Добірка наукової літератури з теми "Private and procedural international law"
Оформте джерело за APA, MLA, Chicago, Harvard та іншими стилями
Ознайомтеся зі списками актуальних статей, книг, дисертацій, тез та інших наукових джерел на тему "Private and procedural international law".
Біля кожної праці в переліку літератури доступна кнопка «Додати до бібліографії». Скористайтеся нею – і ми автоматично оформимо бібліографічне посилання на обрану працю в потрібному вам стилі цитування: APA, MLA, «Гарвард», «Чикаго», «Ванкувер» тощо.
Також ви можете завантажити повний текст наукової публікації у форматі «.pdf» та прочитати онлайн анотацію до роботи, якщо відповідні параметри наявні в метаданих.
Статті в журналах з теми "Private and procedural international law"
Berlingher, Remus Daniel, and Daniela Cristina Cret. "Procedural Aspects Regarding International Arbitration." Studia Universitatis „Vasile Goldis” Arad – Economics Series 25, no. 2 (July 1, 2015): 1–9. http://dx.doi.org/10.1515/sues-2015-0008.
Повний текст джерелаГетьман-Павлова, Ирина, and Irina Getman-Pavlova. "Procedural Conflict-of-Laws Rules in Private International Law and International Civil Procedure." Journal of Russian Law 6, no. 3 (March 2, 2018): 1. http://dx.doi.org/10.12737/art_2018_3_8.
Повний текст джерелаParisi, Francesco, Daniel Pi, and Alice Guerra. "Access to evidence in private international law." Theoretical Inquiries in Law 23, no. 1 (February 1, 2022): 77–96. http://dx.doi.org/10.1515/til-2022-0004.
Повний текст джерелаJakhongir, Akhmurodov. "INTERNATIONAL CIVIL PROCESS AS AN INTEGRAL PART OF PRIVATE INTERNATIONAL LAW." International Journal of Advanced Research 9, no. 06 (June 30, 2021): 259–62. http://dx.doi.org/10.21474/ijar01/13007.
Повний текст джерелаGaluschenko, Herman. "Establishing the content of foreign law through international treaties." Ukrainian Journal of International Law 3 (September 30, 2020): 81–85. http://dx.doi.org/10.36952/uail.2020.3.81-85.
Повний текст джерелаSchwartze, Andreas. "Enforcement of Private Law: The Missing Link in the Process of European Harmonisation." European Review of Private Law 8, Issue 1 (March 1, 2000): 135–46. http://dx.doi.org/10.54648/264255.
Повний текст джерелаPetersen, Clement Salung. "Treaties in Domestic Civil Litigation: Jura Novit Curia?" Nordic Journal of International Law 80, no. 3 (2011): 369–402. http://dx.doi.org/10.1163/157181011x581236.
Повний текст джерелаPenades Fons, Manuel. "The effectiveness of EU law and private arbitration." Common Market Law Review 57, Issue 4 (August 1, 2020): 1069–106. http://dx.doi.org/10.54648/cola2020716.
Повний текст джерелаMeshel, Tamar. "Procedural Cross-Fertilization in International Commercial and Investment Arbitration: A Functional Approach." Journal of International Dispute Settlement 12, no. 4 (October 21, 2021): 585–616. http://dx.doi.org/10.1093/jnlids/idab024.
Повний текст джерелаMeshel, Tamar. "Procedural Cross-Fertilization in International Commercial and Investment Arbitration: A Functional Approach." Journal of International Dispute Settlement 12, no. 4 (October 21, 2021): 585–616. http://dx.doi.org/10.1093/jnlids/idab024.
Повний текст джерелаДисертації з теми "Private and procedural international law"
Mejlerö, Anna. "International Arbitral Awards : A Study of Enforcement in China." Thesis, Jönköping University, JIBS, Commercial Law, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-115.
