Дисертації з теми "Samoan religion"

Submitted by Maria Suzana Diniz (msuzanad@hotmail.com) on 2015-05-26T12:54:37Z No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 4711185 bytes, checksum: 2d4a53be2cd3bc31370292923f9b076d (MD5)
Made available in DSpace on 2015-05-26T12:54:37Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 4711185 bytes, checksum: 2d4a53be2cd3bc31370292923f9b076d (MD5) Previous issue date: 2011-10-31
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES
Religious intolerance is a topic that has attracted the attention of researchers especially in relation to african-brazilian religions. In Paraiba, these studies are still incipient and thus this study aimed to identify manifestations of intolerance and reactions that have been engendered in the cities of Joao Pessoa, Sape, Guarabira and Alagoa Grande. To account for the theoretical support of the research came from the symbolic interactionism of weberian concepts and bourdianos, and authors who study the field of african-brazilian religions. The qualitative research made use of the techniques of field observation and interviews in order to favor their own data in the search field and by the agents themselves religious. In this theoretical part were visited twenty-three yards, and selected and contacted twenty-three religious leaders. After interviewing the twenty-three leaders, nine were chosen to interact in the interview technique with depth, resulting sometimes in more than two interviews with the same person. From the thematic readings and field work defined the field of religious african-brazilian religions in Paraiba. Religious intolerance was approached conceptually and empirically allowing the understanding that legitimacy in its social sense is a condition not yet achieved by these religions in spite of legal legitimacy. In search of social acceptance of the construction of legitimacy is a process that is being developed through the development of mechanisms called, from the contribution of concepts berger: cognitive, normative and cognitive-normative.
A intolerância religiosa é uma temática que vem atraindo a atenção de pesquisadores sobretudo, com relação às religiões afro-brasileiras. Na Paraíba, esses estudos ainda são incipientes e assim este trabalho objetivou identificar as manifestações de intolerância e as reações que vêm sendo engendradas nas cidades de João Pessoa, Sapé, Guarabira e Alagoa Grande. Para dar conta da pesquisa os apoios teóricos vieram do interacionismo simbólico, de conceitos weberianos e bourdianos, além de autores que estudam o campo das religiões afro-brasileiras. A pesquisa de natureza qualitativa se valeu das técnicas de observação em campo e entrevista a fim de privilegiar dados no próprio campo de pesquisa e pelos próprios agentes religiosos. Nessa parte metodológica foram visitados vinte e três terreiros e, selecionadas e contatadas vinte e três lideranças religiosas. Após entrevistar as vinte e três lideranças, nove foram escolhidas para interagirem sob a técnica da entrevista com profundidade, o que resultou, algumas vezes, em mais de duas entrevistas com a mesma pessoa. A partir das leituras temáticas e do trabalho de campo foi definido o campo religioso das religiões afro-brasileiras na Paraíba. A intolerância religiosa foi abordada conceitualmente e empiricamente possibilitando a compreensão de que a legitimidade na sua acepção social é uma condição ainda não atingida por parte dessas religiões apesar de haver a legitimidade jurídica. Em busca da aceitação social a construção da legitimação é um processo que vem sendo desenvolvido mediante o empreendimento de mecanismos denominados, a partir da contribuição bergeriana: cognitivo, normativo e cognitivo-normativo.

Enligt G. Granberg kan skogsråföreställningen vara en avspegling av nordbornas psyke vid vissa natur och näringsförhållanden. Dock går inte skogsråföreställningens utformning i Norden att förklara på ovanstående sätt då finnarna samt många av de slaviska folkens skogsråföreställning på många sätt är annorlunda än den svenska/norska föreställningen. Detta trots att naturen samt näringsförhållanden är mycket lika och borde uppvisa liknande föreställningar rörande skogsrået.

Det Svenska/norska skogsrået är unikt i jämförelse med andra länder runt om, vilkas skogsråföreställningar liknar varandra. Danmark har ellekvinnor som i viss mån påminner om skogsrået. Men ellekvinnan verkar vanligtvis i grupp, ofta tillsammans med män och barn av ellefolket.

Skogsrået beskrivs uppkommit först efter religionsskiftet. Exakt när sägnerna om skogsrået börjar och blir till ett mytiskt väsen finns det inga uppgifter om, men Odens jakt är en gammal fornnordisk myt vilken någon gång efter religionsskiftet började innefatta Freyja för att sedan vidareutvecklades till sägnen om Odens jakt på skogsrået.

Freyja med den amorösa karaktären och fruktbarhetsfunktionerna, blev en av de mest anstötliga fornnordiska gudomarna efter religionsskiftet. Freyja blev (tillsammans med de andra fornnordiska gudomarna) demoniserad av de kristna. Asarna Oden och Tor hade inte samma amorösa karaktär som Freyja. På grund av detta förmådde troligtvis Oden och Tor behålla en stor del av sin ursprungliga karaktär trots demoniseringen. Freyja, vilken hade en påtaglig sexuell funktion, försvann till största delen ur människornas liv, men levde kvar, enligt mig, i en nyvunnen skogsråhamn. I rollen som skogsrå kan jag se Freyja transformerad till ett amoröst fruktbarhetsväsen vilkens områden inte bara är fruktbarhet och erotik, utan även kärlek, styrka och förgörelse.

Om skogsrået är en avspegling av Freyja, vore det inte helt omöjligt att tänka sig Freyjas bror Freyj i skogsmannens gestalt, men då endast som Freyjas partner.

Med ovanstående redovisat, vill jag mena att skogsrået kan uppfylla kriterierna för att vara arvtagerska till fruktbarhetsgudinnan Freyja.

Alla människor drabbas förr eller senare av kris och/eller förlust. Hur vi hanterar svårigheter varierar dock från person till person och tillvägagångssätten är många. I denna studie undersöktes den funktion och betydelse som en tro/religiös uppfattning kan ha för den drabbade i samband med krisupplevelser. Syftet var att undersöka på vilka sätt en tro kan fungera som resurs och/eller hinder för människor i samband med kris och förlust. Studiens syfte uppfylldes genom intervjuer med tolv personer, fyra män och åtta kvinnor i åldrarna 22-63 år, som alla hade erfarenheter av kris och/eller förlust. Det var alltså informanternas egna uppfattningar och erfarenheter av tro som resurs och hinder som uppsatsen utgick ifrån. Resultatet visar att en tro till största del fungerar som en resurs för människor i samband med svårigheter. En tro kan uppfylla önskningar eller andra behov genom en omedelbar verkan eller på längre sikt. Den kan också exempelvis medföra hopp, tröst och trygghet för den drabbade. En tro kan även vara ett problem på så sätt att den hindrar den drabbade från att sörja och bearbeta de känslor som uppkommer. Den kan även medföra känslor av ångest, övergivenhet och svek. Det visar sig att innehållet i tron är mindre betydande i sammanhanget. Det mest väsentliga för att man i huvudsak ska uppleva tron som en resurs är att den passar in på ens personlighet och att individen känner sig trygg och tillfreds med den.

