Дисертації з теми "POLIDAR"

Об’єктом розробки і дослідження є процес представлення інформації в доступній та простій формі. Як предмет дослідження розглядається розробка ефективного програмного забезпечення для динамічного адаптивного представлення інформації. Мета роботи – дослідження і розробка структури та програмного забезпечення для динамічного адаптивного представлення контенту. Проаналізовані сучасні системи створення та управлення контентом. Виявлено, що жодна із проаналізованих універсальних CMS систем не відповідають вимогам для зручного динамічного адаптивного представлення інформації, оскільки вони мають ряд суттєвих недоліків, які виправити можливо лише через переписування значних фрагментів програмного коду самих систем. Тому для полегшення розробки за основу було взято інформаційно-комунікаційну систему «ПОЛІДАР». Данна система дає змогу легко запровадити систему авторизації на сайті, підключити систему завантаження файлів та багато інших готових рішень. Розроблено функціонал ADAPTIVE CMS системи «ПОЛІДАР», який містить в собі усі необхідні інструменти для динамічного адаптивного представлення контенту.
The object of development and research is the process of presenting information in an accessible and simple form. The subject of the research is the development of effective software for dynamic adaptive presentation of information. The purpose of the work - research and development of structure and software for dynamic adaptive presentation of content. Modern content creation and management systems are analyzed. It was found that none of the analyzed universal CMS systems do not meet the requirements for convenient dynamic adaptive presentation of information, because they have a number of significant shortcomings that can be corrected only by rewriting large fragments of program code of the systems themselves. Therefore, to facilitate the development, the information and communication system "POLIDAR" was taken as a basis. This system allows you to easily implement an authorization system on the site, connect a file download system and many other ready-made solutions. The ADAPTIVE CMS functionality of the POLIDAR system has been developed, which contains all the necessary tools for dynamic adaptive presentation of content.
Объектом разработки и исследования является процесс представления информации в доступной и простой форме. В качестве предмета исследования рассматривается разработка эффективного программного обеспечения для динамического адаптивного представления информации. Цель работы - исследование и разработка структуры и программного обеспечения для динамического адаптивного представления контента. Проанализированы современные системы создания и управлення контентом. Выявлено, что ни одна из проанализированных универсальных CMS систем не соотведствуют требованиям удобного динамического адаптивного представления информации, поскольку они имеют ряд существенных недостатков, которые исправить можно только через переписывание значительных фрагментов программного кода самих систем. Поэтому для облегчения разработки за основу было взято информационно-коммуникационную систему «ПОЛИДАР». Данная система позволяет легко внедрить систему авторизации на сайте, подключить систему загрузки файлов и много других готовых решений. Разработан функционал ADAPTIVE CMS системы «ПОЛИДАР», который содержит в себе все необходимые инструменты для динамического адаптивного представления контента.

Метою даної розробки, яка на даний час успішно завершена та впроваджена, було створення для вказаної СЕД сервісу взаємодії з фізичними та юридичними особами, які звертаються до установ у яких функціонує дана система.

Відомо, що досить складно розробити систему запитань, які були б об'єднані єдиним дослідницьким задумом та спрямовувались на з'ясування кількісно-якісних характеристик об'єкта і предмета аналізу. Також, не менш проблематичною задачею є складання запитів та звернень, особливо до органів влади, адже їх формулювання мають бути зрозумілими для чиновників, і не мати формальних ознак для підстави відмовити у розгляді. Тому, з метою автоматизації даного процесу було створено інтелектуальний функціонал Polidar CRM.

Polidar ISAAPID – інтелектуальна система для автоматичного аналізу та обробки інформаційних даних в середовищі котрої здійснюється збір, форматування, перевірка та інтерактивна взаємодія з інформаційними масивами, з котрих формуються різні напрямки, відповідно до заданих користувачами алгоритмів реалізації з параметрами їх запитів.