Повний текст джерелаThe increase in international trade creates a growing number of disputes between parties from different countries. International arbitration is the most preferred mechanism to solve disputes in international trade. If the failing party does not voluntarily comply with the award, the successful party must apply for recognition and enforcement of the award in order to obtain the remedies. Since China is one of the major business markets in the world, several of the companies committed to arbitral procedures are likely to have assets in China. This means that, if a party fails to honour an award, an enforcement procedure may begin within a Chinese court. The enforcement procedures in China are said to be insufficient and not to comply with international standards. International conventions and treaties provide for a high level of security in the recognition and enforcement procedure of the arbitral award. The most used and important instrument for recognition and enforcement is the United Nations Convention on the Recognition and Enforcement of Foreign Arbitral Awards of 1958, to which China as well as Sweden are Contracting States. According to the Convention, an international arbitral award may only be refused under certain grounds laid down in the Convention. An analysis of the legal situation in China confirms that there are problems associated with the enforcement of arbitral awards. These problems are not, however, connected with the concept of international arbitral awards, but rather with the entire judicial system in China. Even though an enforcing party can do little to overcome these problems, certain measures can be taken in order to ease the enforcement procedure.
Saranovic, Filip. "Private international law aspects of freezing injunctions." Thesis, University of Cambridge, 2018. https://www.repository.cam.ac.uk/handle/1810/270457.
Повний текст джерелаGhajar, Homa. "Ett europeiskt småmålsförfarande." Thesis, Jönköping University, JIBS, Commercial Law, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12205.
Повний текст джерелаFörordningen om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande (EG) nr. 861/2007 trädde ikraft den 1 augusti år 2007. Förordningen tillämpas fullt ut från och med 1 januari år 2009. Förordningen tillämpas i samtliga medlemsstater utom i Danmark. Förfarandet som inrättas genom förordningen utgör endast ett alternativ till befintliga rättegångsförfaranden. För Sveriges del innebär detta att förordningen ska vara ett alternativ till bestämmelserna i rättegångsbalken. I verkställighetsdelen ska förordningen vara ett alternativ till Bryssel I-förordningen.
Förordningens syfte är att förenkla, påskynda samt kostnadseffektivisera handläggningen av småmål. Förordningen gör det även enklare för parterna att få erkännande och verkställighet av ett avgörande i det europeiska småmålsförfarandet i en annan medlemsstat. Förordningen är tillämplig inom privaträttens område, tvisten ska ha en gränsöverskridande karaktär, fordran får inte överstiga 2 000 euro samt domstolen måste vara behörig.
Det finns både för- och nackdelar med förordningen utifrån ett svenskt perspektiv. En nackdel kan vara den ökade målströmningen till de allmänna domstolarna, vilket kan vara resurskrävande. Även antalet exekvaturmål i Svea hovrätt kommer förmodligen att öka. Den största fördelen med förordningen är att den har avskaffat exekvaturförfaranden i form av nationella verkställighetsförklaringar. Sådana verkställighetsförklaringar finns dock i Bryssel I-förordningen men på ett mer förenklat sätt.
On the first of August 2007, the regulation of a European small claim procedure (EU) No. 861/2007 entered into force. The regulation is however fully administered from the first of January 2009, and shall be used in all member states, besides Denmark. The small claim procedure composes only an alternative procedure to the member states existing small claim provisions. In Sweden the regulation composes an alternative to the provisions in the Act (1942:740) of procedure.
The aims of the regulation are to simplify, precipitate and to make the handling of small claims inexpensive. It also aims to make it easier for the parties to get recognition and enforcement of judgments in the European Union. The regulation is to be used in civil law and has to be a cross-border contention. The claim cannot exceed the limit of 2 000 euro and it has to be a tribunal that carries jurisdiction.
From a Swedish point of view, the regulation carries both advantages as well as disadvantages, a disadvantage would be the increased civil action to the common courts and it will be resource-demanding. The quantity of exequatur contention in Swedish court of appeal will most believably also increase. The main advantage of the regulation is the abolishment of the exequatur when the Brussels I, on the other hand, only set out to simplify it.