Religion, both indigenous and colonial, is an important aspect of Samoa’s cultural legacy.  This thesis examines aspects of the religious lives of Samoan women as shaped by that legacy.  Using data gained during fieldwork, along with historical and cultural insights, I have shown how religion in Samoa can both empower and constrain Samoan women.  To inform this study I have used feminist methodologies and have suggested that a feminist theory of religion, which acknowledges human agency, is necessary so that the complex reality of women’s religious lives can be examined more sympathetically.  Through an interdisciplinary approach, this study seeks to demonstrate that Samoan women have created meaningful religious spaces for themselves, despite the fact that limitations do exist within the various religious and cultural milieu of Samoa. The religious environment in Samoa is heterogeneous despite claims to the contrary.  The religions/denominations selected for study demonstrate that heterogeneity, these are; the vestiges of the Samoan indigenous religion; the Congregationalist, Methodist, Catholic and Charismatic Christian Churches; the Church of Jesus Christ of Latter Day Saints and the Bahá’í Faith.  Individual chapters discuss specific aspects of the religion/denomination as highlighted by Samoan women.

Denna uppsats huvudsyfte var att studera debatten i den kyrkliga pressen i samband med separationen mellan kyrka och stat år 2000.  Undersökningen har visat att  genomförandet av separationen mellan kyrka och stat tillsammans med de organisatoriska och juridiska förändringar som detta innebar orsakade en stundtals kraftig debatt i kyrkopressen. I min undersökning har jag följt debatten kring fyra av de hetaste debattfrågorna och även belyst en av de konflikter som uppstod genom det utbredda missnöjet mot kyrkordningen. Studien har visat att det uppstod splittringar inom kyrkan mellan prästerskapet och kyrkans högre ledning, framförallt kyrkomötet, och att missnöjet mot separationsbeslutet och kyrkoordningen var utbrett bland denna grupp. Uppsatsen har även visat att kyrkan tiden efter undersökningens spektrum har drabbats av en del av de svårigheter och motgångar, främst genom minskat medlemsantal och försämrad ekonomi, som förutspåddes bland en del av debattörerna under debatten 1995-2000.

Studien ämnar undersöka sambandet mellan paranormal tro och välbefinnande, något tidigare forskning nedprioriterat för att istället fokusera på vad som predicerar paranormal tro. Forskning tyder på positiva hälsoeffekter av religiös tro, samt ger svaga indikationer på att samma kan gälla andra former av paranormal tro. Studiens frågeställningarna ämnar att undersöka ifall bakgrundsvariabler och dimensioner av paranormal tro relaterar till välbefinnande. Deltagarna bestod av 138 individer och data samlades in via enkäter. En Pearsons korrelationsanalys visade att utbildning samt civilstånd hade positiva samband med samtliga dimensioner av välbefinnande, övriga bakgrundsvariabler uppvisade samband med minst en dimension. Paranormal tro tenderade att korrelera negativt med välbefinnande, mest framträdande i dimensionen fysiskt välbefinnande. En hierarkisk regressionsanalys visade att bakgrundsvariablerna signifikant kunde förklara varians i kriterievariablerna, detsamma gällde dock inte för dimensionerna av paranormal tro. En svaghet med studien gäller val av deltagare, framtida forskning med mer jämförbara urvalsgrupper föreslås.

Författaren till denna uppsats har ett brett allmänt intresse av alla tänkbara relationer mellan hällbilder och runor ur ett vitt spektrum av aspekter såsom kronologiska, kulturella, epokmässiga, geografiska, semiotiska, språkfunktionella och skrifthistoriska. Särskilt intressant vore att kartlägga och analysera, hur hällbilder och runor kan symboliskt uttrycka religiösa, rituella, kosmologiska och livsåskådningsmässiga föreställningar och ideal. Andra viktiga faktorer, som måste beaktas, är kulturkontinuitet och hur forntidens människor såg på sina ännu äldre föregångares kultur, föreställningar och livsföring. Uppsatsen måste dock begränsa sig att främst behandla två specialområden dels lokaler med överlappande förekomster av hällristningar och runor, dels en jämförelse mellan runnamnens semantiska sfärer och symboliseringar av väsentliga delar i livsvärlden hos de mest frekventa skandinaviska hällbildsfigurstyperna. De frågor uppsatsen vill besvara är primärt: 1/ Vilka samlokaliseringar av hällbilder och runor finns det? 2/ Verkar runinskrifterna på dessa samlokaliseringar kommentera eller anspela på hällbilderna och i så fall hur? 3/ Vilka semantiska sfärer representerar runnamnen och vilka komponenter i de dåtida människornas levnadsvärld refererar de till? 4/ Finns det hällbildsfigurer, som rimligen kan sägas symbolisera samma levnadsvärldskomponenter som runorna? För att besvara dessa frågor presenteras: A/ fem samlokaliseringar av hällbilder och runor; B/ tolkningar av samspelet mellan de fem lokalernas hällbilder och runor; C/ en genomgång av de äldre runnamnens betydelser; D/ förslag på hällbildsfigurer, som symboliskt skulle motsvara runnamnen.  En angenäm effekt av denna uppsats vore, om den kunde leda till en rekategorisering av hällbildernas motiv och symboler utifrån runsystemets förutsatta levnadsvärld och kosmologi..
The author of this thesis has a broad general interest in all imaginable relations between rock art and runes out of a wide spectrum of aspects such as cronological, cultural, epochic, geografic, semiotic, linguistic and the history of writing. It would be specially interesting to describe (map down) and analyse how rock art and runes in a symbolic way can express beliefs and ideals out of a religious, ritual and cosmological  conception of life. Other important considerations are continuity of culture and how ancient people looked at the culture, beliefs, ideas and living of their ancesters. This thesis has to be limited to deal with two areas, firstly lokacations with overlapping occurrence of rock art and runes and secondly a comparison of the semantic sphere of the names of the runes and symbolizations of important parts of life that can be seen in the most frequently occurring Scandinavian types of rock art figures. The thesis primarily wants to answer the following questions: 1) Which common localisations of rock art and runes are there? 2) Do the runes in these colocalization seem to comment or allude to the rock art? If so, in what way? 3) Which semantic spheres do the names of the runes represent and to which components in the life world of the ancient people do they refere? 4) Are there rock art figures who probably can be said to symbolize the same components of life world as the runes? To answer these questions I will present: A) five common lokalisations of rock art and runes. B) interpretations of the interaction of the rock art and runes in these five lokalisations. C) a catalogue of the meanings of the names of the older runes. D) proposals concerning rock art figures which in a symbolic way could correspond the rune names. A pleasant effect of this thesis would be, if it could leed to a recategorization of the motives and symbols of rock art from the provided life world and cosmology of the runes.

