Щоб переглянути інші типи публікацій з цієї теми, перейдіть за посиланням: Stnd.

Дисертації з теми "Stnd"

Оформте джерело за APA, MLA, Chicago, Harvard та іншими стилями

Оберіть тип джерела:

Ознайомтеся з топ-50 дисертацій для дослідження на тему "Stnd".

Біля кожної праці в переліку літератури доступна кнопка «Додати до бібліографії». Скористайтеся нею – і ми автоматично оформимо бібліографічне посилання на обрану працю в потрібному вам стилі цитування: APA, MLA, «Гарвард», «Чикаго», «Ванкувер» тощо.

Також ви можете завантажити повний текст наукової публікації у форматі «.pdf» та прочитати онлайн анотацію до роботи, якщо відповідні параметри наявні в метаданих.

Переглядайте дисертації для різних дисциплін та оформлюйте правильно вашу бібліографію.

1

Genhammar, Jenny. "Stöd till närstående i Stockholm stad : en studie om närståendestöd och synen på närståendes roll." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2906.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
2

Ericson, John, and David Bjurenfalk. "Stöd eller särskilt stöd? : Lärare beskriver sin gränsdragning mellan stöd och särskilt stöd." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Skola på vetenskaplig grund, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27692.

Повний текст джерела
Анотація:
Särskilt stöd utgör elevens yttersta garant för skolans ansträngningar att undanröja orsaker till skolsvårigheter. I lärarens praktik krävs definition och gränsdragning för att skilja det särskilda stödet från annat stöd. Syftet med studien är att undersöka hur 7-9-lärare på en skola definierar, avgränsar och erfar arbetet med särskilt stöd. Undersökningen är kvalitativ och genomförd i form av intervjuer, där lärarnas uppfattningar söks. Resultatet visar att de uppfattningar av definition och gränsdragning som framträder är situations-bundna och utgör dilemman för den undersökta lärargruppen. Lärarnas utsagor förhåller sig "lös-ningsfokuserat" ofta kritiskt till det rådande läget. Utsagor kring den juridiska styrningen av särskilt stöd uteblir nästan helt. De individuella variationer i definition och gränsdragning som framträder i lärargruppens beskriv-ningar tydliggör behovet av att på alla skolenheter aktivt arbeta med samstämmighet kring stödin-satser för elever. Ytterst är detta frågan om rätten till likvärdig utbildning.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
3

Moe, Johanna. "Stöd." Thesis, Konstfack, Inredningsarkitektur & Möbeldesign, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6303.

Повний текст джерела
Анотація:
Jag märker att det rum som ska vara till för alla, inte är det. Rummet har börjat fyllas av design som hindrar kroppar på olika sätt. Det är vassa taggar på platser där man annars skulle kunna sitta och handtag i mitten av bänkar så att kroppar inte kan ligga ner. Men värst av allt är de platser där det inte finns någonting alls, varken att sitta på eller luta sig mot.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
4

Krausová, Anita. "Stud." Master's thesis, Akademie múzických umění v Praze. Divadelní fakulta AMU. Knihovna, 2010. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-79375.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
5

Lagert, Daniel, and Linus Persson. "Hur påverkar krav, kontroll, socialt stöd samt kortsiktiga stresseffekter känslan av utbrändhet hos omsorgspersonal : En enkätundersökning vid fyra äldreboenden i Mölndals stad." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11233.

Повний текст джерела
Анотація:

En kvantitativ enkätundersökning genomfördes vid 4 äldreboenden i Mölndals stad. Samtliga 221 anställd omsorgspersonal, d.v.s. vårdbiträden och undersköterskor fick möjlighet att delta i studien. Syftet med studien var att visa på eventuella kopplingar mellan de oberoende variablerna krav, kontroll, socialt stöd, kortsiktiga stresseffekter, i studien benämnda, upplevd stress, återhämtningsproblem samt sömnproblem och dess påverkan på 4 olika dimensioner av utbrändhet enligt SMBQ. Resultatet visade att det främst var återhämtningsproblem vilka hade en påverkan på utbrändhet (i 3 av 4 dimensioner). Upplevd stress och sömnproblem kopplades även till utbrändhet i 1 av 4 dimensioner. Krav/kontroll-modellen hade enbart påverkan på utbrändhet i 1 av dimensionerna och då i form av delkomponenten kontroll.


Forskningsgruppen för beteendemedicin och hälsopsykologi
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
6

Cutolo, Edoardo Andrea [Verfasser]. "The chloroplast calcium sensor protein CAS is part of the STN7/STN8 kinase phosphorylation network and is required for photoacclimation / Edoardo Andrea Cutolo." Bonn : Universitäts- und Landesbibliothek Bonn, 2020. http://d-nb.info/1207923753/34.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
7

Wunder, Tobias. "STN7/8." Diss., Ludwig-Maximilians-Universität München, 2013. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bvb:19-168810.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
8

Stennett, Danielle K. "STAND TALL." Kent State University / OhioLINK, 2013. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=kent1374849320.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
9

Wilson, Damon. "Stand by." Laramie, Wyo. : University of Wyoming, 2007. http://proquest.umi.com/pqdweb?did=1495962191&sid=1&Fmt=2&clientId=18949&RQT=309&VName=PQD.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
10

Swahn, Erik. "Barnens stad." Thesis, KTH, Arkitektur, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-208100.

Повний текст джерела
Анотація:
Med skolan visar samhället barnet vad världen är. Ett kontor, en industri, en anstalt? Det vill inte jag. Barnens stad i Solvalla ska vara en fristad, en plats där förskolebarn och skolbarn kan utvecklas i en trygg, varm och välkomnande miljö som de känner är deras värld i världen. I tolkningen av det givna programmet har jag strävat efter en organisk struktur med rumsplaner som celler i en växande organism. I den yttre gestaltningen har jag strävat efter expressiva, uppbrutna träkroppar kontrasterande den planerade omgivningen. Stadsmetaforen har också väglett organisationen av de olika funktionerna, med ett centralt torg för skolan som helhet och mindre torg för varje årskurs för samvaro, undervisning och utställningar. I projektet har jag prioriterat markkontakt, en mindre skala vad gäller rumsstorlekar och avstånd, en sund miljö i fråga om ljud, ljus och luft, kopplingar till omkringliggande grönska och hållbara byggnadsmaterial. Medan byggnadskropparna håller sig inom den tilldelade tomten tas intilliggande friytor i anspråk för att skapa en varierad utemiljö med möjlighet till lek och idrott. Förskolan är skild från skolan för att skapa en avskild trygghet i den stora helheten. Förskolan är riktad dels mot gården och dels mot naturen, medan skolan är riktad dels mot gården och dels mot staden för att visa skolans funktion som brygga mellan natur och samhälle.
A school is society’s way of teaching children what the world is like. Is it an office, a factory, an institution? I hope not. In City of Children, a combined preschool and school for children aged one to ten, I wanted to create a refuge and a place where school children can develop in a safe, warm and welcoming setting that they can identify as a world of their own within the larger world. In the floor plans, I have strived for an organic, expansive expression, where the rooms are like cells in a growing organism. In the exterior appearance, I have strived for a city-like, differentiated expression, where different rooms and parts of the buildings are given different outward identities. The preschool is located in a separate building, connected to the rest of the school through a basement floor. The preschool also has a separate schoolyard facing the surrounding green spaces, whereas the school, for children aged six to ten, is facing the a park and the street. Apart from giving the outward appearance, the city metaphor has guided the organization of functions within the school, with a central plaza between the school and preschool and smaller plazas for the different grades. The gymnasium is located partly below ground and can double as an auditorium.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
11

Gustafsson, Marlene. "Grönskans roll i framtidens stad : En stad i förändring." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193597.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
12

Nordström, Sanne, and Rebecka Persson. "Stöd när minnet sviker : Stöd för person med demenssjukdom." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-22195.