Ahonen, Joel. "Internationellt tvingande regler : En genomgång och jämförelse av artikel 3.4 och artikel 9 i Rom I-förordningen." Thesis, Jönköping University, JIBS, Commercial Law, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12185.
Повний текст джерелаAndersson, Ida. "Internetauktioner och lagval." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-13996.
Повний текст джерелаJeremejev, Jimmie. "En utredning av Rom I-förordningens artikel 4.1(h)." Thesis, Jönköping University, JIBS, Commercial Law, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12241.
Повний текст джерелаArticle 4.1(h) in the Rome I regulation establishes which law that will be applicable on contracts concerning financial instruments concluded in multilateral systems. The main problem is that most contracts concluded within these systems have standard clauses which contain a clause on the applicable law. If this is the case, Article 3.1 in the Rome I Regulation is applicable instead. This problem makes it difficult to find a need for article 4.1(h) if it will only be applicable in exceptional cases. However, the legal position on this matter is still unclear since the Rome I Regulation has just been put into force. It is therefore important that future case law, in a clear and precise way, determines how article 4.1(h) shall be used in order for it to be properly used within the sphere of international private law.
Babakhanloo, Ani. "Juridiska personers möjligheter att flytta sitt säte inom EU : En analys av etableringsrätten enligt FEUF samt inkorporerings- och sätesprinciperna." Thesis, Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-13156.
Повний текст джерелаDanilovic, Branko. "Råder det diskrepans mellan 8 kap. 4 § UB och vissa EU-rättsliga förordningar som reglerar gränsöverskridande verkställighet av domar?" Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-14116.
Повний текст джерелаDuring the last decade two EC Regulations have been adopted in order to regulate and introduce uniform standards for procedures regarding recognition and enforcement of judgements in civil and commercial matters within the EU. The first regulation to be adopted was the Brussels I Regulation. According to its provisions a judgement delivered in one Member State can be enforced in an other Member State. Previously the judgement must be declared enforceable in the Member State where the judgement is to be enforced. A few years later the second regulation called the EEO Regulation was adopted. According to the EEO Regulation a declaration of enforceability is not required anymore. Instead a judgement can be certified as a European Enforcement Order for uncontested claims by the court or a competent authority in the Member State where the judgement was delivered. The enforcement procedure itself shall however be governed by the law of the Member State of enforcement. In accordance with Swedish law a judgement concerning payment claims should be enforced by distraint. According to Swedish law a Debtor’s property is allowed to be seized but not retailed until time for an appeal has expired. The EEO Regulation on the other hand allows the enforcement procedure to be finalized immediately. There is a high probability that the time for an appeal against a foreign judgement may expire before such time in which an appeal against the declaration of enforceability can be lodged expires. In that case the Swedish law would permit the executor to finalize the enforcement procedure while in according to the Brussels I Regulation, the enforcement procedure in such case should still be limited to protective measures. It is also quite possible that the Swedish provision infringes the non-discrimination rule in the Treaty of Amsterdam or The General Principle of Equality.
Lundin, Annica. "Betydelsen av artikel 6.2 i Rom I-förordningen : Ska regler från en eller två länders lagar tillämpas på konsumentavtalet?" Thesis, Jönköping University, JIBS, Commercial Law, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12211.
Повний текст джерелаEU:s inre marknad med fri rörlighet för bland annat varor har skapat ett ökat handelsutbyte över gränserna även för konsumenter. När en tvist uppstår i ett konsumentavtal med internationell karaktär är frågan bland annat vilken lag som ska tillämpas på tvisten. Inom EU regleras lagvalsfrågan i Rom I-förordningen.
Enligt huvudregeln i artikel 6.1 i Rom I-förordningen ska lagen i landet där konsumenten har sin vanliga vistelseort tillämpas. I artikel 6.2 i Rom I-förordningen ges parterna möjligheten att göra ett gemensamt lagval, dock med begränsningen att det inte får vara till nackdel för konsumenten jämfört med huvudregeln. Ett tolkningsproblem uppstår då den partsvalda lagen till vissa delar är till nackdel för konsumenten, men till fördel i andra delar.
