Добірка наукової літератури з теми "Märkli"

Оформте джерело за APA, MLA, Chicago, Harvard та іншими стилями

Оберіть тип джерела:

Ознайомтеся зі списками актуальних статей, книг, дисертацій, тез та інших наукових джерел на тему "Märkli".

Біля кожної праці в переліку літератури доступна кнопка «Додати до бібліографії». Скористайтеся нею – і ми автоматично оформимо бібліографічне посилання на обрану працю в потрібному вам стилі цитування: APA, MLA, «Гарвард», «Чикаго», «Ванкувер» тощо.

Також ви можете завантажити повний текст наукової публікації у форматі «.pdf» та прочитати онлайн анотацію до роботи, якщо відповідні параметри наявні в метаданих.

Статті в журналах з теми "Märkli"

1

Ettinger, Manfred. "Sanierung des Bundesschulzentrums in Wörgl." Bausubstanz 4, no. 3 (2013): 22–27. http://dx.doi.org/10.51202/2190-4278-2013-3-22.

Повний текст джерела
Анотація:
Der "Testbau mit experimentellem Charakter" (Zitat Architekt Viktor Hufnagl) entsprach nach 25-jähriger intensiver Nutzung weder aufgrund des technischen Fortschritts dieses Zeitraums noch wegen des veränderten Raumprogramms den Erfordernissen. In einem internationalen zweistufigen Wettbewerb wurde zugunsten des Sanierungs- und Erweiterungsprojektes des Schweizer Architektenteams Märkli, Kühnis und Kästle entschieden und mit der Sanierung am 01.10.2000 begonnen. Ein sanfter Weg zur energetischen Sanierung des Schulgebäudes, der den denkmalschützerischen und architektonischen Belangen genügt und auch noch dem engen budgetären Rahmen des staatlichen Hochbaus genügt, musste gefunden werden. Diese Metadaten wurden zur Verfügung gestellt von der Literaturdatenbank RSWB®plus
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
2

Alonso de los Ríos, Silvia. "New architecture, inherited legacy: heritage, memory, grammar, and invention in the work of Peter Märkli." Architectural Research Quarterly 25, no. 3 (September 2021): 212–30. http://dx.doi.org/10.1017/s1359135522000045.

Повний текст джерела
Анотація:
Every architectural intervention joins a constellation of pre-existing conditions, which often constitute a fragile but valuable situation: the physical support of collective memory. The objective of this article is to explore contemporary ways of intervening in architectural heritage from the perspective of collective memory, through what is imagined to be a timeless grammar, towards design innovation. Works produced according to this strategy not only try to maintain the character of an architectural legacy but also to generate new models based on received precedents. The following article explores intervention projects from the last two decades of work by Swiss architect Peter Märkli, identifying key themes and strategies employed. The synthesis of these works allows us to identify a way of approaching heritage based on the continuity of architecture as a key to innovation.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
3

Januszewski, Wojciech Stanisław. "Logic, Perception, and Beauty—An Outline of the Modern Proportion-Based Approach in Architecture." Buildings 14, no. 8 (July 23, 2024): 2266. http://dx.doi.org/10.3390/buildings14082266.

Повний текст джерела
Анотація:
The present study contributes to the discourse on the environmental paradigm in architecture, recognizing beauty as essential alongside community and sustainability. It examines the modern proportion-based approach within the realm of formal aesthetics, which views proportional relationships as essential for architectural form and aims to develop methods to manipulate these relationships to achieve desired aesthetic outcomes. The main objective of this study is to characterize the modern approach as a current distinct from classical theories. The research seeks to explore the unique rationales behind a systematic approach to architectural proportions and to discern how these rationales distinguish the modern approach from its classical predecessor. The research encompasses theories from the mid-19th century to the present day. Through content and comparative analysis, this study explores theories by key figures such as A. Thiersch, H.P. Berlage, Le Corbusier, H. van der Laan, J. Żórawski, J. Hale, and P. Märkli. This study reveals the modern proportional approach as a unique current that adapts classical ideas to modern sensibilities, shifting from classical cosmological symbolism to a focus on logical consistency, visual perception, and artistic expression. It maintains a dual relationship with tradition, preserving past methods while introducing new interpretations of their aesthetic function. Despite its modest impact on contemporary practice, the proportional approach is significant, emphasizing the visual quality of the built environment and pursuing timeless design principles that transcend fleeting trends, focusing on enduring aesthetic values.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
4

Dewenter, Ralf. "Two-sided markets." MedienWirtschaft 3, no. 2 (2006): 57–63. http://dx.doi.org/10.15358/1613-0669-2006-2-57.