Den svenska skolans fostransuppdrag, det vill säga att överföra värden som samhället anser vara viktiga till eleverna, är enligt de nu gällande styrdokumenten en viktig del av undervisningen. I läroböcker i religionskunskap skrivna för gymnasiet har dock detta uppdrag hamnat i skymundan. I denna uppsats undersöks tre läroböcker i religionskunskap skrivna för gymnasieelever för att identifiera eventuella brister inom värdegrundsarbetet i läroböcker. Enligt iakttagelserna i denna undersökning är det största problemet att värdepedagogiken ständigt kommer i andra hand och att fokus ständig vilar på förmedlandet av kunskap. En konsekvens av detta är att värdepedagogiken tycks ha inkluderats i läroböckerna som en eftertanke. Det verkar som om merparten av stoffet i läroböckerna primärt har valts utifrån dess potentiella bidrag till kunskapsuppdraget, även om det ibland innebär att det undergrävt fostransuppdraget. Slutsatsen i denna uppsats är att värdepedagogiken måste vara en aktiv och medveten del i skapandet av textbaserade läromedel för att läroböcker på allvar ska bidra till fostransuppdragets förverkligande.
Civic education is an important part of the education of teens in Sweden. When reading high school textbooks of religious studies it is noticible that the use of civic education is lacking. This thesis examined three high school textbooks of religious studies in order to identify the shortcomings of civic education in textbooks. The major issue regarding civic education, according to the findings of this thesis, is the fact that traditional education, i.e. the transfer of knowledge, is the main purpose of these textbooks. As a result civic education is often included in textbooks as somewhat of an afterthought. The majority of the material included in textbooks seem to be primarily selected on the basis of what it contributes towards thegoals of traditional education, even if that material sometimes undermines the goals of civic education. The conclusion of this thesis is that civic education must become something that authors reflect upon as a conscious part of writing textbooks if the civic educational goals of the swedish educational system are to be achieved.

Uppsatsens syfte är att studera huruvida bildspråket i psalm 19 strålar samman och kan ge enbild över hur psalmen kan läsas som en enhet. Psalmen är till synes två sammansatta psalmersom avslutas med en personlig bön. Uppsatsens ärende är inte varför eller när de här tvåpsalmerna har satts samman. Frågan är närmare hur psalm 19 kan läsas som en enhet trots detvå psalmernas olika stil och sannolikt olika ursprung. Jag delar upp psalmen i tre delar, de tvåpsalmerna och den avslutande bönen där jag analyserar varje del för sig. Sedan analyserar jaghur de två psalmerna konvergerar med varandra, jag försöker hitta hur bildspråket strålarsamman i psalm 19 som stöd för att de två psalmerna vill säga samma sak men på olikaframställningssätt. Därefter ställer jag den tredje delen, den personliga bönen mot de bådapsalmerna för att ta reda på om psalmen strålar samman på mer än ett sätt. Jag menar att det ären grund till att de säger samma sak trots sina olika stil och framställningssätt. Slutligen sätterjag den sista versen i psalmen -Ta i nåd emot mina ord, mitt hjärtas bön till dig Herre, minklippa, min hjälpare i relation till hela psalm 19 där jag tolkar att psalmisten binder ihop helapsalmen med ett bildspråk likt ett mosaikmönster.

Kyrkovalet har fått en mycket stor uppmärksamhet på grund av/tack vare Sverigedemokraternas deltagande, kanske främst hos massmedia. Anledningen till den ökade uppmärksamheten beror på Sverigedemokraternas hårt kritiserade ideologiska ståndpunkter, som antas vara intoleranta och främlingsfientliga. Av dessa skäl är det av allmänt intresse att studera deras kyrkopolitiska ståndpunkter.

För att få perspektiv på Sverigedemokraternas ståndpunkter har jag jämfört dem med tre andra partiers: centerpartiet, folkpartister i Svenska kyrkan (FiSK) och Frimodig kyrka, för att söka efter skillnader och likheter.

Strukturen i arbetet består av åtta olika områden, som jag skapat utifrån två av Sverigedemokraternas valprogram – ett nationellt och ett regionalt för Gävle, Sandviken och Älvkarleby.

Sverigedemokraternas krav fokuseras ofta på nationalistiska tankar, motstånd till andra religioner än den kristna och en önskan om en mer restriktiv invandringspolitik samt homofobiska värderingar. Ett ökat missionerande till förmån för det kristna budskapet är också önskvärt, inrikes såväl som utrikes.

En slutsats som jag dragit från undersökningen är att centerpartiet, generellt sett, ligger långt ifrån Sverigedemokraternas värderingar inom nästan samtliga områden.

FiSK har genomgripande en mer tolerant syn än Sverigedemokraterna, men inte lika tolerant som centerpartiets.

Frimodig kyrka står närmare Sverigedemokraterna än de två övriga, vilket inte betyder att deras åsikter är helt överensstämmande. Dock har de åsikter inom vissa av de åtta områdena som visar på en intolerant hållning.

Det mest anmärkningsvärda i denna undersökning, enligt mig, är att de tre övriga partierna inte alls anger några ståndpunkter vad gäller frågor som är relaterade till flyktingpolitik och -problematik. Samtliga torde vara väl medvetna om att det är Sverigedemokraternas kritiserade åsikters förtjänst att kyrkovalet fått stor uppmärksamhet.

The foundation for a museum is the collection. To collect, preserve and display is what constitutes a museum. But the process of deciding which object´s should be saved, and which objects should not, are based on values. It is also values that make people inclined to donate objects to museums. How and why we value a museum determine if and why we donate. Objects themselves could be said to have a biography just like people. Depending on the objects biography and the context, the value of the object differs. My aim is to try and give an explanation to how we value the material heritage we collect, and to explain why people want to donate to museums; despite the fact they don’t get paid. I will also try and explain how value theory is used in economics and in philosophy, and how those value theories might differ from a museological theory of value.

Klagan är en central del i Gamla testamentet och uttrycker sig i olika former. I Habackuk och Psaltaren 74 så möter vi två olika slags klagande samtal från människan till Gud, men bara i Habackuk så svarar Gud människan. Det väcker tankar gällande vikten av Guds respons på människans klagande bön som kräver ett svar. Människans bild av Gud och hur teologin förändras beror på om Gud väljer att svara och en dialog påbörjas, eller om människan blir stående själv i den klagande monolog som han ropar ut utan svar från Gud.