Ett sätt att lösa tolkningsproblemet är genom en tillämpning av den så kallade russinteorin. Konsumenten tillåts då att välja de för honom mest gynnsamma reglerna ur respektive lag och därigenom skapa ett mycket långtgående skydd som inte kan erhållas enligt någon nationell rättsordning. Alternativet är att lösa problemet genom att en lag tillämpas på hela avtalet. Konsumenten väljer då en regel ur någon av lagarna och den lagen blir därigenom tillämplig på hela avtalet.
Frågan är vilken av tolkningsmetoderna som kan anses mest lämplig för att lösa problemet med tillämpningen av artikel 6.2. För att besvara frågan har en analys av respektive alternativ gjorts. Dessutom har tre tolkningsmetoder från EU-domstolen använts för att utröna vilket tolkningsalternativ som är mest lämpligt.
Både russinteorin och alternativet med en lag har både för- och nackdelar. Russinteorin ger ett mer långtgående skydd för konsumenten och för därför också med sig stora nackdelar för näringsidkaren och möjliga negativa effekter på den inre marknaden. Alternativet med en lag ger inte ett lika långtgående skydd, det är dock tillräckligt med en lag för att överensstämma med målen om att skydda konsumenten. Nackdelarna för näringsidkaren är inte lika många eller omfattande och den inre marknaden bör inte heller påverkas i någon större utsträckning av alternativet.
Sammantaget leder tolkningsmetoderna från EU-domstolen till att alternativet med en lag som tillämpas på hela avtalet anses som den bästa lösningen på tolkningsproblemet i artikel 6.2 i Rom I-förordningen.
Torstensson, Frida. "Erkännande och verkställighet av utländska domar." Thesis, Jönköping University, JIBS, Commercial Law, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12207.
Повний текст джерелаSverige har traditionellt sett haft en negativ inställning till erkännande och verkställighet av utländska domar. Enligt 3 kap 2 § utsökningsbalken krävs stöd i lag för erkännande och verkställighet av en utländsk dom i Sverige.
Sedan Sveriges inträde i EU, och Bryssel I-förordningens införande, har synen på domar som härrör från medlemstater inom EU förändrats. Det kan numera sägas att fri rörlighet av domar förekommer inom EU. Det leder till att Sverige erkänner och verkställer utländska domar som har avgjorts inom EU.
Mellan Sverige och tredje land är läget ett annat. Problem uppstod då Nacka tingsrätt valde att lägga amerikanska domar till grund för en svensk dom, utan stöd i lag. Tingsrätten argumenterade för att svenska medborgare som väcker talan utomlands måste stå för konsekvenserna. I uppsatsen analyseras Nacka tingsrätts dom och om 3 kap 2 § utsökningsbalken behöver revideras.
Efter en jämförelse av rättsfall i uppsatsen är bedömningen att Sveriges syn på utländska domar har förändrats något. Sverige bör i viss mån kunna öka samarbetet med vissa stater. Jag anser att 3 kap 2 § utsökningsbalken bör behållas med med vissa förändringar i form av undantag till huvudregeln.
Книги з теми "Private and procedural international law"
Martínez-Fraga, Pedro J., and Pedro J. Martínez-Fraga. The new role of comity in private procedural international law. [Pamplona, Spain]: Cátedra Garrigues, Universidad de Navarra, 2007.
Знайти повний текст джерелаSubstance and procedure in private international law. Oxford, U.K: Oxford University Press, 2012.
Знайти повний текст джерелаInternational litigation and the quest for reasonableness: Essays in private international law. Oxford: Clarendon Press, 1996.
Знайти повний текст джерелаFarkas, József. The main questions of Hungarian international civil procedur law after the codification of private international law. Pécs: Janus Pannonius Tudományegyetem Állam- és Jogtudományi Kara, 1986.
Знайти повний текст джерелаLith, Hélène van. The Dutch Collective Settlements Act and private international law: Aspecten van internationaal privaatrecht in de WCAM. Apeldoorn, the Netherlands: Maklu, 2011.
