Дисертації з теми "Smarta fabriker"

The industrial company Scania CV AB is a world leader in the manufacturing of commercial vehicles. They offer a modular systems that include heavy trucks and buses that can be configured to a range of different needs. However, this adaptability leads to a problem where each order can have a large variance of assemblers that are re-quired during the manufacturing process. In other words, variant assemblers have a workflow that can shift from high workload to low workload and vice versa in a short period of time. To solve this problem a prototype will be developed. This prototype will be used to check if it’s possible to optimize the work schedule for variant assem-blers with the help of predictive simulations. The result of the study became an implementation in form of a prototype. This prototype is built up in two layers; a data layer and a simulation layer. The data layer provides the simulation layer with two different datasets. The first dataset is based on historical data and is derived from Scania’s production in Zwolle. The second dataset is based on synthetic data which is formed with a high utilization rate in order to mimic a better production situation with less product variants to assemble. The simulation layer consists of a DES-model that is modelled after a station in the final assembly of Zwolle. After a simulation has been executed, this layer generates a simulation result in form of a graph that presents the utilization rate for a group of variant assemblers. This will happened for each dataset in the data layer, in this case two times. The simulation result that got produced shows that it’s possible to create a simulation with predictive characteristics. A long term solution for Scania’s problem statement requires more research within the possibility of combining different technologies such as DES with predictive methods such as ML and GAs.
Industriföretaget Scania CV AB är världsledande inom tillverkning av kommersiella fordon. De tillhandahåller ett modulärt system som inkluderar tunga lastbilar och bussar som kan konfigureras till en rad olika behov. Den här anpassningsförmågan leder dock till ett problem där varje order som tillverkas kan ha en stor varians av hur många montörer som krävs under produktion. I andra ord så har variantmontö-rer ett arbetsflöde som kan skifta från hög arbetsbelastning till låg arbetsbelastning och vice versa under en kort period. För att lösa dessa typer av problem så ska en prototyp med prediktiva egenskaper så som Diskrete Event Simulering (DES). Denna prototyp ska undersöka om det är möjlighet att optimera arbetsscheman för variantmontörer med hjälpa av prediktiva simuleringar. Resultatet av studien blev en implementation i form av en prototyp. Denna prototyp är uppbyggd i två lager; ett datalager samt ett simuleringslager. Datalagret tillhandahåller simuleringslagret med två dataset. Det första datasetet är baserad på historisk data och är härledd från Scania’s produktion i Zwolle. Det andra datasetet är baserat på syntetisk data som är framtagen med en högre utnyttjandegrad för att efterlikna ett bättre produktionssitation med färre produkt varianter att montera. Simuleringslagret består av en DES-model som är modulerad efter en station i slutmontering i Zwolle. Efter att en simulering har exekverats så genererar detta lager ett simuleringsresultat i form av en graf som presenterar utnyttjandegraden för en grupp med variant montörer. Detta sker för varje dataset i datalagret, i detta fall två gånger. Simuleringsresultatet som togs fram visar att det är möjligt att ha skapa simuleringar med prediktiva egenskaper. En långsiktig lösning för Scania’s problem-beskrivningen kräver mer forskning inom möjligheten att kombinera tekniker som DES med prediktiva metoder som ML och GAs.

På Hannovermässan, världens ledande mässa inom industriell teknologi, i Tyskland år 2011 myntades begreppet Industrie 4.0 som beskriver den fjärde industriella revolutionen. Denna handlar om att integrera affärsprocesser med ingenjörsprocesser och på så sätt göra produktionen mer effektiv, miljövänlig och flexibel. Sedan 2011 har man även börjat tala om smarta fabriker och införande av smart teknik inom tillverkningsindustrin. Många hävdar att smart teknik och Industrie 4.0, tillsammans med vår tids krav på kundanpassade produkter, kommer att revolutionera den tillverkande industrin och förväntningarna är stora på vad smartteknik kan komma att bidra med. Denna studie syftar till att undersöka hur produktionen i tillverkande företag påverkas med hjälp av införande av smart teknik. Studien kommer att identifiera och analysera de främst påverkade faktorerna vid införande av smart teknik från år 2011 och framåt. De faktorer som identifierats och studeras närmare är; flexibilitet, kostnader, ledtider, miljöpåverkan, produktkvalitet och tillförlitlighet. I arbetet att hitta de faktorer som främst påverkar produktionen i tillverkande företag vid införande av smart teknik har främst två metoder använts. En inledande litteraturstudie gjordes för att identifiera de vanligast förekommande faktorerna. Valda faktorer verifierades därefter med hjälp av intervjuer och studiebesök hos två tillverkande företag som implementerat smart teknik, Scania CV AB och Volvo Car Corporation. Under vald tidsperiod har dessa företag tillsammans med KTH genomfört projektet FFI Line informationsystem architecture (LISA), där LISA är en variant av en smart fabrik. En slutsats som dragits i denna studie är att de faktorer som främst påverkas med hjälp av smart teknik inom tillverkningsindustrin är några av de som identifierades vid undersökningens start; flexibilitet, kostnader, miljöpåverkan och tillförlitlighet. Exempel på hur dessa påverkas presenteras vidare; om en informationsarkitektur (såsom LISA) implementeras blir det lättare att genomföra förändringar i maskinparken, det gör processkedjan mer dynamisk vilket ger en ökad flexibilitet för företagen. Med hjälp av uppkopplade enheter kan företagen snabbare informeras om fel i produktionen och på så sätt minska mängden kassationer vilket innebär kostnadsbesparingar. Genom att hastighetsanpassa motorer samt att optimera robotars rörelser, exempelvis genom att i större utsträckning använda mjuka rörelser, kan energi sparas och därmed ge en minskad miljöpåverkan. Dock blir företagen vid införande av smart teknik beroende av uppkoppling och det blir då viktigt att säkerställa att tillförlitliga system används om problem uppstår. Andra faktorer som påverkas är ledtider och produktkvalitet, som dock snarare påverkas som konsekvenser av att ovan nämnda faktorer påverkas. Ytterligare en slutsats är att Industrie 4.0 inom svensk tillverkningsindustri betraktas som en evolution snarare än en revolution och att den smarta tekniken är något som implementerats gradvis.
The term Industrie 4.0 was first coined in Germany 2011, at the Hannover Messe, the world’s leading Trade Fair for Industrial Technology. It is a term describing the fourth Industrial Revolution. This revolution concerns making production more efficient, environmentally friendly and flexible, by integrating business processes with engineering processes. Since 2011, smart factories and implementation of smart technology in manufacturing has also been a major talking point. Many claim that smart technology and Industrie 4.0, together with the increasing demands for customization, will revolutionize the manufacturing industry and the expectations for what smart technology will contribute with are great. The purpose of the study is to investigate what factors of the production in manufacturing companies are affected by the introduction of smart technology, from year 2011 onwards. The factors identified and investigated are; flexibility, costs, lead times, environmental impact, product quality and reliability. The study was conducted in two stages. First, a literature study to identify and investigate the factors, and second, visits, interviews and verification of the factors with two manufacturing companies who have both implemented smart technology; Scania CV AB and Volvo Car Corporation. During the selected time period, these companies have, together with KTH, participated in the FFI Line information system architecture project (LISA) project where LISA is a type of smart factory; an information architecture. A conclusion to be drawn is that the factors mostly affected by smart technology within the manufacturing industry are some of those identified in this study; flexibility, costs, environmental impact and reliability. Examples of impact are; if an information architecture (for example LISA) is implemented, it becomes easier to implement changes in the factory. This makes the process chain more dynamic, which gives the company greater flexibility. With the help of connected units, companies are faster informed about errors in the production, which makes it possible to decrease the amount of scrap. This leads to cost savings. Also, by using speed-controlled engines and by optimizing the movements of robots, energy can be saved, which leads to less environmental impact and also cost savings. Though, by implementing smart technology, companies also make themselves dependent on wireless connectivity. Therefore, it becomes important to make sure reliable systems are used. Other factors affected by the implementation of smart technology are lead times and product quality, but they are rather affected as consequences of the affection of the other factors, mentioned above. Another conclusion to be drawn is that Industrie 4.0, within Swedish manufacturing, is considered to be an evolution rather than a revolution and smart technology is something that is implemented gradually.

