Дисертації з теми "SKAM1"
Оформте джерело за APA, MLA, Chicago, Harvard та іншими стилями
Ознайомтеся з топ-50 дисертацій для дослідження на тему "SKAM1".
Біля кожної праці в переліку літератури доступна кнопка «Додати до бібліографії». Скористайтеся нею – і ми автоматично оформимо бібліографічне посилання на обрану працю в потрібному вам стилі цитування: APA, MLA, «Гарвард», «Чикаго», «Ванкувер» тощо.
Також ви можете завантажити повний текст наукової публікації у форматі «.pdf» та прочитати онлайн анотацію до роботи, якщо відповідні параметри наявні в метаданих.
Переглядайте дисертації для різних дисциплін та оформлюйте правильно вашу бібліографію.
Strömgren, Elias. "I ljuset av Skam : Om den norska tv-serien Skams påverkan på svenska elevers norska språkförståelse och språkattityder." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-334656.
Повний текст джерелаLundgren, Therese. "Skam, en skola om sexuella interaktioner : En en semiotisk innehållsanalys av norska webbserien Skams porträttering av sexuella interaktioner." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-41945.
Повний текст джерелаEliasson, Cecilia. "Skam och anknytning : Anknytningstypens samvariation med upplevelse och hantering av skam." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18791.
Повний текст джерелаThis study examined the relationship between shame and adult attachment. Both shame and attachment has in previous studies shown to be working-models whitch are made early in peoples life and which effects our self-image, selfesteem and how we relate och function together with other people.These inner working-models are relativly stable across life-span. With use of self-report, mesures of adult attachment and shame was made and the results showed a significant difference between the type of adult attachment and self-reported shame level. Secure attachment and unsecure/dissmissive attachment reported lower levels of shame in the self-reported messure Experience of Shame Scale ESS while the unsecure/fearful and unsecure/preoccupied reported higer levels of shame in the self-reported messure Experience of Shame Scale ESS. This supportes previous studies made in attachment and shame. More reaserch is needed to, in a profound way, understand these komplex mechanisms.
Kaufner, Anna. "Kvalitet på skam : en kvalitetsundersökning av fansubs i tv-serien SKAM." Thesis, Stockholms universitet, Tolk- och översättarinstitutet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182475.
Повний текст джерелаSubtitles created by fans, so called fansubs, are known to often challenge standardized norms in translation by being freer from their influence. A TV series that many fansubs have been created for is SKAM, the Norwegian web-based series aimed at teens, which fans started creating their own subtitles for because they wanted to make it more accessible to viewers from other countries. The aim of this paper is to carry out a quality assessment study of two English fansub versions for the TV series SKAM. The study was carried out with the help of the FAR model, a model that was created for assessing the quality of interlingual subtitles. The FAR model investigates quality in three different areas: functional equivalence, acceptability and readability. The results of the study show that the quality of the fansubs for SKAM is comparable to that of other fansubs. However, the quality varies somewhat between the different areas, as both versions had the lowest results in readability, but performed better in functional equivalence and acceptability.
Wickström, Elisabeth. "Låt oss tala om skam! : Psykoterapeuters upplevelser av att arbeta med skam." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5276.
Повний текст джерелаInledning: Skammen räknas som en av våra mest obehagliga känslor. Skam har stor inverkan på människor och det finns samband mellan svåra skamkänslor och depression, utmattningssyndrom och självmordshandlingar. Frågeställningar: Vad är psykoterapeuters syn på skammens roll i den terapeutiska processen? Vilka är psykoterapeuters erfarenheter där skamlindring varit viktigt för patientens tillfrisknande? Vilka är psykoterapeuters erfarenhet av skamlindring som hinder för patientens tillfrisknande? Vilka svårigheter finns för att arbeta med skam i terapirummet? Metod: Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och analysmetod är temaanlys. Fem erfarna legitimerade psykoterapeuter deltar. Resultat: Terapeuterna har ingen erfarenhet att arbeta med skam som grundaffekt. Människor söker terapi när skammen yttrar sig som en ångestkänsla eller försvar. Skammen hindrar oss att känna våra djupa känslor som vrede, sorg, kärlek, intresse etc. Det finns kännetecken på skam som gör något med hela personligheten och som ligger närma uppfattningen om sig själv, det jag är. Diskussion: Upplevelsen av skam påminner om ångest och rädsla. Vi behöver därför behandla skammen på samma sätt som vi arbetar med ångest utifrån Malans affekttriangel, annars är risken stor att vi tappar patienten. På det djupaste planet är skammens motpol att vara värd att älskas och vi behöver nå dit för att verkligen lindra skammen. Det krävs kvaliteter som självmedkänsla, acceptans, icke-dömande, terapeutens förmåga att skapa allians och att vi börjar prata om skam.