Повний текст джерела
Анотація:
Problemställning: Forskningen om stöd till personer som erhållit den medicinska diagnosen demenssjukdom är bristfällig. Även hur olika vårdteam med sjuksköterskor kan använda stödet, ordinera oberoende och få ordinerat beroende omvårdnadsåtgärder behöver kartläggas och vidareutvecklas. Vad erbjuds för stöd direkt till och hur kan sjuksköterskan stödja personer med demensdiagnos. Syfte: Syftet var att belysa stöd för personer med demenssjukdom.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och kategoriserades för att finna stöd för personer med demenssjukdom. Resultat och Konklusion: I resultatet framkom sex kategorier som genererar stöd för personer med den medicinska diagnosen demenssjukdom, som benämndes: ”Behov och stöd”, ”Subjektiva upplevelser av stöd för person med demens”, ”Stödgrupper och föreningar”, ”Utbildning av vårdgivare”, ”Hjälpmedel” och ”Omgivning och miljö”.Implikation: Ytterligare forskning ur ett subjektivt perspektiv angående stöd för personer med demenssjukdom krävs för en ökad förståelse av vad stöd är för personer med demenssjukdom.
Problem: The research on support for people who have received themedical diagnosis of dementia is inadequate. Also, how different care teamswith nurses may use the support, prescribe independently and get prescribeddependent care measures need to be identified and developed. Whatkind of support is offered directly to and how can the nurse supportpeople with dementia diagnosis.Aim: The aim was to highlight the support for people with dementia.Method: The study was conducted as aliterature review and was based on 15 scientific articles. These were reviewed,analyzed and categorized in order to find support for people with dementia. Results and Conclusion: The results revealedsix categories that generate support for persons with the medical diagnosis ofdementia: ”Needs and support”, ”Subjective experience of support for peoplewith dementia”, ”Support-groups and compounds”, ”Education of caregivers”,”Tools” and ”Surrounding and environment”. Implication: Further research concerningsupport for people with dementia from a subjective perspective is needed for abetter understanding of what support is for people with dementia.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
13

Månsson, Isac, and Ebba Nilsson. "Stöd : En analys av begreppet stöd ur ett omvårdnadsperspektiv." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18093.

Повний текст джерела
Анотація:
Bakgrund: Stöd är ett viktigt och centralt begrepp inom omvårdnad, men trots detta finns det en otydlighet kring begreppet och dess betydelse. Sjuksköterskan ska ge stöd både till patienter och närstående och när begreppet är otydligt kan det vara svårt att ge stöd på ett lämpligt sätt. Stöd har i tidigare forskning benämnts som vägledning, hjälp, närvaro och uppmuntran. Det finns ingen tydlig och gemensam definition på vad begreppet verkligen betyder och detta skapar en osäkerhet kring begreppet. Syfte: Syftet var att belysa innebörden av begreppet stöd för att därmed få en fördjupad förståelse och kunskap om begreppet stöd in en omvårdnadskontext. Metod: En begreppsanalys enligt Koort som grundar sig studier av både etymologiska ordböcker och synonymordböcker. Resultat: Enligt den etymologiska utredningen framkom det att begreppet stöd inte har förändrats något avsevärt över tid, utan det som har förändrats är sammanhanget det sätts in i. Av den semantiska analysen och diskriminationsanalysen framkom det två olika dimensioner av stöd. Den första dimensionen är innebörden av stöd och detta är hjälp, beskydd och uppmuntran. Den andra dimensionen är förutsättningar för stöd och dessa är förståelse och bekräftelse av patientens situation, samt en känsla av sympati. Med hjälp av dessa två dimensioner kunde en teoretisk definition av begreppet stöd bildas enligt följande: Stöd i en omvårdnadskontext innebär hjälp, beskydd och uppmuntran. En förutsättning för att kunna ge stöd är förståelse och bekräftelse av patientens situation, samt en känsla av sympati. Den person som ger stöd blir patientens stöttepelare. Slutsats: Resultatet av denna studien kan inte bara ge sjuksköterskan, utan all vårdpersonal, en fördjupad kunskap och förståelse kring begreppet stöd. Med hjälp av en tydlig definition av begreppet kan vårdpersonalen känna en trygghet i situationer där de behöver ge stöd och på så vis blir också vården säkrare. Det blir inte heller skillnad på vem det är som ger stödet utan alla patienter får samma möjlighet att få ett lämpligt stöd.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
14

Golubovic, Svensson Mikaela, and Ilvana Horrman. "Myndigheters hantering av hedersrelaterade konflikter : En kvalitativ studie av myndigheters och organisationers sätt att bemöta kvinnor som söker hjälp och stöd i Göteborgs Stad." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4815.

Повний текст джерела
Анотація:

Hedersproblematiken kan vara ett komplicerat socialt problem för myndigheter att hantera i sitt arbete. Uppsatsen lyfter fram det arbetssätt som de olika myndigheter och organisationer i Göteborgs kommun använder sig utav för att hantera ärenden där det finns en hedersproblematik. Den belyser även dess samverkan och de problem som den enskilde kan uppleva i processen. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod för insamling av empiri genom intervjuer med de anställda på de olika myndigheterna samt kvinno- organisationerna. Den innehåller även en intervju med en som genomgått processen. Resultatet visar att samverkan mellan myndigheter och organisationer fungerar ganska väl. Det förekom däremot olika uppfattningar om vilka komplikationer som kunde uppstå i processen för den enskilde. Den problematik som alla myndigheter ansåg var av stor vikt är den problematik som uppstår då en anställd som saknar kunskap om hedersproblematik möter en enskild som söker stöd. Vårt resultat har vi sedan valt att koppla med Sociologisk teori kring Durkheims Hög- samt låg arbetsdelning, Intersektionen av de los reyes samt Mulinari samt med Weber och Collins teori kring Byråkratins rationalitet.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
15

Sidenstein, Sven-Christian [Verfasser]. "Protected STED and multicolour multilevel STED nanoscopy / Sven-Christian Sidenstein." Siegen : Universitätsbibliothek der Universität Siegen, 2016. http://d-nb.info/1114499242/34.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
16

Engberg, Miranda. "Könsskillnader i socialt stöd : Att söka manligt respektive kvinnligt stöd." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39765.

Повний текст джерела
Анотація:
Socialt stöd är ett etablerat begrepp som har undersökts främst i relation till stressreduktion och hälsa. I denna undersökning är syftet att få kännedom om skillnader mellan män och kvinnor i socialt stöd, samt undersöka om det sociala stödet generellt söks från män eller kvinnor. Deltagarna bestod av 113 studenter från en högskola i Mellansverige, varvid 76.6 % var kvinnor. Data inhämtades med Berlin Social Support Scale, samt genom egenutformade frågor beträffande vilket kön människor generellt vänder sig till vid sökande av socialt stöd. Envägs variansanalys för oberoende respektive beroende mätningar användes som analysmetod. Män och kvinnor upplevde samt sökte socialt stöd i lika stor utsträckning. Kvinnor upplevde däremot ett högre behov av stöd än män. Både män och kvinnor vände generellt sig till kvinnor vid sökande av socialt stöd. Slutsatsen som drogs var att kvinnor i högre grad tillskrivs egenskaper som korrelerar positivt med socialt stöd.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
17

Gabrielsson, Martin. "Skola och stad." Thesis, KTH, Arkitektur, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-242161.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
18

Horváthová, Petra. "Stud-i-um." Master's thesis, Akademie múzických umění v Praze. Divadelní fakulta AMU. Knihovna, 2011. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-96668.

Повний текст джерела
Анотація:
This dissertation occupies with the study on The school of Art, especially by topics of pedagogical activity. It investigates, how responsible the pedagogue is in face of the student and how big influence he has on students' development. It also investigates the relationship between the pedagogue and the student. Researches the area of trauma caused by pedagogic activity and problems, which are connected with it. It is written as a story of a DAMU student blend together with psychological - social study.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
19

Alexander, Nilsson. "Stad och Land." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21722.