This compilation thesis concerns how an educator task in Swedish police education context can be understood as individual and collective meaning making and professional development. The main actors in this thesis are police teachers, police supervisors and field training officers (FTOs), and they have a mutual task in educating new police officers and hence preparing for a complex occupation. However, due to varied educating preparations these three groups of police educators seem to perform their task with different prerequisites in a constantly revised and developed Swedish police education. During the last twenty years research and literature regarding occupational and professional education concern, among other issues, professional development and professionalization, frequently from a learner orientated and lifelong learning perspective. Hence, as ideas of transferring occupational knowledge from person to person increasingly appears to be regarded as obsolete, internship education through supervising pedagogies seems to have evolved during the last decades. The rarely investigated intra-professional educators (e.g., police officers educating new police officers) have an important role in this kind of learning process, especially due to socialisation phenomena frequently described in worldwide research regarding the police occupation. The conceptions of Swedish intra-professional police educators are investigated through an exploratory and qualitative design using mainly focus-group interviews and with a reflexive approach and hermeneutic analyse models. Viewed through a theoretical framework based on meaning making, reflexivity and thought styles/thought collectives, the findings disclose that the Swedish police educators clearly share similar views on pedagogies although they have disparate preparations before the task. Their conceptions reveal how the police educating task works as an incentive for increased insights in the police task, as well as in the educating task. These findings are also conceptualized as a collective process in interacting with police students and police probationers, with reflexivity as a main tool for meaning making, especially in the educating task. In conclusion this thesis argues how the conceptions of the Swedish police educators can vitalize the discussion about how police educators better can be prepared, especially through courses with reflexive pedagogies. The conclusion also emphasizes on how the positive, reflexive and creative intentions within the intra-professional police educators can be used as a role model and as an incentive in developing the Swedish police force, and that these ideas can be applied on other occupations and professions.
I en stor fyrkantig soffgrupp i ett fikarum på Polishögskolan i Solna runt år 2002, fördes stafettsamtal om problembaserad undervisning. Lärare, chefer och ibland städpersonal eller administrativ personal deltog genom att gå in och ut ur dessa samtal beroende på vilka andra sysslor som pockade på. I denna fyrkant skapades på något sätt både pedagogik och pedagoger, av både erfarna och oerfarna utbildare. Detta skedde främst genom utbyte av erfarenheter av lyckade och mindre lyckade undervisningsaktiviteter i syfte att skapa mening i ett för många av deltagarna okänt utbildningskoncept, ofta genom användandet av begreppet reflektion. Stafettsamtalen kan beskrivas som del av en process eller ett förlopp där något framåtskrider och utvecklas, i detta fall polisutbildarnas kunskapande och meningsskapande om polisutbildning. Den meningsskapande processen placerades inom ramen för den nya reviderade polisutbildningen, som satts i spel 1998. Polisutbildningen skulle nu bygga på en problembaserad pedagogik (Colliver, 2000; Hmelo-Silver, 2004) och initialt utföras av i huvudsak yrkespraktiker med begränsad pedagogisk erfarenhet eller utbildning, vilket genererade oväntade problem som krävde snabba lösningar. De första åren från 1998 innebar många problem med både frustrerade lärare och polisstudenter, vilket en utvärdering visade (Rikspolisstyrelsen, 2000). Denna situation skapade ändå en pragmatisk men reflekterande utbildningskultur där studenternas lärande till poliser till stor del var i fokus (Polishögskolan, 2014b). De lärare som hade polisiär bakgrund, i denna avhandling benämnda ”polislärare”, fick en framträdande roll för att fungera som en brygga mellan yrkeserfarenhet och teoretisk/praktisk kunskap, trots att få av de utbildande poliserna hade pedagogisk utbildning eller någon längre erfarenhet av att undervisa. Vissa polislärare visade också en brant utvecklingskurva gällande förmågan att undervisa, medan andra misslyckades helt och försvann lika snabbt som de kom. Denna beskrivning bygger på min egen upplevelse av händelseförloppet, för jag satt också där i fyrkanten, som nyanställd lärare i muntlig och skriftlig framställning, erfaren gällande undervisning men helt okunnig om polisverksamhet. Lärarna på Polishögskolans gemensamma uppdrag var att på bästa sätt förbereda polisstudenter för en introduktion in i en polisiär yrkesverksamhet och yrkeskultur (Crank, 2004; Lauritz, 2009). Ett polisyrke som många i samhället har en uppfattning om, och som visat sig vara ett i många avseenden komplext uppdrag. Manning (2010) har under årtionden ägnat sig åt att belysa polisarbetets komplexitet och förändring. Han menar bland annat att polisarbetet kan ses utifrån ett dramaturgiskt perspektiv där poliser förväntas 2 fatta svåra beslut baserat på subjektiva omdömen i en offentlig miljö, och i hög grad beroende av samarbetet med kollegor och allmänheten: Policing is both an individual and collective performance, based on faceto-face interactions, public deference, and societal validation of the collective representation. The process of interaction is the product of policing, and the consequences of these interactions are the most consequential outcomes of policing. (2010, s. 183) Polisuppdraget har också förändrats under de senaste trettio åren, från reaktivt till proaktivt allteftersom samhället ökat kraven på polisen via problembaserat långsiktigt polisarbete (Fielding, 1988; Macvean & Cox, 2012; Paoline & Terrill, 2007). Uppdraget kan dessutom sägas vara motsägelsefullt, med å ena sidan den repressiva aspekten att upprätthålla lag och ordning och å andra sidan vara en service och trygghet för medborgarna (Petersson, 2015). Litteraturen beskriver också att många av de kunskaper som krävs för att lösa snabbt uppkomna situationer är svåra att utveckla på ett utbildningscampus utan kräver kontakt med yrkespraktiken (Chan et al., 2003). Ur detta perspektiv blir det därför synnerligen intressant hur sådan kunskap utvecklas och frodas i utrymmet mellan utbildning och yrkespraktik. Vidare, även om forskningen visar att det finns poliser som är olämpliga och har stora svårigheter att hålla sig professionella i detta uppdrag, finns det berättelser om poliser som klarar av att upprätthålla den professionella etiken i svåra situationer. Det finns alltså uppenbarligen poliser som kan vara empatiska, men ändå tydliga och handlingskraftiga, repressiva men ändå professionella, goda kollegor som ändå kan säga ifrån och anmäla om något fel begåtts. Litteratur om polisyrket berör även fenomen som sammanhållning, kamratskap, konformitet, kåranda, alienation, övervåld, rasism, stress, posttraumatisk stress, korruption och lämplighet (Crank, 2004; Lauritz & Karp, 2013; Van Maanen, 1975). Litteraturen ger också exempel på antiintellektualism inom polisen, där handlingskraft är normen och reflektionsförmåga ses som en svaghet (Crank, 2004; Granér, 2004, s. 214). Det finns också beskrivet hur konkret yrkeskunskap byggd på sunt förnuft (common sense knowledge) uppmuntras under polisutbildningen, vilket grundar sig i polisarbetets oförutsägbarhet och därmed riskfylldhet; man måste kunna lita på att kollegan finns där och agerar när fara uppstår. Där skildras också hur sunt-förnuft-kunskap konstitueras i rutinartat småprat mellan uppdragen i det dagliga polisarbetet, till exempel genom utbyte av dråpliga anekdoter från polisarbetet (”war stories”) (McNulty, 1994). Blivande poliser beskriver också sitt första möte med poliskollektivet som välkomnande och omslutande, speciellt avseende det vardagliga småpratet kollegor emellan (Ekman, 1999: Lauritz, 2009). Här har studier också visat på ett polisyrke med ökad etisk medvetenhet, där nya poliser faktiskt kan fungera 3 som förändringsagenter mot en positiv utveckling av poliskulturen utifrån dessa höjda samhälleliga krav (Chan et al., 2003; Granér, 2004; Reid, 2015). Efter att ha tagit del av ovanstående litteratur, väcktes mitt intresse för olika perspektiv på polisutbildarnas betydelse för hur lärandet till ett polisyrke går till, och vilken betydelse detta får för en förmodat lärande organisation (Andersson Arntén, 2014; Bergman & Jansson, 2010). Runt 2006 gjorde jag en första genomgång av forskning om polisutbildning. Då upptäcktes en lucka i forskning om yrkesutbildare som aktiva subjekt i sitt yrkeslärande (Se Webster-Wright, 2009), i synnerhet studier av poliser som är polisutbildare. Speciellt noterade jag en avsaknad av svensk forskning på hur polisutbildare hanterar frågorna ovan och hur de ser sig på sig själva som utbildare i detta sammanhang. Ett kunskapsintresse började på så sätt mejslas fram och blev inledningen till ett explorativt forskningsprojekt inom yrkesutbildningsfältet, ett projekt som skulle pågå i över tio år. Slutresultatet blev denna doktorsavhandling om polisers individuella och kollektiva upplevelser av uppdraget som polisutbildare och presenteras i form av sammanläggning av en redan publicerad licentiatuppsats om polislärare (delstudie ett) samt två artiklar rörande aspiranthandledare (delstudie två), och aspirantinstruktörer (delstudie tre). Jag menar att denna avhandling kan vara intressant även för andra yrkesutbildningar, både vad gäller frågor om grundutbildning såväl som vidareutbildning, men även rörande förändring, utveckling och lärande i en yrkespraktik. Kunskapsbidraget är främst empiriskt eftersom polisutbildare, internationellt och i Sverige, i begränsad omfattning har undersökts. Avhandlingen bidrar också i metodologiskt avseende då främst intervjuer i fokusgrupper använts, vilket är ovanligt i polisforskning. Dessutom tillämpas ett teoretiskt ramverk baserat på idéer från bland annat John Dewey, Jennifer A. Moon och Ludwik Fleck, i en kombination som kan vara en inspiration för andra liknande studier med fokus på utvecklingsprocesser i yrkesutbildning och yrkesverksamhet.