Знайти повний текст джерелаLith, Hélène van. The Dutch Collective Settlements Act and private international law: Aspecten van internationaal privaatrecht in de WCAM. Apeldoorn, the Netherlands: Maklu, 2011.
Знайти повний текст джерелаSumner, Ian. Family law legislation of the Netherlands: A translation including Book 1 of the Dutch Civil Code, procedural and transitional provisions, and private international law legislation. Antwerp: Intersentia, 2003.
Знайти повний текст джерелаKengyel, Miklós. Electronic Technology and Civil Procedure: New Paths to Justice from Around the World. Dordrecht: Springer Netherlands, 2012.
Знайти повний текст джерелаCommission, Ireland Law Reform. Report on the Hague Convention on the Taking of Evidence Abroad in Civil or Commercial Matters. Dublin: The Commission, 1985.
Знайти повний текст джерелаDavid, Westin, ed. International civil litigation in United States courts: Commentary and materials. 2nd ed. Deventer ; Boston: Kluwer Law and Taxation Publishers, 1992.
Знайти повний текст джерелаЧастини книг з теми "Private and procedural international law"
Kerameus, Konstantinos D. "International Procedural Harmonization and Autonomous Interpretation." In Intercontinental Cooperation Through Private International Law, 177–86. The Hague: T.M.C. Asser Press, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-90-6704-415-8_13.
Повний текст джерелаJongbloed, Ton. "The Internationalisation of Procedural Law: The Law on Execution and Attachment Orders." In Short Studies in Private International Law, 43–66. The Hague: T.M.C. Asser Press, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-6265-252-1_2.
Повний текст джерелаRueda-García, José Ángel. "Third-Party Funding and Access to Justice in Investment Arbitration: Security for Costs as a Provisional Measure or a Standalone Procedural Category in the Newest Developments in International Investment Law." In Private Actors in International Investment Law, 103–21. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-48393-7_7.
Повний текст джерелаNowak, Janek Tomasz. "Considerations on the Impact of EU Law on National Civil Procedure: Recent Examples from Belgium." In Short Studies in Private International Law, 1–41. The Hague: T.M.C. Asser Press, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-6265-252-1_1.
Повний текст джерелаBosters, Thijs. "German KapMuG Procedure." In Collective Redress and Private International Law in the EU, 27–34. The Hague: T.M.C. Asser Press, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-6265-186-9_2.
Повний текст джерелаBosters, Thijs. "Dutch WCAM Procedure." In Collective Redress and Private International Law in the EU, 47–59. The Hague: T.M.C. Asser Press, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-6265-186-9_4.
Повний текст джерелаSedláková, Kristina. "Reciprocity as a Presumption for the Recognition of Foreign Decision." In Universal, Regional, National – Ways of the Development of Private International Law in 21st Century, 242–65. Brno: Masaryk University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.5817/cz.muni.p210-9497-2019-12.
Повний текст джерелаJúdová, Elena. "Current Issues of Deciding Cross-border Succession Matters in the Slovak Republic." In Universal, Regional, National – Ways of the Development of Private International Law in 21st Century, 179–95. Brno: Masaryk University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.5817/cz.muni.p210-9497-2019-9.
Повний текст джерелаKramer, Xandra E. "Harmonisation of Civil Procedure and the Interaction with Private International Law." In Civil Litigation in a Globalising World, 121–39. The Hague, The Netherlands: T. M. C. Asser Press, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-90-6704-817-0_6.
Повний текст джерелаBosters, Thijs. "Recognition and Enforcement in Relation to a Collective Action Procedure." In Collective Redress and Private International Law in the EU, 185–97. The Hague: T.M.C. Asser Press, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-6265-186-9_11.
Повний текст джерелаТези доповідей конференцій з теми "Private and procedural international law"
Isaev, Eduard Evgen'evich. "Current Issues of private law sciences: from theory to practice." In All-Russian scientific and practical conference with international participation. Publishing house Sreda, 2023. http://dx.doi.org/10.31483/r-105281.