I dagens samhälle eftersträvas ungdomlighet. Det gråa håret färgas och begynnande rynkorsminkas över. Journalisten och författaren Arvid Lagercrantz har skrivit förordet till en bokredigerad av filosofie magister och sjuksköterskan Susanne Rolfner Suvanto. Lagercrantzbelyser att det inte alltid är så roligt att bli äldre. Kroppens funktioner förändras ochförsämras. Vänner och närstående dör (Lagercrantz 2014:9). Att bli äldre attraherar få. Deäldre hamnar lätt i bakgrunden. Detta påverkar synen på äldre vilket kan leda till att de tillviss del blir fråntagen sitt människovärde. Lars Andersson, docent i gerontologi, menar attundomsfixeringen medför en slags gradering av vad som är värdefullt (Andersson 2002:124).Uppsatsens mening är att lyfta fram äldre och särskilt fokus ligger vid äldres psykiska hälsaoch ohälsa. Detta område har länge varit eftersatt (Rolfner Suvanto 2014:11). Psykisk ohälsa,främst depression, är vanligt bland äldre. Andelen självmord i angiven grupp är hög, isynnerhet bland äldre män (Rolfner Suvanto 2014:13) Självmord är den ytterstakonsekvensen av psykisk ohälsa. Att uppsatsen drar gränsen för äldre från 65 år och uppåt harmed den traditionella svenska pensionsåldern att göra. Psykoanalytikern Erik HomburgerEriksson menar i gerotranscendensteorin, det positiva åldrandet, att människan fortsätter attutvecklas under hela livet. Viljan att lyfta fram Erikson grundas i att sociologiprofessor LarsTornstams ofta refererade teori om gerotranscendens byggde på Eriksons teori. CeciliaMelder, teologidoktor i religionspsykologi, menar att den existentiella hälsodimensionen ipositiv mening påverkar självskattad hälsa och livskvalitet. Melder framhåller möjligheten attutveckla bland annat ”preventioner (förebyggande) för aktiv livshjälp utifrån ett existentiellthälsoperspektiv” (Melder 2014:37). Från mina år som personal inom äldreomsorgen kännerjag igen den beskrivna bilden av att bli äldre. Utifrån beskriven bakgrund menar jag att det ärrelevant att studera möjligheten av existentiella samtal för att stärka äldre mäns psykiskahälsa. Min förförståelse för uppsatsens ämne bygger dels på mitt arbete inom äldreomsorgen.Dels på teorierna som jag fått kunskap om tidigare samt en viss kunskap om psykisk hälsaoch ohälsa hos äldre. Min förförståelse kan innebära att jag i förväg har en uppfattning omstudiens resultat. Av vikt är därför att genomgående vara väl förankrad i fakta som finns ävenom fakta till viss del saknas om det specifika området. Min förförståelse innebär också ettantagande om att uppsatsen berör ett angeläget ämne. För att lyfta fram en verksamhet därexistentiella samtal med äldre förekommer så har en intervju gjorts med Marianne Olsson, verksamhetschef på Sankt Lukas i Kronoberg. Detta för att ta reda på mera om deras kunskapi ämnet psykisk ohälsa och existentiella samtal.

Trots att halloween som festsed saknar historisk förankring ur svenskt perspektiv, har den i Sverige mycket snabbt fått bredare spridning i och med att allt fler människor deltar i firandet. Så finns det andra som känner motstånd och medvetet väljer att inte delta. Oavsett uppfattning finns oftast underliggande grundantaganden som utgör en slags bas för individens sätt att se, vilka jag vill ”synliggöra”. Frågan som uppsatsen söker besvara är svenskars argument för och emot halloween. Vad är det egentligen vi firar och varför? Uppsatsens huvudsakliga syfte är således att undersöka, vidare presentera en klargörande tolkning av människors inställning till seden.

Många av dagens existentialister menar att den moderna människan lever i ett värderings- och meningstomrum, eller som existentialisten Viktor Frankl kallar det - ett existentiellt vakuum. Det sägs emellertid att en människa dör så som hon har levat. Liv och död är två sidor av en och samma sak, nämligen den mänskliga existensen. Meningen med att leva och att dö hör därför ihop.

Yalom skriver att döden utgör ett av de fyra grundvillkoren som den mänskliga existensen kretsar kring. Den är dock den svåraste realiteten att förlika sig med. Att vara döende är således en av de svåraste situationerna en människa kan befinna sig i. Det utgör en stor existentiell utmaning för henne. Undersökningsresultat visar att situationen leder antingen till en positiv utveckling på det existentiella planet och självkännedom, eller så resulterar denna i ett livslångt lidande för den drabbade människan. I vilken riktning vändningen ska ske beror till en stor del på huruvida den drabbade människan är i stånd att omvandla sin dödsångest till dödsinstinkt. Det finns nämligen en tydlig koppling mellan accepterande av döden och livskvalité. Den omvandlingen är emellertid bara möjlig om människan är beredd att släppa det som ”var” och fokusera på det som ”är”.

Den amerikanska psykologen Rollo May har den uppfattningen att ju mer man har förverkligat sina möjligheter i livet desto lättare är det att dö. Anknyter vi det resonemanget till den rådande existentiella frustrationen är det rimligt att dra den slutsatsen att allt fler människor kommer att ha allt svårare att dö, eftersom allt fler människor har allt svårare att komma till rätta med livet. Och, trenden kommer med stor sannolikhet att fortsätta.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka samtalsgrupper i skolan. Vi ville veta om de är ett fungerande verktyg, för att ge barnen en plattform i deras utveckling av värderingar och social kompetens. Vidare ville vi veta hur grupputveckling fungerar ur ett psykologiskt perspektiv, för att därmed kunna möta de fenomen som uppstår när en grupp agerar.

Vi har använt oss av facklitteratur med skolan som utgångspunkt för att skaffa oss kunskap om grundläggande grupputveckling. I den undersökande delen har vi valt att studera tjej- och killsnacksverksamheten. Vi har intervjuat sex gruppledare, två barn och gjort elevenkäter på tre skolor.

Med detta material som grund, har vi funnit ett starkt intresse bland barn och personal för samtalsgrupper. Barn och vuxna har tillfört vår undersökning tänkvärda och kloka synpunkter, både vad beträffar form och innehåll.

De slutsatser vi har kunnat dra från våra studier i ämnet, är att samtalsgrupperna är värdefulla för barnens personlighetsutveckling och deras möjligheter att förstå sina medmänniskor och sin omvärld. I en viss ålder (runt puberteten) är många barn besvärade av att samtala med sina föräldrar om t ex kroppens utveckling, sex och kärlek. Då är gruppen med en annan betydelsefull vuxen och de jämnåriga barnen ett lämpligt forum för deras frågor.

Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999. Anne Sjöström har senare bytt efternamn till "Sjöström Kolsberg".