Ce travail porte sur l'obtention et la caractérisation de composites polymères à charges organiques et inorganiques obtenus par polymérisation radicalaire in situ de monomères dans une matrice organique de type cellulose ou inorganique de type silicate. Avec la cellulose, les monomères retenus sont d'abord des dérivés vinyliques de type acide (méth)acrylique et de comonomères tels que l'anhydride maléique, le styrène et le chlorométhylstyrène. Les produits sont caractérisés notamment par ATG et XRD. La conductivité électrique de ces composites en fonction de leur gonflement a été étudiée. La copolymérisation de l'anhydride maléique avec le dicyclopentadiène est ensuite étudiée dans le toluène et le dioxane. Ce type de copolymère n'avait pas été étudié jusqu'à présent. L'influence du type de solvant sur la conduite de la réaction est étudiée. La caractérisation des composites est effectuée par IR, XRD et microscopie SEM. L'interaction entre les composants est mise en évidence par XRD. Les composites à base de silicate sont obtenus par polymérisation radicalaire contrôlée après greffage de l'amorceur sur le support inorganique. Le greffage est caractérisé par IR. Les analyses XRD et IR mettent en évidence la prédominance du greffage du polymère à la surface du silicate. L'étude de la copolymérisation chlorométhylstyrène - méthacrylate d'hydroxyéthyle a été effectuée qui montre in fine l'influence du support sur la structure des copolymères. De même, les analyses XRD et IR révèlent la modification de la structure du silicate. La microscopie SEM met en évidence des structures homogènes. Une étude complète de dégradation thermique a été menée par ATG qui montre l'influence des différents polymères
The synthesis of organic-polymer or inorganic-polymer composites was a real challenge within the last decades due to the difficulty of optimally dispersing the reinforcing agent into the polymeric matrix. A method to solve this problem is the "in situ "polymerization. The first part of the experimental study deals with the synthesis of the polymer-cellulose composites. Cellulose-containing composites based on copolymers of acrylic acid with styrene, 4-chloro-methyl-styrene and maleic anhydride or based on copolymers of methacrylic acid with styrene and 4-chloro-methyl-styrene were prepared for proton conducting membranes. Next, cellulose composites with maleic anhydride – dicyclopentadiene copolymer matrix were obtained by “in situ” free-radical polymerization. The syntheses were carried out in two different solvents: toluene and dioxane, aiming to determine their influence upon both the polymerization process and properties of the resulting materials. To the best of our knowledge, studies concerning the preparation of this composite have not been published in the literature until now. The second part of the original contributions section is dedicated to the investigation of some polymer-layered silicates composites, using a commercial layered silicate (Cloisite 30B), modified with OH-containing quaternary ammonium salts. First, a new ATRP-based procedure to synthesize polymer-layered silicate composites involving a simpler method than those published in the literature up to now, was studied. The novelty of the methods consists in the one-step preparation of the ATRP initiating sites anchored onto the layered silicate by reacting the OH groups of the quaternary ammonium salt with chloroacetic anhydride, followed by the "in situ” ATRP of the monomer. This way several intermediate stages are eliminated. The last experimental study concerns the synthesis and characterization of a composite with an inorganic support (Cloisite 30B) and a polymeric matrix synthesized by the copolymerization of two different monomers with high reactivity: 2-hydroxyethyl methacrylate and 4-chloro-methyl-styrene. To our knowledge, there are no studies published in the literature describing the preparation of this composite until now. The obtained composite materials were characterized both structurally by FT-IR, NMR, XRD and SEM, and from the thermal behavior point of view by TGA-DSC-MS

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kvinnor inom polisen upplever sitt yrke. Inom polisyrket jobbar det ca 18 000 poliser varav 25 procent är kvinnor. Studien aktualiserar dels om kvinnliga poliser upplever eventuella könsskillnader, dels om de reflekterar över de rådande könsnormerna. Följande frågor belyses i studien: Vilka könsskillnader råder inom polisen? Hur synliggörs könsskillnaderna? Hur påverkar de rådande normerna yrkesutövandet? Kvalitativa intervjuer har använts, kvinnorna som medverkar i studien kommer från tre olika arbetsplatser och är av olika åldrar och befattningar inom polisen. De begrepp och teorier som ligger till grund för analysen är normer, Yvonne Hirdmans genus teori, Beverly Skeggs teori om respektabilitet och hur omvårdnad reproduceras, samt forskaren Berit Åbergs forskning om hur män och kvinnor inom polisen styrs in på olika arbetsuppgifter. Resultaten visar att kvinnliga poliser i många avseenden jämförs med sina manliga kollegor. Dock har studien visat att det råder en acceptans rörande genusskillnader hos de kvinnliga poliserna vilket gör att de själva inte reflekterar över normerna Reproduktionen av den manliga normen fortlöper då kvinnor inte ifrågasätter och synliggör de genusstrukturer som de möter.