Повний текст джерела
Анотація:
Seit einiger Zeit wird in der Medienliteratur der Begriff der „two-sided markets“ (auch zweiseitige Märkte genannt) verwendet und vor allem in jüngster Vergangenheit hat die Anzahl der wissenschaftlichen Beiträge und Konferenzen zu diesem Thema deutlich zugenommen. Was ist genau unter diesem Begriff zu verstehen? Welche Besonderheiten weisen zweiseitige Märkte auf? Und welche medienökonomischen Implikationen lassen sich für diese Märkte ableiten? Um diese Fragen zu beantworten, werden im Folgenden das Prinzip der zweiseitigen Märkte am Beispiel von Medienmärkten erläutert und einige Besonderheiten dieser Märkte dargestellt.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
5

Taraba, Anne-Sophie, and Monica Arenhill. "Kärlekens märken." World Literature Today 64, no. 2 (1990): 321. http://dx.doi.org/10.2307/40146513.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
6

Deininger, Olaf. "Meta-Märkte." agrarzeitung 77, no. 32 (2022): 2. http://dx.doi.org/10.51202/1869-9707-2022-32-002-1.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
7

Dombrowski, Simon. "Illegale Märkte." KZfSS Kölner Zeitschrift für Soziologie und Sozialpsychologie 71, no. 1 (March 2019): 163–66. http://dx.doi.org/10.1007/s11577-019-00586-x.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
8

Matz, Klaus-Jürgen, and Matthias Märkle. "Rezension von: Märkle, Matthias, Jüdische Studenten an der Universität Tübingen 1807 bis 1871." Zeitschrift für Württembergische Landesgeschichte 73 (March 30, 2022): 432–34. http://dx.doi.org/10.53458/zwlg.v73i.2329.

Повний текст джерела
Анотація:
Matthias Märkle, Jüdische Studenten an der Universität Tübingen 1807 bis 1871 (Tübinger Bausteine zur Landesgeschichte 23), Ostfildern: Jan Thorbecke Verlag 2013. 256 S., zahlr. s/w Abb. ISBN 978-3-7995-5523-4. Geb. € 24,90
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
9

Schweizer, Günther, and Matthias Märkle. "Rezension von: Märkle, Matthias, Jüdische Studenten an der Universität Tübingen 1807 bis 1871." Schwäbische Heimat 64, no. 3 (April 29, 2022): 376–77. http://dx.doi.org/10.53458/sh.v64i3.2538.

Повний текст джерела
Анотація:
Matthias Märkle: Jüdische Studenten an der Universität Tübingen 1807 bis 1871. (Tübinger Bausteine zur Landesgeschichte, Band 23). Jan Thorbecke Verlag Ostfildern 2013. 256 Seiten mit einigen Abbildungen und Tabellen. Fester Einband € 24,90. ISBN 978-3-7995-5523-4
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
10

Knödler, Stefan, and Peter Sprengel. "Rezension von: Sprengel, Peter, Wer schrieb „Die wandernde Barrikade“?" Zeitschrift für Württembergische Landesgeschichte 82 (July 11, 2023): 453–54. http://dx.doi.org/10.53458/zwlg.v82i.6763.

Повний текст джерела
Анотація:
Peter Sprengel, Wer schrieb „Die wandernde Barrikade“? Heinrich Loose – Edmund Märklin – Ludwig Pfau – Johannes Scherr und die südwestdeutsche Revolution 1849. Mit Textedition und Dokumenten (Vormärz-Studien, XLV). Bielefeld: Aisthesis 2022. 359 S. ISBN 978-3-8498-1829-6. € 38,–
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Дисертації з теми "Märkli"

1

Alm, Kristin, and Alice Öberg. "Logotyper och företagsmärken : Att lägga märke till märkliga märken." Thesis, Mälardalen University, Department of Innovation, Design and Product Development, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-349.

Повний текст джерела
Анотація:

C-uppsats vars huvudsyfte var att undersöka hur stor igenkänning människor har av företagsmärken utan att logotypen finns med. Genom att arbeta med både en kvalitativ och kvantitativ metod har vi fått fram våra resultat, detta genom att våra respondenter besvarade en enkät. Våra teoretiska perspektiv kommer från en blandning av olika ämnesområden, så som psykologi och informationsdesign med fördjupningar i bland annat perception, objektsigenkänning, symbolik och färgers betydelse. Genom våra undersökningar kom vi fram till att det inte finns något enkelt svar på huruvida märken känns igen eller inte. Bland våra utvalda märken var könsbundenheten låg, och ålder har viss betydelse för igenkänningen. Detta genom att äldre respondenter hade en högre igenkänning än de yngre.


Bachelor theses with the main purpose to investigate how well people recognize corporate brands without the logotype being present. We have achieved our results by using a mixture of both qualitative and quantitative methodology, and all of our collected data has been gathered through a survey. Our theoretical perspectives come from a variety of disciplines, such as psychology and information design, including perception, object recognition, symbolism and the importance of colours. After analysing our gathered data, we feel quite confident in claiming that there are no simple answers when it comes to our abilities to recognize corporate brands. We noticed that the gender of our respondents had none or very little impact when it comes to recognition, but age on the other hand was quite a large factor. We came to the conclusion that our older respondents recognized far more corporate brands than our younger respondents.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
2

Ekblom, Lindgren Johanna. "Märker du något? Jag märkte något. : Hur klädesplaggs emotionella värde kan höjas vid bearbetning med textil märkning som dekoration." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7687.