Повний текст джерела
Анотація:
Miljömedvetenhet är ett begrepp som ofta används i media för att beskriva hur pass medveten en person är om hur dennes beteende och attityd påverkar miljön. Begreppet används ofta för att beskriva personer, företag eller organisationer,men även ibland länder. Sverige är ett av deländerna som upplevsatt ligga framkant när det gäller den allmänna miljömedvetenheten bland befolkningen. Finns det en universell nivå av miljömedvetenhet eller skiljer det sig åt på olika sätt, exempelvis på en geografisk nivå?Den här studien har undersökt skillnader i miljömedvetenhet mellan personer bosatta i stadsmiljöoch på landsbygd,i Kristianstad samt Sölvesborgs kommun. Metodernasom användes för att få fram ett resultat var enkäter samt semi-strukturerade intervjuer med personer från de bådahuvudgrupperna. Studien visadeatt det fanns en märkbar skillnad i miljömedvetenhet hos personer på landsbygden i jämförelse med de som bor i stadsmiljö. Resultatet analyserades och förklarades utifrån en rad olika teorier, så som Maslows behovstrappa och Azjens teori om planerat beteende. Faktorer som informationsbrist och utbildningsnivå har en påverkan på en persons miljömedvetenhet, men störst vikt ligger i tillgänglighet och ekonomiska incitament.
Environmental awareness is term commonly used in media to describe the level of awareness an individual has on how their behaviour and attitude affects the environment. The term is most often used to describe people, companies or organisations but sometimes even countries. Sweden is one of these countries that is often portrayed as being one of the leading countries when it comes to the general level of environmental awareness amongst the population. Is there however a universal level of environmental awareness or can it differ depending on geographical location in the country? This study has examined differences in environmental awareness between people living in rural and urban areas in Kristianstad and Sölvesborg municipalities. Methods used to produce a conclusion were surveys and semi-structured interviews. The study found a notable difference in environmental awareness in people living inrural areas compared to those living in urban areas. The results were analysedand explained in accordance with theories such as Maslow's theory of needs and Ajzen's theory of planned behaviour. Factors such as lack of information and level of education played a role in deciding one's environmental awareness, but the key factors were economic incitements and availability of environmental friendly alternatives.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
20

Elkind, Sharon. "Stand Alone Cosplay." Thesis, The University of Sydney, 2018. http://hdl.handle.net/2123/18715.

Повний текст джерела
Анотація:
Cosplay, the costumed performance of characters sourced from Japanese popular culture, has become an international phenomenon. Today there are Cosplay events held on every permanently inhabited continent, but there has been limited academic research into Cosplay practice and culture on the national level (Brainbridge and Norris 2009, Brainbridge and Norris 2013, Galbraith 2012, King 2013, Langsford 2014, Sagardia 2017) and no prior international comparative studies between Australia and the United States. This volume focuses on a comparative statistical and ethnographic analysis of Cosplayers in the United States of America and Australia between 2014 and 2015 with an interdisciplinary scope. Each chapter addresses a different aspect of Cosplay practice including history, sites of practice, generational hierarchy and cultural capital, psychological motivations, and gendered performance which aim to further complicate understanding of international Cosplay cultures and to establish a new framework for an interdisciplinary approach to performative groups.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
21

Chelova, Mariya. "Divided we stand." Doctoral thesis, Humboldt-Universität zu Berlin, Philosophische Fakultät III, 2012. http://dx.doi.org/10.18452/16563.

Повний текст джерела
Анотація:
Nach dem Zusammenbruch der Sowjetunion stellte der Aufbau eines unabhängigen Staates und einer unabhängigen Nation eine große Herausforderung für die Regierenden der fünfzehn ehemaligen Sowjetrepubliken dar Zwanzig Jahre später, pendelt der Typus, der aus jenen Prozessen hervorgegangenen politischen Regime, zwischen Demokratie und Autokratie. Diese Dissertation konzentriert sich auf die Grauzone zwischen diesen beiden Idealtypen, d.h. auf ‚hybride Regime‘, verstanden als Staaten, die nachweislich freie und faire Wahlen einerseits mit einem autokratischen Regierungsstil andererseits kombinieren. Unter den ehemaligen Sowjetrepubliken sind dies Georgien, Moldawien und die Ukraine. Die zentrale Frage der Arbeit lautet, welche Faktoren die Funktionstüchtigkeit dieser Regime gewährleistet. Es zeigt sich, dass die drei genannten Länder ethnisch stark heterogen sind relative arme Volkswirtschaften mit sehr schwachem Wachstum sind. Es wird argumentiert, dass es diese beiden Strukturmerkmale sind, die das Handeln der heimischen Eliten wesentlich determinieren und die, zusammen mit den durch internationale Geldgeber gesetzten Anreizen, die Dauerhaftigkeit dieser hybriden Regime bedingen. Dagegen steht die politische Polarisierung im Kern des Erklärungsmodells dieser Dissertation. Im Detail sieht das Erklärungsmodell vor, dass sie diesen Einfluss vermittelt durch das Moment der politischen Polarisierung ausüben. Ethnische Spaltungen spiegeln sich in polarisierten politischen Gruppierungen wieder und sind dadurch für einen hochgradig kompetitiven Charakter von Wahlen verantwortlich. Die heimischen Eliten betonen ethnische Antagonismen in ihren Wahlkämpfen und auch die internationalen Geldgeber schüren eine bereits latent konfliktreiche Atmosphäre. Dieses Verhaltensschema sichert den Fortbestand der hybriden Regime in Moldawien und der Ukraine. Die Abwesenheit von Polarisierung, die auf einer leicht entflammbaren Fragen basiert, resultiert in einem Mangel an Kompetitivität.
In the aftermath of the breakdown of the Soviet Union, the leadership in the fifteen former republics found themselves challenged by complex processes of independent state- and nation-building. Twenty years later, the political regimes that emerged vary from democracies to autocracies. This dissertation focuses on the grey zone in between the pure types. Conceptualizing hybrid regimes as the ones that combine holding of free and fair, recognized elections, and autocratic governance, it asks the question of what keeps the former viable. This research singles out Georgia, Moldova and Ukraine as the countries with hybrid regimes. It shows that the three are highly ethnically heterogeneous and have relatively poor, very low-growing economies. This dissertation argues that these structural conditions are responsible for the actions of the domestic elites, which together with the incentives that the international donors provide the domestic elites with make hybrid regimes permanent. The political polarization is at the core of the explanatory account this dissertation presents. Ethnic divisions, reflected in political polarization are responsible for emergence of regimes with competitive elections. The elites emphasize the divisive issues in their campaigning, while the donors support the already thriving competitive environment. This keeps competitive hybrid regimes in Moldova and Ukraine viable. Absence of polarization based on easily inflammable issues results in the lack of competitiveness. However, an absence of divisiveness produces orientation on one vector of donors (the West). The stimulation of reform and praise for achievement in governance that the donors provide keep the non-competitive hybrid regime in Georgia afloat.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
22

Boman, Victor, and Karl Karlsson. "Fritidspedagogers uppfattningar kring särskilt stöd : En kvalitativ studie om särskilt stöd och behovet av särskilt stöd i fritidshemmet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45417.

Повний текст джерела
Анотація:
Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar behovet av särskilt stöd rent allmänt, men även om behovet som idag är allt vanligare i skolan också existerar i fritidshemmet. Studiens metod bygger på kvalitativa fokusgruppsamtal med sex olika arbetslag på två olika skolor. Totalt deltar tretton stycken högskoleutbildade fritidspedagoger som är anställda och jobbar inom fritidshemmet på respektive skola. Resultatet av studien visar att fritidspedagogerna många gånger ser ett behov av särskilt stöd även i fritidshemmet. Personalen är också medveten om att det är kunskapsbristerna hos elever som underlättar för särskilt stöd även om fritidspedagogerna många gånger upplever att det finns ett stort behov av social träning i fritidshemmets verksamhet. Några fritidspedagoger känner en uppgivenhet inför de elever som de anser är i behov av social träning. Då det i och med de stora elevgrupperna inte finns tid för det. Det framkommer att många fritidshem behöver mer personal, bättre lokaler, kompetensutveckling samt gemensam planeringstid för att kunna tillgodose och möta de elever som är i behov av särskilt stöd i fritidshemmet.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
23

Johansson, Emma. "Tecken som stöd – ett stöd för livet? : En intervjustudie med förskolepedagoger om tecken som stöd för barns språkutveckling." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-167233.