Landerhall, Abdulhakim, and Olsen Linnea Hallblom. "Att uppmärksamma skam hos patienter : Sjuksköterskors erfarenheter av skam inom psykiatrisk vård." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-47605.
Повний текст джерелаKällström, Eva, and Birgitta Hall. "Skam kopplat till depression : Det psykoterapeutiska arbetet med affekten skam tillsammans med depressiva klienter." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121198.
Повний текст джерелаSandås, Rebecca. "Att uppleva skuld och skam." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-22146.
Повний текст джерелаVanelli, Coralli Bianca. "Skam, adolescenti in balia dei sentimenti: proposta di analisi e fansubbing della serie Skam España." Bachelor's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2020. http://amslaurea.unibo.it/21292/.
Повний текст джерелаTedebring, Edvin. "SKAM - En bra serie eller ett utmärkt transmediafenomen? : En studie om NRKs framgångsrika transmediaproduktion SKAM." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135673.
Повний текст джерелаAgaeus, Catharina. "Sociala kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-6474.
Повний текст джерелаStröm, Elisabeth. "En skam att inte vara två : En kvalitativ studie om tvåsamhetsnormer i den norska internetserien Skam." Thesis, Stockholms universitet, Genusvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-151728.
Повний текст джерелаLarsson, Isabelle, and Sanna Sörman. "Kvinnorna och SKAM : En kvalitativ studie om hur kvinnorna porträtteras i den norska tv-serien SKAM." Thesis, Högskolan i Gävle, Media- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27886.
Повний текст джерелаElfving, Annica. "Skammens Kompass : Skam - Social förmåga - Personlighet." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6938.
Повний текст джерелаAffektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ”fortsätt”, de negativa affekterna ett metabudskap av att ”ändra på någonting”. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame). Polerna i skammens kompass benämns: Avoidance, Withdrawal, Attack Other och Attack Self. Studiens syfte är att spegla skam med personlighetsstruktur. Studien är uppdelad i två olika studier:
1. En Personlighetsaspekt; 2. En Anhörigaspekt. Urvalet består av en anhöriggrupp, och en jämförelsegrupp. Studie 1. SKAM: En Personlighetsaspekt, har adderat sample ”anhöriggrupp” med ”jämförelsegrupp”; vilken benämns i studie 1 som ”sammansatt grupp” (N=79). Studie 2. SKAM: En Anhörigaspekt utgår från två skilda sample: anhöriggrupp (N=10) och jämförelsegrupp (N=69). Instrumenten som används i studien är dels Compass of Shame skalan (CoSS), vilken mäter individers beteende vid olika skambenägna situationer, och dels personlighetsinstrumentet KSP, vars personlighetskaraktäristika är studiens kriterievariabler. En Internaliserad skam skala har även använts för att empiriskt mäta generell skam; som i motsats till CoSS skalan inte är situationsbunden, eller knuten till individens coping strategi. Skattning av skambenägenhet har visat sig resultera i signifikanta samband med t.ex. depressiva tendenser (Negativ Emotion), låg självkänsla och social ångest (Psychasthenia och Multi Komponent Ångest), vilket har visats vara särskilt utmärkande i Withdrawal och Attack Self polerna. En distans till, eller t.o.m. ett förnekande av den upplevda skammen är särskilt betydande i Attack Other och Avoidance polen. Studiens data har även visat samband mellan Aggressioner och Attack Other skalan. Aggressioner, tillsammans med karaktäristika av Extraversion, visar även signifikanta positiva samband med den undandragande Avoidance polen.
Vainikainen, Mikael. "Skam och värdighet i psykiatrisk tvångsvård." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1213.
Повний текст джерелаElfving, André. "Skammens Kompass : Skam - Social förmåga - Personlighet." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6938.
Повний текст джерелаAzinovic, Zlatan. "Skam - En blivande klassiker i svenskundervisningen?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32485.
Повний текст джерелаBillberg, Malin, and Robert Juchert. "Känslor av skuld och skam i arbetslivet." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3708.