Повний текст джерела
Анотація:
Klädesplaggs emotionella värde kan höjas vid bearbetning med textil märkning som dekoration. Hur värdet ändrats är beroende av flera faktorer. Graden av engagemang i val av motiv, färgval och placering är faktorer som tillsammans kommunicerar bärarens sociala tillblivelse är en stor del av den eventuella värde ändringen. En annan viktig faktor är förutsättningarna att kunna utföra arbetet med resultatet att bäraren/ ägaren blir nöjd. Dessa tekniska förutsättningar är beroende av plaggets konstruktion, material och kräver en viss förförståelse i form av materialkännedom och erfarenhet av broderi. Tätt kopplat till detta kunnande är klädesplaggets emotionella värdeökning i form av en stolthet i själv att kunna utföra broderiarbetet. Undersökningens syfte är att undersöka hur textil märkning i form av dekoration eventuellt kan förändra ägarens relationen till det märkta plagget och vilka val och handlingar som spelar in till en eventuell värdeändring. Jag har också velat undersöka de praktiska förutsättningarna för arbetet. Frågeställningarna som jag har försökt besvara är: Hur kan ett plaggs värde förändras vid bearbetning med textil märkning i form av dekoration? Vilka val och handlingar ligger till grund för värdeändringen? Vilka praktiska förutsättningar, i form av material och förkunskaper, behövs för arbete med bundet broderi med märkstramalj på färdiga klädesplagg? Undersökningen har genomförts med autoetnografisk metod med stöd av två informanter.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
3

Märkle, Frieder [Verfasser]. "Laserbasierte Verfahren zur Herstellung hochdichter Peptidarrays / Frieder Märkle." Karlsruhe : KIT Scientific Publishing, 2014. http://www.ksp.kit.edu.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
4

Aronsson, Jonas. "Märkliga japanska efternamn." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för japanska, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-82468.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
5

Märkle, Johannes [Verfasser], and Thomas Edward [Akademischer Betreuer] Judd. "Hybrid systems at finite temperatures / Johannes Märkle ; Betreuer: Thomas Edward Judd." Tübingen : Universitätsbibliothek Tübingen, 2015. http://d-nb.info/1196982198/34.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
6

Malefors, Christopher, Åsa Hjelmquist, and Daniel Bemler. "Att märkas utan att synas." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-114331.

Повний текст джерела
Анотація:

Den här studien undersöker vilka strategier snustillverkande företag använder i marknadsföringen av sina produkter, vilket är intressant eftersom den rådande tobakslagen begränsar hur det får ske. I studien ingår två små och ett större företag och vissa jämförelser mellan deras strategier har gjorts. Det visar sig att det inte är någon större skillnad i strategier mellan företag av olika storlek och att det som är viktigast för snusföretag generellt är att ha en designmässigt unik och kvalitativ produkt som exponeras tillsammans med reklamaffischer hos återförsäljare. Större företag lägger även viss vikt åt diverse PR-verksamheter.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
7

Springer, Reiner. "Bearbeitung zentral- und osteuropäischer Märkte." WU Wien, 1995. http://epub.wu.ac.at/7030/1/M%C3%A4rkte.pdf.

Повний текст джерела
Анотація:
Der Übergang von Planwirtschaft zu Marktwirtschaft in den zentral- und osteuropäischen Ländern ist mit raschen und grundlegenden Veränderungen der politischen, rechtlichen, ökonomischen und finanziellen Rahmenbedingungen für die Geschäftstätigkeit ausländischer Unternehmen verbunden ist. Daraus ergeben sich für die Bearbeitung dieser Märkte u. a. folgende Fragen: - Wie entwickelt sich das Marketingumfeld in Zentral- und Osteuropa? - Welche Märkte sollen in Zentral- und Osteuropa bearbeitet werden und wie ist der Eintritt in einen ausgewählten Markt zu realisieren? - Mit welcher Strategie sollen die Märkte in Zentral- und Osteuropa bearbeitet werden, wie sind die Marketing-Mix-Instrumente einzusetzen?
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
8

Kathum, Dahlia, and Adriana Curic. "Det märks tydligt." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32583.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
9

Märkl, Junji Tobias [Verfasser]. "Investigation of Magnetic Adatoms with Scanning Tunneling Techniques / Junji Tobias Märkl." Karlsruhe : KIT Scientific Publishing, 2016. http://www.ksp.kit.edu.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
10

Andersson, Johanna. "Varumärkens särskiljningsförmåga : - särskilt om tredimensionella märken." Thesis, Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-11328.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Книги з теми "Märkli"

1

1983-, Mion Claudia, Don Fabio, and Beigel Florian 1941-, eds. Peter Märkli: Zeichnungen = Drawings. Luzern: Quart Verlag, 2015.

Знайти повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
2

author, Johnston Pamela editor, Beigel Florian 1941 author, Christou Philip author, Markus Elena (Architect) author, Wanner Franz (Artist) author, and Woodman Ellis author, eds. Everything one invents is true: The architecture of Peter Märkli. Lucerne: Quart Publishers, 2017.

Знайти повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
3

Moschetti, Vincenzo. Camere azzurre: Costruzione di un'antologia mediterranea : da Palladio a Peter Märkli. Firenze, Italy: Firenze University Press, 2020.

Знайти повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
4

Ulrike, Jehle-Schulte Strathaus, and Schweizerisches Architekturmuseum, eds. Peter Märkli: Novartis Campus--Fabrikstrasse 6 : [im Zusammenhang mit der Ausstellung "Novartis Campus - Peter Märkli und SANAA / Walter Niedermayr", Schweizerisches Architekturmuseum, September 24 - November 26, 2006]. [Basel]: Schweizerisches Architekturmuseum, 2006.