Повний текст джерела
Анотація:
Syftet med den här studien har varit att utveckla kunskap om hur tecken som stöd kan användas i förskolan för att stödja barns språkutveckling. Frågeställningarna har innefattat pedagogers beskrivning av arbetet med tecken som stöd samt pedagogernas uppfattning om betydelsen av tecken som stöd för barns språkutveckling. Urvalet var kriteriebaserat och data samlades in genom kvalitativa forskningsintervjuer där tre verksamma förskolepedagoger deltog. I resultatet framkom det att pedagogerna framför allt använder tecken som stöd i samlingar, sånger, rutinsituationer samt i situationer där barn är i behov av tecken för att förstå det som verbalt kommuniceras. Den vardagliga kommunikationen framkom som betydelsefull för barns språkutveckling, även sånger och böcker var en del av det språkutvecklande arbetet, enligt pedagogerna. Ytterligare ett resultat var att tecken som stöd användes för att hjälpa barnen att förstå samt att ge barnen en möjlighet att göra sig förstådda.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
24

Friberg, Therése, and Norman Helena Elgh. ""Jag trodde det stod i pannan på mig vad som hade hänt" : Ungdomars upplevelse och erfarenhet av de stödinsatser en stad i Mellansverige erbjuder unga brottsoffer." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-24006.

Повний текст джерела
Анотація:
På flera orter i Sverigebedrivs en verksamhet som heterStödcentrum för unga brottsoffer. Denna verksamhet riktar sig till ungdomar som blivit utsatta för något slags brott utanför hemmet. I denna studie har fem stycken brottsutsatta ungdomar mellan 15-17 år intervjuats.Dessa ungdomar har varit i kontakt med ett Stödcenter för unga brottsoffer i en och samma stad i Mellansverige. Syftet med denna studie var att titta närmare på hur Stödcentrum för unga brottsoffer arbetade, vilket stöd ungdomarna förväntades att få samt på vilket sätt ungdomarna fått stöd i sin bearbetning av brottshändelsen. Att bli utsatt för ett brott under ungdomstiden har forskning visat kan orsaka mycket skada i personens liv och ge negativa konsekvenser om det lämnas obehandlat.  Studiens resultat visade att verksamheten är mycket viktig för brottsutsatta ungdomar. Något som genomsyrade samtliga intervjuer var att ungdomen tillsammans med sin kontaktperson på Stödcentrum utformade strategier och verktyg för att själva använda sig av efter att kontakten med Stödcentrum avslutats. Detta ledde uppsatsförfattarna in på begreppet empowerment och använde således begreppet som teoretiskt perspektiv.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
25

Dennisdotter, Emma. "Hur en stad kan använda storytelling i sin destinationsmarknadsföring : Fallstudie: Kalmar Stad." Thesis, University of Kalmar, Baltic Business School, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-762.

Повний текст джерела
Анотація:

Syftet med uppsatsen är att visa på hur en stad, genom ett företagsekonomiskt synsätt, i sin destinationsmarknadsföring kan arbeta med storytelling för image-skapande och som verktyg. För att möjliggöra detta utvecklas egen teoretisk bas om storytelling i destinationsmarknadsföring, då det saknas litteratur inom detta område.

 

Med utgångspunkt från systemsynsättet har jag anlagt en fenomenologi och hermeneutisk metodologi. Egen teori har utformats och en kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer och samtal. Den insamlade empirin har sedan analyserats med hjälp av den insamlade, och den eget skrivna teorin, som jag ansett behövdes för att besvara frågeställningarna.

 

Storytelling kan enkelt sägas vara en marknadsföringsform som kan förmedla en känsla eller en emotionell upplevelse via text, något som idag är allt viktigare i kampen om att vinna turister och besökare. Storytelling kan ses som ett komplement till stadens tidigare marknadsföringsteknik och inte enbart som ett ensamt marknadsverktyg. Storytelling kan även användas för att ändra och påskynda en imageförändring. Genom att berätta en historia om en plats fylls dess varumärke med mening som kan erbjuda mervärde till turist, men också till invånare på platsen. Storytelling kan användas för att marknadsföra en turistattraktion på ett mycket attraktivt och intressant sätt som kan bidra till word-of-mouth. Storytelling kan också användas som ett helhetskoncept för marknadsföringen, såsom turistattraktionen Alcatraz gjort.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
26

Jokela, Johanna. "Kan emotionellt stöd, pedagogiskt stöd och klassrummets organisering predicera engagemang hos förskolebarn?" Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-5986.

Повний текст джерела
Анотація:

Tidigare forskning har bland annat visat att barn som vistas i klassrum med bra kvalitet är mer engagerade och att ett bra emotionellt stöd från läraren bidrar positivt till barnets sociala anpassning och lärande. Klassrumskvalitet delas enligt CLASS upp i emotionellt stöd, klassrummets organisering, pedagogiskt stöd och barnens genomsnittliga engagemang. Syftet i denna uppsats är att ta reda på vilket av områdena; emotionellt stöd, klassrummets organisering och pedagogiskt stöd som starkast predicerar barnens genomsnittliga engagemang i. Observation valdes som metod och gjordes på 16 olika förskoleavdelningar fördelat på 4 olika förskolor. Resultatet visade att det emotionella stödet starkast predicerar barns genomsnittliga engagemang. Genom att studera klassrumskvaliteten och lära oss mer om den kan vi kanske också förbättra den.

 

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
27

Goobar, Minna, and Gunilla Sandberg. "Specialpedagogiskt stöd i förskolan : En bild av förskollärares erfarenhet av specialpedagogiskt stöd." Thesis, Örebro universitet, Pedagogiska institutionen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-7304.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
28

Laine, Christina. "Behöver chefen stöd? : Socialt stöd och upplevd känsla av meningsfullhet och engagemang." Thesis, Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38223.

Повний текст джерела
Анотація:
Socialt stöd, och då särskilt från den närmaste chefen kan påverka en individs välbefinnande i arbetet positivt. I denna studie intervjuades sex första linjens teknikchefer om vilka förväntningar de hade på socialt stöd från sina egna närmaste chefer samt vilket socialt stöd de upplevde, här indelat i fyra kategorier: instrumentellt, informativt, värderande samt emotionellt stöd. Vidare undersöktes hur det upplevda sociala stödet påverkade chefernas välbefinnande i arbetet, då främst genom upplevelsen av meningsfullhet och engagemang. Vid analysen hittades de fyra typerna av socialt stöd i både förväntningar och upplevt stöd. Förväntningar på socialt stöd tenderade att anpassas till befintligt stöd. Dessutom framkom att tillit upplevdes vara stödjande, vilket liksom övriga stödtyper ökade välbefinnandet i form av känslor av meningsfullhet och engagemang. Avsaknad av socialt stöd minskade dessa, men kunde ge känslor av frihet. Meningsfullhet skapades även av att arbeta med människors utveckling. Tillit som stödkategori behöver utforskas mer i framtiden.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
29

Ström, Sanna. "Socialt stöd på arbetsplatsen : En studie om socialt stöd vid arbetsrelaterad stress." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69930.