Повний текст джерелаUndersökningens syfte är att undersöka förekomsten av känslor av skuld och skam i arbetslivet. Ambitionen är att med hjälp av en kvalitativ metod få ökad förståelse av hur anställda upplever, hanterar och påverkas av dessa känslor. Den teoretiska grunden bygger på Lewis och Tangneys affektteori. Teorin behandlar bland annat känslan av att inte leva upp till omgivningens mål, normer och förväntningar. Individens attribuering påverkar i hög grad om hon upplever skuld eller skam. Personens copingstrategi påverkar också hur hon kommer att hantera liknande känslor i framtiden.
I studien intervjuades sex personer. Undersökningspersonernas ålder varierade och de var från spridda yrkesområden. Resultaten speglar ett arbetsklimat som i hög utsträckning framkallar dåligt samvete orsakat av skuld- och skamkänslor. Skuld- och skamkänslor har en negativ påverkan på intervjupersonerna och hur de väljer att hantera dessa känslor varierar.
Olvén, Kristin, and Sara Skoog. "Mänsklig skam inom omvårdnad : Det exponerade jaget." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27423.
Повний текст джерелаThe concept of shame is a multidimensional subjective concept. The body can be perceived as different during illness and the patient is sometimes in need of help that earlier was not needed which can arouse feelings of shame. During the feeling of shame the individual can perceive its self as exposed where aspects such as sensitivity, intimacy and vulnerability is showed. The purpose of the study was to illuminate what shame is and can be within nursing and was performed as a systematic literature study. Ten scientific articles were used in the result of the study and three themes were identified; "Human shame in the caring and the environment; The diminished self", "human shame in the caring and the environment: The lost self" and "human shame in the caring and the environment: the defending self". The nurse's response is an important aspect in the patient's feeling of shame since a respectful, safe and understanding response that promotes the autonomy of the patient can reduce the feelings of shame. Relatively little research has been performed in the concept of shame within the caring science, through increasing the nurse's awareness and knowledge about the different expressions of shame, the feelings of shame can be identified in the patients and be alleviated through good caring.
Zausa, Cecilia. "SKAM: i teenager norvegesi fra sottotitoli e tabù." Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2017. http://amslaurea.unibo.it/14688/.
Повний текст джерелаHuld, Lena. ""Skammen i terapirummet" : Om skam i psykodynamisk psykoterapi." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1751.
Повний текст джерелаThe shame concept has become increasingly important in our human interaction. The purpose of this essay is to examine how shame is identified in the therapy room and what ways that can be used to achieve shame relief/shame liberation. Five interviews with five different therapists have been made. Three of the therapists work in an ecclesial context and two in a secular setting. Two of the questions in the interview guide, evolves around the subjects shame and guilt. The qualitative method is applied to the interviews and they have been analyzed with a hermeneutic approach. The result of the essay indicates that shame is difficult to define in the therapy room since it is a strongly negative emotion and often hidden by different human strategies. The ways to shame liberation includes understanding and acceptance. Some of the conclusions in the essay argument the importance of the therapist’s awareness of what shame means in their own lives in order to encounter patients having problems with shame and that being understood is of high importance in the attempt towards shame relief/shame liberation. The significance of the church choosing to contribute good atmospheres for managing shame both individually and collectively is also discussed in the essay.
Stünkel, Angela, and Peter Ström. "Skam- och skuldbenägenhet hos patienter med social fobi." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-81970.
Повний текст джерелаMeijer, Kristina. "Skam : några professionella inom socialt arbete reflekterar kring begreppet." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-523.
Повний текст джерелаUppsatsens syfte var att få en bild av föreställningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien är uppbyggd kring en fokusgrupp bestående av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer än i en individuell intervju då beskrivningarna av begreppet växer fram genom en mellanmänsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har använts. De teoretiska analysredskapen utgörs av ett biopsykologiskt perspektiv och ett socialpsykologiskt perspektiv. Därutöver gjordes en jämförelse med utvald nationell och internationell forskning kring begreppet skam. Sammanfattningsvis gav resultatet ett komplext och svårbeskrivet begrepp. Närheten till skuld, föreställningar kring skam med otaliga funktioner och skillnader mellan kvinnlig och manlig skam med starka kopplingar till subjekt - och objektroller var aspekter som togs upp.
Hallin, Sanna. "Upplevelser av skam och avvisande hos deprimerade unga vuxna." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-59394.
Повний текст джерелаHedman, Sofia, and Johanna Sjöström. "Stigma och skam : personers upplevelse av sexuellt överförbara sjukdomar." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3216.