Industri 4.0, den fjärde industriella revolutionen, kommer att förändra industriell tillverkning. Ofta diskuteras fördelar och stora företag som är en drivande kraft i industrin; men i denna rapport undersöks utmaningarna som små och medelstora företag ställs mot vid införandet av smart teknik. Dessa företag representerar över 90% av svensk industri och är extremt viktiga för ekonomin vilket är anledningen till varför dessa valdes att undersöka. Rapporten består av ett teoriavsnitt och en empirisk studie. Teorin har tillhandahållits från ett flertal tekniska publikationer och sammanfattningar av tekniska konvent. Empirin är baserad på två intervjuer genomförts och en artikel. En intervju med en civilingenjör och chef vid ett mindre tillverkande företag som producerar belysning. Den andra med en expert inom området för införandet av smart teknik inom SMF, engagerad i olika projekt för detta ändamål och arbetserfarenhet inom ABB Robotics. Artikeln är en stor empirisk studie med flertal chefer inom tillverkningsindustrin. Resultatet är att för Industri 4.0 krävs det att resurser i form av kompetens, ekonomi och maskiner finns. Att produktionsprocessen är standardiserad, det ska finnas tjänster som hjälper företag att införa och utveckla smart teknik och att det finns en hög IT-säkerhet. I dagsläget är det en extrem brist på kunskap och kompetens hos SMF gällande smart teknik och industri 4.0. Intresset för det är vagt om ens existerande. Produktionsprocesserna är intestandardiserade. Slutsatsen är att utmaningarna är bristen på kompetens, processerna inte är standardiserade, och att det är svårt att kunna integrera den teknik som finns med de maskiner som finns. Dessa problem är svåra att undvika men lätta att ta sig förbi. Hjälp med kompetens  finns ochautomatiserade robotar för en produktionsprocess som inte är standardiserade är på marknaden. Det viktigaste är att företagen i största möjliga mån har en vilja att utvecklas.
Industry 4.0, the fourth industrial revolution, will change industrial production as we know it. Too often are the pros along with big companies who are a driving force of this revolution discussed; however, in this report the challenges small and medium sized enterprises face when implementing smart technology will be scrutinized. These companies represent over 90% of the Swedish industry and are extremely important for the economy, which is why this was chosen to be examined. The report is based on one theory chapter and one empirical study. The theory has been obtained from several technical publishes and summaries of technical conventions. The empirical study is based on two interviews and one article. One interview with a boss in a smaller industrial company, that focuses on lightning, who has a Master’s of Science in Engineering. The other interview was conducted with an expert in the area for implementing smart technology in SME, engaged in different projects for this purpose and work experience within ABB Robotics. The article is a large empirical study with multiple managers within manufacturing companies. The result is that for Industry 4.0 it is necessary that resources in the shape of competence, economy and machinery exists. That the manufacturing process in standardised, there must be services that helps companies to implement and develop smart technology, and that  there is high IT-security in place. Today there is an extreme lack in knowledge and competence at SME concerning smart technology and Industry 4.0. The interest in the subject is weak if even existing. The manufacturing processes are not standardised. The conclusion is that the challenges are the lack of competence, the processes are not standardised, and that it's hard to integrate he technology with the existing machines. These problems are hard to avoid but easy to overcome. Assistance with competence are available and automated robots are on the market. The most important aspect is that the companies have, in the greatest extent possible, a will to evolve.

Den moderna industrin har under senare år präglats av nya utvecklingar i teknikens värld, samt ett alltmer ökande behov av att effektivisera existerande processer och vara i framkant med innovationen av nya. Industri 4.0 är kulmen av detta samhällsbehov, en syn på industrin som till huvudsak drivs av cyberfysiska system, en integration av det fysiska med det virtuella i form av trådlösa uppkopplingar och molnteknologier. Internet of Things, även känd som IoT, är uppkopplingen av fysiska produkter till molnet som möjliggör datautvinning och övervakning under och efter produktionen i realtid. IoT förekommer i skiftande sammanhang och har tillämpats i varierande utsträckning inom olika branscher där det visat sig vara effektivt när det gäller inverkan på resursutnyttjandet. Inom handelsbranschen resulterade en IoT tillämpning på försörjningskedjan till en ökad kundkontakt och en förbättrad samarbetsrelation. Detta som en följd av reell-tids analyser av både behov, brister i försörjningskedjan och efterfrågan. Den har även en plats i moderna matbutiker som Electronic Shelf Labels (ESL). Detta tas reda på med hjälp av sökningar i journaler, konferensrapporter och ett teori baserad studium av tidigare tillämpningar. Målet med studien är att se hur tidigare anmärkningar förhåller sig till fordonsbranschen. Fordonsbranschen är i framkant vad gäller tillämpningar av industri 4.0 och IoT. Tillverkaren Scania är i begynnelsefasen av en eventuell storskalig övergång, och redan har tillämpningen fört med sig förbättringar. Dock återstår det mycket som måste uppklaras, bland annat sekretess angelägenheter och en omfattande kompetens kring ämnet.
In recent years, the modern industry has been characterized by new developments in the technological world. There is an ever-increasing need to streamline existing processes and a need to be at the forefront for the innovation of new ones. Industry 4.0 is the culmination of this need, a form of industry that is mainly driven by cyberphysical systems, an integration of the physical with the virtual in the form of wireless connections and cloud technologies. The Internet of Things, also known as IoT, is the connection of physical products to the cloud that enables data recovery and monitoring during and after production, in real-time. IoT exists in various contexts and has been applied to varying degrees in different industries, and has proven to be effective in terms of impacting resource efficiency. In the trading industry, an IoT application to the supply chain resulted in increased customer contact and an improved cooperative relationship. This is a result of real-time analysis of both needs, supply chain shortages and demand. It also has a place in modern grocery stores such as Electronic Shelf Labels (ESL). The information was sought after in online journals, conference reports and past applications. The goal of the study is to establish a relation between these past applications and the automotive industry, to find out how they compare. The automotive industry is at the forefront in terms of applications of Industry 4.0 and IoT. The manufacturer Scania is in the beginning phase of a possible large-scale transition, and the application has already brought improvements. However, much remains to be resolved, including confidentiality issues and extensive expertise on the subject.