Повний текст джерела
Анотація:
Många anställda känner sig stressade och en orsak till detta är personalnedskärningar. Det leder i sin tur till att de kvarvarande får tyngre arbetsbörda och risk för konflikter på arbetsplatsen ökar när dess personal är stressad (Rudenstam & Rudenstam, 2006). Syftet med denna studie var att undersöka vilket samband det upplevda sociala stödet har med de anställdas arbetsrelaterade stress. Ett fokus i studien var att undersöka om det sociala stödet från arbetskamrater och chefer var större än från vänner och familj, dvs privat. Studien har gjorts på en dagligvaruhandel i Småland där 48 anställda deltog, genom att deltagarna fyllde i delar av enkäten QPSNordic. Resultatet visar att männen visar sig uppleva ett större stöd än kvinnorna, samt att yngre personer upplever ett större stöd privat. Det finns också skillnader gällande arbetstagare och arbetsledare, där graden av upplevd stress är högre för arbetsledare. Undersökningens fynd bekräftar därmed till viss del den gängse uppfattningen om att det sociala stödet på arbetsplatsen har störst effekt på arbetsrelaterad stress.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
30

Mutis, Hernandez Eleonora, and Sara Majeed. "Förskollärares uppfattningar om särskilt stöd i förskolan : Ett stöd med skiftande karaktär." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-180303.

Повний текст джерела
Анотація:
Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur de förstår och användersärskilt stöd. Studien bygger på en kvalitativ ansats med inspiration från fenomenografin.Datainsamlingen har genomförts utifrån halvstrukturerade intervjuer med nio-9 förskollärare från olikakommuner i Mellansverige. Studiens resultat diskuteras utifrån teoretiska utgångspunkter såsomindividperspektivet, relationella perspektivet, kritiska perspektivet, kategoriska perspektivet ochdilemmaperspektivet. Förskollärarnas uppfattningar gällande Särskilt stöd visar sig ha en skiftandekaraktär då den innebär olika saker och används utifrån olika syften. Deras uppfattningar av särskilt stödavspeglar förståelse och användning på Individ -, Grupp -, och Organisationsnivå. De som berörs avsärskilt stöd kan både vara barn som har fastställda diagnoser eller barn som har andra svårigheter. Detsärskilda stödet på individnivå kan både bli exkluderande och utpekande enligt förskollärarna. Ävenbarngrupperna berörs av särskilt stöd, då de både kan vara i behov av det eller användas som särskiltstöd. Uppfattningar på organisationsnivå avspeglar arbetslagens behov av organisatoriskaförutsättningar såsom specialpedagogisk handledning och kunskaper kring särskilt stöd för att kunna geett fungerande stöd, arbeta förebyggande och inkluderande. Organisatoriska brister och ekonomiskafaktorer är enligt förskollärarna orsaken till att barn inte får sina stödbehov tillgodosedda i tid eller attdet särskilda stödet uteblir.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
31

Bjärlestam, David, and Radek Szymanski. "IT-stöd vid undervisning." Thesis, Halmstad University, School of Information Science, Computer and Electrical Engineering (IDE), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1092.

Повний текст джерела
Анотація:

Uppsatsen handlar om den interaktiva tavlan som ett IT-stöd i skolans klassrum. Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares inställning till befintligt IT-stöd. Problemet som behandlas i uppsatsen var: Varför används inte IT-stöd som den interaktiva tavlan i större utsträckning vid undervisningen? För att besvara problemformuleringen utfördes en teoristudie som i huvudsak byggde på vetenskapliga artiklar. Teorin sträcker sig över områdena; beskrivning av IT i klassrummet, IT-satsningar och lärares inställning till IT. För att nå djupare förståelse för problemet genomfördes en undersökning som bestod av både en observation och av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med lärare och lärarstudenter, där användargraden av IT-stöd varierar. Analysen visade att det inte fanns ett enkelt svar på problemet. Det var många faktorer som inverkade. I diskussionen framhävs bland annat bristen på vetenskaplig forskning om nyttan av IT-stöd. Den interaktiva tavlan har inte tilldelats ett värde och därmed är det svårare för skolan att överväga investeringar. Uppsatsen avslutas med fyra slutsatser som besvarar frågeställningen. Brist i stöd till lärare och otillräcklig insikt i ITs potential är två slutsatser som har betydelse för den låga användargraden av IT-stöd.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
32

Wallberg, Martin. "IT-stöd för distansutbildning." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-836.

Повний текст джерела
Анотація:

Distansutbildningar har ökat kraftigt under de senaste åren. Det finns flera aspekter som har möjliggjort denna ökning, och en av huvudfaktorerna är utveckling av olika kommunikationstekniker. Om inte denna tekniska infrastruktur hade utvecklats och gjort det möjligt att enkelt skicka information, hade expansionen för distansutbildningar varit betydligt mindre.

För att få en välfungerande distansutbildning måste det finnas något slags IT-stöd som är länken mellan studenter och lärare. Dessa IT-stöd ligger till grund för kommunikation och informationsutbyte i en distansutbildning. Rapporten kommer behandla vilken betydelse IT-stödet har i en distansutbildning när det gäller kommunikation och informationsutbyte.

För att komma fram till ett tänkbart resultat har intervjuundersökningen gjorts på lärare och experter på Högskolan i Skövde (His). Resultatet visar att stödet har betydelse men kanske inte är lika viktig i alla avseenden.

Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
33

Fredriksson, Stefan. "Försvarsmaktens stöd till polisen." Thesis, Försvarshögskolan, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1760.

Повний текст джерела
Анотація:
Syftet med uppsatsen är att undersöka om befintlig lagstiftning fångar upp de argument som föreliggerför och emot Försvarsmaktens möjligheter att stödja Polisen vid extraordinära situationer. Inom ramen förovanstående syfte kommer en diskussion rörande eventuella förändringar i det juridiska lagrummet attföras.Den teoretiska ramen utgörs av en modell för ledningsförmåga av Per Larsson, FOI. I uppsatsen användskvalitativ metod med en induktiv ansats.Uppsatsen beskriver ett antal faktorer som ligger till grund för Försvarsmaktens stöd till Polisen,dessutom ges en överblick av det nuvarande juridiska ramverk som konstituerar Försvarsmaktens stöd tillPolisen.Uppsatsens empiri bygger i huvudsak på intervjuer av personer som är aktivt involverade i processengällande utvecklingen av Försvarsmaktens stöd till Polisen.I uppsatsen genomförs en analys av det empiriska materialet utifrån uppsatsens frågeställningar och denvalda teorin.I den avslutande delen genomförs en diskussion med slutsatser som ger följande svar på uppsatsensfrågeställningar:– Dagens lagstiftning anses inte beakta de argument som föreligger för Försvarsmaktens stöd till Polisen.– En framtida ny lagstiftning som konstituerar Försvarsmaktens stöd till Polisen skulle kunna utformasliknande Räddningstjänstlagen.– Konsekvenserna vid en föreslagen förändring av det juridiska ramverket är små i förhållande till densamhällsnytta som uppnås. I huvudsak uppfattas konsekvenserna gälla en ökad tillgänglighet.– De samverkansområden som den föreslagna förändringen i det juridiska ramverket anses i första handvara inom områdena; utbildning, (sam)övning, utrustning och underrättelseinhämtning.– Försvarsmakten är en stor samhällsresurs som begränsas av det juridiska ramverket.
The main purpose of this essay is to clarify if today’s legal frameworkencompasses arguments for the Swedish Armed Forces to possibly support theSwedish Police. A second purpose of this essay is to discuss feasible changesin the legal framework.The theoretical framework is Per Larsson’s (The Swedish Defence ResearchAgency) model for conductivity and co-ordination between differentauthorities.The method is qualitative with an inductive approach and the study is mainlybased upon interviews.The essay describes basic facts for the Swedish Armed Forces’ support tothe Swedish Police. The essay also gives an overview of today’s legalframework concerning these questions.The empirical research provides some results and the main subjects are:- Today’s legal framework does not pay attention to the respondent’sargument for the Swedish Armed Forces to support the Police.- A new future legislation as a framework for the Swedish ArmedForces to support the Police could be based on the Swedish law forRescue Services, “Räddningstjänstlagen”.- The consequences of the proposed change of the legislation aresmall in comparison to the common good it will bring. The mainoutcome would be an increased availability.- The main areas of co-operation the proposed change of legislationwould influence are training, (joint) exercises, equipment andintelligence.- The Swedish Armed Forces is a large society resource, which is limitedby its legal framework.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
34

Branhammar, Pierre, and Sara Thunberg. "Vittnens behov av stöd." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23814.