Знайти повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
5

Azzariti, Giorgio. In search of a language: A journey into Peter Märkli's imaginary = À la recherche d'un langage : voyage dans l'imaginaire de Peter Märkli. Marseille: Éditions Cosa Mentale, 2019.

Знайти повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
6

Weaver, Carl. Greenberg's model railroading with Märklin HO. 2nd ed. Sykesville, Md: Greenberg Pub. Co., 1992.

Знайти повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
7

Company, Greenberg Publishing, ed. Greenberg's layout building handbook for operators of Märklin HO trains. Sykesville, MD: Greenberg Pub. Co., 1987.

Знайти повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
8

Ltd, SANAA, and Schweizerisches Architekturmuseum, eds. Novartis Campus--Fabrikstrasse 4: Sanaa/Sejima + Nishizawa : works by Walter Niedermayr : [im Zusammenhang mit der Ausstellung "Novartis Campus - Peter Märkli und SANAA/Walter Niedermayr", Schweizerisches Architekturmuseum, September 24 - November 26, 2006. Basel: Christoph Merian, 2006.

Знайти повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
9

Peter, Robinson. En märklig affär. Stockholm: Månpocket, 2006.

Знайти повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
10

Adriani, Götz, Klaus Eckert, and Roland Gaugele. Dem Spiel auf der Spur: Mythos Modelleisenbahn : die Geschichte des Hauses Märklin von 1859 bis heute. Ostfildern-Ruit: Hatje Cantz, 2003.

Знайти повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Частини книг з теми "Märkli"

1

Raschauer, Bernhard, and Eva Schulev-Steindl. "Märkte." In Gewerbeordnung 1994 (GewO) Stand 1.5.1994, 220–25. Vienna: Springer Vienna, 1994. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-7091-6632-1_4.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
2

Schnorr, Stephan. "Märkte." In essentials, 43–45. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-15431-8_8.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
3

Berndt, Ralph. "Märkte." In Springer-Lehrbuch, 16–31. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1996. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-61448-4_6.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
4

Aspers, Patrik, and Jens Beckert. "Märkte." In Handbuch der Wirtschaftssoziologie, 215–40. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-19907-8_13.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
5

Pfannmöller, Jürgen. "Märkte." In Kreative Volkswirtschaftslehre, 95–108. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-07958-1_8.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
6

Berndt, Ralph. "Märkte." In Springer-Lehrbuch, 14–27. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1992. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-97392-5_6.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
7

Gudehus, Timm. "Märkte." In Dynamische Märkte, 81–113. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-46783-1_4.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
8

Grabler, Hermann, Harald Stolzlechner, and Harald Wendl. "Märkte." In Kommentar zur GewO, 779–89. Vienna: Springer Vienna, 1998. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-7091-7510-1_3.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
9

Pfannmöller, Jürgen. "Märkte." In Kreative Volkswirtschaftslehre - Lösungen, 83–98. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-26678-3_8.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
10

Amann, Erwin. "Märkte." In Studienbücher Wirtschaftsmathematik, 63–119. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-24515-3_4.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.

Звіти організацій з теми "Märkli"

1

Jacobson, Birgitta, Håkan Wickström, Jennie Strömquist, and John Persson. Ålmärkningsprojekt i sjön Ymsen : sammanställning av data från 1998–2022. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.1bbflv35va.

Повний текст джерела
Анотація:
Denna rapport sammanställer information om märkningsprojekt med ål (Anguilla anguilla) utförda i sjön Ymsen. Märkningsexperimenten utfördes åren 1998–2002 samt 2012. Data över återfångster samlas in kontinuerligt, en insamling som pågår än idag (år 2023). Denna rapport innehåller data insamlad fram till och med år 2022. Syftet med rapporten är både att sammanfatta vad som har gjorts och att redogöra för vilka data som finns tillgängliga för framtida projekt. Följande märkningsprojekt har utförts i sjön: • År 1998 utfördes en mindre inledande testmärkning med PIT-tags på ålyngel, 190 märkta ålar sattes ut. • År 1999 utfördes ytterligare en testmärkning med PIT-tags, denna gång märktes 83 gulålar. • År 1999–2002 utfördes märkningsexperiment för att undersöka om strontiummärkning (Sr) fungerar för att skilja utsatt från naturligt förekommande ål. Totalt sattes 17 768 Sr-märkta ålar ut, varav 2 627 även var märkta med PIT-tags (PIT-tags användes år 1999 och 2000). Av de som både var Sr och PIT-tag märkta så har 334 återfångats (till och med 2022) och resultaten visade att strontium fungerade bra för att märka ål. • År 2004 undersökte man skarvens påverkan som predator på ål genom att söka efter PIT-tags (från märkningarna som utfördes 1999 och 2000) i en skarvkoloni. Totalt 30 PIT-tag märken återfanns i skarvkolonin. • År 2012 utfördes ett märkningsexperiment där 118 gulålar märktes med PIT-tags och Carlinmärken för att undersöka om förlust av Carlinmärken förekom. Av de 65 ålar som återfångats (till och med 2016) hade en förlorat sitt Carlinmärke. Data över utsättningar och återfångster finns lagrade på Sötvattenslaboratoriet server, och/eller i databasen ”Sötebasen” (som hanteras av Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua)
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
2

Myrenås, Elin, and Philip Jacobson. Utvärdering av ålyngelutsättningar i Mälaren och Ymsen. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.senksngfup.

