст

Статті в журналах
Дисертації
Книги
Частини книг
Тези доповідей конференцій
Звіти організацій

Ознайомтеся зі списками актуальних статей, книг, дисертацій, тез та інших наукових джерел на тему "Sociologá".

Біля кожної праці в переліку літератури доступна кнопка «Додати до бібліографії». Скористайтеся нею – і ми автоматично оформимо бібліографічне посилання на обрану працю в потрібному вам стилі цитування: APA, MLA, «Гарвард», «Чикаго», «Ванкувер» тощо.

Також ви можете завантажити повний текст наукової публікації у форматі «.pdf» та прочитати онлайн анотацію до роботи, якщо відповідні параметри наявні в метаданих.

Статті в журналах з теми "Sociologá"

Horák, Vít. "Za návrat k ranému Durkheimovi. Kulturněsociologické inspirace v Pravidlech sociologické metody a Společenské dělbě práce." Sociální studia / Social Studies 9, no. 4 (October 19, 2012): 13–26. http://dx.doi.org/10.5817/soc2012-4-13.

Повний текст джерела

Анотація:

Myšlenku kulturní sociologie odstartoval nový pohled na francouzského sociologického klasika Émila Durkheima prezentovaný ve sborníku Durkheimian Sociology: Cultural Studies editovaným Jeffreym Alexanderem (1988). Odmítnut byl Durkheim - positivista, materialista, předchůdce strukturního funkcionalismu a teorie systémů, a pro kulturní sociologii byl objeven Durkheim jako teoretik náboženství a kultury, Durkheim subjektivistický. S tím Alexander spojil svébytnou periodizaci klasikova díla, která je založena na radikálním rozporu mezi pozdními a ranými pracemi. Inspirace pro kulturní sociologii byly čerpány téměř výlučně z pozdějšího období kolem díla Elementární formy náboženského života. Tento článek se bude snažit prozkoumat i rané Durkheimovy práce – Pravidla sociologické metody a Společenskou dělbu práce – a hledat v nich nové zdroje inspirace pro kulturní sociologii. V první zmíněné knize bych chtěl rehabilitovat Durkheimův positivismus, který nemusí být nutně chápan jako rozporný s kulturní sociologií. Naopak by mohl přispět k diskuzi o kulturní autonomii. Ve druhé zmíněné knize chci výrazněji odlišit ekonomickou a kulturní rovinu a diskutovat, jak by kulturní sociologie mohla chápat pojmy solidarity a dělby práce. Zvláštní důraz kladu na dva typy mezilidské vzájemnosti (sounáležitost/doplňující se různost), jež Durkheimovi slouží jako základ pro pojmy mechanické a organické solidarity. Kulturní sociologie by tyto typy podle mého názoru mohla dobře využít pro pojem kulturní identity.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Escobar, Luis A. "Proyectando una sociología latinoamericana: el Boletín del Instituto de Sociología de la Universidad de Buenos Aires y Francisco Ayala." Revista Temas Sociológicos, no. 21 (November 29, 2017): 119. http://dx.doi.org/10.29344/07194145.21.1049.

Повний текст джерела

Анотація:

El presente artículo plantea recuperar la experiencia del Instituto de Sociología de la Universidad de Buenos Aires y su órgano de publicación, el Boletín del Instituto de Sociología, como punto de apertura a ciertas configuraciones regionales que se direccionaron en la búsqueda de innovaciones en el campo de la sociología. Esta exploración propone re-articular algunos trayectos de una historia social de la sociología latinoamericana en la década del cuarenta del siglo XX y para ello focaliza en las intervenciones, vínculos, búsquedas y propuestas del español Francisco Ayala en el Boletín, puesto que es uno de los referentes en la conformación de un diálogo regional. Palabras clave: sociología latinoamericana, renovación disciplinar, diálogos regionales, tradiciones sociológicas, estatuto científico, Ayala. Projecting a latin american sociology: the Bulletin of the Institute of Sociology of the University of Buenos Aires and Francisco Ayala Abstract This article aims to recover the experience of the Institute of Sociology of the University of Buenos Aires and its publication body, the Bulletin of the Institute of Sociology as an opening to certain regional configurations directed in the search for innovations in the sociology field. This exploration proposes to re-articulate some trajectories of a social history of Latin American sociology in 1940’s and to that end it focuses on interventions, links, searches and proposals of the Spaniard Francisco Ayala in the Newspaper, since he is one of the referents in the formation of a regional dialogue. Key words: Latin American sociology, disciplinary renewal, regional dialogues, sociological traditions, scientific status, Ayala. Projetando uma sociologia latino-americana: o Boletim do Instituto de Sociologia da Universidade de Buenos Aires e Francisco Ayala Resumo O presente artigo planteia recuperar a experiência do Instituto de Sociologia da Universidade de Buenos Aires e seu órgão de publicação, o Boletim do Instituto de Sociologia, como ponto de abertura para certas configurações regionais que foram direcionadas para a busca de inovações no campo de sociologia. Esta exploração propõe a rearticular algumas trajetórias de uma história social da sociologia latino-americana na década do 40 do século XX e para isso se concentra nas intervenções, vínculos, buscas e propostas do espanhol Francisco Ayala no Boletim, já que é um dos referentes para a conformação de um diálogo regional. Palavras-chave: sociologia latino-americana, renovação disciplinar, diálogos regionais, tradições sociológicas, código científico, Ayala.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Повний текст джерела

Анотація:

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Persson, Marcus, and Christian Ståhl. "Sociologisk Forskning ger ut sin 60:e årgång!" Sociologisk Forskning 60, no. 2 (October 27, 2023): 121–23. http://dx.doi.org/10.37062/sf.60.25480.

Повний текст джерела

Анотація:

I äktenskapssammanhang brukar jämna årsfiranden kläs i någon form av materialistisk symbolik, ju högre siffra desto ädlare och mer statusfylld materia. Siffran 60 förknippas vanligtvis med diamanter, som är en symbol för det okrossbara och det exceptionella tålamodet. Oavsett om det handlar om äktenskap eller om tidskrifter är det ingen självklarhet att uppnå 60 år, och detta är därför något att uppmärksamma och fira. När nu ger ut sin 60:e årgång vill vi rikta tacksamma och stolta tankar mot alla de sociologer som under åren haft ansvaret att verka för svensk sociologi och upprätthålla en nationell sociologisk tidskrift. Periodvis har det ekonomiska läget varit svårt för tidskriften, ibland har det varit svårt att rekrytera redaktionsmedlemmar såväl som granskare, och inte sällan har det saknats gott manusunderlag. Vissa av problemen kvarstår – redaktionen behöver fortfarande flera inskickade bidrag – men liksom våra företrädare kämpar vi på för att vi anser att tidskriften är en viktig fackla för svensk sociologi. I samband med tidskriftens femtioårsjubileum 2013 återpublicerades tre artiklar från tidigare årgångar som har haft betydelse för svensk sociologi- och kunskapsutveckling, skrivna av Hans L Zetterberg, Walter Korpi och Rita Liljeström. Under 2014 blickade tidskriften återigen bakåt för att kunna reflektera över sociologins tillstånd i Sverige. Den gången fick en skara sociologiprofessorer skriva om sin akademiska resa och gärning. I detta jubileumsnummer vill vi rikta blicken mot samtiden och framtiden, som en intressant fortsättning på tidigare jubileumsnummer, med reflektioner över ämnets historia och utveckling. Bland annat har vi bjudit in juniora sociologer att diskutera hur sociologin, i form av forskning, undervisning och samhällsengagemang, kan bidra till förståelsen av vår samtid. Under ledning av Lisa Ferm genomfördes en gruppintervju med Mattis Karlsson, Johanna Köpsén, Isa Norvell Gustavsson, Josefin Persdotter, Jon Sunnerfjell och Emanuel Wittberg. Det blev ett engagerat samtal om sociologins potential att hjälpa människor att tolka och förstå sin omvärld, till exempel genom att låta sociologiska perspektiv genomsyra undervisningen redan i skolans tidiga år. Vidare diskuteras sociologins väsen, identiteten som sociolog och ämnets utmaningar. Sammantaget präglas samtalet av en tro på och passion för sociologiämnets värde, både vad gäller dess bredd och dess djup. Därutöver har flera hörsammat utlysningen för numret och bidragit skriftligt med personliga reflektioner om sociologiämnets roll i ett vidare sammanhang och i anslutning till antingen forskning, utbildning eller samhällsdebatt. Bidragen har genomgått en redaktionell granskning med syftet att helheten ska spegla en mångfacetterad och samtida sociologi. Josef Ginnerskov skriver om hur sociologi lärs ut och därigenom vad sociologi är. Han reflekterar kring sociologins institutionalisering och hur ämnets självbild utvecklats genom åren. Sociologin har ofta blivit krisförklarad. Likväl fortsätter ämnet att läras ut och beforskas. Ginnerskov drar paralleller mellan hur sociologiämnet utvecklats och hur det åskådliggjorts för andra genom undervisning. På detta sätt knyts ämnesdidaktik samman med ämnesidentitet, vilket han diskuterar med hjälp av begreppet sociologididaktik. Anna Engstam skriver ett upprop för en ”öppen sociologi” – en sociologi driven av det lilla men ack så viktiga prefixet ”för”. Hon diskuterar betydelsen av förmågan till för-reflexivitet och förvetenskapliga impulser som ett grundelement i det sociologiska tänkandet och görandet. Texten uppmuntrar läsaren att för stunden våga sjunka ner under ytan av fastslagna metodologiska standarder och teoretiska modeller och förnimma det kreativa teoretiserandet. I samma anda skriver Colm Flaherty om en ”nyfiken sociologi”. Mot bakgrund av den personliga erfarenheten att som student upptäcka sociologins tjusning diskuterar han den sociologiska visionen att professionellt och nyfiket utforska samhället och samtidens olika sociala problem. Framförallt lägger han stor vikt vid det sociologiska görandet, då den kan väcka nyfikenhet och sporra till reflexivet hos andra människor och därigenom även bidra till att påverka samhället. Patrik Aspers skriver om den humboldtska andan att förena forskning och undervisning och om varför det tycks vara så svårt att berika de båda elementen genom korsbefruktning. Utifrån egna erfarenheter, från Sverige och utomlands, skriver han om strukturella och kulturella svårigheter att förverkliga det humboldtska idealet, men också̊ om de visioner och goda ambitioner som behövs för att skapa ett livskraftigt ämne. Den uppmärksamme läsaren tänker: Patrik Aspers är väl inte en junior sociolog! Nej det är han givetvis inte. Aspers är professor och har bjudits in till detta nummer som representant för tidskriftens redaktionsråd att reflektera kring temat för numret. Och han är inte den ende seniora sociologen i sammanhanget. Till vår stora glädje kan vi också presentera två intervjuer med internationellt erkända sociologer: professor Eva Illouz och professor Hartmut Rosa. Eva Illouz har under många år utforskat känslornas strukturella betydelse i samhället. I flera böcker har hon problematiserat teman som kärlek och relationer i vår samtida konsumtionskultur. Illouz är aktuell med en ny bok om populismens känsloliv, som kom ut på engelska i somras (och som kommer i svensk översättning nästa år). Därmed tar hon sig an en helt annan typ av känslor än tidigare, närmare bestämt rädsla, avsky och förbittring. I denna intervju fick Poul Poder och Marcus Persson en exklusiv möjlighet att samtala med Illouz om nya boken och hennes tankar om den populistiska samtidens känslor som frodas i såväl politiska rum som i sociala medier. Därmed kretsar samtalet kring hur samtidens stora frågor och känslor hänger samman, och hur vi bör känna, och tänka, för att odla det goda demokratiska samhället. Hartmut Rosa har etablerat sig som en av samtidens mest uppmärksammade sociologer genom sina böcker om social acceleration och resonans. Hans senaste bok är en sociologisk analys av heavy metal. I samband med en föreläsning vid Göteborgs universitet i mars 2023 fick Carl Cassegård, Karl Malmqvist och Christian Ståhl tillfälle att genomföra en intervju som kom att röra sig kring ämnen som sociologin och dess framtid, kritisk teori, klimatförändringar samt möjligheten till en resonant demokrati. Utifrån sitt begrepp resonans resonerar han kring vikten av ett lyssnande och tillitsfullt samhälle med människor som känner att de besitter en politisk egenförmåga för att undkomma populism och främlingsfientlighet. Det finns ett hundratal sociologiska tidskrifter på engelska men bara en på svenska. I ”förbundet har ordet” skriver Åsa Lundqvist, Åsa Wettergren och Ylva Wallinder om utmaningarna, men också̊ om fördelarna, med en svensk sociologisk tidskrift i en era av internationalisering. Att skriva på svenska för en svensk publik kan vara kreativt och lustfyllt – intellektuellt och språkligt – och dessutom gynna spridningen av forskning både i undervisning och i samhällsdebatt. Numret innehåller också recensioner av nya böcker och avhandlingar: Miguel A. Martínez recension av Elton Chans avhandling; Johan Alfonssons recension av Kohei Saitos bok Marx in the Anthropocene; samt Jonas Bååths recension av Michael Carolans The Sociology of Food and Agriculture. Sammantaget bjuder vi på en mix av reflekterande texter med ambitionen att sporra till tankar och fortsatta diskussioner om sociologins roll i samhället och dess förmåga att ta sig an samtidens utmaningar. Trevlig läsning! Marcus Persson och Christian Ståhl Redaktörer för Sociologisk Forskning

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Canavieira, Fabiana Oliveira. "Uma nova sociologia em defesa das crianças e suas infâncias." Revista Educação e Emancipação 10, no. 1 (June 13, 2017): 125. http://dx.doi.org/10.18764/2358-4319.v10n1p125-149.