Det blir viktigare för företag att tillämpa lyckade implementeringar på arbetsplatser. Detta för att kunna matcha den ökande standarden som företag ställs inför. Företaget pressas därför från flera olika fronter. Teknologier kan därför implementeras som en del av industri 4.0. Detta för att skapa ökad kommunikation, säkrare arbetsplatser och en bättre arbetsmiljö för den anställde med högre kompetens. Detta samtidigt som det ska vara gynnsamt ekonomiskt. För att behålla sig plats på marknaden krävs därför utveckling. Implementeringar på arbetsplatsen är en typ av utveckling. Implementeringar kräver dock struktur och planering för att uppnå ett lyckat resultat. Frågeställningen blir därmed hur implementeringen av de nya teknologierna påverkar människorna i företaget. Detta då förändringar som sker drastiskt på arbetsplatsen påverka säkerheten för den anställde då struktur och kunskap kan saknas. Företag behöver därför arbeta parallellt och med samspel av andra teknologier för att inte utsätta den anställde för risker. Det finns ett flertal teknologier att tillämpa vid implementering av industri 4.0 som påverkar den anställde. Dessa teknologier påverkar olika aspekter även sammanhängande och bör därför implementeras med samspel. Att skapa fördelar på arbetsplatsen med hjälp av teknologierna som förbättrad kommunikation ger den anställde möjlighet till att kunna ta del av teknologins fördelar vid implementering. Genom studien har slutsatsen dragits att dessa fem aspekter kommunikation, arbetsmiljö, säkerhet, ekonomi, utbildning/kompetens är de viktigaste påverkande på den anställde vid implementering av industri 4.0. Syftet med detta examensarbete är att studera teknologier inom industri 4.0 för att finna dess påverkan på den anställde vid implementering. För att besvara frågeställningen har studien använt sig av sekundärdata som innefattar vetenskapliga artiklar och böcker. Teorierna är analyserade och avgränsades under arbetets gång för att presentera en slutsats på frågeställning.

Industri 4.0 har medfört stora förändringar och med denna våg av förändringar har artificiell intelligens tillkommit. AI är inget nytt och har forskats på utvecklats sedan den första datorn uppfanns. Tanken var då enligt Alan Turing fadern av datalogi att om en maskin inte kan särskiljas från en människa då är det en AI. Sedan dess har vi sett flera AI modeller slå människan i olika fält och sett AI teknologiers förmåga. Att AI ska implementeras inom den mest innovativa branschen var inte långtsökt. Industriell AI är till skillnad från vanliga AI modeller en kontrollerad process som hittills tillämpats inom begränsade områden. Eftersom standardisering och systematisk tillvägagångsätt kan likställas som synonymer till industriella verksamheter. Är det ingen skillnad på processer inom fabriker, och AI teknologier måste anpassas efter dessa processer. Det har under det senaste decenniet globalt investerats i innovation inom industrier. Länder världen över vill att deras industrier med Industri 4.0 hamnar i framkanten. Där Tyskland introducerade Industri 4.0, USA Smart Manufacturing Leadership Coalition, Kina deras plan kallad China 2025 och EU tillkännagett Factories for the future. Som en konsekvens av dessa enorma satsningar har denna studie som mål att se hur AI kan hjälpa tillverkande företag öka resurseffektiviteten inom produktionsplanering. Eftersom forskningsområdet är relativt nytt kommer studien basera resultaten på fallstudier där ABB och Scania intervjuas. Dock behöver detta område mer forskning.
The global introduction of Industry 4.0 has brought with it changes within industry. The indirect consequence of Industry 4.0 being artificial intelligence. The idea of AI is as old as the invention of computers with Alan Turing the father of computer science stating the first description of AI. His thought was that if a machine could be mistaken for a human then the machine was intelligent. The thought being that machine never could outperform humans back then. Now in modern times we have witnessed great feats made by intelligent algorithms where they outperform humans in various fields. For AI to be implemented in industry the most innovative buisness it has to adapt to the workings of indutrial processes. Systematic approach and standardization being two values that strongly represents industries. During the last decade global initiative and investment in innovation of industry. Has led to global competitors such as Germany creating Industry 4.0, The United States creating Smart Manufacturing Leadership Coalition, China introducing their plan called China 2025 and EU with Factories for the future. This paper is a reaction of these enormous investments made into Industry 4.0. The objective of this paper is to examine how AI can help manufacturing enterprises increase their resource efficiency within production planning. Since this field of science stillbeing in its infancy this paper will base its result on interviews made with companies as ABB and Scania. However this field needs more work.

The first industrial revolution moved from farming to factory through the development ofthe steam engine. The Second arose through the innovation of electricity and the thirdindustrial revolution moved from analogue technology to digital technology. The latestindustry trend is called industry 4.0, whose vision is to create automated factories. Industry4.0 refers to create smart factories, where physical objects may communicate with eachother to solve different kind of problems. This new technology entails different changes forcompanies, there among other things; the role of human beings will be affected in one oranother way.This thesis has examined an industrial company, which strives to develop their businesstowards industry 4.0. The purpose of the study was to review an ongoing implementationof IoT, focusing on understanding different actors' perspectives on the emerging technology.On this basis several of possibilities and difficulties were identified, which companies needto consider in the future when developing towards industry 4.0.The result of the study describes the difference between different actors' perspectives, whichin the future will have to be discussed in order to find a balance in the IoT-environment. Byexamining an ongoing implementation of IoT, a checklist consisting of key componentswere identified. This checklist may be useful for companies with
Den första industriella revolutionen uppkom vid ångmaskinens framgång, den andra genomelektricitet och den tredje utvecklades med hjälp av IT. Den senaste trenden inom industrinkallas Industri 4.0, vars vision syftar till att skapa automatiserade fabriker. Den nya teknikenkommer inte att utvecklas över en natt och det finns ett flertal faktorer vilka behöverundersökas för att lyckas ta stegen mot visionen. Industri 4.0 medför olika förändringar förföretagen där bland annat människans roll inom verksamheten kommer att påverkas.Studien har genomförts mot ett medelstort industriföretag, vilket strävar efter att utvecklasin verksamhet mot industri 4.0. Författarna har tidigare samarbetat med industriföretagetoch konsultbyrån. Tillsammans utvecklar de en plattform mot Internet of Things (IoT) föratt ta första steget mot en uppkopplad verksamhet. Syftet med studien var att granska enpågående implementering av IoT med fokus på att förstå olika aktörers perspektiv på denframväxande tekniken. Med den utgångspunkten identifierades olika möjligheter ochproblem företagen kommer att behöva ta hänsyn till.Studiens resultat belyser skillnaden mellan olika aktörers perspektiv vilket i framtidenkommer att behöva diskuteras för att hitta en balans. Eftersom studien granskade enpågående implementering identifierades dessutom ett arbetssätt bestående av viktigakomponenter för företag med visionen att börja utveckla sin verksamhet mot industri 4.0visionen.