Esta dissertação apresenta uma compreensão da reforma institucional do setor de segurança pública na China, com ênfase no período pós-1978, até o ano de 2014. O foco empírico da pesquisa recai especificamente sobre o modo de policiar, que compreende uma dimensão formal e outra informal. Evidências empíricas basearamse tanto em fontes bibliográficas, quanto em textos legais e documentos históricos traduzidos diretamente do idioma mandarim. O formato da pesquisa sociológica compreende uma elaboração teórico-metodológica de tipo compreensiva, amparada na abordagem histórica de investigação. Objetivando prover meios de conhecer a reforma por que passa o sistema de controle social na China contemporânea, foi necessário incorrer na apresentação do quadro de referência do controle social no passado, de 1949 a 1978. Não é possível pensar sobre a construção de mecanismos do direito na China à luz da concepção ocidental do direito. Por este motivo, antes da apresentação do objeto empírico, este trabalho realiza uma discussão em profundidade sobre a relevância que as particularidades históricas e culturais têm para a conformação do direito como fenômeno social. Este trabalho possibilitou evidenciar contornos no processo de transformação do controle social na China, que de 1949 a 1978 era fundado essencialmente em mecanismos informais e, a partir deste ano, passou a se caracterizar pelo desenvolvimento de instrumentos formais com contornos legais.
This paper embarks upon a sociological comprehensive analysis of the institutional reform on Chinese security sector, emphasizing the period from 1978 up to the present. The empirical dimension focuses on the phenomena of policing, which comprehends both a formal and an informal dimension. Research source materials were based on bibliographic references as well as legal and historical documents translated directly from simplified Chinese language by the author. These documents were made available online by the Chinese government. The investigation followed the method of Historical Sociology aimed at providing means for the reader to access legal institutional reform China has been through for more than three decades now. Had it not been through means of historical change, it wouldn’t have been possible to analyse institutional building in the Chinese security sector and judicial system. That change is interpreted after Chinese leadership perceptions on the importance to build law mechanisms. Therefore, prior to the presenting the findings on policing, this paper yields a previous discussion on how cultural and historical acquiescence might be important for comprehending legal developments in China. This article provides evidences the contours of the changes in Chinese social control. From 1949 until 1978, it had been characterized mainly by its informal mechanisms, and from 1978 onwards, on formal legal instruments, even though informal practices haven`t been discontinued throughout until the present time.

Skiftarbete är en vanlig arbetsform inom polisen och flera studier visar på att skiftarbete har negativa konsekvenser på sömn och hälsa. Skiftarbete påverkar även kosthållningen och det sociala livet. Syftet med denna rapport är att sammanställa hur poliser påverkas av skiftarbete och hur man kan undvika de negativa konsekvenserna. Rapporten är en litteraturstudie av material från biblioteket och Internet. 7-8 timmars vila per dygn är det ultimata för en god hälsa och för att kunna prestera. Man kan på kort sikt klara ett sömnbortfall på 1-2 timmar per dygn. Sömnbrist påverkar bl.a. koncentrations- och prestationsförmågan. Som skiftarbetande polis kan det ibland vara mycket svårt att tillgodose dessa sömnbehov. Sjukdomar som är vanliga vid skiftarbete är t.ex. mag- tarmsjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Det tillhör inte ovanligheten att poliser drabbas av dessa sjukdomar bl.a. på grund av att de arbetar mycket skift. Skiftarbete medför att det är svårt att sköta sin kosthållning på ett optimalt sätt. Det finns olika teorier om hur man ska äta på natten. För att göra ett bra jobb som skiftarbetande polis ska man planera sin sömn, motionera regelbundet, sluta röka, undvika övervikt och sköta sin kosthållning.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur trafiksäkerhetstänkandet är upplagt i utbildningen för dagens polisstudenter och aspiranter. Då polis i tjänst blir ansvarig och vållande till vårdslöshet i trafik, handlar det i stor utsträckning om utryckningskörning. Genom intervju med trafikmomentets ansvariga lärare på polishögskolan samt kurschef för utryckningsförarkursen i Västernorrland, visar resultatet att utbildningsorternas säkerhetsarbete på grundnivå strävar åt samma håll men till viss del skiljer sig från varandra. Det resulterar i att aspiranter får olika förutsättningar inför utryckningsförarkursen ute på respektive myndighet vid ett senare tillfälle. Någon statistik över trafikolyckor där polis är ansvarig finns inte i Sverige, där har varje myndighet ett eget ansvar till uppföljning. Priset att betala för oaktsamhet, förutom dyra reparationer, är ett försämrat förhållande till allmänheten.