Повний текст джерела

Анотація:

O artigo se apresenta como uma revisão de literatura da teoria sociológica tida como clássica, buscando estabelecer relações e destacar as contribuições dos principais fundamentos sociológicos à consolidação do campo da Sociologia da Infância, como novo paradigma teórico que têm as crianças e a infância como foco de seus estudos e atuação profissional. Sem a pretensão de se constituir como um estado da arte, faz-se um desvelamento das primeiras delimitações do novo campo teórico, ao passo que se exerce a reflexividade sociológica inspirada em Bourdieu, mas percorrendo outros sociólogos.Palavras-chave: Sociologia da Infância; Sociologia da Educação; Educação InfantilA new sociology in defense of children and their childhoodsABSTRACTThe article presents a literature review of the classical sociological theory, seeking to establish relationships and highlight the contributions of the main sociological foundations to the consolidation of the field of Sociology of Childhood as a new theoretical paradigm that children and childhood are the focus of its studies and professional performance. Without intending to be a state of art, we unveil the first delimitations of the new theoretical field, while the sociological reflexivity inspired by Bourdieu is exercised, but using other sociologists equally important for the present reflection.Keywords: Sociology of Childhood; Sociology of Education; Early Children Education.Una nueva sociología en defensa de los niños y sus infanciasRESUMENEl artículo se presenta como una revisión de la literatura de la teoria sociológica clásica, buscando establecer relaciones y poner de relieve las contribuciones de los principales fundamentos sociológicos para la consolidación del campo de la sociología de la infancia como un nuevo paradigma teórico que tienen los niños y la infancia como el foco de su estudios y desempeño profesional. Sin la pretensión de constituirse como un estado de la técnica, se trata de una presentación de los primeros límites del nuevo campo teórico, mientras lleva a cabo la reflexividad sociológica inspirado por Bourdieu, pero utilizando otros sociólogos de igual importancia a esta refl exión.Palabras clave: Sociología de la Infancia; Sociología de la Educación; Educación infantil

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Colturato Festi, Ricardo. "MICHAEL LÖWY E A SOCIOLOGIA DO TRABALHO: a descoberta da consciência de classe do operariado." Caderno CRH 31, no. 83 (January 24, 2019): 239–52. http://dx.doi.org/10.9771/ccrh.v31i83.25112.

Повний текст джерела

Анотація:

O artigo busca analisar e problematizar a rápida passagem do jovem Michael Löwy pela sociologia do trabalho, quando realizou, em 1959, uma pesquisa sobre as atitudes e a consciência operária entre dirigentes sindicais metalúrgicos. Para isso, contextualiza esse estudo no curso do processo de institucionalização da sociologia brasileira, em particular o desenvolvimento das pesquisas acerca da indústria e do trabalho realizadas na Universidade de São Paulo, nas décadas de 1950 e 1960. Como conclusão, pode-se afirmar que Löwy apresentou, já àquela época, num manuscrito até então desconhecido, uma possível alternativa ao estilo de sociologia vigente na USP. As reflexões e conclusões deste artigo estão ancoradas em consultas realizadas em arquivos e numa entrevista com o próprio autor.MICHAEL LÖWY AND THE SOCIOLOGY OF WORK: the discovery of the class consciousness of the working class The article analyzes and problematizes the rapid passage of the young Michael Löwy by the sociology of the work, when in 1959 realized research on the attitudes and the workers’ conscience among metallurgical union leaders. We contextualize this study in the course of the process of institutionalization of Brazilian sociology, in particular the development of research on industry and work, carried out at the University of São Paulo in the 1950s and 1960s. We affirm that the author presented, in a manuscript unknown, a possible alternative to the style of sociology in force at USP. The reflections and conclusions of this article are anchored in consultations carried out in archives and in an interview with the author. Keywords: Michael Löwy. Sociology of work. Worker consciousness. Social thought. Intellectual historyMICHAEL LÖWY ET LA SOCIOLOGIE DU TRAVAIL: la découverte de la conscience de classe de la classe ouvrière L’article analyse et problématise le passage du jeune Michael Löwy par la sociologie du travail, lorsqu’en 1959 il réalise une recherche sur les attitudes et la conscience ouvrière parmi les dirigeants syndicaux métallurgiques. Nous contextualisons cette étude au cours du processus d’institutionnalisation de la sociologie brésilienne, en particulier le développement de la recherche sur l’industrie et le travail, menée à l’Université de São Paulo dans les années 1950 et 1960. Nous affirmons que l’auteur a présenté, dans un manuscrit inconnu, une alternative possible au style de sociologie en vigueur à l’USP. Les réflexions et les conclusions de cet article sont ancrées dans des consultations menées dans les archives et dans une interview avec l’auteur. Mots-clés: Michael Löwy. Sociologie du travail. Conscience ouvrière. Pensée sociale. Histoire intellectuelle.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Zavaleta Betancourt, José Alfredo. "Lahire, Bernard (2016). En defensa de la sociología." Clivajes. Revista de Ciencias Sociales, no. 12 (February 10, 2020): 171–74. http://dx.doi.org/10.25009/clivajes-rcs.v0i12.2587.

Повний текст джерела

Анотація:

Es posible que entre el apoyo a los chalecos amarillos, el rechazo a la pena de muerte, la petición de libertad para Josu Urrutikoetxea y “La defensa de la sociología” haya un vaso comunicante.Allende la tendencia a interrogarse acerca de la utilidad de la sociología, encabezada por Dubet (2012): ¿Para qué sirve realmente un sociólogo?,[1] seguido por Bauman (2014): ¿Para qué sirve realmente…? un sociólogo,[2] Bernard Lahire (2016), quien diez años atrás se ocupó del tema: ¿Para qué sirve la sociología?,[3] y propuso la integración de la sociología experimental y social, emprende ahora la defensa de nuestra disciplina, mediante una estrategia de comprensión de los ataques políticos “recurrentes” de quienes la consideran parte de una “cultura de la excusa”. Lahire, Bernard (2016). In defense of sociologySummaryIt is possible that between the support for the yellow vests, the rejection of the death penalty, the request for freedom for Josu Urrutikoetxea and “The defense of sociology” there is a communion cup.Beyond the tendency to question oneself about the usefulness of sociology, headed by Dubet (2012): What is a sociologist really for? [1] followed by Bauman (2014): What is it really for ...? a sociologist, [2] Bernard Lahire (2016), who ten years ago dealt with the subject: What is sociology for? [3] and proposed the integration of experimental and social sociology, now undertakes the defense of our discipline, through a strategy of understanding the “recurrent” political attacks of those who consider it part of a “culture of excuse”. Lahire, Bernard (2016). En défense de la sociologie.RésuméIl est possible que parmi l’appui aux gilets jaunes, le rejet de la peine de mort, la demande de liberté pour Josu Urrutikoetxea et « La défense de la sociologie » il y ait des vases communicants.Au-delà de la tendance à s’interroger sur l’utilité de la sociologie, dirigée par Dubet (2012) : ¿Para qué sirve realmente un sociólogo?, [1] suivi par Bauman (2014): ¿Para qué sirve realmente…? un sociólogo, [2] Bernard Lahire (2016), qui dix ans avant il s’est occupé du thème: ¿Para qué sirve la sociología?, [3] et il a proposé l’intégration de la sociologie expérimentale et sociale, il entreprend actuellement la défense de notre discipline à travers une stratégie de compréhension des attaques politiques « récurrents » de qui la considèrent comme une partie d’une « culture de l’excuse ». [1] Dubet, F. (2012). ¿Para qué sirve realmente un sociólogo? Buenos Aires, Argentina: Siglo XXI Editores. 136 pp.[2] Bauman, Zygmunt. 2014. ¿Para qué sirve realmente...? un sociólogo. Madrid: Paidós.160 pp.[3] Lahire, B. (2006). ¿Para qué sirve la sociología? Buenos Aires, Argentina: Siglo XXI Editores. 208 pp.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Farias, Daniel Costa. "As condições de possibilidade do conhecimento sociológico: a constituição processual da sociologia segundo Norbert Elias." Simbiótica 9, no. 1 (May 21, 2022): 38–58. http://dx.doi.org/10.47456/simbitica.v9i1.38300.