The purpose of this essay is to concisely present an overview of the Pagan ritual practice before the Christianization of Ireland and the United Kingdom, which enables tracking down the connection and relationship between them and three American and British, Wiccan Youtube-creators nicknamed Witchtubers. Witchtuber’s description of Samhain and objects visible in chosen videos are analyzed from Christopher Partridge’s theory of Occulture along with the parameters of acceptance, harmonization and the centralization of Goddess-worship concluded by previous studies. Also causes of the development of Neo-Paganism and Wiccain the U.K. and USA have been a part of this research in being able to further draw connections between today’s practice amongst Witchtubers and previous research. In able to do this, Content analysis has been applied to the transcriptions made by the author of this essay in order to analyze the parameters of reference-features, proportional and thematic content. In conclusion, the analysis of Witchtuber’s videos along with previous research by scholars confirm the theory of Occulture along with the question of acceptance and harmonization though leaving the question of Goddess-centering as more of a possibility of representing the mere majority of practitioners. Fragmented pieces of information about the Pagan past is left and scholars claim Irish and British Paganism to have been extinct since the overthrow by Christians. It has left the practitioners of Wicca with their own interpretation and manipulation of Paganism. Witchtuber’s statements and showcasing of objects match scholar’s descriptions of historical context to the development of the Wiccan movement apart from a few exceptions. Those which cannot be directly connected rather indicate the continuous development of the movement as of being a personal religion.

Archbishop KG Hammar has attracted attention for his liberal position in theology. His view on the role of language and communication is central in several books and articles he has published as leader of the Church of Sweden. One of his main theses is the fact that meaning is created in the encounter between text and reader. He often reiterates: God is relation. This non-traditional dynamic stance has a broad impact not only on theology. It also affects the view of church formation and leadership as well as bible interpretation and the concept of sacramentality. The paper traces the pervasive consequence in this thinking.

This study investigates teachers’ attitudes toward value systems in the context of multicultural education. It highlights the importance of a functioning multi-cultural school as well as that of ongoing work with value systems. The aim of the study is to build on the existing body of research that addresses multicul-tural education in relation to schools’ value systems.Two theories have been used for this study; primarily critical multiculturalism and also the frame factor theory (ramfaktorteorin). A survey of 14 questions was conducted and the data collected was analysed quantitatively. The survey was separated into three sections: substantive questions, questions related to didactics in religious education, and questions about teachers’ attitudes toward value systems. Multicultural education was a theme throughout the survey.The study found that most in-service teachers believe that it is important to actively implement multicultural education and that the basis of a successful multicultural school is the incorporation of a working value system.The study concludes that it is crucial that teachers and students are provided with an understanding of what a functioning multicultural school and a multi-cultural society look like. Without this understanding there will continue to be a gap in society that has the potential to manifest itself as an “us and them” mentality. More work around value systems as well as more professional de-velopment for in-service teachers around multicultural education is essential, as the study revealed a lack of understanding and/or disinterest from some in-service teachers.
Denna studie undersöker lärares attityd till värdegrunden i samband med en mångkulturell undervisning. Den belyser även vikten av en fungerande mång-kulturell skola och vikten av ett aktivt värdegrundsarbete. Syftet med studien är att bygga vidare på tidigare forskning som berör mångkulturell utbildning i förhållande till skolans värdegrund.Jag har använt mig av två olika teorier genom undersökning. Den första och huvudsakliga teorin var kritisk mångkultur och den andra var ramfaktorteorin.Som metod har jag använt mig av kvalitativ enkätundersökning i form av 14 frågor. Enkäten var indelad i tre delar, sakfrågor, frågor gällande religionsdi-daktik samt en sista del som innefattade frågor om lärares attityd till värde-grunden. Mångkulturell utbildning var ett genomgående tema genom alla frå-geställningar.Resultatet visar att verksamma lärare till största del tycker det är viktigt att aktivt jobba för en mångkulturell undervisning och att grunden till en lyckad skolform av detta slag tar sitt avstamp i ett väl fungerande värdegrundsarbete.Slutsatsen av undersökningen visar på vikten av att lärare och elever blir till-godosedda kunskap kring hur en fungerande mångkulturell skola och samhälle ser ut. Utan den kunskapen kommer det skapas klyftor mellan samhällets in-vånare i form av vi och dem istället för att bara benämna alla samhällsmedbor-gare som ett inkluderande vi.Vidare implikationer till skolan som verksamhet. Lärare såväl som elever be-höver kunskap kring vad mångkultur innebär och hur ett fungerande mångkul-turellt samhälle ser ut. Detta börjar med ett gediget arbete kring värdegrunden och fortbildning för verksamma lärare inom mångkulturell undervisning. Detta är av stor vikt då det framkom på en del ställen i undersökningen att det före-kommer en del kunskapsbrist och ointresse från verksamma lärare idag.

In December 22, 2010, the hockey clubs AIK and Djurgården played against each other in front of an audience of more than 11 000 people in Ericsson Globe Arena, Stockholm. Although it was one of the biggest games of the year, afterwards no one was talking about the actual game on the ice. The reason; several times during the game, hooligans from both sides started big quarrels and the hockey dome felt more like a war scene than a place for a hockey game. From a branding point of view, and along with similar incidents from the past, the night in December did not create a good situation for AIK and their image.   Therefore, in this essay I want to investigate how AIK communicated through the crisis. I also want to evaluate whether their communication was good or bad from the perspective of different crisis communication theories. The essay’s research questions are: How did media describe the crisis and AIK´s part in it? What effect did AIK´s previous history of similar problem have on the ongoing crisis? How did AIK communicate through the crisis? How was AIK´s image affected by the crisis? What did AIK do well/what could AIK have done better? To be able to answer these questions, several news articles from the sports paper “Hockeyexpressen” has been analyzed as well as a text from AIK itself. The answers from the analysis has then been weighed against Hearit´s and Benoit´s theories on apologia as well as Coombs theory on the impact from previous crisis. An important conclusion is that AIK protects its image during the crisis by using the strategy “shifting the blame”. AIK also redefines the picture of a true supporter by questioning the acts of some of their so called “fans”. AIK´s redefinition also serve to correct the news papers misleading use of different epithets on the same category of people. However, although their image stays more or less intact AIK fail to communicate the need of a broader responsibility from the society when it comes to the problems caused by sports related hooliganism.