Poliser arbetar under tuffa arbetsförhållanden som utgör hög arbetsbelastning och höga krav, dessa kan resultera i diverse stressförhållanden. Syftet med denna uppsats var att ta reda på polisers upplevelse av stressrelaterade faktorer som är kopplade till kraven i arbetet, samt hur de hanterar dessa. För att få en mer djupgående inblick i polisers arbetssituation användes kvalitativ ansats där nio poliser intervjuades, från två olika kommuner i Sverige. Resultatet visade att polisernas upplevelse av stress är kopplade till de krav de har i arbetet, hög arbetsbelastning som tillkommer utav personalbrist, treskiftsarbete, långa uttryckningsvägar och vetskapen om att de kan tvingas använda vapen. Treskift visar ha en inverkan på individernas hälsa genom de oregelbundna tider de ställs inför. Det ställs höga krav från chefer på att utföra alla de arbetsuppgifter de blir tilldelade, vilket försvåras genom bristen på personal. Samtliga innehar kontrollmöjligheter genom att kunna fatta beslut, medan arbetsuppgifterna inte går att påverka. Långa uttryckningsvägar utgör en stress där avståndet till förstärkning är långt bort. Hur samtliga informanter hanterar dessa faktorer är i första hand med hjälp av stöd av kollegor. Kamratstödet är något alla betonar av stor vikt samtidigt som de många gånger önskat ett större stöd av chefer vid jobbiga händelser. En slutsats som kan dras är att Polismyndigheten uppvisat brister i att förebygga dessa orsaksfaktorer som informanterna lyft upp.
Polices working in tough working conditions with high workload and high demands, that can result in various stressconditions. The purpose of this essay were to investtigate polices experiences of stress related factors wich is connected to the demands in work and how this is handled. To get a more deep insight in polices working situation, used a qualitative approach were nine polices was interviewed, from two different municipalities in Sweden. The questions of the essay were how the police’s demands, control and support is. The other was how the demands and stress are handled. The result showed that the polices feel a stress in their work due to the high demands and the shortfall of polices, high workload and the knowledge of maybe need to use weapon. Three-shift shows have an impact on the health at the individuals, because of the irregular times they have during the work. The leaderships have high demands that all the tasks are completed, wich is difficult because of the shortfall of police’s. All have control opportunities by being able to make decisions, while the tasks in work cannot be controlled. Long emergency routes made a stress, were the distance to strengthening is far away. How all handle this factors is firstly with help of colleagues. The peer support is something everyone emphasizes like a big importance, at the same time they wished a bigger support from the leadership in more difficult events. One conclusion of this is that the police authority has shown deficiencies in preventing these cause factors wich the informants highlighted.

Resumo: Esta pesquisa se insere no âmbito da pragmática e tem por objetivo analisar o emprego de estratégias de polidez linguística por operadores e usuários nas interações comunicativas que ocorrem na Central de Atendimento e Informações 156 da Prefeitura de Curitiba. O centro de interesse é o diálogo institucional, ou seja, a maneira pela qual os indivíduos desempenham atividades comunicativas associadas a contextos institucionais, e a importância da polidez para a manutenção - ou não - da harmonia das relações. O nosso estudo se apoia, principalmente, na Teoria da Polidez, de Brown e Levinson, em revisões críticas dessa teoria, na noção de face, de Goffmann, e em pressupostos da comunicação organizacional. Os procedimentos metodológicos obedeceram a três etapas: levantamento bibliográfico das principais teorias pragmáticas que fundamentam a pesquisa; audição das gravações que obtivemos da Central 156, das quais selecionamos 50 para transcrição; definição do nosso corpus, composto por 30 ligações, e análise. A hipótese inicial é que, em um ambiente de comunicação pública e institucional, como a Central 156, seria expressivo o uso de estratégias de polidez, com a finalidade de atenuar os atos de ameaça à face dos interlocutores. Supusemos também que haveria variações no uso das estratégias de acordo com o gênero (homem X mulher) e com o papel social desempenhado na interação (operador X usuário). Os resultados confirmaram a hipótese de que é frequente o recurso a estratégias de polidez e que os interlocutores preferem usar atenuações a recorrerem a imposições. As variações no emprego de estratégias de polidez, no entanto, não foram significativas em relação ao gênero, mas, sim, em relação ao papel social desempenhado pelos interlocutores (usuários X operadores). Isso demonstra que o contexto específico em que acontecem essas interações comunicativas influencia as escolhas linguísticas feitas por usuários e operadores.

Syftet med detta arbete är att titta på polisens trafikövervakning, för att se om olyckorna (dödsolyckor och svårt skadade olyckor) minskar, samt hur effektivt de olika metoderna fungerar. De mätmetoder som vi tittat på, visar tydligt i den statistik som finns, hur effektiv den är och om de kort- respektive långsiktiga effekterna kvarstår. Det är olika typer av försök som har gjorts av Polisen och Vägverket som t ex pendeltrafikprojektet där vi ser hur kontinuerlig övervakning av poliser fungerar på olika av dessa sträckor efter pendlarprojektet med fysiska poliser var klara. Hur är acceptansen hos de olika trafikanterna? ATK som fotograferar eller fysiska poliser som är ute och sköter övervakningen? Finns det nya effektivare metoder för att förbättra trafiksäkerheten och minska genomsnittshastigheten? och leder dessa metoder i sin tur till att minska trafikolycksrisken? Medelhastigheten har sjunkit mer vid fast övervakning gentemot personell övervakning och effekten är att fasta kameror gör att den lägre medelhastigheten fortsätter att bestå. Poliser som är ute och gör hastighetsövervakning får bara en tillfällig effekt, vad vi har sett i dessa rapporter. Fast övervakning gör att de svåraste olyckorna, dödsfallen och medelhastigheten sjunker och blir bestående, polisövervakning med målade/civila fordon bidrar också till att det blir förre svåra/dödsolyckor men medelhastigheten påverkas inte så mycket. Den minskar bara vid kontrollen sedan glöms den bort av vägtrafikanten.