Повний текст джерела
Анотація:
Syftet med denna studie var att undersöka om vittnen till brott mot person i Örebro län är i behov av stöd innan rättegången. Frågeställningarna som användes var: är vittnen till brott mot person i Örebro län i behov av stöd? Vilken typ av stöd vill dessa vittnen ha? Vilka möjligheter och svårigheter finns för Brottsofferjouren att komma i kontakt med vittnen som är i behov av stöd? Till studien användes en kvalitativ metod bestående av individuella intervjuer och fokusgruppsinspirerade gruppintervjuer med vittnen och vittnesstödjare. Resultatet visade att vittnena är i behov av stöd då det finns en rädsla för repressalier samt en osäkerhet för hur rättsprocessen går till. Stödet som önskas är information om vart stöd finns att få samt vad som händer i rättsprocessen. Resultatet visade också att Brottsofferjouren har svårigheter att komma i kontakt med vittnen, främst för att de inte vet vilka som är vittnen innan rättegången.
The purpose of this study was to investigate whether witnesses to crimes against a person in Örebro County is in need of support before the trial. To answer the purpose the following questions were used: are witnesses of crimes against persons in Örebro County in need of support? What kind of support do these witnesses want to have? What opportunities and challenges exist for Victim Support (Brottsofferjouren) to come in contact with witnesses who are in need of support? The study used a qualitative approach using individual interviews and focus group-inspired group interviews with witnesses and witness supporters. The results showed that the witnesses are in need of support because in many cases there is a fear of retaliation, and an uncertainty of how the legal process works. The type of assistance required from witnesses is information on where they can get support and what happens in the legal process. The results also showed that Victim Support has difficulties to get in contact with witnesses, mainly because they do not know who the witnesses before trial.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
35

Söderkvist, Lina, and Malin Dégeus. "Energikartläggning i Sundbybergs stad." Thesis, KTH, Byggnadsteknik, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34861.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
36

Johansson, Daniel. "Att växa en stad." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8184.

Повний текст джерела
Анотація:
Spel blir större för varje år som går och därmed även världen i vilken spel utspelar sig. Dessa världar  ska  fyllas  med  olika  typer  av  miljöer,  som  till  exempel  städer.  Att  låta  utvecklare skapa allt detta innehåll i dessa spelvärldar,  som städer  och allt de innehåller,  skulle ta upp för mycket av deras tid. Genom att procedurellt generera innehåll kan man spara mycket tid. I  det  här  arbetet  granskas  en  agentbaserad  teknik  för  stadsgenerering.  Städerna  som genereras  är  tänkta  att  vara  äldre  städer  som  har  en  stadsmur  runt  sina  äldre  stadsdelar. Experimentmiljön  består  av  ett  rutnät  i  en  matris  likt  ett  schackbräde.  Agenter  skapas  i denna matris för att skapa vägar och hus. Experimentet  tyder  på  att  den  agentbaserade  tekniken  har  potential.  För  att  generera  ett oregelbundet vägnät, vilket äldre delar av städer burkar ha, lämpar sig tekniken men för mer regelbundna vägnät lämpar sig  tekniken inte lika väl.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
37

Tait, Christine Mary. "A Place to Stand." Thesis, University of Canterbury. School of Humanities, 2014. http://hdl.handle.net/10092/9678.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
38

Palm, Nils. "Visuellt stöd i slöjd." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30484.

Повний текст джерела
Анотація:
SammanfattningDetta examensarbete är ett utvecklingsarbete med ämnesdidaktisk inriktning, där prövande av nya metoder för undervisning med visuellt stöd i slöjdämnet, står i fokus.I mitt arbete som lärare i trä och metallslöjd upplevde jag att de kunskaperna som jag skulle bedöma, höll en för låg nivå hos allt för många elever. Jag såg svårigheter att nå fram med min undervisning. Jag beslöt att ta reda på om ett undervisningssätt med mer visuellt stöd och att arbeta med flippat klassrum skulle kunna höja kunskapsnivån.Syftet var att utveckla visuellt stöd för min slöjdundervisning i form av videofilmer och bildinstruktioner för att sedan undersöka och utvärdera användningen av dessa som stöd i slöjdsalen och även som delar av metoden flippade klassrum. Arbetet utgick från två frågeställningar där svaren skall tydliggöra elevernas och min egen uppfattning om förbättringar efter användandet av visuellt stöd. Jag beslöt att genomföra ett prov i början av mitt arbete för att synliggöra elevernas kunskaper. Detta prov genomförde jag även efter implementeringen av de olika former av bildstöd som jag använt mig av.Jag applicerade bilder på de verktyg vi använder, med namnet under, i det utrymmet där eleverna befinner sig i väntan på att lektionen skulle börja. Jag producerade ett tjugotal filmer med genomgångar, instruktioner och specifika moment. Jag genomförde också en enkät med fem frågor relaterat till de funderingar jag hade kring elevernas kunskaper. Jag realiserade också en idé om ett memoryspel, med verktyg, namn och begrepp, som komplement i undervisningen, när man var klar med sin uppgift eller hade tid över. Resultatet av min studie visar att ett arbete med visuellt stöd i slöjdämnet, skapar en miljö som för de flesta elever är mer pedagogisk och tillgänglig samt medför en förbättrad arbetssituation för slöjdläraren. Ett annat viktigt resultat i mitt utvecklingsarbete är insikten kring utmaningar med den digitala tekniken som ständigt utvecklas och kontinuerligt används. Här ser jag ett behov av fortbildning och tydligare inslag i lärarutbildningen. Jag ser vidare utvecklingsområden inom ämnet. Arbetet med visuellt stöd i slöjden för nyanlända elever och elever med annat modersmål är något som kan utvecklas och behöver forskas mer om.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
39

Bruun, John. "Samverkan för bättre stöd." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28845.

Повний текст джерела
Анотація:
Jag har i arbetet försökt ge en bild av de funktionsvårigheter en lärare möter i sin dagliga yrkesutövning, med fokus på ADHD samt de vanligaste överlappande diagnoserna. Det kan vara svårt att veta hur man ska förhålla sig till dessa. En av frågorna som diskuteras i litteraturen är om ADHD/ beror på biologiska- eller psykosociala orsaker. Detta är inte intressant i sig, men sett ur perspektivet att en del barn feldiagnostiseras är det relevant. Syftet med uppsatsen är att tydliggöra vilken grupp som har kompetensen inom de olika områdena och se på vilket sätt grupperna kan komplettera varandra. Intressant är också viljan att samverka och vem som bör samverka. Arbetet innehåller också en enkätdel som ger svar på dessa frågorJag har i min undersökning, tillsammans med en litteraturstudie, valt enkätmodellen. Enkäten har delats ut i 100 exemplar till personal inom skolan och socialtjänsten. Fördelarna med enkätundersökning är att det är enkelt att nå en större population och sammanställningen av dem är förhållandevis snabb.Av svaren ser man att kunskapsnivån mellan dessa två grupper inte skiljer något nämnvärt initialt, men när man kommer till de lite ovanligare av diagnoserna, ser man att socialtjänsten har något bättre kunskaper. Det mest intressanta är gensvaren som ges på frågan om samverkan/samarbete. Sammanlagt ställer sig över 90 procent positiva till att samverka/ samarbeta för att ge barnen med dessa diagnoser ett bättre stöd. Jag diskuterar möjligheten till en sammanhållen lagstiftning, likt den som finns i Storbritannien. En lagstiftning med ett mycket tydligt barnperspektiv och ett krav om att olika myndigheter och förvaltningar ska samverka/samarbeta i alla frågor som rör barn i behov av stöd.Min slutsats är att med det stora stödet för samverkan bland deltagarna bör man sätta igång direkt.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
40

Nord, David. "Befolkningens stöd vid upprorsbekämpning." Thesis, Försvarshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-6260.