Повний текст джерелаEnnab, Vogel Lemón. "MAMMASKAM : EN ANTROPOLOGISK STUDIE AV SKAM RELATERAT TILL MODERSKAP." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-172137.
Повний текст джерелаThe early 1990’s gave concurrent rise to increasing income gaps between the rich and the poor, low- and middle-income citizens, and to an agitated debate in the United States, that divided moms into two distinctly antagonistic groups: working moms and stay-home moms. Based on shared value sets, moms from all over the socioeconomic spectra could unite in support of and in opposition to either the more conservatively leaning or progressively liberal standpoint on social constructs of mothership and woman. The contemporary term for describing the social phenomena “Mom shaming”, reflects the rhetoric nature of ongoing conflicts characterized by particularly pronounced forms of shaming; manifested to a lesser degree in stable polarizations of dualistic antitheses, but rather in multifaceted, instable contradictions among contemporary stereotypes of mom. The aim is to reach a deeper understanding of its meanings and prevalence in Sweden, and to identify the places, situations and social institutions associated with it. On the premises of observed interactions between (primarily) women in the commentaries of social media platforms and with the help of informants, this study aims to depict individuals’ experiences of motherhood in relation to their conceptions and experiences of other women’s motherhood, and describe how prevailing conceptions, actions and standpoints among moms, influence individuals’ perspectives on motherhood.
Marchiori, Veronica. "La serie web Skam: analisi dell’adattamento nei tre paesi scelti, Italia, Francia e Stati Uniti." Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2020. http://amslaurea.unibo.it/20393/.
Повний текст джерелаToskov, Aleksandra. "Varför är det pinsamt? : En kvalitativ studie om social skam." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1586.
Повний текст джерелаEhrin, Monika. "Anorektikers upplevelse av skam : en kvalitativ fallstudie av självbiografiska böcker." Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-382.
Повний текст джерелаSyftet med denna uppsats var att undersöka om anorektiker upplever känslor av skam under sin sjukdomstid och hur skammen i så fall uttrycks och hanteras. För att besvara syftet har jag använt mig av fallmaterial i form av självbiografiska böcker som skrivits av unga flickor med anorexia. Ur dessa böcker har jag lyft fram citat som indikerar på olika former av skam. Forskning om anorexia i relation till emotioner är relativt begränsad. Skam beskrivs som en negativ affekt som uppkommer när individen ser sig själv genom andras ögon och värderar sig själv negativt. Skammen är en betydande affekt i den sociala interaktionen som reglerar distansen mellan individer. Resultatet tyder på att skam är en vanligt förekommande känsla hos anorektiker. Anorektikern upplever skam när hon äter, när hon oroar sina föräldrar, när hon värderar sig själv negativt samt inför den egna kroppen. För att hantera skammen är undvikande, tillbakadragande och attackering av självet tydliga beteenden.
Wilder, Marie. "Fet, ful, helt fel...? : Om beröringspunkter mellan skam och kropp." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42113.
Повний текст джерелаOscarsson, Sören. "Skam och värdighet. Metodutveckling av musikterapi hos barn med uppgivenhetssyndrom." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1029.
Повний текст джерелаHuljegård, Bodil. "Skam i terapirummet : Kliniska och privata erfarenheter hos DBT-behandlare." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-179690.
Повний текст джерелаStrokirk, Christoffer. "”Säsong tre räddade mitt liv”: en receptionsstudie av SKAMs icke-heterosexuella representationer." Thesis, Södertörns högskola, Genusvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32798.
Повний текст джерелаVesterlund, Carl, and Birger Lovisa Sjösvärd. "Terapeuters berättelser om skam vid PTSD till följd av interpersonellt trauma." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104619.
Повний текст джерелаWidjeback, Scott Annelie, and Johanna Ceginskas. "Familjen, skammen & skulden : Om skam och skuld i våldtäktsdrabbade familjer." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1031.