Bakgrund: Motivation är viktigt för att driva en till handling vilket alla har erfarenheter av. Oavsett vad det är för handling så ligger där alltid någon form av drivkraft bakom denna. Vi fann motivationsfaktorer inom den offentliga sektorn som mycket intressant och då främst polisyrket med deras unika arbetsuppgifter. Detta gjorde att vi ville undersöka vad poliser motiveras av.   Problemformulering: Vilka motivationsfaktorer driver nyexaminerade poliser?   Syfte: Syftet med denna studie är att söka en förståelse vad det är som motiverar nyexaminerade poliser.   Metod: Studien som gjorts är genomförd med en kvalitativ forskningsdesign. Insamlingen av material har gjorts genom semi-strukturerade telefonintervjuer. Respondenterna bestod av nyexaminerade poliser.   Resultat och slutsatser: Studien visade på att de interna tillsammans med externa drivkrafterna bidrar till den högsta motivationen. Poliserna drevs i större grad av att hjälpa individer och samhället i stort, snarare än för sin egen vinning. Den externa motivationsfaktorn som efterfrågades mest var erkännande och uppskattning från kollegor och ledning.
Background: Motivation is important to push you to action which is something that everybody has experienced. Regardless what kind of action it is, there is always some kind of driving force behind it. We found motivation factors in the public sector as very interesting and especially within the police force, with their unique job assignments. This resulted in that we wanted to examine what motivates policemen.   Research question: What motivation factors instigate newly graduated policemen?   Purpose: The purpose with this study is to seek an understanding of what motivates newly graduated policemen.   Methodology: The study that has been done is performed with a qualitative research design. The received material has been conducted through semi-structured telephone interviews. The respondents consisted of newly graduated policemen.   Results and Conclusions: The study illustrates that intrinsic together with extrinsic driving forces contributes to the highest motivation effect. The policemen were driven in a higher degree when they helped individuals and the society as a hole rather than for their own interest. The extrinsic motivation factor that was most demanded was recognition and appreciation from their colleagues and by their management.

Este trabalho investiga a polidez lingüística nas negociações de telemarketing. Visa a demonstrar como se dá este funcionamento e pretende contribuir para a melhor compreensão do processo de polidez em ambientes muitas vezes hostis e sempre inesperados, como é o caso do telemarketing ativo. O corpus é composto pela transcrição de ligações telefônicas dos departamentos de telemarketing do BankBoston e SOS Computadores. No discurso informativo e de interesse comercial, característico do telemarketing, a polidez facilita a interação, quanto mais interesse comercial houver no contexto, mais importante se tornará usar de polidez. Já que a unilateralidade da situação não permite a abordagem face a face, a entonação da voz e outros índices serão fundamentais para demonstrar cortesia ou polidez.
This research aims to investigate linguistic politeness during telemarketing conversations and negotiations. The central concern is to demonstrate how this process works and contributes to a better understanding of linguistic politeness in hostile and unexpected environment - such is the case of active telemarketing approaches. The used corpus is composed by conversations among BankBoston Telemarketing Department and its juridical clients, as well as SOS Computadores and its prospect clients. Politeness helps commercial interaction, especially when the situation doesn’t allow face-to-face interaction. Voice intonation and other language resources will be fundamental to better promote the idea of linguistic politeness during telemarketing conversation.

Looking back over time, the police, just like the military, have been a male-dominated profession, where in the past the admissions were based almost entirely on the physical attributes. But times has change and so has the view of the Swedish police and its working methods and thus also the view of the leadership within the police.The Swedish police force has already worked hard to become more gender equal throughout the ranks. And there are several trainee programs and classes for advancement in different areas, that can only be applied for if you are a woman. Previous studies, in other fields, have identified characteristics of leaders that have been classified as typically female or male. This research is done on police officers in one of the larger districts of the Swedish police force. In this study a quantitative approach, however with a qualitative perspective, is taken to find out if the officers out in the field have any preferences when it comes to gender-based leadership and leadership styles. The results of this study show that in all but one area, police officers who serves out in the field prefer a leader with leadership qualities that are more towards female leadership qualities rather than the stereotypical male leadership qualities.

No presente trabalho realizamos uma análise das lâminas líticas polidas produzidas pelos habitantes pré-históricos no território brasileiro, provenientes de diferentes regiões, grupos e modos de vida. A partir do estudo de coleções arqueológicas e de experimentações pretendemos compreender melhor as diferenças e semelhanças apresentadas por estas lâminas polidas em cada região e sua resistência a testes de impacto em laboratório. Foram analisados 926 artefatos, entre lâminas, fragmentos e alguns percutores. São peças que integram coleções de museus centrais em diferentes regiões do Brasil (Norte, Nordeste, Sudeste e Sul). São principalmente coleções antigas, que apresentam objetos provenientes de diversas partes de cada um dos estados, possibilitando uma cobertura territorial ampla. A despeito dos parcos dados de procedência das peças foi possível caracterizálas regionalmente de forma bastante clara, demonstrando que morfológica e tecnologicamente há variações significativas de uma região para a outra. Em alguns casos foi possível ir ainda mais longe, permitindo propor atribuições culturais a determinados tipos, relacionando-os a algumas Tradições Arqueológicas. No entanto, se tornou evidente também que a partilha dos modos de fazer regionais tem importância capital, que quase sempre vai além das escolhas culturais de um grupo específico. Os trabalhos experimentais (de compressão e impacto) evidenciaram a força necessária para a fragmentação de uma lâmina de basalto de tamanho intermediário, durante seu uso no corte, bem como permitiu estimar a força utilizada por um lenhador mediano, possibilitando compreender melhor algumas relações entre força de impacto, quebras e formas de encabamentos. Finalmente, conseguimos lançar luz sobre a importância das lâminas, tanto para as sociedades do passado, quanto para os arqueólogos do presente, mostrando-as como ferramentas importantes para a compreensão dos modos de vida e dos processos de ocupação do território.
In the present work, we performed an analysis of lithic polished blades produced by the prehistoric inhabitants of the Brazilian territory, from different regions, groups and ways of life. From the study of archaeological assemblages and of experimental archaeology we aim to better understand the differences and similarities presented by these polished blades in each region and their resistance to impact tests. We analyzed 926 artifacts, including blades, fragments and some hammerstones. These items integrate collections of central museums in different regions of Brazil (North, Northeast, Southeast and South). The collections were formed mostly from the middle of the XX century on and present objects from different parts of each of the states, making possible a wide territorial coverage. Despite the scarce data provenance for the pieces it was possible to characterize them regionally quite clearly, showing that morphologically and technologically there are significant variations from one region to another. In some cases it was possible to go even further, allowing the proposition of some cultural attributions to certain types of artifacts, relating them to some Archaeological Traditions. However, it also became clear that sharing the ways of doing things has a major role importance, which often goes beyond the cultural choices of a specific group. The experimental work (of compression and impact) revealed the force required to break a basalt blade of average size during its use in chopping, and allowing us to estimate the force used by an average lumberjack, then enabling a better understanding of some relationships between impact force, breakages and forms of hafting. Finally, we shed light on the importance of the blades, both for past societies, as to the present day archaeologists, showing them as important tools for understanding the ways of life and the processes involved in the human occupation of the territory.