Повний текст джерелаHornkohl, Lena. "THE PRESUMPTION OF HARM IN EU PRIVATE ENFORCEMENT OF COMPETITION LAW: EFFECTIVENESS VS OVERCOMPENSATION." In International Jean Monnet Module Conference of EU and Comparative Competition Law Issues "Competition Law (in Pandemic Times): Challenges and Reforms. Faculty of Law, Josip Juraj Strossmayer University of Osijek, 2021. http://dx.doi.org/10.25234/eclic/18813.
Повний текст джерелаGaydaenko Sher, Natal'ya. "On the prospects of unifcation of the legislation on mediation (conciliation) procedures in the framework of the Common economic space." In Problems of unification of private international law in contemporary world. Infra-M Academic Publishing House, 2013. http://dx.doi.org/10.12737/1215.19.
Повний текст джерелаRafalyuk, Elena. "Legal procedure on the cases on avoidance of legal acts as the method of formation of uniform law of integration association." In Problems of unification of private international law in contemporary world. Infra-M Academic Publishing House, 2013. http://dx.doi.org/10.12737/1215.17.
Повний текст джерелаPetrović, Milena. "MINI SUĐENjE (MINI – TRIAL) – NOVI TALAS U REŠAVANjU MEĐUNARODNIH PRIVREDNIH SPOROVA." In XV Majsko savetovanje: Sloboda pružanja usluga i pravna sigurnost. University of Kragujevac, Faculty of Law, 2019. http://dx.doi.org/10.46793/xvmajsko.887p.
Повний текст джерелаAvcı, Mustafa. "Treatise about Confiscation without Expropriation According to Turkish Law." In International Conference on Eurasian Economies. Eurasian Economists Association, 2014. http://dx.doi.org/10.36880/c05.01144.
Повний текст джерелаKoshelev, Anton, and Ekaterina Rusakova. "ELECTRONIC EVIDENCE IN CIVIL PROCEEDINGS IN INDIA." In NORDSCI International Conference. SAIMA Consult Ltd, 2020. http://dx.doi.org/10.32008/nordsci2020/b2/v3/10.
Повний текст джерелаTopaloğlu, Mustafa. "Effects of Public Policy on Arbitration." In International Conference on Eurasian Economies. Eurasian Economists Association, 2013. http://dx.doi.org/10.36880/c04.00805.
Повний текст джерелаMilojević, Marija. "MEDIJACIJA KAO VRSTA USLUŽNE DELATNOSTI I KAO NAČIN REŠAVANjA SPORA U OKVIRU KRIVIČNOG POSTUPKA PREMA PUNOLETNIM UČINIOCIMA KRIVIČNIH DELA." In XV Majsko savetovanje: Sloboda pružanja usluga i pravna sigurnost. University of Kragujevac, Faculty of Law, 2019. http://dx.doi.org/10.46793/xvmajsko.857m.
Повний текст джерелаFilippovskaya, Tatyana. ". On the Right of the Academic Community to Intellectual Property and Scientific Creativity." In The Public/Private in Modern Civilization, the 22nd Russian Scientific-Practical Conference (with international participation) (Yekaterinburg, April 16-17, 2020). Liberal Arts University – University for Humanities, Yekaterinburg, 2020. http://dx.doi.org/10.35853/ufh-public/private-2020-26.
Повний текст джерелаЗвіти організацій з теми "Private and procedural international law"
Proelß, Alexander, and Robert Steenkamp. Report on attribution of private conduct to States in relation to oceanbased NETS under the international law of the sea. OceanNETs, December 2021. http://dx.doi.org/10.3289/oceannets_d2.7.
Повний текст джерелаMeneses, Juan Francisco, and José Luis Saboin. Growth Recoveries (from Collapses). Inter-American Development Bank, July 2021. http://dx.doi.org/10.18235/0003419.
Повний текст джерелаMonetary Policy Report - January 2022. Banco de la República, March 2022. http://dx.doi.org/10.32468/inf-pol-mont-eng.tr1-2022.
Повний текст джерела