Повний текст джерела

Анотація:

Resumo Este texto analisa como Norbert Elias pensa a influência dos processos de desenvolvimento social do conhecimento na constituição da sociologia. Seguimos três etapas. Primeiro, demonstramos o conceito de Processo em Elias. Depois, verificamos como o autor entende a constituição da sociologia. No fim, mostramos a relação entre os processos históricos de produção de conhecimento e a constituição da sociologia. Aqui vamos evidenciar a importância, segundo Elias, da evolução do conhecimento com as dinâmicas de longo prazo do desenvolvimento social e, igualmente, da composição da sociologia enquanto uma ciência relativamente autônoma. Partimos da perspectiva de que, para Elias, o patrimônio social de conhecimento em constante expansão possibilitou um método científico adequado para analisar a sociedade. Utilizamos a pesquisa bibliográfica como metodologia. Assim, pesquisaremos um ponto pouco explorado nos trabalhos de Elias. Palavras-chave: Norbert Elias; conhecimento; processo; sociogênese. Abstract This text analyzes how Norbert Elias thinks about the influence of the processes of social development of knowledge in the constitution of sociology. We follow three steps. First, we demonstrate the concept of Process in Elias. Afterwards, we verify how the author understands the constitution of sociology. In the end, we show the relationship between the historical processes of knowledge production and the constitution of sociology. Here we will highlight the importance, according to Elias, of the evolution of knowledge with the long-term dynamics of social development and, also, of the composition of sociology as a relatively autonomous science. We start from the perspective that, for Elias, the constantly expanding social patrimony of knowledge enabled an adequate scientific method to analyze society. We use bibliographic research as a methodology. Thus, we will research a little explored point in Elias' works. Keywords: Norbert Elias; knowledge; process; sociogenesis. Resumen Este texto analiza cómo piensa Norbert Elias sobre la influencia de los procesos de desarrollo social del conocimiento en la constitución de la sociología. Seguimos tres pasos. Primero, demostramos el concepto de Proceso en Elias. Posteriormente, verificamos cómo el autor entiende la constitución de la sociología. Al final, mostramos la relación entre los procesos históricos de producción de conocimiento y la constitución de la sociología. Aquí destacaremos la importancia, según Elias, de la evolución del conocimiento con la dinámica de largo plazo del desarrollo social y, también, de la composición de la sociología como ciencia relativamente autónoma. Partimos de la perspectiva de que, para Elias, el patrimonio social del conocimiento en constante expansión posibilitó un método científico adecuado para analizar la sociedad. Utilizamos la investigación bibliográfica como metodología. Por lo tanto, investigaremos un pequeño punto explorado en las obras de Elias. Palabras clave: Norbert Elias; conocimiento; proceso; sociogénesis.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Pérez, Marcelo. "Una aproximación a Jorge Lagarrigue y Miguel Lemos: El apostolado sociológico de la Religión de la Humanidad en Sudamérica." Revista Grafía- Cuaderno de trabajo de los profesores de la Facultad de Ciencias Humanas. Universidad Autónoma de Colombia 10, no. 2 (July 14, 2013): 176. http://dx.doi.org/10.26564/16926250.501.

Повний текст джерела

Анотація:

ResumenLa siguiente propuesta trata de una aproximación al aporte de Jorge Lagarrigue y Miguel Lemos de Chile y Brasil. Sus carreras representan la forma apostólica de la “Religión de la Humanidad”, un particular positivismo que incluye el ejercicio de un sacerdocio sociológico. Durante la década de 1880, Lagarrigue y Lemos fundarán iglesias y apostolados positivistas, mantendrán una intensa actividad editorial y de relaciones internacionales que se suma a sus producciones personales. Mi propósito es alentar la exploración de estas relaciones y poner en marcha el estudio de la sociología de estos autores.Palabras clave: Positivismo religioso, comtismo, historia de la sociología, redes intelectuales***********************************************An approach to Jorge Lagarrigue and Miguel Lenos: the sociologic ministery of the Humanity religion in South America.AbstractThis proposal deals about an approach to the Jorge Lagarrigue and Miguel Lemos contributions of Chile and Brazil. Their careers represent an apostolate way of the Humaniy Religion, a particular positivism that includes the exercise of a sociologic ministry. During the 1880 decade, Lagarrigue and Lemos would found churches and positivist ministries, they would maintain an intensive publishing activity and international relationships added to the personal productions. My goal is to encourage the exploration of these relationships and to implement the study of their sociology.Keywords: Religious positivism, comteism, sociology history, intellectual network*************************************************Uma aproximação a Jorge Lagarrigue e Miguel Lemos: O apostolado sociológico da Religião da Humanidade em Sul-AméricaResumoA seguinte proposta trata de uma aproximação ao aporte de Jorge Lagarrigue e Miguel Lemos de Chile e Brasil. Seus percursos representam a forma apostólica da “Religião da Humanidade”, um particular positivismo que inclui o exercício de um sacerdócio sociológico. Durante a década de 1880, Lagarrigue e Lemos fundaram igrejas e apostolados positivistas, mantiveram uma intensa atividade editorial e de relações internacionais que se soma às suas produções pessoais. Meu propósito é alentar a exploração destas relações e colocar em marcha o estudo da sociologia desses autores.Palavras-chave: Positivismo religioso, comtismo, história da sociologia, redes intelectuais

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Telles, Helyom Viana. "HISTÓRIA DIGITAL, SOCIOLOGIA DIGITAL E HUMANIDADES DIGITAIS: Algumas questões metodológicas." Revista Observatório 3, no. 5 (August 1, 2017): 74. http://dx.doi.org/10.20873/uft.2447-4266.2017v3n5p74.

Повний текст джерела

Анотація:

O artigo discute o conceito de Digital e a constituição do campo das Humanidades Digitais, destacando alguns problemas específicos inerentes à Sociologia, Antropologia e Historiografia. O artigo explicita a polêmica em torno do conceito de digital e pontua algumas questões metodológicas relevantes para a construção da objetividade científica no uso dos métodos digitais no campo da Historiografia e das Humanidades Digitais. PALAVRAS-CHAVES: História Digital, Humanidades Digitais, Sociologia Digital. ABSTRACT The article discusses the concept of Digital and the constitution of the field of Digital Humanities, highlighting some specific problem sinherent in Sociology, Anthropology and Historiography. The article explores the controversy surrounding the concept of digital and points out some methodological issues relevantto the construction of scientific objectivity in the use of digital methods in the field of Historiography and Digital Humanities. KEYWORDS: Digital History, Digital Humanities, Digital Sociology. RESUMEN El artículo discute el concepto de Digital y la constitución del campo de las Humanidades Digitales, destacando algunos problemas específicos inherentes a la Sociología, Antropología y Historiografía. El artículo explicita la polémica en torno al concepto de digital y puntualiza algunas cuestiones metodológicas relevantes para la construcción de la objetividad científica en el uso de los métodos digitales en el campo de la Historiografía y de las Humanidades Digitales. PALABRAS CLAVES: Historia Digital, Humanidades Digitales, Sociología Digital.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Більше джерел

Дисертації з теми "Sociologá"

Halvorsen, Rune. "The Paradox of Self Organisation among Disadvantaged People: A study of marginal citizenship." Doctoral thesis, Norwegian University of Science and Technology, Department of sociology and political science, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-478.