A placa bacteriana é um biofime específico formado sobre tecidos orais, materiais restauradores, aparatos ortodônticos ou qualquer outra superfície na cavidade bucal. Entre diversos fatores a rugosidade das superfícies é de relevância crítica na qual os procedimentos de acabamento e polimento apresentam um papel vital na dentística restauradora. O objetivo deste trabalho foi de avaliar os níveis de rugosidade de quatro materiais restauradores dentais diferentes submetidos a três tipos de tratamento superficial (compressão por matriz mylar - grupo controle negativo, acabamento com pontas diamantadas de granulação fina - grupo controle positivo e aplicação de polidor resinoso BisCover (Bisco) depois do acabamento com as pontas diamantadas) e a influência sobre a colonização por Streptococcus mutans no biofilme inicial. Os materiais analisados foram: um cimento de ionômero de vidro convencional (Ionofil / Voco), um cimento de ionômero de vidro modificado por resina (Vitremer / 3M ESPE), um compósito nano-particulado (Filtek Supreme / 3M ESPE) e um compósito nano-híbrido (Grandio / Voco). A rugosidade foi medida por um instrumento de escaneamento 3-D (TalyScan 150 / Taylor Hobson) e a avaliação quantitativa de S. mutans no biofilme inicial foi realizada in vivo através da extração do biofilme dental (formado sobre discos fixados sobre moldeiras individuais usadas por um voluntário por um período de 24 horas). Um total de oito discos de cada material em cada grupo de tratamento superficial foi feito para o ensaio microbiológico e da mesma forma cinco discos foram feitos para cada situação para a mensuração da rugosidade. Resultados: análise superficial 3-D: o tratamento superficial e o tipo de material afetaram significativamente os valores de Ra e Rz (P<0.05). Considerando material, aplicação do polidor químico e a combinação de ambos os fatores, o mais crítico foi a aplicação do polidor químico. Ensaio microbiológico: o tipo de tratamento superficial afetou significativamente o crescimento específico de Streptococcus mutans no biofilme inicial formado sobre os espécimes. Entre os materiais o cimento de ionômero de vidro convencional apresentou os mais baixos índices (P<0.05). Material restaurador e método de acabamento apresentaram influência significativa na presença de mutans no biofilme inicial.
Dental plaque is a specific biofilm formed over oral tissues, restorative materials, orthodontic apparatus or any other surface in oral cavity. Among several factors, the roughness of surfaces is one of critical relevance in which finishing and polishing procedures play a vital role in restorative dentistry. The aim of this work was to evaluate the roughness levels of four different restorative dental materials submitted to three kinds of superficial treatment (compression with mylar matrix - negative control group, finishing with fine grain diamond points - positive control group and application of a resin polisher BisCover (Bisco) after finishing with the diamond points) and the influence on Streptococcus mutans colonization in initial biofilm. The materials analyzed were: one conventional glass ionomer cement (Ionofil / Voco), one resin modified glass ionomer cement (Vitremer / 3M ESPE), one nano-filled composite resin (Filtek Supreme / 3M ESPE) and one nano-hybrid composite resin (Grandio / Voco). The roughness was measured with a 3-D scanning instrument (TalyScan 150 / Taylor Hobson ) and the quantitative evaluation of S. mutans in initial biofilm was performed in vivo through dental biofilm extraction (developed over discs fixed on custom-fitted trays wore by one volunteer for a 24 hours period). A total of eight discs of each material in each superficial treatment group were made for the microbiological assay and in the same way five discs were made for each situation for the roughness measurement. Results: 3-D surface analyses: the surface treatment and the type of material significantly affected the Ra and the Rz values (P<0.05). Considering material, polisher application and the combination of both factors, the more critical was the chemical polisher application. Microbiological assay: the kind of superficial treatment affected significantly the specific growing of Streptococcus mutans in initial dental biofilm formed over the specimens. Among the materials the conventional glass ionomer cement presented the lowest levels (P<0.05). Restorative material and finishing method presented significant influence on mutans presence in initial dental biofilm.

Vår kropp är utrustad med alarmsystem som hindrar människan från skada, rädslan får oss uppmärksammad på faran och agerar därefter. Poliser befinner sig många gånger i utsatta situationer som kan bidra till känslomässigt svåra upplevelser, samtidigt uppfattas poliser som starka och många gånger odödliga. Forskning visar att det finns lite utrymme och acceptans till känsloyttringar inom den polisiära kulturen. Åtta poliser varav tre kvinnor intervjuades med fokus på deras upplevelse och hantering av rädsla i arbetet. Data som analyserades utifrån meningskoncentrering, visade att rädsla uppstår hos poliser i deras arbete, men att rädsla inte alltid uttalas. Rädsla tar sig olika uttryck och då främst i sättet att hantera den. Studien visade även att det finns attityder till rädsla bland poliser som bland annat innebär oro för negativa effekter av uttalad rädsla. I likhet med en studie av Christianson och Karlssons (2003) visade även denna studie att intervjupersonerna valde att tala om incidenter som inträffat under deras första år som polis. Om detta beror på habituering eller om intervjupersonerna lärt sig under sin karriär som polis att trycka undan känslor som inte går i linje med den polisiära kulturen låter författaren vara osagt.