Повний текст джерела
Анотація:
I Sverige görs utsättningar av importerade ålyngel som en del av förvaltningsåtgärderna inom den svenska ålförvaltningsplanen. Eftersom det är svårt att avgöra om en ål är av importerad och utsatt härkomst eller naturligt hitvandrad så är det svårt att utvärdera vilka effekterna är av de utsättningar som görs. I den här rapporten utvärderar vi effekterna av att sätta ut ål genom att analysera data från specifika experimentutsättningar av ål som gjorts med syftet att följa effekterna av dessa över tid. I sjöarna Mälaren och Ymsen har experimentutsättningar av importerade och märkta (PIT-märkta eller kemiskt märkta med alizarin, barium, strontium) ålar följts upp systematiskt med riktade provfisken eller genom ål som fångats i yrkesfisket i över 20 års tid. Från fisket i de båda sjöarna har ål provtagits och dissekerats. Resultaten från dessa fisken och provtagningar tyder på att en stor andel av de utsatta ålarna stannade kvar i den del av sjön där de sattes ut. Cirka 11–15 % av den ål som har satts ut per utsättning har återfångats, och majoriteten av dessa var honor. Inom respektive sjö kunde inga större skillnader fastställas gällande kondition, parasiteringsgrad av simblåseparasiten Anguillicola crassus, eller ålder mellan utvecklingsstadier, varken mellan omärkta (potentiellt naturligt hitvandrade) och märkta (importerade och utsatta) ålar eller mellan experimentutsättningar. Tillväxthastigheten var högre för omärkt ål jämfört med märkt ål i Mälaren (dock liten effektstorlek) men generellt växte ålen i Mälaren, oavsett ursprung, långsammare än ål i Ymsen. Det fanns också en skillnad vid vilken ålder ålarna mognade från gulål till blankål mellan Mälaren och Ymsen, medan mängden ål vid utsättningstillfället (täthet) inte verkade ha en så stor påverkan. Det indikerar att vattensystemet i vilken utsättningen sker påverkar hur snabbt utsatt ål växer och når blankålsstadiet. Val av sjö kan därmed vara avgörande för hur snabbt ål från en utsättning genererar blankål och därmed kan bidra till att nå ålförvaltningsplanens mål att 40 % av en teoretiskt opåverkad biomassa ska ge sig av till Sargassohavet.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
3

Neumann, Wiebke, Fredrik Stenbacka, Jonas Malmsten, Anders Johansson, and Göran Ericsson. Årsrapport GPS-märkta älgar och inventeringar i brandområdet 2021-2022 – Fördelning, rörelse, livsmiljö, bärris och spillning. Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, 2022. http://dx.doi.org/10.54612/a.4bj3vproqo.

Повний текст джерела
Анотація:
Nu har det redan gått två år sen vi sjösatte referensområdet ’Ljusdal’. Vi ser att årets observationer förstärker bilden vad vi såg året innan i området, samt vissa observationer liknar vad vi ser i andra studieområden, medan andra skiljer sig åt. Studieområdet i Ljusdal är speciellt i två avseenden som berör älgar direkt och därmed skiljer sig åt från andra studieområden: brandfältet och en hög täthet av brunbjörn. Som förväntat ser vi skillnader mellan olika älgindivider och resultaten liknar vad vi sett i andra delar av landet - en del älgar har helt skilda sommar- och vinterområden, andra har områden som överlappar delvis, och ett fåtal verkar ha i stort sett helt överlappande områden. Av de 39 älgar vi kunde följa under mars 2021-2022, var drygt hälften stationära där några älgar har förflyttat sig bara en kort sträcka mellan sitt vinter- och sommarområde. Den andra halvan hade klart avskilda säsongsområden där merparten höll sig inom 20-25 km radie till sitt vinterområde. Men vi kunde också följa några riktiga långvandrare! Tjugofem av de 39 GPS-märkta älgarna kunde vi lokalisera i brandfältet under året. Hur länge älgarna uppehöll sig inom brandområdet varierade mellan individerna. Stationära älgkor återfanns fler dagar inom området jämfört med vandringskorna. Älgarna nyttjade brandfältet framförallt under vegetationsperioden (maj-okt/nov) där några rörde sig inom brandområdet medan många älgar främst rörde sig i ytterkanterna. Alla kor, förutom F1874, F1887 och F1924, kalvade och vid hälften av kalvningarna föddes tvillingkalvar. Medelkalvningsdagen var 18:e maj. Sommaröverlevnaden av de årskalvar som föddes under kalvningssäsongen 2021 var mellan 17 och 26% fram till jaktstarten och låg därmed högre än året innan då överlevnad låg mellan 13-17 %. Sommeröverlevnaden är betydligt lägre jämfört med områden utan större rovdjur. I studieområdet i Ljusdal utsätts årskalvar för predation framförallt av björn. För en tredjedel av kalvarna som försvann under sommaren kunde vi verifiera björnpredation genom fynd i fält och för ytterligare en tredje del misstänker vi predation. Vid vinterkoll efter jakten var överlevnaden 12%. Insamlingen av prover under jakten resulterade i ca 70 käkar och 20 kompletta reproduktionsorgan från hondjuren. Medelåldern hos de bedömda fällda hondjuren var 8.4 år och hos tjurar 4.4 år, och de respektive slaktvikterna låg på ca 188.0 och 201.0 kg. Slaktvikten för kalv låg i snitt på 71.5 kg. Fetthalten i benmärgen var i medel 81% för kor, 70% för tjurar och 74% för kalvar. En viktig orsak till att försökspopulationen i Ljusdal fungerar så bra är det nära samarbetet med alla intresserade. Intresset är mycket stort, många olika användare är inne på hemsidan www.slu.se/alg-forskning. Författarna ansvarar ensamma för innehållet i rapporten.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
4