Повний текст джерела

Анотація:

This dissertation compares the emerging attempts at social mobilisation among Travellers and people out of work claiming social-security benefits in Norway. This analysis is carried out against the backdrop of a discussion of social marginality, integration and citizenship. It traces how the organisations could promote fuller citizenship on the part of marginalized sections of the population, in spite of the obstacles they might face.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Nilsson, Mikael. "Integrationen av Invandrare : En diskursanalytisk studie." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1209.

Повний текст джерела

Анотація:

Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att analysera och beskriva diskursiva sätt att framställa integrationen av invandrare i den del av den offentliga debatten som förs i svensk massmedia. För att göra detta har jag tagit min teoretiska utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteoretiska diskursanalys.

Integration artikuleras i artiklarna som fullständig likhet, delvis likhet och deltagande samt som ensidig/ömsesidig och total/delvis anpassning. Integration artikuleras vidare som språklig och kulturell integration, som en fråga om arbete, ekonomi och utbildning samt som politik. Detta dels utifrån vad det svenska anses vara och dels utifrån vilka/hur invandrarna är.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Sidevärn, Peter, and Jonas Olofsson. "Privatisering av offentlig sektor : En tung plånbok krossar ideologin?" Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-198.

Повний текст джерела

Анотація:

I denna uppsats har de Svenska medborgarnas inställning i frågan om privatisering av offentlig sektor undersökts. Vi har försökt fastställa om det är inkomst eller politisk ideologi som är den avgörande faktorn när man tar ställning i denna fråga. Vidare har vi tittat på hur dessa båda faktorer förhåller sig till olika sociologiska teoriers beskrivning av vår samtid. För att undersöka detta har en kvantitativ metod och analys använts. Data som har använts kommer från en undersökning gjord av Stefan Svallfors och Jonas Edlund; Umeå universitet.

Resultatet visar att de Svenska medborgarna är emot en privatisering av den offentliga sektorn, och att högerblockets väljare inte delar högerpartiernas ståndpunkt i denna fråga. Vi kan också konstatera att ideologi är den dominerande faktorn när man tar ställning i frågan om privatisering av offentlig sektor. Däremot har något definitivt svar på vilken sociologisk teori som ger den mest rättvisande bilden av vår samtid relaterat till vårt resultat inte kunnat fastslås.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Awes, Mio. "In Dubai: Traders, In Somalia: Conflict Escalators : A Study of Diasporic Influences on Civil War." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11163.

Повний текст джерела

Анотація:

Abstract I have used diaspora theory with a sociological perspective. This perspective has given insight to the importance that a diaspora community can play in conflicts in their country of origin while they are absent. My main research question is: What roles do Somali traders in Dubai play in the Somali clan conflict? My material consists of interviews with three Somali Diaspora traders in Dubai. The aim of this study is to examine how they are involved in the clan conflict in Somalia through their trading activities. Questions have been asked about which precautions that must be taken in order to export and import to/from a country ridden by conflict. Their answers showed that they were dependent on their clan in order to secure their products and, thereby, they were forced to be involved in the conflict in different ways. A reciprocal relationship evolved since also their clans in Somalia became dependent on the traders in Dubai for their position in the conflict. Regarding.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Andersson, Caroline, Malin Kristensson, and Maria Nilsson. "”Ett papper som hamnar någonstans?” En kvalitativ undersökning om åtgärdsprogram i förskolan." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3837.

Повний текст джерела

Анотація:

Alla barn i förskolan har rätt till stimulans efter sina behov och förutsättningar. De barn som behöver extra stöd ska få det. För barn i behov av särskilt stöd och deras föräldrar samt lärare kanske åtgärdsprogram kan vara ett hjälpmedel i arbetet. Syftet med studien är att undersöka förekomsten, användandet samt behovet av åtgärdsprogram i förskolan. Vi vill även undersöka specialpedagogens roll och delaktighet i upprättandet av åtgärdsprogram. I litteraturbearbetningen belyses förskolans historia, förskolans ansvar, specialpedagogik, utvecklingsekologi, barn i behov av särskilt stöd, åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. Den empiriska delen av uppsatsen har utförts med kvalitativa enskilda intervjuer. Målgruppen består av tolv lärare från tre olika småstäder.

Studien visar att alla förskolorna i undersökningen använder sig av åtgärdsprogram, trots att de till skillnad från skolan inte är skyldiga att göra detta enligt lag. Åtgärdsprogrammen används dock i skiftande omfattning. Det är inte alla förskolor som har hjälp och handledning av specialpedagoger inför och under samtal angående åtgärdsprogram. Några av respondenterna framhåller att dokumenten inte alltid är anpassade till förskolan utan att de får använda sig av de dokument som är utformade till skolan. Flertalet av lärarna menar att det finns ett behov av åtgärdsprogram. De anser att det framför allt gynnar barnet, men att åtgärdsprogrammet också kan vara till hjälp för personal och föräldrar.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Tjora, Aksel Hagen. "Caring machines : Emerging practices of work and coordination in the use of medical emergency communication technology." Doctoral thesis, Norwegian University of Science and Technology, Faculty of Social Sciences and Technology Management, 1997. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-13.

Повний текст джерела

Анотація:

Stadig mer forskning fokuserer på utviklingen og bruken av teknologi, ikke minst i forbindelse med den stadige mer utbredte bruken av informasjons- og kommunikasjonsteknologi. Mange av disse studiene har vært motivert av ønsket om å vise til de fantastiske mulighetene som organisasjoner (særlig bedrifter) har ved å nyttiggjøre seg nyvinningene (se f.eks. Davidow og Malone, 1992 og Scott Morton, 1991). Mange samfunnsvitenskapelige studier har imidlertid inntatt en mye mer kritisk holdning til de teknologiske nyvinningene. Innenfor sosiologien er det flere slike tilnærminger.

Sosiologiske perspektiver på teknologi

I de funksjonalistiske tilnærmingene fokuseres det på hvilke effekter de tekniske systemene har på brukerne av dem, og spesielt hvordan alle systemer medfører uintenderte konsekvenser, blant annet ved at de nye systemenes latente funksjoner (Merton, 1967) trer fram i dagen etterhvert som systemene kommer i bruk. I disse studiene betrakter man de tekniske systemene som makrostrukturer som følger sin egen utvikling mer eller mindre uavhengig av brukerne (dvs de er teknologideterministiske).

I Marxistiske tilnærminger unngår man en ensidig determinisme ved at teknologiene antas å være i dialektisk motsetning til de sosiale systemene. Spesielt betraktes teknologiske nyvinninger som kapitalistenes middel for å beholde sitt herredømme over arbeiderklassen. I nyere perspektiver (se f.eks. Winner, 1977; 1986, Hirschorn, 1984; Feenberg, 1991) påpeker man at det er de kulturelle verdiene som er knyttet til teknologidesign som medfører uheldige konsekvenser (som for eksempel degradering av arbeidskraft), og ikke teknologien i seg selv.