Повний текст джерелаSammanfattning
Frågor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen är hur föräldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, släkt, vänner, samhället i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en våldtäkt. Vi har också valt att titta på hur självhjälpsgrupper arbetar med och bearbetar känslor som skuld och skam. Utifrån fyra intervjuer med föräldrar till utsatta flickor och personal från Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok Självhjälpsgrupper (2006) som ingående diskuterar ämnet samt Anna Meeuwisses bok Vänskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att på så sätt få svar på vår frågeställning. Den teori vi har valt är Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman. Denna teori går i korthet ut på att man bedömer och ser på sig själv utifrån hur man tror att andra människor ser och bedömer en. Vi kan förankra denna teori på vår studie eftersom skuld och skam är centrala faktorer i teorin. För att separera och förklara de två begreppen skuld och skam så har vi låtit göra detta genom en tabell om skuld och skamdimensioner ifrån Anthony Giddens bok Modernitet och Självidentitet (1999). Med hjälp av teorierna kommer vi fram till att föräldrar till våldtäktsoffer känner skuld och skam. Känslorna uppstår både genom yttre faktorer, så som samhällets bemötande och allmänna syn på våldtäkt, och genom att föräldrarna sätter sig in i döttrarnas tillvaro samt går in och delar deras föreställningsvärld – de tar alltså på sig sina döttrars känslor, trots att de själva inte blivit direkt utsatta (Sympatisk introspektion).
Stigborn, Belinda. "Hur kan lärare hantera situationer där elever känner skuld och skam." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36332.
Повний текст джерелаMichaelsdotter, Elin. "Den respektabla feministen : En analys av debatten kring Skam-fenomenet Noora." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323731.
Повний текст джерелаRevahl, Sonny, and Lars Tjörnebro. "Skulden och skammen. : Närvaron av skuld och skam i missbruksbehandling av kvinnor." Thesis, Örebro University, Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-9397.
Повний текст джерелаThe purpose of this study is to examine the personnel’s perspective on how the emotions shame and guilt are present in the treatment of female addicts on an LVM institution. Three questions have been designed to meet the objective: How do they work in the treatment with guilt and shame, how important is it to work with these feelings and what significance does genders have in relation to shame, guilt and treatment? A qualitative approach and techniques have been used to obtain the result. The study's theoretical starting point consists of three themes: gender theory, labeling theory and a theoretical approach to the concepts of guilt and shame. Empirical relevance of the study consists of five semi-structured qualitative interviews with personnel on an LVM-institution for addicted women. The results suggest that shame and guilt plays an important role in the care of drug- and alcohol-using women at the institution. The two concepts are seen as key ingredients and permeate the entire treatment from the beginning to the end. Without processing these emotions, women tend to fall back into their addiction. The treatment is adapted for women; however, it is considered that the basic problem is the same for both men and women. Women tend to handle and show shame and guilt in a different way than men, which means that a customized treatment is preferable.
Aronsson, Maivor. "Patientens upplevelse av fenomenen skuld och skam vid depression : En litteraturstudie om." Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2272.
Повний текст джерелаSkuld och skamkänslor är vanligt förekommande i samband med depression. Mindre vanligt är att psykiatrisjuksköterskan frågar patienten om dessa fenomen.
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av fenomenen skuld och skam och dess inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" i samband med depressionstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. En latent innehållsanalys genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att personens upplevelse av fenomenen skuld och skam bidrog till att personens Självbild förminskades, Självkänslan var sårad och att Det emotionella lidandet accepterades.
Patientens upplevelse av det lidande som de tre kategorierna omfattar, kan hos patienten förstås som Självets lidande. En kännedom om fenomenens inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" ökar psykiatrisjuksköterskans möjligheter att i sin stödjande och rådgivande roll vara den betydelsefulla person som i vårdrelationen kan minska patientens lidande samt stödja patienten till att bevara sin självkänsla.
Warderberg, Sarah. "Kvinnlig skam eller skamliga villkor? : En rättshistorisk studie om reglementeringen av prostituerade." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-65345.
Повний текст джерелаMelin, Magnus, and Andreas Ruuth. "Att bryta nacken av skammen : En studie om kvinnliga alkoholister och skam." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-28521.
Повний текст джерелаBorgström, Simon, and Per Emmerberg. "Svek & skam : En socialpsykologisk studie om upplevelsen av att bli bedragen." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201143.
Повний текст джерелаBased on three qualitative interviews, our research has set out to phenomenologically describe the experience of being cheated on (or in other words, infidelity). The three people we interviewed were to describe their subjective experiences and also provide their own definition of what they considered to be infidelity. Theories on shame, guilt and stigma has been used to describe the experience's implications ”the self”. The theory of ”Social bonds” by Scheff has been used to describe implications on social relationships. We've discovered that infidelity can take place even in a relationship that's not monogamous. We've also discovered that the reaction from others plays a big part - the persons either sought support among friends, or actively withheld information from them. The effects the experience had on the persons' self were the following: they tended to blame themselves, feel shameful about the incident and after the infidelity had occurred, developed stronger feelings of jealousy.