Kunskapsöversiktens syfte och frågeställning har för avsikt att undersöka hur lärare kan arbeta språkutvecklande i religionskunskap. Avsikten har varit att fördjupa oss i hur undervisning i religionskunskap kan främja elevers skolframgång med hjälp av språkutveckling. Bakgrunden till vår frågeställning är att vi såg en brist i hur man jobbar språkinriktat i religionskunskapen ute på vår VFU, med särskilt fokus på läsförståelse, ordförråd och samtalsinteraktion i enlighet med en ämnesdisciplin.  För vår undersökning har vi använt oss av såväl nationell som internationell forskning för att hitta relevans i vår sökning. Resultatdelen valde vi att dela in i tre delar. Läsförmåga, begrepp och ordförråd samt samtal är de språkdidaktiska perspektiv vi valt att fokusera på. Målet är att få fram värdet av att eleverna bildar sig förmågor i det ämnesspecifika språket för att kunna erövra ämnet. Resultatet av vår kunskapsöversikt visar att både språk- och kunskapsutveckling inom ämnet förstärks och fördjupas när elever i religionskunskapen får arbeta aktivt och processinriktat. För en sådan utveckling behövs en väl reflekterad och medveten didaktisk planering från lärarens sida. Forskning visar att en undervisning med fokus på språkutveckling gynnar alla elever i alla ämnen. Våra forskningsområden är konkret religionsdidaktik och språkutveckling.

This thesis considers how Samson Occom and Joseph Johnson, Mohegan writers in Early America, used the hymns of English hymnodist, Isaac Watts. Each chapter traces how either Samson Occom or Joseph Johnson's adapted Isaac Watts's hymns for Native communities and how these texts are sites of affective sovereignty.

MARQUES, Janote Pires. Festas de negros em Fortaleza territórios, sociabilidades e reelaborações (1871-1900). 2008. 225 f. Dissertação (Mestrado em História) - Universidade Federal do Ceará, Departamento de História, Programa de Pós-Graduação em História Social, Fortaleza-CE, 2008.
Submitted by Raul Oliveira (raulcmo@hotmail.com) on 2012-06-25T16:03:06Z No. of bitstreams: 1 2008_Dis_JPMarques.pdf: 4830224 bytes, checksum: 48103d482d95f3cb138d4c159b403f8f (MD5)
Approved for entry into archive by Maria Josineide Góis(josineide@ufc.br) on 2012-06-25T16:07:13Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2008_Dis_JPMarques.pdf: 4830224 bytes, checksum: 48103d482d95f3cb138d4c159b403f8f (MD5)
Made available in DSpace on 2012-06-25T16:07:13Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2008_Dis_JPMarques.pdf: 4830224 bytes, checksum: 48103d482d95f3cb138d4c159b403f8f (MD5) Previous issue date: 2008
Nas últimas décadas do século XIX, Fortaleza passou por grandes transformações urbanas, sociais e políticas. Nesse contexto, as manifestações culturais festivas negras que ocorriam na cidade sofreram perseguições, preconceitos e tentativas de cerceamento. Para resistir, essa cultura negra revelou constantes reelaborações e ressignificações a partir das vivências dos sujeitos que atuavam nessas festas. Esta pesquisa trata mais especificamente de algumas dessas práticas culturais negras, como as coroações de reis negros na Irmandade de Nossa Senhora do Rosário dos Homens Pretos de Fortaleza, os autos de rei congo que eram encenados nas praças e terrenos murados, os sambas e os maracatus que existiam em vários pontos na capital da Província/Estado do Ceará. Além disso, a proposta é tentar perceber as diversas dimensões presentes nessas festas de negros, ampliando, portanto, a visão de que eram apenas diversões e buscando percebê-las também como espaços de sociabilidades e de reelaborações culturais, bem como poderosos instrumentos dos negros para a conquista de territórios físicos e simbólicos na cidade.

This history of Samoa breaks new ground in using largely neglected Samoan and German language sources. The history examines the relationship between spiritual and temporal power in Samoa and concentrates on Samoan motivations and Samoans themselves. The narrative focuses most particularly on the aitu Nafanua - a powerful female ancestor god whose will and suggestions, received through her spirit mediums, enabled the family she speaks through to take action and bring about changes in the Malo or Government. She acts not only as harbinger of change, but also spiritually legitimizes changes in the Samoan polity...

La Ruah YHWH joue un rôle important dans la transformation créative de l’univers et des entités actuelles; cependant, une réflexion concernant les modalités de ce rôle reste à développer. La théologie processuelle offre une plateforme à partir de laquelle sont examinées diverses facettes des rôles que peut jouer la Ruah YHWH dans un monde où le chaos semble dominer. L’objectif de ce mémoire est justement d’explorer la Ruah YHWH dans son rôle de transformation créative au service, ultimement de l’ordre, de la paix et de l’harmonie dans le monde, les communautés, la vie des entités actuelles, etc. Le Chapitre 1 passe en revue des notions clés de la théologie processuelle. Le concept des “entités actuelles” est d’abord défini. Sont ensuite examinées les différentes phases du devenir d’une entité actuelle. Finalement, les concepts de “créativité” et de “transformation”, dans une perspective de la Ruah YHWH font l’objet d’observations attentives avant d’aborder « trois natures » de Dieu, à savoir primordiale, conséquente, et superjective. Le Chapitre 2 s’intéresse à la péricope centrale de ce mémoire : Juges 13:24-14:20. Le découpage de la structure de cette péricope est basé sur des critères de critique textuelle et d’analyse syntaxique. La première analyse s’attarde aux difficultés que le texte hébreu présente, alors que la deuxième met l’accent sur l’organisation structurelle des propositions grammaticales des versets. Les deux analyses me permettent ensuite de proposer une traduction du péricope. Le Chapitre 3 se veut une application de ce qui a été élaboré au Chapitre 1 sur la péricope analysée au Chapitre 2. Ce troisième chapitre permet de mettre en pratique une approche processuelle originale développée par Robert David dans son livre Déli_l’ ÉCRITURE. Dans la foulée des chapitres qui le précèdent, le Chapitre 4 propose quelques principes herméneutiques contemporains pouvant éclairer le rôle de la Ruah YHWH dans l’avancée créative du monde : vie, amour, et paix.
The Ruah YHWH plays a key role in the creative transformation of both the universe and actual entities; however, that role has still to be developed. Process theology, of which I shall endeavour to define some important notions in Chapter 1, offers a platform I shall attempt to build upon in order to examine such an important role in a chaotic world. The aim of this dissertation is to explore the Ruah YHWH in Her role of creative transformation, which I argue to ultimately be that of bringing order, peace, and harmony in the world, communities, the life of actual entities, etc. Chapter 1 is an overview of some key notions of process theology: first, the concept of “actual entities” is defined. Secondly, I examine the phases of concrescence in the becoming of an actual entity. And finally, I look at the concepts of creativity and transformation in the perspective of the Ruah YHWH prior to examining the “three natures” of God, primordial, consequent, and superjective. Chapter 2 defines the pericope of this dissertation: Judges 13:24-14:20. The structure of the pericope is based upon the methods of textual criticism and syntactical analysis. While the first examination deals with some difficulties the original Hebrew text presents, the second deals with the structural organization of the verses grammatical propositions. The two examinations allow me to propose a translation of the pericope. Chapter 3 is an application of what was laid out in Chapter 1 on the pericope established in Chapter 2. In the course of the third chapter, I employ an innovative (original) processual approach developed by Robert David in his recent book Déli_ l’ÉCRITURE. Then, Chapter 4 proposes, out of the preceding chapters, some contemporary hermeneutical principles which enlighten the role of the Ruah YHWH in the creative transformation of the world: life, love, and peace.