Tilsvarende fokuserer de sosialkonstruktivistiske studiene (Bijker, Hughes og Pinch, 1987; Bijker og Law, 1992; Law, 1991) på hvordan den teknologiske utviklingen eller de teknologiske nnovasjonene ikke følger naturlige utviklingsveier, men konstrueres i nettverk av aktører som hver på sin måte presser fram sine interesser i forhold til et teknologisk artefakt. Mange av konstruktivistene benekter et skille mellom tekniske og sosiale systemer (eller aktører). De mener at det er umulig å egentlig separere det tekniske og sosiale, og velger i stedet å betrakte de totale relasjonene som et sømløst vev. Konstruktivistene bruker spesielt historiske studier av teknologi-utvikling for å identifisere aktører i slike vev, og dermed undersøke hva som ligger bak de løsninger som velges i utviklingen av tekniske artefakter.

I de senere årene er det blitt flere forskere som ved å bruke etnografiske studier av teknologisk praksis undersøker hvordan tekniske og sosiale aktører samhandler. I disse studiene er man i motsetning til de konstruktivistiske tilnærmingene mer opptatt av bruken av teknologi enn utviklingen av den. Men i samme ånd som konstruktivistene er man opptatt av å vise hvordan den teknologiske praksis i sterk grad utvikles ved hjelp av sosiale mekanismer, for eksempel i arbeidsgrupper, og hvordan tekniske praksisimperativer rekonstrueres i daglig sosial praksis (se f.eks. Suchman, 1987; Hutchins, 1988; 1990; 1995; Hutchins og Klausen, 1996; Heath og Luff, 1992; 1996; Orr, 1996; Engeström og Middleton, 1996).

Alle disse tilnærmingene har viktige bidrag til sosiologiske studier av utvikling og bruk av teknologi. Imidlertid ser det ut til at det er vanskelig å skape en teoretisk syntese av teorier som bygger på såpass forskjellige antakelser. I denne avhandlingen kombinerer jeg imidlertid deler fra teoriene ved et feltstudium der én type teknologi benyttes i flere ulike kontekster, slik at både aktør-perspektiver og struktur-perspektiver blir relevante. Et empirisk felt som gir denne muligheten er bruken av medisinske nødmeldesentraler i Norge.

The study of technology has recently become more focused in various schools of sociology. However, Marxist, functionalist, social constructivist, and ethnographic research, have tended to explain technological development either from macro or micro perspectives. Further research is needed to increase our understanding of technology as situated in its social and institutional contexts, where individual and professional relations are considered. In this thesis, elements from several approaches are applied to the study of communication technology in Norwegian medical emergency communication centres.

About ten years ago, LV (doctor-on-call) centres, each manned by one nurse to handle local requests for a doctor, were established in nursing homes. AMK (acute medical communication) centres were introduced in hospitals, and are manned by teams of two to four nurses and ambulance coordinators to handle medical emergency calls (113), internal hospital alarms and local requests for a doctor. Even though the intensity and work loads are very different between the LV and AMK centres, the technical artefacts that are used are basically similar in both types of centre.

Using a comparative case approach, the use of technology was studied through interviews with nurses, doctors and administrative personnel and by observations of the work in six LV and three AMK centres.

There are three main findings in this thesis. First, the operation of LV centres in nursing homes conflicts with the general nursing home practice, and many LV centres are redefined by its users as switchboards to decrease the burden that is placed upon them.

Second, the nurses who work with requests for doctors in a similar way in the AMK centres in fact manage to solve many problems on the phone. The thesis discusses how these differences have emerged from performing the same job with the same technological tools.

Third, the handling of emergency calls at the AMK centres is accomplished through intense social and technically coordinated work. An ideal model of this kind of coordination, “the coordinated climate”, is developed from the observations in the AMK centres, and results from control room studies are applied.

The three findings are summarised in a discussion of how structures constrain and facilitate social and technological practice.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Bariani, Junior Edison. "A sociologia no Brasil : uma batalha, duas trajetórias (Florestan Fernandes e Guerreiro Ramos) /." Araraquara : [s.n.], 2003. http://hdl.handle.net/11449/99018.

Повний текст джерела

Анотація:

Orientador: José Antonio Segatto
Banca: Milton Lahuerta
Banca: André Pereira Botelho
Resumo: Marco das ciências sociais - e da sociologia em particular - a contenda entre Florestan Fernandes e Guerreiro Ramos, iniciado nos anos 50, balizou os termos do debate intelectual no Brasil e seus posteriores rumos, suas considerações influenciaram sobremaneira o ordenamento da construção intelectual no que diz respeito ao modo de produzir a ciência, seus sustentáculos, alocação de recursos, prioridades e relevâncias, padrões e mesmo formas de intervenção político-social possíveis e/ou necessárias para uma instrumentalização do conhecimento com vistas à modernização do país. Mais que uma querela, o debate compreende um enfrentamento entre diferentes concepções do papel da ciência e dos cientistas e, no limite, projetos para o país
Abstract: Not available
Mestre

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Brandén, Henrik. "Anknytningens sociologi." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och sociologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-124693.

Повний текст джерела

Анотація:

Syftet med denna kandidatuppsats är att utveckla en sociologisk förståelse av anknytning mellan vuxna samt att bidra teoretiskt till relationell sociologi och emotionssociologi. Studiens frågeställningar fokuserar på hur människor värderar och reagerar på anknytningsrelaterade interaktioner. Arbetet är dels teoretiskt, där anknytningsteori korsbefruktas med sociologisk roll- och handlingsteori, och dels empiriskt, där personer intervjuas om sina nära relationer. Empirin tolkas hermeneutiskt, vilket leder till att teoretiska antaganden ifrågasätts och att teorin revideras och kompletteras. Resultatet relateras slutligen till annan relevant teoribildning. En slutsats är att människor bedömer om omsorg kommer att ges på önskat sätt genom att utvärdera varandras förståelse för och vilja att spela sina roller som omsorgsgivare respektive omsorgstagare. Olika människor fokuserar då på olika aspekter, vilket ger dem olika anknytningsstilar och olika sätt att bygga positiva självbilder. Arbetet visar också hur anknytningsrelaterade impulser efter funktionell adaption kan motivera människor till att bland annat inleda och upprätthålla relationer.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Sjöblom, Anna. "Klimatpiloterna : - en studie om miljömedvetenhet utifrån ansvar, moral och livspolitik." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-693.