I den fluktuerande digitaliseringsvågen har den fjärde industriella revolutionen eller Industry 4.0 initierat inom tillverkningsindustrin vilket påskyndar företag att anpassa och förändra hela verksamheter för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Industrial Internet of Things (IIoT) har blivit en central del av denna förändring för tillverkningsföretag och kan förklaras som företag som utnyttjar enheter för att samla data i realtid och i sin tur gå mer mot den smarta fabriken. En rad olika möjligheter kan genomföras för industrier med uppgången av IIoT, även om framgången med denna förändring kan variera mellan olika företag beroende på storlek, resurser och ekonomisk stabilitet. Parallellt med möjligheterna uppstår även utmaningar för företag, särskilt små och medelstora företag, då dessa saknar ekonomiska resurser och storlek för att kunna omfördela och omvandla sin verksamhet. I denna studie har målet varit att skildra hur medelstora tillverkningsföretag hanterar implementeringen av IIoT och den smarta fabriken för att anpassa sig till det ständigt föränderliga tekniska paradigm som Industry 4.0 har introducerat. Slutsatser har dragits utifrån kombinationen av en teoretisk ram och intervjuer med sex svenska medelstora tillverkningsföretag. Digitaliseringsstrategier för tillverkningsföretag varierar beroende på bransch. Det finns emellertid enighet om att insatser för en digitaliserad produktion måste ske för att förbli konkurrenskraftig där automatisering, övervakning och kontroll av processer inom IIoT är nyckelfaktorer för att förbli konkurrenskraftiga. Tidsplanen och implementeringsnivån kan också variera beroende på digital kompetens och motståndskraft mot förändring från personalen. Viktigt att poängtera är att sambandet mellan IIoT, digitalisering och ökad konkurrenskraft inte är de enda faktorerna som krävs utan det finns fler faktorer att beakta. Studien pekar även på att konkurrensfördelar sällan är det främsta skälet till att företag väljer att digitalisera och implementera IIoT.
In the fluctuating wave of digitization, the fourth industrial revolution or Industry 4.0 in the manufacturing industry, has begun that has accelerated industries and companies to adapt and change their whole business to maintain competitive. Industrial Internet of Things (IIoT) has become a central part of this change for manufacturing companies and can be interpreted as companies taking advantage of units to gather real-time data and in turn, lean towards the smart factory. A range of possibilities can be accessed by industries with the rise of IIoT, though the success of this change can differ between different companies depending on size, resources, and economic stability. Parallel to the opportunities, challenges arises for companies, especially small and middle-sized enterprises, that lack the economic resources and scale to redistribute and transform their business. In this paper, the goal has been to distinguish how middle-sized manufacturing companies handle the implementation of IIoT and the smart factory in order to adapt to the ever-changing technical paradigm that Industry 4.0 has introduced. Conclusions have been drawn from the combination of a theoretical framework and interviews with six Swedish middle-sized manufacturing companies. The digitization strategy for manufacturing companies varies from industries. However, there is a consensus that efforts towards a digitized production must take place in order to stay competitive where automation-, monitoring-, and controlling processes within IIoT are main factors to stay competitive. The pace and level of implementation can also differ depending on digital qualification and resistance to change from the staff. Important to note is that the relation between IIoT, digitization and increased competitiveness is not the only factors that are significant as there are more things to consider. The study also shows that competitive advantages are rarely the main reason why companies choose to digitize and implement IIoT.

The project has explored the topic Smart factory with main focus on the future production staff. The project aims to investigate how the production staff is affected by Volvo Cars Skövde Engine Plant (SkEP) becoming a Smart factory, in the era of Industry 4.0. The definition of the Smart factory is a demand of Mobile- and wireless technologies, Human-oriented, pursue a Flexible production with Sustainable manufacturing, as well as utilization of CPS (Cyber-Physical Systems), IoT (Internet-of-Things) and Cloud storage. The current situation and the future five to twenty years were examined in order to define the future production staff. This by conducting an observational study and several interviews. The studies’ results were that SkEP cannot be regarded as smart since several demands are inadequate by definition. Five years are considered too short of a time for the plant to fulfill the demands. However, according to the interviews and literature, SkEP are expected to become smart in twenty years after time refinement of existing technologies and implementation of new ones. The authors estimate Leadership, Information, IT and Production lay-out to be the areas that require the most effort. The future production staff are expected to be flexible with workplace, working hours and able to manage multiple variants. They should be included in self-supporting teams where every individual possesses an expertise, are motivated and participating. Production staff should perform complex, varied jobs with more responsibility by endorsement of decision support systems. The staffs’ competence should consist of technical education, high basic and lay-out knowledge and the ability to contribute to the collection of information and analyses. Interaction with technology is expected to expand and the personnel must therefore have a well-established comprehension of technology. The concept Smart factory is extensive and relatively new, which means that it is constantly evolving. Thus it is important for SkEP to be updated and adjust to the impact from the outside world.

I den fluktuerande digitaliseringsvågen har den fjärde industriella revolutionen eller Industry4.0 initierat inom tillverkningsindustrin vilket påskyndar företag att anpassa och förändra helaverksamheter för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Industrial Internet of Things (IIoT) harblivit en central del av denna förändring för tillverkningsföretag och kan förklaras som företagsom utnyttjar enheter för att samla data i realtid och i sin tur gå mer mot den smarta fabriken.En rad olika möjligheter kan genomföras för industrier med uppgången av IIoT, även omframgången med denna förändring kan variera mellan olika företag beroende på storlek,resurser och ekonomisk stabilitet. Parallellt med möjligheterna uppstår även utmaningar förföretag, särskilt små och medelstora företag, då dessa saknar ekonomiska resurser och storlekför att kunna omfördela och omvandla sin verksamhet. I denna studie har målet varit att skildrahur medelstora tillverkningsföretag hanterar implementeringen av IIoT och den smartafabriken för att anpassa sig till det ständigt föränderliga tekniska paradigm som Industry 4.0har introducerat. Slutsatser har dragits utifrån kombinationen av en teoretisk ram ochintervjuer med sex svenska medelstora tillverkningsföretag. Digitaliseringsstrategier förtillverkningsföretag varierar beroende på bransch. Det finns emellertid enighet om att insatserför en digitaliserad produktion måste ske för att förbli konkurrenskraftig där automatisering,övervakning och kontroll av processer inom IIoT är nyckelfaktorer för att förblikonkurrenskraftiga. Tidsplanen och implementeringsnivån kan också variera beroende pådigital kompetens och motståndskraft mot förändring från personalen. Viktigt att poängtera äratt sambandet mellan IIoT, digitalisering och ökad konkurrenskraft inte är de enda faktorernasom krävs utan det finns fler faktorer att beakta. Studien pekar även på att konkurrensfördelarsällan är det främsta skälet till att företag väljer att digitalisera och implementera IIoT.
In the fluctuating wave of digitization, the fourth industrial revolution or Industry 4.0 in themanufacturing industry, has begun that has accelerated industries and companies to adapt andchange their whole business to maintain competitive. Industrial Internet of Things (IIoT) hasbecome a central part of this change for manufacturing companies and can be interpreted ascompanies taking advantage of units to gather real-time data and in turn, lean towards thesmart factory. A range of possibilities can be accessed by industries with the rise of IIoT,though the success of this change can differ between different companies depending on size,resources, and economic stability. Parallel to the opportunities, challenges arises forcompanies, especially small and middle-sized enterprises, that lack the economic resourcesand scale to redistribute and transform their business. In this paper, the goal has been todistinguish how middle-sized manufacturing companies handle the implementation of IIoT andthe smart factory in order to adapt to the ever-changing technical paradigm that Industry 4.0has introduced. Conclusions have been drawn from the combination of a theoretical frameworkand interviews with six Swedish middle-sized manufacturing companies. The digitizationstrategy for manufacturing companies varies from industries. However, there is a consensusthat efforts towards a digitized production must take place in order to stay competitive whereautomation-, monitoring-, and controlling processes within IIoT are main factors to staycompetitive. The pace and level of implementation can also differ depending on digitalqualification and resistance to change from the staff. Important to note is that the relationbetween IIoT, digitization and increased competitiveness is not the only factors that aresignificant as there are more things to consider. The study also shows that competitiveadvantages are rarely the main reason why companies choose to digitize and implement IIoT.