Neumann, Wiebke, Fredrik Stenbacka, Jonas Malmsten, Joris Cromsigt, Fredrik Widemo, Navinder Singh, and Göran Ericsson. GPS-märkt klövvilt i Nordmalings studieområde 2017-2021 – Fördelning, rörelse, livsmiljö och överlevnad. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö, 2022. http://dx.doi.org/10.54612/a.67tect4oie.

Повний текст джерела
Анотація:
I Sverige är Nordmaling ett av få områden på så nordlig breddgrad där flera olika klövviltarter (d v s älg, rådjur, kronhjort och dovhjort, såväl som ren och mufflon) förekommer i större omfattning. Därmed utgör Nordmaling ett utmärkt referensområde att studera hur olika klövviltarter påverkar varandra och den omgivande miljön (studier om ekosystempåverkan) under nordiska förhållanden. Under perioden mars 2017 till mars 2021 märktes 27 vuxna älgkor, 23 rådjur (13 getter, 10 bockar) och 8 kronhindar med GPS-halsband. Totalt föddes 113 kalvar av 27 kor under studieperioden. Sommaröverlevnad av GPS-kornas årskalvar låg i genomsnitt på 88 % och efter jakten var 45% av de födda kalvarna vid liv. Antal kalvar som sköts under jakten skiftade mycket mellan åren och överlevnad under jakten låg i medel på 52%. Alla arter visade en dygnsrytm i sitt aktivitetsmönster med två aktivitetstoppar – en under tidig morgon och en senare på eftermiddag/kvälle. För älgkorna kunde vi se både vandringsälgar och stationära älgar. Rådjuren och kronhindarna visade inget tydligt vandringsbeteende som älgkorna – förutom ett rådjur. Livsmiljöanvändning under vinter varierade något mellan arterna där älgarna visade minst variation för olika livsmiljöer jämfört med tallskog och i relation till rådjur och kronhindar. Likaså under sommaren använde älgkorna ingen livsmiljö mer eller mindre än tallskog, medan rådjuren och kronhindarna visade en tydlig selektion för andra livsmiljöer än tallskog under vår/sommarperioden. Studier i Nordmalings området har ökat vår förståelse om hur älg, rådjur och kronhindar nyttjar ett borealt landskap på nordliga breddgrader. En viktig orsak till att försökspopulationen i Nordmaling fungerar så bra är det nära samarbetet med alla intresserade. Intresset är mycket stort, många olika användare är inne på hemsidan www.slu.se/alg-forskning.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
5

Myrenås, Elin. Utvärdering av ålyngelutsättningar – Svenska väst- och sydkustområden. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2022. http://dx.doi.org/10.54612/a.11hagsqss7.

Повний текст джерела
Анотація:
Sverige har sedan 2009 tillämpat en ålförvaltningsplan där en av förvaltningsåtgärderna är stödutsättningar av glasålar i svenska vatten. Dessa ålar importeras från länder där det anses finnas ett överskott av ankommande glasål. Sedan ålförvaltningens början har alla utsatta ålar märkts med strontium och vi kan därför idag skilja på naturligt rekryterade ålar och stödutsatta ålar genom en strontiumanalys av deras otoliter. På väst- och sydkusten finns det två provfiskeprogram där ål har samlats in och strontiumanalyserats. Dessa program inbegriper fiske med ryssja vid en lokal utanför Stenungsund och med elfiske vid 24 olika lokaler vid grunda kustområden eller i mindre vattendrag (fallfälla och nettingfälla i ett fåtal fall). Av de totalt 1118 ålar som analyserats var 9 % av utsatt härkomst och de påvisades endast vid fyra lokaler. Dessa ligger alla i närheten av Orust och Tjörn där det har pågått utsättningar sedan 2010. Ålar som sattes ut de första åren efter att utsättningarna påbörjades i detta område har fångats kontinuerligt i provfisket sedan dess vilket kan vara ett tecken på att utsatta ålar stannar kvar i området de sätts ut i. Senare utsättningar har däremot inte påträffats i samma utsträckning. Det finns tidigare studier som visar att en hög densitet av ål i ett område kan leda till högre mortalitet. Det finns däremot inget som tyder på någon skillnad i kondition eller tillväxt mellan naturligt rekryterade och utsatta ålar bland de som analyserats i denna studie. Det finns därför inte några tecken idag på varför ål som satts ut senare inte fångas i provfisket eller varför andelen utsatt ål är låg jämfört med naturliga rekryter trots stora utsättningar i detta område. På majoriteten av de fiskade lokalerna har inga märkta ålar påträffats trots att hundratusentals ålar har satts ut i vattendrag som mynnar ut på den svenska väst- och sydkusten. En anledning kan vara att många av dessa utsättningar har skett i sjöar en bit inåt land och att dessa ålar inte har haft någon anledning att byta uppväxtmiljö och ännu inte har blivit gamla nog att söka sig ut mot havet för att leka.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
6