Linnea, Cimmerbeck. "Vårdpersonals upplevelse av skam hos patienter med anorexia nervosa : - En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104087.
Повний текст джерелаFlera studier har påvisat att patienter med anorexia nervosa (AN) har förhöjda nivåer av skam. Till författarens vetskap, saknades vid studiens genomförande, forskning om hur vårdpersonal upplevde skam hos sina patienter med AN. Föreliggande studies syfte var mot bakgrund av detta att bidra till en djupare insyn i hur vårdpersonal upplevde skam hos patienter med AN, vilket undersöktes genom frågeställningen: Hur upplever vårdpersonal skam hos patienter med anorexia nervosa? Utifrån en kvalitativ metod och en fenomenologisk ansats undersöktes frågeställningen genom semistrukturerade intervjuer med sju deltagare. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. I analysen skapades det överordnade temat självförakt och temana: skam mot den anorektiska rösten, skam mot sitt ”jag” och det omöjliga valet mellan skamlojaliteterna, samt sju underteman. Vårdpersonals upplevelse ligger i linje med tidigare studier på patienter, vilka har påvisat att skam spelar en central roll vid AN. Framtida forskning uppmuntras undersöka huruvida psykoedukation om skam samt riktade behandlingsinsatser för skam kan vara hjälpsamt vid behandling av patienter med AN.
Eckerdal, Nathalie, and Jenny Eurell. "När dina ägodelar äger dig : En litteraturstudie om samlarsyndrom, behandlingsmetoder och skam." Thesis, Uppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443857.
Повний текст джерелаKarlsson, Clara, and Alma Shapiro. "SKAMlig ohälsa : En studie i hur psykisk ohälsa representeras i webbserien SKAM." Thesis, Luleå tekniska universitet, Medier, ljudteknik och teater, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-63863.
Повний текст джерелаDenna uppsats undersöker hur webbserien SKAM representerar psykisk ohälsa; på vilket sätt diskursiva konstruktioner kring psykiska sjukdomar befästs och utmanas. För att analysera detta undersöks säsong ett, två och tre. Uppsatsen bygger på Stuart Halls representationsteori, Michel Foucaults teorier kring vansinnet och Norman Faircloughs diskursteori. Den metodologi som används för studien är en kritisk diskursanalys där Norman Faircloughs tredimensionella modell är utgångspunkt. Analysen sker främst på tre olika nivåer: textuell nivå; karaktärernas dialoger och seriens visuella uttryck. Hur formatet används; hur berättelsen distribueras genom webb och sociala medier. Samt hur detta sker i en större social kontext; hur berättelsen om psykisk ohälsa ofrånkomligen också är en del av en kulturell, institutionell och samhällelig ordning. Vårt resultat visar att SKAM befäster kulturella föreställningar kring psykisk ohälsa genom att representera psykiska sjukdomar som tabubelagda och stigmatiserade samt som ett problem som (främst) ligger på individnivå. De psykiskt sjuka i serien framställs som hot mot samhällets normer där den psykiska ohälsan läggs på individnivå och inte som en produkt av samhällets konstruerade begär eller strukturella problem. Mycket begränsad hjälp till psykiskt sjuka presenteras i serien. Utlämnandet av acceptans och botemedel för de psykiskt sjuka medför att de hamnar utanför samhället och får svårare att bidra på samma sätt som en frisk, arbetande person kan.
Edvardsen, Siv-Hege. ""Tyv, manndraper, drukkenbolt, løgner, bespotter, bakvasker og horkarl" : En analyse av skammens funksjon i Hellemyrsfolket." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for språk og litteratur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-26157.
Повний текст джерелаLarsson, Björn. "Den skamlöse Jesus : Tempelrensning, en kamp om heder." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-231574.
Повний текст джерелаLa, Motte Pia. "Skam och skamresiliens hos missbrukande kvinnor : Fem kvinnors berättelser om alkohol- och drogproblematik." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25398.
Повний текст джерелаKarlsson, Emma, and Lina Karlsson. "BARN TILL ALKOHOLMISSBRUKARE: STRATEGIER FÖRATT UNDVIKA SKAM OCH STIGMATISERING : En studie av självbiografier." Thesis, Högskolan Dalarna, Sociologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-18647.
Повний текст джерелаJonsson, Maud. "Skammens betydelse vid behandling av mäns våld i nära relation : Behandlares syn på orsaker till mäns våld och dess koppling till skam." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42205.
Повний текст джерела