Повний текст джерела

Анотація:

Abstract

Klimatpiloterna är ett projekt utformat av Kalmars kommun. Projektets mål är att skapa kunskap kring en klimatsmart livsstil. Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för deltagarna i projektet klimatpiloterna. Förståelse för deltagarnas attityder och värderingar kring miljöfrågor utifrån moral, ansvar och livspolitik. Klimatpiloternas miljömedvetenhet undersöks genom kvalitativa intervjuer. Kunskap är en viktig faktor för miljömedvetenhet. Miljöfrågan blir en etisk filosofisk fråga, ett moraliskt dilemma, och utifrån ansvarskänslan påverkas beslut rörande individers livspolitik och därigenom miljöanpassade handlingar. I ansvarskänslan återfinns solidaritet och medmänsklighet för andra människor samt nästkommande generation. Klimatpiloterna har tillit för förändringskraft och tror på sin egen påverkansmöjlighet. Genom projektet klimatpiloterna får medlemmarna hjälp att integrera miljömedvetenheten i vardagen. Det är människan som måste förändra sitt beteende för att skapa en bättre värld. Klimatpiloterna vill förändra sitt eget beteende samt inspirera andra människor.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Ingebrigtsen, Bente Aina. "Lønn og rettferdighet. : En undersøkelse om lønnsoppfatninger blant kommunalt ansatte." Doctoral thesis, Norwegian University of Science and Technology, Department of sociology and political science, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-54.

Повний текст джерела

Анотація:

Det rettes for tiden stor oppmerksomhet mot private og offentlige virksomheters forvaltning av egne personalressurser og, som ledd i dette, anvendelsen av lønnsmidlene. Dette gjelder for de fleste land i den vestlige verden. I USA har denne fokus på personalressursene resultert i en lang rekke bøker med veiledning til bedrifter om hvordan de best kan utforme et adekvat vurderings- og belønningssystem (Milkovich & Newman 1990(1984); Mohrman m fl 1989; Lawler 1990; Gellerman

1993). Veiledningen er gjerne basert på forfatternes erfaringer fra flere års forskning og konsulentvirksomhet innen ledelses- og organisasjonsutvikling. I alle disse publikasjonene er bruken av lønnsmidler som strategisk virkemiddel et sentralt tema.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Більше джерел

Книги з теми "Sociologá"

Sociology. Boston: Prentice Hall, 2012.

Знайти повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Nešpor, Zdeněk R. Dějiny české sociologie: History of Czech sociology. Praha: Academia, 2014.

Знайти повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Andrei, Petre. Sociologia revoluției: Studii de sociologie politică. Iași: Polirom, 1998.

Знайти повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Sociology. Oxford: Oxford University Press, 1999.

Знайти повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

International Committee for Social Science Information and Documentation. and British Library ofPolitical and Economic Science., eds. International bibliography of sociology =: Bibliographie internationale de sociologie. London: Routledge (on behalf of the British Library of Political and Economic Science)., 1991.

Знайти повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

International bibliography of sociology =: Bibliographie internationale de sociologie. London: Tavistock, 1986.

Знайти повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Sormano, Andrea. Sociologia e sociologi in Italia: Contesti e rappresentazioni. Milano, Italy: F. Angeli, 1988.

Знайти повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Mills, C. Wright. The sociological imagination. Oxford [England]: Oxford University Press, 2000.

Знайти повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

1957-, Stones Rob, ed. Key sociological thinkers. Basingstoke: Macmillan, 1998.

Знайти повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Collins, Randall. The Discovery of society. 5th ed. New York: McGraw-Hill, 1992.

Знайти повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Більше джерел

Частини книг з теми "Sociologá"

Scott, Wilbur J., Karin Modesto De Angelis, and David R. Segal. "Sociology and Military Sociology." In Military Sociology, 20–37. London: Routledge, 2022. http://dx.doi.org/10.4324/9781003282549-2.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Howe, P. David. "Sociology." In The Paralympic Athlete, 102–15. Oxford, UK: Wiley-Blackwell, 2010. http://dx.doi.org/10.1002/9781444328356.ch6.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

L’Abate, Alberto. "Sociology." In Paradigms in Theory Construction, 147–65. New York, NY: Springer New York, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4614-0914-4_8.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Gil-Riaño, Sebastián. "Sociology." In A Companion to the History of American Science, 263–75. Chichester, UK: John Wiley & Sons, Ltd, 2015. http://dx.doi.org/10.1002/9781119072218.ch21.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

O’Shaughnessy, John. "Sociology." In Consumer Behavior, 416–40. London: Macmillan Education UK, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-137-00377-5_13.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Meyer, Rodolphe, Jean-Claude Berset, Jean-François Emeri, and Daniel Simmen. "Sociology." In Secondary Rhinoplasty, 7. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2002. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-56267-9_3.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Healy, Kieran. "Sociology." In A Companion to Contemporary Political Philosophy, 88–117. Oxford, UK: Blackwell Publishing Ltd, 2017. http://dx.doi.org/10.1002/9781405177245.ch4.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

White, Helene Raskin. "Sociology." In Recent Developments in Alcoholism, 7–27. Boston, MA: Springer US, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4899-1742-3_1.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Raynaud, Dominique. "Sociology." In The Future of Sociology, 21–37. London: Routledge, 2022. http://dx.doi.org/10.4324/9781003193517-3.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Hobson, J. A., and Morris Ginsberg. "Sociology." In L. T. Hobhouse, 123–77. London: Routledge, 2022. http://dx.doi.org/10.4324/9781003325260-11.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Тези доповідей конференцій з теми "Sociologá"

Barsoumian de Carvalho, Beatriz, Felipe Ximenes de Brito Franco Ruela, and Matheus Bonini Machado. "PLANEJAMENTO REGIONAL E HABITAÇÃO RURAL NA AMÉRICA LATINA. O VI Curso Regional de Habitação Rural e os diálogos CINVA-SUDENE." In Seminario Internacional de Investigación en Urbanismo. Universitat Politècnica de Catalunya, Grup de Recerca en Urbanisme, 2024. http://dx.doi.org/10.5821/siiu.12656.

Повний текст джерела

Анотація:

The main objective of this article is to collaborate in the historiographic construction of the development of Regional Planning in Latin America, understood as a thought and an area of activity in the interface between Rural Sociology and Urban Sociology, in the context of the subcontinent starting from the second half of the 20th century. In this sense, the VI Regional Course on Rural Housing, held in Brazil in 1965 through a pioneering partnership between the Centro Interamericano de Vivienda y Planeamiento (CINVA) and the Superintendência do Desenvolvimento do Nordeste (SUDENE) is taken as a case study. Based on transnational dialogues in the subcontinent and based on the concept of contact zone as coined by Weinstein (2013), the article intends to clarify how the technical and intellectual means related the production and reproduction of Latin American rural spaces to Regional Planning in the subcontinent. Keywords: Regional planning, Rural housing, CINVA, SUDENE. O presente artigo tem como objetivo principal colaborar na construção historiográfica do desenvolvimento do Planejamento Regional na América Latina, compreendido enquanto campo de pensamento e área de atuação possíveis na interface entre a Sociologia Rural e a Sociologia Urbana, no contexto do subcontinente a partir da segunda metade do século XX. Nesse sentido, toma-se como estudo de caso o VI Curso Regional de Habitação Rural, realizado no Brasil em 1965 através de uma parceria pioneira entre o Centro Interamericano de Vivienda y Planeamiento (CINVA) e a Superintendência para o Desenvolvimento do Nordeste (SUDENE). Destacando os diálogos a nível transnacional no subcontinente e partindo do conceito de zona de contato como cunhado por Weinstein (2013), o artigo pretende esclarecer como os meios técnicos e intelectuais relacionaram a produção e reprodução dos espaços rurais latino-americanos ao Planejamento Regional no subcontinente. Palavras chave: Planejamento regional, Habitação rural, CINVA, SUDENE.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Akkol, Mumtaz. "A LOOK AT ENVIRONMENTAL SOCIOLOGY THROUGH CLASSICAL SOCIOLOGY THEORIES." In 4th SGEM International Multidisciplinary Scientific Conferences on SOCIAL SCIENCES and ARTS Proceedings. STEF92 Technology, 2017. http://dx.doi.org/10.5593/sgemsocial2017/33/s12.002.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Tsvetkov, Angel Metodiev. "Sociology and epistemology." In 2nd International e-Conference on Studies in Humanities and Social Sciences. Belgrade: Center for Open Access in Science, 2018. http://dx.doi.org/10.32591/coas.e-conf.02.10115t.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Kron, Thomas. "Fuzzy-logic for sociology." In NAFIPS 2008 - 2008 Annual Meeting of the North American Fuzzy Information Processing Society. IEEE, 2008. http://dx.doi.org/10.1109/nafips.2008.4531331.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Tracz, W. J., and R. Belgard. "The sociology of microprogramming." In the 19th annual workshop. New York, New York, USA: ACM Press, 1986. http://dx.doi.org/10.1145/19551.19543.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Obiol i Francés, Sandra, Jose Beltrán Llavador, Zira Box Varela, Daniel Gabaldón Estevan, Francesc Hernàndez Dobon, Ignacio Martínez Morales, and Juan Ramón Martínez Morales. "Enseñar Sociología a quienes no estudian Sociología." In IN-RED 2019: V Congreso de Innovación Educativa y Docencia en Red. València: Editorial Universitat Politècnica de València, 2019. http://dx.doi.org/10.4995/inred2019.2019.10476.

Повний текст джерела

Анотація:

La imaginación sociológica (Wright Mills, 1993) es fundamental en el ejercicio de la docencia. No se pueden entender las acciones individuales de los diferentes agentes de la comunidad educativa sin conocer su posición en la estructura social. El objetivo de esta propuesta es que los estudiantes del Grado de Maestra/o de Educación Infantil (Universitat de València) logren esta mirada estructural. El proyecto parte de la metodología de clase inversa y lo integra en un proceso de contraste del conocimiento teórico con la práctica diaria de los y las maestras a partir de la elaboración y análisis de entrevistas.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Zhang, Mingbo. "The Development and Evolution of Marxist Sociology since the Reconstruction of Chinese Sociology." In 2017 International Conference on Humanities Science, Management and Education Technology (HSMET 2017). Paris, France: Atlantis Press, 2017. http://dx.doi.org/10.2991/hsmet-17.2017.156.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Lokosov, Vyacheslav Veniaminovich. "Sociology in contemporary Russia: five keynote aspects." In 6th International Conference “Futurity designing. Digital reality problems”. Keldysh Institute of Applied Mathematics, 2023. http://dx.doi.org/10.20948/future-2023-7.

Повний текст джерела

Анотація:

Five key aspects of sociological science in modern Russia are analysed. The first three aspects concern the content of sociology - metatheory, middle-level theories and applied sociology. The fourth aspect reveals the institutional implementation of sociology, and the fifth - its practical application. The conclusion is made about the most successful state of applied sociology and the formation of the basic institutional infrastructure. It is proposed to focus on the development of metatheory and the practical application of sociology.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Bradley-Munn, Sharon R., Katina Michael, and M. G. Michael. "Sociology of the docile body." In 2016 IEEE International Symposium on Technology and Society (ISTAS). IEEE, 2016. http://dx.doi.org/10.1109/istas.2016.7764047.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Wang, Zehua. "Probabilities and Statistics in Sociology." In 2019 International Conference on Economic Management and Model Engineering (ICEMME). IEEE, 2019. http://dx.doi.org/10.1109/icemme49371.2019.00012.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Звіти організацій з теми "Sociologá"

Jenkins, Keith. Sociology / Demographics - Cornell University. Purdue University Libraries, March 2012. http://dx.doi.org/10.5703/1288284315013.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Moskos, Charles C. The Sociology of the Army Reserves. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, July 1990. http://dx.doi.org/10.21236/ada226718.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Kuhlmann, Stefan, Anne Beaulieu, and Andreas Weber. A New Political Sociology of Science. Netherlands Graduate Research School of Science, Technology and Modern Culture, 2021. http://dx.doi.org/10.3990/4.2666-2892.2021.01.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Panchenko, Liubov F., Andrii O. Khomiak, and Andrey V. Pikilnyak. Using Twitter in Ukrainian sociology majors training. [б. в.], July 2020. http://dx.doi.org/10.31812/123456789/3863.

Повний текст джерела

Анотація:

The article deals with the problem of using cloud technologies in the training of sociology students in Ukraine. The popularity of Twitter in Ukraine is analyzed. The possibilities of using Twitter as a learning tool in classroom are discussed. List of recommended tweeters, including Ukrainian resources as well as resources related to population censuses is proposed. The article offers examples of student activities for Social Statistics and Demographics courses. The article demonstrates that new forms of student’s activity related to data analysis introduced by academics and practitioners (building art objects and storytelling based on data; shared data collection by citizens through mobile devices, “play with data” modern data visualization services) can be realized with Twitter resources and can help overcome the barriers that arise while studying quantitative methods.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Adygezalova, G. E. Electronic working program of discipline "Sociology of Law". Science and Innovation Center Publishing House, June 2016. http://dx.doi.org/10.12731/adygezalova.14062016.21924.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Moskos, Charles. The Sociology of Army Reserves: An Organizational Assessment. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, July 1990. http://dx.doi.org/10.21236/ada226888.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Vasilenko, L. A. Sociology of information processes in conditions of social change. In the collection: IV All-Russian Sociological Congress Materials of the Congress, 2012. http://dx.doi.org/10.18411/vasilenko-3-11.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Vasilenko, L. A. Sociology in Public Administration: The Use of Internet Research. Sociology and society: social inequality and social justice (Yekaterinburg, October 19-21, 2016) [Electronic resource], 2016. http://dx.doi.org/10.18411/vasilenko-3-8.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Moskos, Charles C. The Sociology of the Army Reserves: A Comparative Assessment. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, July 1990. http://dx.doi.org/10.21236/ada226717.

Повний текст джерела

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Mayer, Karl Ulrich. Aspects of a sociology of the pandemic: Inequalities and the life course. Verlag der Österreichischen Akademie der Wissenschaften, July 2022. http://dx.doi.org/10.1553/populationyearbook2022.per01.

Повний текст джерела

Анотація:

Over the course of the COVID-19 pandemic, the contributions of the social sciences to discussions about pandemic management have become more visible and more significant. In this essay, I review major aspects of a sociology of the pandemic. After providing an overview of the potential contributions of the different fields of sociology (the “toolbox” of sociology), I discuss two main domains: first, social inequalities and how they relate to the process of the spread of COVID-19 from exposure and infection, and to the consequences of the pandemic in the wider population; and, second, the potential long-term effects of the pandemic on the life course.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Ми пропонуємо знижки на всі преміум-плани для авторів, чиї праці увійшли до тематичних добірок літератури. Зв'яжіться з нами, щоб отримати унікальний промокод!