Streicher, Jürgen, Marija Breitfuss-Loidl, Michael Ploder, and Eva Buchinger. Zwischenevaluierung des Förderprogramms IÖB-Toolbox. Joanneum Research, August 2021. http://dx.doi.org/10.22163/fteval.2021.526.

Повний текст джерела
Анотація:
Innovationsfördernde öffentliche Beschaffung (IÖB) ist ein wichtiger Eckpfeiler der nachfrageseitigen Innovationspolitik. IÖB soll dabei helfen, neue Märkte für Innovationen zu schaffen und die Nachfrage nach neuen,gesellschaftsrelevanten, innovativen Gütern und Dienstleistungen zu erhöhen. IÖB ist in Österreich seit 2007 Thema und seit 2012 mit dem beschlossenen und seit damals schrittweise umgesetzten „IÖB Leitkonzept“ politisch verankert. Ziel der Evaluierung ist es, eine Zwischenbewertung der Umsetzung des Programms IÖB-Toolbox in der ersten Phase (2019-2020) sowie der bis dato feststellbaren Beiträge zu Zielerreichung und ggf. erster Wirkungen vorzunehmen.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
7

Dahlgren, Linnea, Annika Lewrén, and Karin Lundin. Studenters erfarenheter av att studera med talböcker och stödprogram. Malmö universitetsbibliotek, 2022. http://dx.doi.org/10.24834//maulib/2022/13.

Повний текст джерела
Анотація:
Vid Malmö universitet uppger både bibliotekets tillgänglighetsgrupp och annan personal som arbetar med pedagogiskt stöd att de har märkt en ökning i antalet studenter som söker hjälp i sina studier. Våren 2022 hade Malmö universitetsbibliotek 1 925 aktiva Legimusanvändare av totalt 24 000 studenter vid lärosätet. Detta innebär att omkring 8% av Malmö universitets studenter använder Legimus, vilket kan jämföras med Lunds universitet, där omkring 3% av studenterna använde Legimus under 2021. Som ett led i att förbättra arbetet med studenter med läsnedsättningar genomförde biblioteket under våren 2022 en kvalitativ fokusgruppsstudie med studenter som använder Legimus och andra stödverktyg, för att undersöka deras erfarenheter av att studera med talböcker och deras attityder till bibliotekets stöd.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
8

Myrenås, Elin. Utvärdering av ålyngelutsättning : en uppdatering av svenska väst- och sydkustområden. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.1qef0n15mq.

Повний текст джерела
Анотація:
Som en av åtgärderna i den svenska ålförvaltningsplanen har ålyngel sedan 2009 köpts in från de sydvästra delarna av Europa, transporterats och släppts ut i svenska vatten (så kallade stödutsättningar). Förhoppningen är att på så sätt snabbt öka antalet lekmogen blankål som lämnar Sverige, som kan fortsätta sin vandring mot lekområdet i Sargassohavet. Alla importerade ålyngel som satts ut i Sverige sedan 2009 är märkta kemiskt med strontium vilket skapar en permanent strontiummärkning i ålarnas hörselstenar (otoliter) som gör det möjligt att skilja på utsatta ålar och naturliga rekryter. SLU, institutionen för akvatiska resurser, påbörjade en utvärdering av ålyngelutsättningar i svenska vatten under 2022, i vilken utsättningar av ål från svenska väst- och sydkusten ingick (Myrenås, 2022). Utvärderingen visade att strontiummärkta, utsatta, ålar främst återfanns i ett kustnära provfiske i området kring Orust och Tjörn. Under 2023 har ytterligare otolitkemiska analyser därför utförts på ål från detta område. Denna rapport innehåller en uppdatering av resultaten i Myrenås (2022) med ett större antal analyserade individer och ett jämnare stickprov per fiskeår (2013–2021). Resultaten visar att utsatta ålar har något högre kondition än naturliga rekryter och något högre tillväxthastighet i ung ålder, men skillnaderna är generellt små sett ur ett biologiskt perspektiv. Detta resultat är samstämmigt med tidigare analyser, som var baserade på ett mindre stickprov (Myrenås 2022). Då alla ålar är ålderslästa är det möjligt att följa fångsterna av respektive årskull utsatt ål på årsbasis efter utsättning. Främst är det utsatta ålar från utsättningsåren 2010 och 2011 som är representerade bland de återfångade, märkta ålarna medan det från senare utsättningar endast fångats ett fåtal individer eller inte några individer alls. Naturliga rekryter med beräknade ankomstår (d.v.s. beräknat antal år som hade passerat sedan glasålstadiet då de rekryterade naturligt till Sverige) fram till och med 2015 finns väl representerade i fisket medan senare ankomstår endast har ett fåtal representanter. Att de naturliga rekryterna är få de senaste åren kan förklaras av den generellt låga andelen rekryter till Europa, vilken ligger på historiskt låga nivåer. Utsättningarna i området kring Orust och Tjörn har varit i storleksordningen 300 000–400 000 ålar årligen sedan start 2010. Anledningen till att ålar från de senare utsättningarna inte återfångas i samma utsträckning som de tidigaste utsättningarna skulle kunna bero på naturlig predation, sjukdomar, och/eller klimatförändringar, men detta är enbart spekulation och den verkliga orsaken är oklar.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
9