Den industriella revolutionen, som startade i början av 1700-talet, var ett startskott till alla framsteg inom vetenskap och har haft en enorm påverkan på hur den industriella produktionen ser ut idag. Dagens aktiva revolution är den fjärde revolutionen, Industri 4.0. Industri 4.0 kännetecknas av en rad nya tekniker som har ett syfte att effektivisera all produktion och tillverkning som vi har idag. Implementeringen av dessa nya tekniker har resulterat till att olika tillverkande företag har kunnat ställa om deras fabriker till smarta fabriker. För att en fabrik ska kunna definieras som en smart fabrik krävs mobil- och trådlös teknologi, människan i centrum och möjligheten till att bedriva en flexibel produktion med hållbar tillverkning men också utnyttja Internet of Things (IoT) samt molnlagring. Denna studie inleddes med en litteraturstudie i form av en granskning av en teoristudie om smarta fabriker och hur dessa kan påverka produktionen ur ett ekonomiskt perspektiv. Med hjälp av erhållen information kunde en förstudie med specifika sökningar göras för att finna olika faktorer som ingår i smarta fabriker och parallellt med detta gjordes en intervjustudie där frågor dokumenterades. Intervjustudien gjordes i samarbete med Bosch Rexroth och Siemens. Denna studie visar att implementeringen av de olika smarta fabrikerna är en process som ständigt utvecklas. Företagen strävar alltid efter förbättring inom olika områden. Det som gör det attraktivt för stora tillverkande företag är smarta fabrikers flexibilitet och förmåga att kunna organisera och ställa in produktionsflödet efter förfrågan av vilka produkter som ska tillverkas. Omställbara produktionslinor har gett möjligheten till att kunna hantera förändringar under pågående produktion enklare än tidigare, vilket i sin tur även resulterat i förkortade ledtider. Fabrikerna är utrustade med maskiner som kan informera om det går att tillverka en produkt eller om ett eventuellt underhåll krävs. Egenskaper hos den smarta fabriken är avgörande när det kommer till anslutning och autonomi. Fabriker har under lång tid förlitat sig på automatisering men smarta fabriker tar detta koncept längre och kan bedrivas med mindre inverkan av mänskliga faktorer. Detta leder till att en del personal kommer att få nya arbetsuppgifter och kompetenskraven ökar samtidigt som fabrikerna blir smartare. Denna studie visade ur ett ekonomiskt perspektiv att det finns nya värdeskapande processer, därmed kan nya affärsmodeller tas fram för att kunna erbjuda kunden de bästa lösningarna. Investeringar i smarta fabriker kan ge bättre förutsättningar för förbättringar inom informationsteknik och även en förbättrad prestanda. Företagen kommer kunna producera mer av kundens specifika produkter lönsamt i en smart fabrik.
The industrial revolution started in the early 1700s. The revolution was the starting point for all scientific progress and has a huge impact on how industrial production looks today. Today's active revolution is the fourth revolution, Industry 4.0 can be characterized by a number of new technologies that aim at streamline all production and manufacturing we have today. The implementation of these new technologies has resulted in different manufacturing companies being able to convert their factories into smart factories. In order for a factory to be defined as a Smart factory a few conditions need to be fulfilled such as mobile and wireless technology and humans in the center and to conduct a flexible production with sustainable manufacturing, as well as utilizing Internet-of-Things (IoT) and Cloud storage. This study began as a literature study in a form of a theory study on smart factories and how these can affect production from an economic perspective. With the help of the information obtained, a prestudy with specific focus could be made on various factors of smart factories carried out. Parallel with this, interviews with Bosch Rexroth and Siemens were conducted. Results of the interviews show that the implementation of the various smart factories is a process that is constantly evolving. The companies always strive to improve in different areas. What makes it attractive for large manufacturing companies is the factory's flexibility and their ability to organize and set the production flow on demand and what products to manufacture. Adjustable production lines have made it possible to handle changes during ongoing production much easier than before, which in turn has also shortened lead times. The factories are equipped with machines that can create a copy of a real environment and investigate whether a product can be manufactured. Characteristics of the smart factory are crucial when it comes to connectivity and autonomy. Factories have long relied on automation, but smart factories take this concept further and can be run with less impact of human factors. This means that some staff will be given new tasks and skills requirements will increase while the factories will be smarter. The economic perspective showed in the study that there are new value-creating processes and also new business models can be developed to offer the customer the best solutions. By investing in smart factories, manufacturing companies can provide better conditions for improvements in information technology and also improved performance. The companies will be able to produce more of the customer's specific products profitably in a smart factory.

Den fjärde industriella revolutionen, även kallad Industri 4.0, drivs av ett antal teknologier som medför digitalisering och automatisering av industriella processer. Konceptet innebär en applicering av dataanalys med avancerade analytiska verktyg på stora mängder data, vilka påstås ge stora möjligheter för kvalitetsförbättringar. För att en sådan övergång ska ske är förmågan att hantera data avgörande. Trots det uppvisar många företag idag bristande användning av data för att ta beslut. Frågan är hur företag kan göra för att hantera data och utföra en transformation till Industri 4.0. För att studera det här ämnet har det här examensarbetet utförts som en fallstudie på en stansprocess hos Scania Ferruform. Genom en litteraturstudie, kvantitativ datainsamling samt observationer och intervjuer undersökte examensarbetet den nuvarande användning av data i processen. Därefter undersöktes data med statistiska verktyg för att visa på hur data kan hanteras i en process för att erhålla större kunskap om orsaker till avvikelser. Examensarbetet utredde till sist hur fortsatt arbete med datahantering kan utföras för att uppnå målet Industri 4.0.Analysverktyg har använts för att analysera över 39 000 datapunkter. Resultatet visar på att det finns utvecklingsmöjligheter vad gäller insamling, kvalitet och användning av data. Ett ramverk presenteras för hur företaget bör hantera data för att kunna utvinna ny kunskap från deras processer samt hur Ferruform fortsatt kan arbeta mot Industri 4.0.Slutligen ges rekommendationer om fortsatta studier. Resultatet av examensarbetet blir ett stöd för Ferruform i deras arbete mot mer dugliga processer och den tekniska utveckling företaget eftersträvar.
The fourth industrial revolution, also called Industry 4.0 is powered by several technologies which result in digitalization and automatization of industrial processes. The concept includes the application of big data and advanced analytics, which are said to provide great opportunities for quality improvements. For such a transition to take place, the ability to handle data is crucial. Despite this, many companies today show a lack of use of data to drive decision-making. The question is how companies can manage data and ultimately transition towards Industry 4.0. To research this topic this thesis has been carried out as a case study of a punching process at Scania Ferruform. Through a literature review, quantitative data collection, as well as observations and interviews, the thesis examined the current use of data in the process. Subsequently, data were examined with statistical tools to illustrate how data can be managed in a process to attain increased knowledge about causes of deviations. Lastly, the thesis explored future work towards Industry 4.0. Analysis tools have been used to analyse over 39 000 data points. The result of the study shows that there are opportunities for development in terms of collection, quality and use of data. A framework of how Ferruform should manage data in order to extract new knowledge from its processes is presented. Furthermore, an action plan is presented for a transition towards Industry 4.0. Finally, recommendations are given for further studies. The result of the thesis will be helpful for Ferruform in its transition towards more efficient processes and the technical development of which the company strives towards.

Industry 4.0 is a collective name for several technological innovations that, when combined, among other things, provide an exponential potential for increased operational excellence in manufacturing. This thesis digs down into which technologies that are relevant in the context of predictive maintenance and how these can be integrated into existing theory in order to create value through increased e↵ectiveness. The primary findings can be condensed down into one general principal - uniformity. In order to leverage industry 4.0, and through it achieve a higher level of automatization, all data flow must be as canonical as possible. This is what allows both for bi-directional communication at scale, and higher-level decisionmaking algorithms to be deployed over a wide range of hardware.
Industri 4.0 är ett samlingsnamn för ett flertal tekniska innovationer vilka, tillsammans, möjliggör en potentiell förbättring av operational excellence som ökar exponentiellt mot antalet aopterade teknologier. Detta arbete dyker ned i vilka teknologier som skapar mest värde i kontexten predictive maintenance. Arbetet studerar även existerande orginatorisk teor och hur dessa kan slås samman. Det primära resultatet kan summeras som att fokus bör ligga på en canonical model för den data som genereras, och skickas ned till maskiner på fabriksgolvet. Uniform data spelar även en nyckelroll i att facilitera för beslutsfattande algoritmer då dessa annars enbat skulle gå att applicera på specifika maskiner.