La Ruah YHWH joue un rôle important dans la transformation créative de l’univers et des entités actuelles; cependant, une réflexion concernant les modalités de ce rôle reste à développer. La théologie processuelle offre une plateforme à partir de laquelle sont examinées diverses facettes des rôles que peut jouer la Ruah YHWH dans un monde où le chaos semble dominer. L’objectif de ce mémoire est justement d’explorer la Ruah YHWH dans son rôle de transformation créative au service, ultimement de l’ordre, de la paix et de l’harmonie dans le monde, les communautés, la vie des entités actuelles, etc. Le Chapitre 1 passe en revue des notions clés de la théologie processuelle. Le concept des “entités actuelles” est d’abord défini. Sont ensuite examinées les différentes phases du devenir d’une entité actuelle. Finalement, les concepts de “créativité” et de “transformation”, dans une perspective de la Ruah YHWH font l’objet d’observations attentives avant d’aborder « trois natures » de Dieu, à savoir primordiale, conséquente, et superjective. Le Chapitre 2 s’intéresse à la péricope centrale de ce mémoire : Juges 13:24-14:20. Le découpage de la structure de cette péricope est basé sur des critères de critique textuelle et d’analyse syntaxique. La première analyse s’attarde aux difficultés que le texte hébreu présente, alors que la deuxième met l’accent sur l’organisation structurelle des propositions grammaticales des versets. Les deux analyses me permettent ensuite de proposer une traduction du péricope. Le Chapitre 3 se veut une application de ce qui a été élaboré au Chapitre 1 sur la péricope analysée au Chapitre 2. Ce troisième chapitre permet de mettre en pratique une approche processuelle originale développée par Robert David dans son livre Déli_l’ ÉCRITURE. Dans la foulée des chapitres qui le précèdent, le Chapitre 4 propose quelques principes herméneutiques contemporains pouvant éclairer le rôle de la Ruah YHWH dans l’avancée créative du monde : vie, amour, et paix.
The Ruah YHWH plays a key role in the creative transformation of both the universe and actual entities; however, that role has still to be developed. Process theology, of which I shall endeavour to define some important notions in Chapter 1, offers a platform I shall attempt to build upon in order to examine such an important role in a chaotic world. The aim of this dissertation is to explore the Ruah YHWH in Her role of creative transformation, which I argue to ultimately be that of bringing order, peace, and harmony in the world, communities, the life of actual entities, etc. Chapter 1 is an overview of some key notions of process theology: first, the concept of “actual entities” is defined. Secondly, I examine the phases of concrescence in the becoming of an actual entity. And finally, I look at the concepts of creativity and transformation in the perspective of the Ruah YHWH prior to examining the “three natures” of God, primordial, consequent, and superjective. Chapter 2 defines the pericope of this dissertation: Judges 13:24-14:20. The structure of the pericope is based upon the methods of textual criticism and syntactical analysis. While the first examination deals with some difficulties the original Hebrew text presents, the second deals with the structural organization of the verses grammatical propositions. The two examinations allow me to propose a translation of the pericope. Chapter 3 is an application of what was laid out in Chapter 1 on the pericope established in Chapter 2. In the course of the third chapter, I employ an innovative (original) processual approach developed by Robert David in his recent book Déli_ l’ÉCRITURE. Then, Chapter 4 proposes, out of the preceding chapters, some contemporary hermeneutical principles which enlighten the role of the Ruah YHWH in the creative transformation of the world: life, love, and peace.

This research was encouraged by the need for Christian religious-ethical principles for counselling of HIV/Aids patients and their families within a multi-religious environment. During his lifetime the researcher was a member of Professional Family Care, a multi-religious and multi-disciplinary organization assisting HIV/Aids patients in Middelburg, Mpumalanga. The aim of the study is to highlight the sexual ethos of people from a Christian ethical perspective by means of the example of the character Samson in the book of Judges (Jd 13-16), in order to derive sexual-ethical principles for counselling. The hypothesis is that an ethical relationship exists between the rebelliousness in Samson’s life, and his sexual conduct. A similar relationship can be identified in our current society as a result of the negligence of healthy religious-ethical norms. A socio-rhetorical approach has been applied to explore various textures found in the Samson saga. After a discussion of Old Testament ethics as a subject, emphasis was laid on analysing the intra-textual, ideological, social and cultural, and holiness structures of the Samson saga. HIV/Aids as a social problem is discussed, primarily by means of relevant statistics. Professional Family Care implements an eco-systemic model, viz. an integrated approach involving medical professions, social workers, and religious leaders from all the religions involved. The principles of this approach are explained. After the religious-ethical perspectives of various religions have been highlighted, final conclusions are drawn. The ethical conduct of individuals normally mirrors the dominant ideological framework of the society in which they live. The sexual-ethical conduct of Samson, within its context, and the ethical principles, which can be deduced from that for the current context of Middelburg, Mpumalanga, clearly indicate that a relationship exists between the violation of sexual-ethical norms of the society as well as the consequences thereof for individuals and the broader community. In the light thereof both the positive and negative conduct of Samson have been implemented to formulate basic principles for counselling.
Prof. Johan Coetzee