Bizer, Kilian, Martin Führ, and Till Proeger. Die ökonomischen Auswirkungen einer Verbesserung des deutschen Gewährleistungsrechts. Sonderforschungsgruppe Institutionenanalyse, October 2016. http://dx.doi.org/10.46850/sofia.9783941627550.

Повний текст джерела
Анотація:
Ziel dieser Studie ist die empirische Überprüfung, ob −, wie in einer Reihe von ökonomischen Fachbeiträgen und von verschiedenen Verbänden angenommen − die Einführung der Richtlinie 1999/44/EG sowie deren Übererfüllung zu Preissteigerungen der betreffenden Güter führte. Ferner wurde untersucht, ob in Deutschland Märkte zwischen Privatpersonen vorhanden und zugänglich sind, auf denen Verkäufer keinen Gewährleistungspflichten unterliegen und die dadurch einen Marktausschluss von Konsumentengruppen verhindern könnten. Auf Basis dieser zwei empirischen Fragen wird eine Abschätzung der ökonomischen Effekte einer potentiellen Erhöhung der Gewährleistungspflichten in Deutschland möglich. Bei der Analyse der Preiseffekte zeigt sich, dass im Zeitraum der Einführung der Richtlinie zwischen 1999 und 2004 bei den häufig von Gewährleistungsansprüchen betroffenen Gütergruppen im europäischen Durchschnitt eine deutliche Senkung der Preise zu konstatieren ist – eine substantielle Steigerung der Preise im betreffenden Zeitraum ist folglich ausgeblieben. Dieser Effekt zeigt sich bei allen betrachteten Gütergruppen. Eine signifikante Steigerung der Preise im Verhältnis zur Inflationsrate findet sich zwar in einzelnen Produktgruppen und Jahren, wobei diese Steigerungen durch signifikante Preissenkungen in den Folgejahren kompensiert werden. Eine Clusteranalyse, welche die Länder nach dem Grad der Übererfüllung der Richtlinie unterscheidet, zeigt, dass sich deren Preisentwicklungen nicht systematisch unterscheiden, die Maximalerfüller haben also im Vergleich zu den Minimalerfüllern keine höhere Preissteigerung zu verzeichnen. Diese Ergebnisse machen einen deutlichen Preiseffekt der Richtlinie und eine Übererfüllung der Richtlinie unwahrscheinlich. Ferner zeigt die Analyse der Privatmärkte, dass in Deutschland ein erheblicher Anteil der Bevölkerung Zugang zu Online-Marktplätzen hat und ein ebenfalls hoher Anteil regelmäßig als Verkäufer auf diesen Märkten fungiert. Die besonders häufig von Gewährleistungspflichten betroffenen Gütergruppen werden hier gehandelt. Es besteht also ein gut etablierter, funktionsfähiger Privat-zu-Privat Markt ohne Gewährleistungspflichten. Aus den zwei Kernergebnissen lassen sich wirtschaftspolitische Schlussfolgerungen ableiten. Weder die Einführung der Richtlinie selbst, noch die deutliche Übererfüllung lösten nachweisbare Preissteigerungen aus. Die Annahme, dass durch Preissteigerungen in Folge der Richtlinie eine Abnahme von Transaktionen resultierte, ist folglich nicht plausibel. Für die Diskussion um eine Erhöhung von Gewährleistungsfristen lässt sich zwar auf Basis historischer Daten keine Prognose der Reaktion des deutschen Marktes anstellen. Erhebliche Preissteigerungen mit negativen gesamtwirtschaftlichen Wohlfahrtseffekten erscheinen jedoch vor diesem Hintergrund zumindest sehr unwahrscheinlich. Ebenfalls unwahrscheinlich erscheint der Ausschluss von ganzen Konsumentengruppen, da im Falle partieller Preissteigerungen im Handel die Entstehung bzw. Ausweitung von Märkten zwischen Privatpersonen zu erwarten ist. Diese Märkte sind weithin bekannt und werden von einem erheblichen Anteil der deutschen Bevölkerung als Käufer und Verkäufer genutzt. Die Nutzung einer zentralen Online-Plattform garantiert dabei geringe Transaktionskosten bei der Nutzung der Sekundärmärkte. Damit gibt dieses Gutachten empirische Evidenz, die gegen gesamtwirtschaftlich negative Effekte einer Ausweitung der Gewährleistungspflichten in Deutschland spricht.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
Ми пропонуємо знижки на всі преміум-плани для авторів, чиї праці увійшли до тематичних добірок літератури. Зв'яжіться з нами, щоб отримати унікальний промокод!

До бібліографії