Industry 4.0 comes with the promise of great benefits and transforming towards a Smart Factory is on the agenda for many organizations. The issue is that there is a lack of knowledge about how to make a successful transformation. The purpose of this research is to develop a framework for how a final assembly plant within the heavy automotive industry should structure a plan in order to accelerate the shift towards a Smart Factory in the context of Industry 4.0. To fulfill the purpose of the research, a case study has been performed. A maturity model has been used to assess the current state of the company and perceived importance of Industry 4.0 capabilities. This has been combined with an importance assessment from experts in the area, as well as literature regarding the subjects of Industry 4.0, Smart Factory and challenges with the transition. Theoretical frameworks have then been used to analyze how to structure a plan for the transition, based on the empirical findings and previous research. The transition towards a Smart Factory should incorporate strategic, organization and technical dimensions. A multilayered roadmap should be utilized as it enables for visualizing simultaneous activities and interconnections between dimensions. As external factors are necessary to be included, triggers points should be visualized as it enables checkpoints to be used. The case company importance weightings and challenges found in literature should mainly guide in the prioritization of needed capabilities. The assessed maturity should guide in choosing the Industry 4.0 capabilities which could reap the most benefits. The use of a vision and current state should guide in how to create activities with the purpose to support the chosen Industry 4.0 capabilities. The value of this research is the combination of maturity assessment with roadmap strategy, enabling for concrete actions to be formulated. Thusly, of value to companies that want to accelerate their transition towards a Smart Factory. The contribution of this research is a foundation for the creation of a tailored roadmap framework towards a Smart Factory.
Industri 4.0 kommer med många fördelar och att transformera mot en smart fabrik är på agendan för många organisationer. Problemet är att det är en brist på kunskap om hur man ska åstadkomma en lyckad transformation. Syftet med studien är att utveckla ett ramverk för hur en slutmonteringsfabrik inom lastbilsindustrin ska strukturera en plan för att accelerera skiftet mot en smart fabrik inom konceptet Industri 4.0. För att uppfylla syftet med studien så har en fallstudie genomförts varav en mognadsmodell har använts för att utvärdera mognadsgraden hos ett företag. Utöver det så har företaget viktat möjliggörare inom Industri 4.0 utifrån hur viktiga dessa anses att vara för en transformation mot en smart fabrik. Empiri har tillsammans med experters viktning och tidigare forskning inom området använts för att analysera hur ett företag ska strukturera en plan för att skifta mot en smart fabrik. En transformation mot en smart fabrik bör ta dimensionerna strategi, organisation och teknik i beaktande när en plan struktureras. Dessa dimensioner bör bilda tre lager i planen eftersom det tillåter aktiviteter att genomföras samtidigt och att det tillåter visualisering av sambanden mellan aktiviteter. Externa faktorer är nödvändiga att inkludera i planen och bör visualiseras genom triggerpunkter. Företagets viktning av möjliggörare inom Industri 4.0 tillsammans med hur väl dessa möjliggör anknyter till de vanligaste utmaningarna i ett skifte mot en smart fabrik bör huvudsakligen styra hur möjliggörarna skall prioriteras emellan varandra. Fortsättningsvis ska den utvärderade mognaden styra mot de möjliggörare som kan skörda de största fördelarna. För att skapa aktiviteter med syftet av öka mognaden av de utvalda möjliggörarna bör en vision ställas mot nuläget, för att vägleda vilka aktiviteter som är lämpliga. Värdet av den här studien är hur kombinationen av en mognadsmodell tillsammans med teoretiska ramverk möjliggör för företag att formulera en konkret plan för att accelerera skiftet mot en smart fabrik. Studien bidrar av den anledningen med en grund och ett ramverk för företag att skapa en skräddarsydd plan med syftet att accelerera skiftet mot en smart fabrik.

Med tiden och utvecklingen av ny teknik skapas förutsättningar för nya industriella revolutioner vilka historiskt har förändrat produktionsindustrin radikalt. Industri 4.0 är vägen till nästa paradigmskifte och ska med implementering av smart teknik möjliggöra en mer flexibel och effektiv produktion. Samtidigt har frågan ställts om den kommande revolutionen kommer att vara en hållbar lösning ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. I den här studien har en empirisk studie på de två svenska företagen Scania AB och Atlas Copco utförts för att ta reda på om Industri 4.0 kommer innebära en ekonomisk tillväxt samt om arbetsförhållanden kommer att förändras. Arbetet inleddes med en litteraturstudie i form av en teoristudie på hållbar produktion, smart tillverkning och Industri 4.0. Med erhållen information kunde en förstudie med specifika sökningar utföras på vetenskapliga artiklar om Industri 4.0 och dess påverkan ekonomiskt och socialt, parallellt som frågor dokumenterades för att förbereda en intervjustudie på de ovannämnda företagen. Slutligen kunde all insamlad fakta och data analyseras för att angripa arbetets frågeställning och underfrågor. Utifrån den sociala aspekten visade studien på att en möjlig drivkraft till varför ett svenskt företag idag behöver nå Industri 4.0 är att intresset för traditionellt montörsarbete har minskat från arbetstagarna och med smart teknik kan automatiseringen minska beroendet av människan. Vidare kommer arbetsuppgifter på verkstadsgolvet förändras till att handla om interaktion med automatiserad teknik. Människan spelar fortfarande en stor roll vilket medför att behovet av arbetskraft kommer kvarstå men med fokus på nya kompetenser hos den anställde. Kunskaper kring IT-teknik prioriteras med den kommande systemkomplexiteten vilken smart tillverkning medför och med det behöver industriella produktionsföretag locka ny kompetent personal parallellt med utbildning av existerande. Ny personal kommer lära sig arbetsuppgifter enkelt via hjälpande verktyg samt digitala realtidsinstruktioner och på så sätt förenklas vägarna till att införskaffa och upprätthålla kompetent personal. Det historiskt påverkande problemet inom produktionsarbete med utarbetad och skadad personal kan med de nya produktionsverktygen minimeras tack vare ergonomiska och assisterande verktygslösningar samt digitaliserade utbildningar i en verklig arbetsorienterad miljö. Det ekonomiska perspektivet visade i studien att det finns nya värdeskapande processer och därmed nya affärsmodeller som alla försöker leverera skräddarsydda lösningar till kunderna. En utav dessa är den resultatbaserade affärsmodellen som går ut på att tillfredsställa behov innan de ens uppstår. Den bygger mycket på att smarta sensorer placeras i produkter för att kunna samla in en stor mängd data som sedan ska kunna analyseras för att till exempel se om delar behöver bytas ut. Ytterligare en ekonomisk konsekvens som förväntas av Industri 4.0 är att företag kommer vilja inkorporera smart teknologi i produktionen där alla maskiner är uppkopplade och utbyter data och information. Anledningen är att på samma sätt som den resultatbaserade ekonomin, så ska data tala om hur maskiner och människor presterar och mjukvaran kan därmed föreslå förbättringar som ska i längden leda till ökad produktivitet, kvalité och effektivitet.
With time and development of new technology, premises for a new industrial revolution which historically have radically changed the production-industry have emerged. Industry 4.0 is the road to the next paradigm shift, and with implementation of new smart technology, will enable a more flexible and effective production. At the same time, questions have been asked if the coming revolution would mean a sustainable solution from an economical, ecologic and social perspective. In this paper, an empirical study has been done on the two Swedish companies Scania AB and Atlas Copco to find out if Industry 4.0 will ensue in an economical growth and better working conditions for the workers. This study began with a research in the form of a literature study on sustainable production, Industry 4.0 and smart manufacturing. With the obtained information, more specific searches could be made on scientific articles about Industry 4.0 and its economic and social impact, while on the side, questions were written down to prepare an interview study for the previously named companies. Finally, all the collected facts and data was analyzed to attempt to answer this papers issue and sub questions. From the social aspect point of view, this study showed a potential driving force to why a Swedish company today needs to go for Industry 4.0. It is that the interest for traditional manufacturing work has decreased and with automation, manufacturing is less dependent on the human. Furthermore, the work tasks on the shop-floor will change to interacting with automated technology. Humans will still be important which means the need for labour will remain but with higher prerequisites for the employees - especially education. Knowledge about IT will be prioritized with the coming system. Complexity which is brought by smart manufacturing, and with that, industry companies will have to attract new competent employees as the same time as they form and educate the old ones. New employees will be able to learn work tasks easily thanks to Virtual Reality technology and by so,  opening moreways for the company to acquire competent personnel. The historically-known problem of outburned or injured employees will be minimized thanks to new assisted tools and digitalized employee-training in a real and work-oriented environment. The economical perspective showed in this paper that there are new value creating processes and therefore new business models that try to supply tailor-made solutions to the customers. One out of these models is the outcome-business-model that focuses on satisfying the customer’s needs before they even appear. To be able to do this, smart sensors are placed in products to collect a large amount of data that will be analysed to see if some parts need replacement for instance. Another economical consequence that is expected from Industry 4.0 is that companies will try to incorporate smart technology in the production line where all machines will be connected to a network and able to exchange data and information. The reason is similar to the outcome-based-business-model, where the data will tell how machines and people perform and the software will there be able to suggest areas of improvement and lead to increased productivity, effectivity and enhanced quality.