Abstracts in English, Xhosa and Afrikaans.
Using an interdisciplinary and multidisciplinary approach, this study investigates the eco-theological contributions of three main interlocutors from East and Southern Africa, namely Samson Gitau, Kapya Kaoma and Jesse Mugambi, all of whom are African theologians. The three theologians seek to address ecological degradation from an African ecological perspective, by drawing on African Indigenous Knowledge Systems and African Christianity and Religiosity. The contributions of the three theologians in their respective chapters enable the study to identify the systems and practices that are under-researched and not utilised even though they are ecologically sensitive systems. Owing to a number of factors, African Indigenous Wisdom Knowledge Systems have not been adequately explored. African Indigenous Wisdom is a body of knowledge systems with ecological overtones. From a theological and African religiosity perspective, Gitau, Kaoma and Mugambi highlight the need for natural theology to be adopted by the Church as an institution. Gitau stresses the importance of relations based on the African concept of God, humanity and creation. The study addresses the gap in the existing knowledge by drawing on the main interlocutors to investigate the ecological crisis and by adopting an interdisciplinary and multidisciplinary approach. According to this approach, as applied by Gitau, Kaoma and Mugambi, the indigene’s systems are not adequately explored and churches in Africa are ecologically insensitive. African churches ought to embrace Indigenous Wisdom Knowledge Systems and form an African eco-theology. The study has brought to the fore the ecological overtones of African religious belief systems and African Christianity that, together, provide the basis for Christian ecological ethics inside and outside the faith community. Gitau, Kaoma and Mugambi condemn the Church as an institution and other voices for not taking a leading role in addressing contemporary ecological issues.
Olu phando lusebenzisa iindidi ngeendidi zophando, esi sifundo siphanda ngegalelo labangeneleli abathathu – uGitau, uKaoma kwakunye noMugambi – kwela candelo lengqiqo-buThixo eligqale kulwalamano oluphakathi kwenkolo nendalo. Bobathathu ke aba baziingcali zengqiqo-buThixo zase-Afrika. Ezi ngcali zontathu zijongene nokuthotywa kwesidima sendalo, kwakunye nokonakaliswa kwayo, besebenzisa ukuqonda kwase-Afrika, betsala kwizimvo zeeNkqubo Zolwazi Lwemveli Lwama-Afrika, ubuKhristu ngokwama-Afrika kwakunye nenkolo. Igalelo lengcali nganye, ngokwezahluko abathe bazibhala, libangela olu phando luzibone izithuba ezikhokhelela kwiinkqubo nezithethe ezingaphandisiswanga, nezingasetyenziswayo, nangona zona ziyihlonipha indalo. Ngenxa yeemeko ngeemeko, ulwazi lwesintu alunikwanga ngqalelo ngokwaneleyo. Xa kujongwa intlalo ngokwesintu, kuyacaca ukuba ulwazi lwesintu lulwazi olucwangcisekileyo, olukwaquke nolondolozo lwendalo. Xa sisondela kulo mba wolondolozo lwendalo ngokwengqiqo-buThixo, uGitau, uKaoma kwakunye noMugambi bagxininisa ukubaluleka kwecandelo lengqiqo-buThixo elijongene nokutyhileka kukaThixo endalweni, kwakunye nokwamkelwa kweli candelo emabandleni onke, kwiimvaba zonke, nakwinkolo yesintu. UGitau ugxininisa ukubaluleka kobudlelwane obusekwe kwindlela uThixo abonwa ngayo ngama-Afrika, kuluntu nakwindalo. Olu phando luzama ukuvala isikhewu esikulwazi olukhoyo ngokufumana ukuqonda kwaba bangeneleli bathathu, ngenjongo yokujongana nolondolozo lwendalo olusebenzisa iindidi ngendidi zokuphanda. Le nkqubo yophando phakathi kwamacandelo ngamacandelo isetyenziswa nguGitau, uKaoma kunye noMugambi ibonakalise inyani yokuba iinkqubo zesintu azihlolisiswanga ngokwaneleyo kwaye iinkonzo zaseAfrika aziyiniki ngqalelo indalo, kwaye kufuneka zamkele ulwazi lwesintu ukuze kwakheke icandelo lengqiqo-buThixo elingqale kulo mba wolondolozo lwendalo ngokwase-Afrika. Olu phando luveze into yokuba inkolo yesintu kunye neenkonzo zase-Afrika zilufanele ulondolozo lwendalo, kwaye imigaqo yokuziphatha yamaKhristu malunga nolu londolozo ezinkonzweni nasekuhlaleni, lusekwe phezu kwazo. UGitau, uKaoma kwakunye noMugambi bayalikhalimela ibandla lamaKhristu, kunye nezinye izimvo ezichazwayo kolu phando, ngokungathathi nxaxheba ikhokelayo ekulungisweni kwemiba yangoku yolondolozo lwendalo.
Volgens 'n interdissiplinêre en multidissiplinêre benadering ondersoek hierdie studie die ekoteologiese bydraes van drie Afrika-teoloë uit Oos- en Suider-Afrika, naamlik Samson Gitau, Kapya Kaoma en Jesse Mugambi. Hierdie drie teoloë beskou die kwessie van ekologiese agteruitgang uit 'n Afrika- ekologiese perspektief en put uit inheemse Afrika- kennisstelsels en die Afrika-Christendom en religiositeit. ʼn Ondersoek na die bydraes van elke teoloog, elkeen s’n in ʼn afsonderlike hoofstuk, bring stelsels en praktyke aan die lig wat nog nie genoegsaam nagevors is nie, en nie gebruik word nie, alhoewel dit ekologies sensitiewe stelsels en praktyke is. As gevolg van verskeie faktore is inheemse Afrika- wysheid-en-kennisstelsels nog nie voldoende ondersoek nie. Inheemse Afrika-wysheid-en- kennisstelsels is kennisstelsels met 'n ekologiese ondertoon. Uit 'n teologiese perspektief dring Gitau, Kaoma en Mugambi daarop aan dat die Kerk as 'n instelling die ekologiese teologie volgens Afrika-religiositeit aanvaar. Gitau beklemtoon die belangrikheid van verhoudings wat op die Afrika-konsep van God, menslikheid en skepping gebaseer is. Hierdie studie vul 'n leemte in die bestaande kennis aan deur uit die primêre gespreksgenote se kennis te put om die ekologiese krisis deur ʼn interdissiplinêre en multidissiplinêre benadering aan te pak. Volgens hierdie benadering, wat deur Gitau, Kaoma en Mugambi volg word, is inheemse kennisstelsels nog nie na behore ondersoek is nie, is kerke in Afrika ekologies onsensitief, en moet hulle inheemse wysheid-en-kennisstelsels omhels om 'n Afrika-ekoteologie te ontwikkel. In die studie tree die ekologiese toonaard van die Afrika- gelowe en die Afrika-Christendom na vore, wat saam die grondslag vir ʼn Christelike ekologiese etiek binne en buite die geloofsgemeenskap vorm. Gitau, Kaoma en Mugambi veroordeel die Kerk as 'n instelling en ander stemme omdat hulle nie 'n leidende rol in die aanpak van hedendaagse ekologiese kwessies speel nie.
Philosophy, Practical and Systematic Theology
M.Th (Systematic Theology)

The lives of women are largely hidden in the Old Testament. New archaeological investigationsinto the households of Iron Age I have brought forward new evidence that sheds light on theauthority status and roles of women in the pre-monarchic tribal community. Conventional theory perceives that women were always oppressed and marginalised under a malevolentsystem of male rule in the Bible. The evidence indicates differently. Investigations in thedomestic sphere, where the household processes were under women’s control and management, imply that women held authority that was equal to male power in the public domain. It has been revealed that women held significant positions in the public sphere as well.This study, therefore, is an investigation into women’s status and the wide-ranging socioeconomicand religious roles they held within a system of male rule that allowed women theirauthority and autonomy in a unique period of Israelite history.
Biblical and Ancient Studies
M. Th. (Biblical Archaeology)