Повний текст джерела
Анотація:
David Galulas theories has strongly influenced modern counterinsurgency (COIN) theory. According to the authors of the current US. COIN field manual FM 3-24, Galula was the theoretician that had the most considerable influence on the field manual. Galula claims that the objective in COIN is to win the populations active support, because without it, the counterinsurgent will never win the war. Surveys conducted on the Iraq war between 2004-2008 shows that the US-led Coalition did not win the support of the population, since it decreased constantly from the start of the war until 2007, when 79% of the population was against their presence in the country. However, in Mars 2008 the support had instead increased to 72%. This essay studies the US-led coalitions COIN methods in Iraq between 2004 to 2007, and aims to investigate how COIN methods affect the support of the population for the counterinsurgent. The results shows that, to gain the support of the population, the counterinsurgent must station their troops amongst the population and protect them from the insurgency.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
41

Liljeqvist, Sundbom Ann, and Anna Larsson. "Amning, stöd och information." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21579.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
42

Abdul-Karim, Nora, and Yassmine Charafeddine. "Samma stad - Skilda livsvillkor." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38075.

Повний текст джерела
Анотація:
Denna studie undersöker hur andra generationens invandrare upplever sin tillhörighet och integration till det svenska samhället respektive tillhörigheten till det område de bor i. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Urvalet bestod av ett snöbollsurval med åtta svenskfödda informanter mellan arton och trettio år, vars föräldrar var födda utanför Europa. En tematisk analys genomfördes och visade att majoriteten av informanterna upplevde en stigmatisering och utanförskap som bl.a. beror på att de bor i vissa bostadsområden vilket påverkar informanternas identitetsutformning och sociala band. Detta överens stämmer av med tidigare forskning som visat att personer som lever med dubbla etniciteter lever med en ständig kamp för att bli accepterade bland majoritetsgruppen i det svenska samhället och denna kamp har lett till att personerna i studien upplevde utanförskap. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av följande teorier; Richard Jenkins teori om social identitet, Erving Goffmans teori om stigma och Scheffs teori om skam och stolthet.
This study examines how second generation immigrants perceive their belonging and integration into Swedish society and their belongings to the area in which they live in. The study has a qualitative approach and semistructured interviews have been conducted. The selection consisted of a snowball survey with eight Swedish-born informants between the ages of eighteen and thirty whose parents were born outside of Europe. A thematic analysis was conducted and showed that the majority of informant experienced stigmatization and exclusion, partly because of that they live in certain residential areas which affect the identity of the informants design and social ties. This is supported by earlier research which showed that people living with dual ethnicities live with a constant struggle to be accepted among the majority group in the Swedish society, and this struggle has led to the people in the study experiencing exclusion. The empirical material was analyzed using the following theories: Richard Jenkins theory of social identity, Ervin Goffmans theory about stigma and Scheffs theory of shame and pride.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
43

Ola, Morau, and Aghamn Albin. "Stöd om stöd : Anhörigas och socialarbetaresuppfattning om och inställning till de olika stöd som finns för anhöriga till personer med beroendeproblematik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13328.

Повний текст джерела
Анотація:
The study deals with the beliefs that relatives of alcohol and drug dependent persons, and representatives from social services have to the various forms of support available for the relatives. Those who participate in the study points out that there are many people who have a need for support as a relative of an alcohol or drug addicted individual, but that there are circumstances that make them choose not to seek assistance. The study shows that the relatives can experience a reluctance to seek support from social services because of how the organization looks like. The study is qualitative, where the collection of the empiric material has consisted in six semi-structured interviews. Three of them have been with relatives of alcohol-or drug-dependent persons and three have been with social workers in various professions, whose work consists of helping both the relatives of people with alcohol and drug dependence as well as people who are dependent. The empirical material has been analyzed according to the theories of Stigma and Us and them, both of which occur in the field of symbolic interactionism.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
44

Broek, Jan Frans Joseph van den. "Groningen, een stad apart over het verleden van een eigenzinnige stad (1000-1600) /." [S.l. : [Groningen : s.n.] ; University Library Groningen] [Host], 2007. http://irs.ub.rug.nl/ppn/301739374.

Повний текст джерела
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
45

Larnefeldt, Birgitta. "I behov av stöd : Några elevers upplevelser av stöd i läs- och skrivutveckling." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-119730.

Повний текст джерела
Анотація:
Mot bakgrund av vikten av elevers delaktighet är syftet med denna uppsats att undersöka hur elever på högstadiet som får stöd i sin läs- och skrivutveckling beskriver sitt stöd och sin skolsituation. Undersökningen är en kvalitativ studie som bygger på en fenomenografisk metod där intervjuer av tre elever vid ett högstadium i Stockholmsområdet utförts. Eleverna fick hjälp i SPA (specialpedagogiska arbetslaget och dess lokaler) som låg avsides i en skolbyggnad högst upp. Eleverna lämnade sin klass för att få hjälp i SPA. Tre olika synsätt hos eleverna kom fram på vad de främst tyckte var bäst med hjälpen de fick. Det var 1) Att få hjälp med läxorna. 2) Hjälp med att läsa olika texter och diskutera dem. 3) Hjälp på en grundläggande nivå där eleven befann sig och inte på en för svår nivå. Då grunderna hade gåtts igenom kunde nivån höjas stegvis på hjälpen. Att få hjälp på den nivå som eleven befinner sig på var den utfallsnivå som placerades högst på den hierarkiska skalan. Lägst låg att få hjälp med läxorna. Eleverna hade lämnat olika svar och beskrivningar på vad de tyckte var en nackdel med hjälpen. De olika svar som lämnats var följande 1) Det fanns inga nackdelar med hjälpen. 2) Felet beror på eleven själv som inte skött sig enligt egen utsaga. 3) Eleverna får inte den hjälp som de behöver. Eleverna har rätt att nå målen i ämnena men hjälp ges inte alltid så att de kan nå målen. 4) En nackdel med hjälpen som ges individuellt eller i en liten grupp kan vara att eleverna kan gå miste om värdefull undervisning i klassen. Det utfall som ligger högst är att eleverna går miste om värdefull undervisning och lägst ligger att det inte fanns några nackdelar med hjälpen. Positiva situationer var olika som favoritämnet, bra betyg och positiv respons på uppsats. Negativt var också olika som teoretisk ämnen, få en diagnos och jobbiga lärare. Två elever läste på sin fritid och tyckte om att skriva uppsatser i skolan medan en elev inte läste på fritiden och inte kom igång med skrivandet i skolan. Två elever höll föredrag för klassen medan den elev som inte skrev eller läste på fritiden inte vågade hålla föredrag inför en hel klass. Eleverna uttryckte ingen önskan om någon annan hjälp än den de fick idag. Lugnet i SPA var något som alla uppskattade. En lugn klassrumsmiljö vore därför önskvärd är den slutsats man måste dra.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
46

Juhlin, Ellen, and Åsa Ohlsson. "Stöd för inkludering av barn i behov av särskilt stöd : några förskollärares syn." Thesis, Mälardalens högskola, Utbildningsvetenskap och Matematik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30766.

Повний текст джерела
Анотація:
Syftet med studien var att undersöka några förskollärares syn på sitt behov av stöd för att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Behövs det ytterligare stöd utanför de ramar som finns nu, och vilka fördelar och nackdelar finns med nuvarande stöd? Studien är kvalitativ och metoden som använts för att samla in materialet utgår från fokusgruppsintervjuer från tre olika förskolor. Det tydligaste resultatet var att alla deltagande förskolor ansåg att stödet som finns nu är bra, alla deltagare fick stöd av Barnhälsoteam. Ytterligare stöd från specialpedagog och utbildning inom området önskas. Även tidsbrist sågs som ett dilemma, personalen har inte tid för reflektion, analys och dokumentation. Deltagarna i studien ansåg att dela in barngruppen i mindre grupper gynnade barn i behov av särskilt stöd. Slutsatserna blev att det stöd som kan hjälpa förskollärarna i studien är mer resurser i form av specialpedagog på plats oftare i förskolan och tid utanför barngrupp för förskollärare är till fördel för att kvaliteten i förskolan ska bli hög.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
47

Andersson, Sara, and Linnea Eklund. "Tecken som stöd : Pedagogers resonemang gällande användandet av tecken som stöd i förskolan." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-126185.