Den globala industrin har under det senaste decenniet genomgått en enorm digital transformation, där tillämpandet av digitala och smarta verktyg inom företag aldrig har varit mer påtagligt. Under november 2011 presenterades begreppet Industrial 4.0 i en artikel skriven av den Tyska regeringen som beskriver en teknikintensiv strategi för år 2020 och omfattar vad idag betraktas som den fjärde industriella revolutionen. Industri 4.0 utgörs till stor del av integrationsprocessen mellan teknik och övrig verksamhet inom ett tillverkningsföretag, vilket i sin tur ger upphov till teknik såsom; automation, förstärkt verklighet, simuleringar, intelligenta tillverkningsprocesser samt övriga processindustriella IT-verktyg och -system. Flertal forskningsstudier hävdar att Industri 4.0-teknologier har potential att revolutionera sättet företag idag tillverkar produkter, men i och med att begreppet är relativt nytt, abstrakt samt består av väldigt komplexa tekniker och komponenter, är införandet av dessa inom en tillverkningsmiljö för närvarande en stor utmaning för tillverkande företag. Denna studie syftar alltså till att belysa de utmaningar och hinder som större tillverkande företag möter vid implementering av digital och smart teknik, samt åtgärder för att motverka dessa. Målet med studien är att leverera ett användbart resultat både för aktiva företag inom tillverkningsindustrin i form av stöd vid analys och diskussion av eventuella implementeringsstrategier och -satsningar inom Industri 4.0, men också ge övriga intressenter en uppfattning kring ämnet med tanke på att det, som sagt, är ett abstrakt system. En litteraturstudie genomfördes både för att få en överblick kring ämnet Industri 4.0 och hur det har behandlats i tidigare examensarbeten, avhandlingar samt forskningsstudier, men även för att identifiera tidigare identifierade hinder. Därefter genomfördes fältstudier på två tillverkande företag, Scania och Atlas Copco, samt teknikkonsultföretaget Knightec. Syftet med detta var framförallt att få en mer påtaglig och verklighetsförankrad uppfattning av Industri 4.0 men även verifiera att informationen i den teoretiska delen är relevant i praktiken för en tillverkande verksamhet. Studien påvisade därtill att identifierade utmaningar och hinder återfinns bland flertal organisatoriska områden inom ett tillverkande företag, varav de mest framgående aspekterna omfattade strategi, ledarskap, kunder, kultur, anställda, juridik samt teknik. Resultatet avslöjade vidare att tillverkande företag präglas av bristfälliga planer och strategier för att identifiera samt implementera nya tekniska lösningar, konflikter bland de anställda, svårigheter att integrera kundsystem enhetligt inom produktionen, avsaknad av lämplig teknisk kompetens, juridiska problem vad gäller hantering av data samt svårigheter att integrera nya och gamla teknologier.
The global industry has during the last decade undergone a considerable digital transformation, whereas the application of digital and smart technology within companies has never been more of a relevant field. During November of 2011, the term Industrial 4.0 was presented in an article written by the German government to describe a technology intensive strategy for the year 2020 and signifies what today is defined as the fourth industrial revolution. Industry 4.0 largely consists of the integration process between technology and remaining operations within a manufacturing company, which enables the development of technologies such as; automation, augmented reality, simulations, intelligent manufacturing processes and other process industrial IT-tools and systems. Several research studies has suggested that Industry 4.0 technologies has the potential to revolutionize the way companies today manufacture products, however, since the concept is relatively new, abstract and consists of various complex technologies and components, the implementation process of these within a manufacturing environment is one largest challenges that manufacturing companies are facing. This study therefore aims to highlight the challenges and difficulties that large manufacturing companies are facing when implementing digital and smart technology, as well as provide solutions regarding how they can be overcome. The overall goal is to deliver useful results both for active companies within the manufacturing industry in regards to serving as support when analyzing and discussing possible implementation strategies as well investments related to Industry 4.0, but also to provide surrounding stakeholders with a perception of the subject. At the commencement of the project, a literature study was performed to develop an overview of how Industry 4.0 has been discussed in previous theses and research studies as well as to find previously identified difficulties regarding the implementation process. Finally, a field study was performed at Scania and Atlas Copco and at the technology consulting firm Knightec. The main purpose was to gain a more realistic perspective regarding how digitalization and Industry 4.0 systems are applied and to verify that the information from our theoretical study is relevant and applicable within an actual manufacturing company. The study furthermore revealed that the identified difficulties and challenges can be found within multiple organizational areas of a manufacturing company, whereas the most distinct aspects consisted of strategy, leadership, customers, culture, employees, legal governance as well as technology. The results showed that companies were characterized by an overall lack of strategy to implement new technologies, conflicts with employees during implementation, difficulties to integrate customer orders with production, lack of technical skills in staff, legal issues regarding data storage and difficulties integrating new and old technologies.

Detta arbete har utforskat interaktionen mellan människa och automation inom det avhjälpande underhållet på två tillverkande företag. Arbetets syfte är bidra till att människor och automationsutrustningar framgångsrikt kan samarbeta i framtidens fabriker. Studien har undersökt hur interaktionen ser ut i dagsläget, var det idag saknas interaktion, hur interaktionen kan komma att se ut i framtiden samt vilka krav som behöver uppnås för att komma dit. Studien har också haft ett fokus på hållbar utveckling och hur interaktionen kan påverka denna. Projektets resultat är framtaget genom att utföra två deltagande observationer, en på vartdera företaget samt fyra semistrukturerade intervjuer per företag. I dagsläget sker mycket kommunikation genom telefon för att påkalla uppmärksamhet hos personal med information om larm och plats. Felsökning sker genom en panel vid maskinen alternativt via dator som kopplas upp mot maskinen vid djupare felsökning. Det finns i dagsläget även teknik såsom kommunikationsradio, tangentbord och mus som undviks att användas i största möjliga mån eftersom de anses vara svåra att manövrera. Resultaten visar att det finns ett behov av att få mer information i underhållets alla faser och att tekniken som används behöver vara mer mobil än i dagsläget. Författarna ger förslag på att handhållna enheter kan användas i framtidens underhåll och att röstigenkänning, Virtual Reality och Augmented Reality kan användas i dessa. Även smarta klockor rekommenderas att användas för att påkalla uppmärksamhet hos personal och samtidigt ge information om larm. Det finns en förhoppning om att mer information och mer mobil teknik kan effektivisera underhållet och därmed minska tiden för att utföra ett avhjälpande underhåll. Författarna rekommenderar starkt att all teknik som är tänkt att bli implementerad först testas i en realistisk miljö av de personer som ska använda tekniken.
The project has explored the interaction between humans and automation within the remedial maintenance on two manufacturing companies. The purpose of the project is to contribute to the interaction between humans and automation and by that make it successful in the future. The study has investigated how the present interaction is designed, where there is a need for interaction, how the interaction can be designed in the future together with the requirements that will need to be achieved to get there. In this study there is also a focus on sustainable development and how the interaction affects it. The result of the project is produced by performing two attendance observations, one at each company and four semi-structured interviews at each company. Today a lot of communication is done by phone to get the attention of personnel and summon them to the machine that has stopped. The troubleshooting of the machine is done in a panel or with a computer if deeper troubleshooting is needed. The computer needs to be connected to the machine. Today there are some technics that are present but these are not used due to the fact that they are perceived tedious to use. These technics are communication radio, mouse and keyboard. The result of the study indicates that there is a need for more information in all the phases of a remedial maintenance work. It also shows that the technics needs to be more mobile compared to how it is today. The authors recommends that handheld devices are used in the future and that softwares such as voice recognition, Virtual Reality and Augmented Reality are used within the handheld devices. Smartwatches are also interesting in an attention point of view where alarm messages can be shown. There is a belief that with more information and more mobility the maintenance will be more effective in the future and that the time for remedial maintenance will reduce. The authors strongly recommend that all technics that will be implemented need to first be tested in a realistic environment and by the people that should use it.

The term Industry 4.0, sometimes referred to as a buzzword, is today on everyone’s tongue and the benefits undeniably seem to be promising and have potential to revolutionize the manufacturing industry. But what does it really mean? From a high-level business perspective, the concept of Industry 4.0 most often demonstrates operational efficiency and promising business models but studies show that many companies either lack understanding for the concept and how it should be implemented or are dissatisfied with progress of already implemented solutions. Further, there is a perception that it is difficult to implement the concept without interference with the current production system.The purpose of this study is to interpret and outline the main characteristics and key components of the concept Industry 4.0 and further break down and conclude the potential benefits and enablers for a manufacturing company within the heavy automotive industry. In order to succeed, a case study has been performed at a manual final assembly production unit within the heavy automotive industry. Accordingly, the study intends to give a deeper understanding of the concept and specifically how manual assembly within an already existing manual production system will be affected. Thus outline the crucial enablers in order to successfully implement the concept of Industry 4.0 and be prepared to adapt to the future challenges of the industry. The case study, performed through observations and interviews, attacks the issue from two perspectives; current state and desired state. A theoretical framework is then used as a basis for analysis of the result in order to be able to further present the findings and conclusion of the study. Lastly, two proof of concept are performed to exemplify and support the findings. The study shows that succeeding with implementation of Industry 4.0 is not only about the related technology itself. Equally important parts to be considered and understood are the integration into the existing production system and design and purpose of the manual assembly process. Lastly the study shows that creating understanding and commitment in the organization by strategy, leadership, culture and competence is of greatest importance to succeed.
Begreppet Industri 4.0, ibland benämnt som modeord, är idag på allas tungor och fördelarna verkar onekligen lovande och tros ha potential att revolutionera tillverkningsindustrin. Men vad betyder det egentligen? Ur ett affärsperspektiv påvisar begreppet Industri 4.0 oftast ökad operativ effektivitet och lovande affärsmodeller men flera studier visar att många företag antingen saknar förståelse för konceptet och hur det ska implementeras eller är missnöjda med framstegen med redan implementerade lösningar. Vidare finns det en uppfattning att det är svårt att implementera konceptet utan störningar i det nuvarande produktionssystemet. Syftet med denna studie är att tolka och beskriva huvudegenskaperna och nyckelkomponenterna i konceptet Industri 4.0 och ytterligare bryta ner och konkludera de potentiella fördelarna och möjliggörarna för ett tillverkande företag inom den tunga bilindustrin. För att lyckas har en fallstudie utförts vid en manuell slutmonteringsenhet inom den tunga lastbilsindustrin. Studien avser på så sätt att ge en djupare förståelse för konceptet och specifikt hur manuell montering inom ett redan existerande manuellt produktionssystem kommer att påverkas. Alltså att kartlägga viktiga möjliggörare för att framgångsrikt kunna implementera konceptet Industri 4.0 och på så sätt vara beredd att ta sig an industrins framtida utmaningar. Fallstudien, utförd genom observationer och intervjuer, angriper frågan från två perspektiv; nuläge och önskat läge. Ett teoretiskt ramverk används sedan som underlag för analys av resultatet för att vidare kunna presentera rön och slutsats från studien. Slutligen utförs två experiment för att exemplifiera och stödja resultatet. Studien visar att en framgångsrik implementering av Industri 4.0 troligtvis inte bara handlar om den relaterade tekniken i sig. Lika viktiga delar som ska beaktas och förstås är integrationen i det befintliga produktionssystemet och utformningen och syftet med den manuella monteringsprocessen. Slutligen visar studien att det är av största vikt att skapa förståelse och engagemang i organisationen genom strategi, ledarskap, kultur och kompetens.

Currently manufacturers in the European Surface Mount Technology (SMT) industry seeproduction changeover, machine downtime and process optimization as their biggestchallenges. They also see a need for collecting data and sharing information betweenmachines, people and systems involved in the manufacturing process. Internet of Things (IoT)technology provides an opportunity to make this happen. This research project gives answers tothe question of what the potentials and challenges of IoT implementation are in European SMTmanufacturing. First, key IoT concepts are introduced. Then, through interviews with expertsworking in SMT manufacturing, the current standpoint of the SMT industry is defined. The studypinpoints obstacles in SMT IoT implementation and proposes a solution. Firstly, local datacollection and sharing needs to be achieved through the use of standardized IoT protocols andAPIs. Secondly, because SMT manufacturers do not trust that sensitive data will remain securein the Cloud, a separation of proprietary data and statistical data is needed in order take a stepfurther and collect Big Data in a Cloud service. This will allow for new services to be offered byequipment manufacturers.
I dagsläget upplever tillverkare inom den europeiska ytmonteringsindustrin för elektronikproduktionsomställningar, nedtid för maskiner och processoptimering som sina störstautmaningar. De ser även ett behov av att samla data och dela information mellan maskiner,människor och system som som är delaktiga i tillverkningsprocessen.Sakernas internet, även kallat Internet of Things (IoT), erbjuder teknik som kan göra dettamöjligt. Det här forskningsprojektet besvarar frågan om vilken potential som finns samt vilkautmaningar en implementation av sakernas internet inom europeisk ytmonteringstillverkning avelektronik innebär. Till att börja med introduceras nyckelkoncept inom sakernas internet. Sedandefinieras utgångsläget i elektroniktillverkningsindustrin genom intervjuer med experter.Studien belyser de hinder som ligger i vägen för implementation och föreslår en lösning. Dettainnebär först och främst att datainsamling och delning av data måste uppnås genomanvändning av standardiserade protokoll för sakernas internet ochapplikationsprogrammeringsgränssnitt (APIer). På grund av att elektroniktillverkare inte litar påatt känslig data förblir säker i molnet måste proprietär data separeras från statistisk data. Dettaför att möjliggöra nästa steg som är insamling av så kallad Big Data i en molntjänst. Dettamöjliggör i sin tur för tillverkaren av produktionsmaskiner att erbjuda nya tjänster.