Повний текст джерела
Анотація:
Syftet med studien var att ta reda på pedagogers resonemang gällande användandet av tecken som stöd i förskolan. Vi införskaffade material till studien genom en kvantitativ enkätundersökning samt genom kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att en stor del av pedagogerna är positiva till användning av tecken som stöd i förskolan och majoriteten påstår att alla barn oavsett ålder gynnas av detta, men det framkommer att det framförallt är fördelaktigt för barn med tal- och språksvårigheter. Pedagogerna uppger att barn med hjälp av tecken kan göra sig mer förstådda och att tecken ger dem möjlighet att kommunicera innan de har utvecklat ett verbalt språk. Pedagogerna lyfter även fram att det är lättare för barn att lära sig tecken än verbalt språk och poängterar att tecken som stöd hjälper språket att komma igång och påskyndar språkutvecklingen. Sammanfattningsvis kom vi fram till att tecken som stöd är gynnsamt för barn med tal- och språksvårigheter, vilket både litteratur, forskning och den empiriska datan visar. Däremot är forskningen tvetydig i frågan om tecken som stöd gynnar typiskt utvecklade barns språk- och kommunikationsutveckling, vilket pedagogerna i studien hävdar att tecken som stöd gör.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
48

Baldauf, Sara, and Jennifer Onken. "Sjuksköterskans stöd till anhöriga : En studie om anhörigas upplevelser av stöd inom intensivvård." Thesis, Högskolan i Halmstad, Hälsa och omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33250.

Повний текст джерела
Анотація:
Uppmärksamhet och stöd till intensivvårdspatienters anhöriga kan ibland bli begränsad då sjuksköterskan ofta fokuserar på patientens behov och glömmer bort de anhöriga. Eftersom möten med anhöriga sker frekvent inom sjuksköterskeyrket är det därför viktigt att sjuksköterskan har insikt och förståelse för vad anhöriga upplever som stödjande. På en intensivvårdsavdelning är tillståndet hos patienten ofta kritiskt och de anhöriga behöver stöd för att hantera, förstå och anpassa sig till situationen. Syftet med den strukturerade litteraturstudien är att belysa anhörigas upplevelser av sjuksköterskans stöd inom intensivvård. Sammanlagt har 10 vetenskapliga artiklar såväl med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserats tematiskt och analysen gav fyra kategorier, Tillit och förtroende, Närvaro och delaktighet, Tröst och empati samt Tillgänglighet och kontinuitet. Sammanfattningsvis finns det ett stort behov av att få stöd som anhörig. De anhöriga är i allmänhet nöjda med stödet de får av sjuksköterskan inom intensivvården men det behövs ytterligare forskning om vad för stöd som behövs samt hur stödet upplevs av de anhöriga.
The attention and support given to family members at the Intensive Care Unit can sometimes be limited due to that the nurses often focus on the patient's needs and forget about family members needs. Since nurses meet family members on a daily basis it is important for them to know what family members find supportive. The condition of patients at the intensive care unit is often critical and family members need support to cope, understand and adapt to the situation. The aim of the study was to highlight family members´ experiences of support from nurses at the intensive care unit. A structured literature review was conducted in which 10 articles with both qualitative and quantitative design underwent thematic analysis. The analysis gave four categories: Trust and reliance, Presence and participation, Comfort and empathy and Availability and continuity. To sum up; family members at the Intensive Care Unit have a great need of support. Family members are in general satisfied with the support, but there is need for more research in what kind of support they require and how family members experience the support.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
49

Damström, Gereben Anna, and Malin Ervasti. "Barn i behov av särskilt stöd : - Eller pedagoer i brist på särskilt stöd?" Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-183303.

Повний текст джерела
Анотація:
Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur verksamma inom förskolan ser på sina förutsättningar att tillgodose alla barns olika behov. Utifrån 15 frågeställningar via en digital enkät kunde pedagoger svara på frågor av både sluten och öppen karaktär. Genom att analysera svaren både statistiskt och genom textanalys är arbetet av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultatet visade att pedagoger upplevde att deras förutsättningar att följa förskolans läroplan var knappa då majoriteten saknade tid för reflektion och planering. Det visade sig enligt resultatet att formellt diagnostiserade barn var berättigade stödet. Dock beskriver pedagoger i sina svar att många odiagnostiserade barn även är i behov av särskilt stöd men att de inte har rätt till extra resurser, vilket de beskriver är beslut som ligger på organisatorisk nivå. Det framgår i resultatet att pedagoger inom förskolan har ett utarbetat arbetssätt i att identifiera barn i behov av särskilt stöd för att sedan göra anpassningar i miljö och förhållningssätt som gynnar barnets utveckling.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
50

Odell, Lena. "Hur ger man rätt stöd? : En pedagogisk reflektion över särskilt stöd på fritidshem." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-39941.

Повний текст джерела
Анотація:
The purpose of the study is to investigate how the leisure activities can be affected if the support fails for the students who need special support. And how teachers in leisure centers work with children in need of special support. The leisure center should be a complementary activity for school and preschool, an activity opens to all children. But how will it be for those children who do not fit into the usual norm that exists? I start the study with background information and history of the leisure center, its steering documents and special education. To conduct the survey, I have used qualitative research methods, where I conducted interviews with staff at leisure homes. It was a conscious choice when I chose which schools to contact, mainly in view of the geographical location. The informants were two student assistants, two teachers in a leisure center and a leisure educator in two different schools. This is followed by previous research that shows the adjustments that staff at the leisure centers make to provide security for children in need of special support and a description of the different roles the staff at the leisure center can have during a working day. A description of the theoretical perspectives I associate with the study, the system perspective and the dilemma perspective. The result shows that the staff at the leisure center receive little hearing for support to students, and often have to make extra adjustments themselves so that the children can participate in the business as well as possible. Further education is also required, preferably jointly. All informants agreed that it is usually the economy that governs and not the needs of the children. The result is quite good in relation to what has emerged in previous research.
Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemsverksamheten kan påverkas om stödet uteblir för de elever som är i behov av särskilt stöd. Samt hur lärare i fritidshem arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Fritidshemmet ska vara en kompletterande verksamhet till skola och förskola, en verksamhet öppen för alla barn. Men hur blir det för de barn som inte passar in i den gängse normen som finns? Jag inleder studien med bakgrundsinformation och historik om fritidshemmet, dess styrdokument och specialpedagogik. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av kvalitativa forskningsmetoder, där jag genomfört intervjuer med personal på fritidshem. Det var ett medvetet urval då jag valde vilka skolor jag skulle kontakta, främst med tanke på den geografiska placeringen. Informanterna var två elevassistenter, två lärare i fritidshem samt en fritidspedagog fördelat på två skolor. Efter det följer tidigare forskning som visar på de anpassningar som personalen på fritidshemmen gör för att skapa trygghet för barn i behov av särskilt stöd och en beskrivning av de olika roller personalen på fritidshem kan ha under en arbetsdag. En beskrivning av de teoretiska perspektiv jag knyter till studien, systemperspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att personalen på fritidshemmen får litet gehör för stöd till elever, och får ofta själva göra extra anpassningar för att barnen ska kunna delta i verksamheten så gott det går. Det efterfrågas också fortbildning, gärna gemensamt. Samtliga informanter var eniga om att det oftast är ekonomin som styr och inte barnens behov. Resultatet står sig ganska bra i förhållande till det som kommit fram i tidigare forskning.
Стилі APA, Harvard, Vancouver, ISO та ін.
Ми пропонуємо знижки на всі преміум-плани для авторів, чиї праці увійшли до тематичних добірок літератури. Зв'яжіться з нами, щоб отримати унікальний промокод!

До бібліографії