Det är inte ovanligt att ingripanden och handräckningar av psykiskt sjuka personer blir turbulenta när polisen skall omhänderta dessa individer. Vi intresserar oss av våldet från psykiskt sjuka personer mot poliser och vi har frågat oss vad som kan göras för att underlätta ingripanden och handräckningar av psykiskt sjuka personer. Vårt syfte är att utreda om arbetet kan underlättas genom ökad förståelse mellan psykvård och polis, mer utbildning och ökad kunskap kring lagstiftning. Våra frågeställningar sträcker sig från lagstiftningen i sekretesslagen, om polisers handräckningsärenden och övriga ingripanden som kan göras säkrare med ökad information från läkare och vad som i övrigt kan underlätta polisers möte med psykiskt sjuka individer. Informationsinhämtningen har dels skett genom intervjuer med poliser som har lång erfarenhet av yttre tjänstgöring, en överläkare på rättspsykiatriska utredningsenheten på NUS och dels genom relevant litteratur inom ämnet. Det har visat sig i våra intervjuer att poliserna ofta är missnöjda med informationen som läkarna lämnar ut i samband med handräckningsärenden medan läkaren säger att informationsut-lämningen styrs direkt av sekretesslagen och läkarna är tvungna att följa denna strikta lagstiftning. Poliserna som intervjuades säger sig själv ha bristande kunskap om både lagstiftningen och bemötandet i sig. Det kan göras mycket som skulle underlätta mötet med dessa personer och i denna studie ger två poliser sina förslag.

It was claimed that modernity is the sole approach for advancement and progress in the Muslim world. And it was claimed also that the exclusive way to modernity is secularism. Therefore, to secularise the Muslim world is a precondition for achieving progress it the Muslim world. It is claimed religion, as it was in the West, is the barrier in the face of progress therefore it is necessary to get rid of religion to achieve this progress. The thesis aims to investigate the validity of these claims and whether it is possible to apply modernity in the Muslim world out of its historical background and without considering the differences between the two contexts. As religion and tradition is deeply rooted in the intellectual thoughts of Muslims, the modernising process requires a new interpretation of the religious foundational texts i. e. the Qur'an and the Sunnah. It also requires a reinterpretation of the entire history of Islam and to be modified to suit modernity. This new interpretation depends on new western methodologies of interpretation. One of the aims of this study is to have a critical analysis of these claims and to investigate the possibility of new readings of the Qur'än in the light of the Western methodologies.

Hur personlighet och attribut påverkar arbetsprestation har längevarit ett aktuellt forskningsområde inom organisationspsykologin. Vipresenterar i vår studie Anknytningsteori, samt hur anknytningsstilaroch beteenden kan kopplas till arbetsrelaterade situationer ochproblem. Anknytningsteorin försöker förklara människorsinterpersonella relationstendenser. Med hjälp av mätinstrumentetAttachment Style Questionnaire (ASQ) undersöker vi poliser (n=50)och sjuksköterskors (n=83) anknytningsstil för att ge grund för vårahypoteser om yrkesdoktrinens påverkan på fördelningen avanknytningsstilar. Statistiskt säkerställda skillnader existerargrupperna emellan vad gällande anknytningsbeteende där poliseruppmäter högre värden på målinriktade delskalor och sjuksköterskorhögre på relationsbaserade. Sammantaget existerar en skillnad vadgällande den interpersonella personlighetskaraktärenyrkesdoktrinerna emellan.
How personality and personal attributes affects workplaceperformance has long been a hot topic in organizational psychology.We introduce attachment theory in our study and how differentattachment styles and behaviors can be associated to differentsituations and difficulties related to the workplace. The main goal inattachment theory is to explain the interpersonal relationshiptendencies. With the instrument Attachment Style Questionnaire(ASQ) we examine police (n=50) and nurses (n=83) attachment stylesin order to detect whether the line of work affects the distribution ofattachment styles. Statistically significant results were found betweenthe two groups where the police measured higher in the subscalesrelated to goal orientation, and the nurses scored higher in thesubscales related to relationship and approval. There is a significantdifference related to the interpersonal personality characteristicsbetween the two occupations.

Texte révisé de: Doctoral thesis--Deccan College & Research Institute--Pune University. Titre de soutenance : History and culture of Surapura Samsthana, North Karnataka, A.D. 1650-1858.
Bibliogr. p. 198-218.

Empati uppstår av flera anledningar och individen kan försöka reglera graden. Engagemang är ett positivt uppfyllande arbetsrelaterat tillstånd medan utbrändhet är en förlängd respons på interpersonella och kroniska emotionella stressorer i arbetet. Polismannens arbetsdag kantas av interpersonella stressorer som kan leda till utbrändhet, där engagemang och empati kan ha betydelse. Studiens syfte var att undersöka om hög empati tillsammans med högt engagemang kan relateras till utvecklande av utbrändhet hos poliser. Studien var kvantitativ med tillgänglighetsurval; 55 poliser deltog från en polismyndighet i Mellansverige. Resultatet visade att poliserna var empatiska och engagerade men inte påtagligt utbrända. Därav slutsatsen att empati och engagemang inte har en interaktiv effekt på förekomst av utbrändhet snarare att dessa faktorer kanske fungerar skyddande mot utbrändhet.

Ett flertal av brotten i Brottsbalken kräver angivelse av målsäganden för att åklagaren ska kunna väcka åtal. På Polisutbildningen undervisar man väldigt lite om de här brotten och många poliser saknar därför kunskap i området. Jag tyckte det skulle vara intressant att ta reda på mer om dessa brott samt varför/om detta är viktigt för oss poliser att kunna. För att undersöka detta har jag använt mig av lagtext, förarbeten, JO-utlåtanden och doktrin. Mitt resultat är en genomgång av hur lagstiftningen är utformad, samt ett försök att få det någorlunda begripligt. Arbetet behandlar vilka brott som kräver angivelse samt vad som är viktigt för polisen att tänka på i kontakten med målsäganden och i utredningsarbetet. Arbetet beskriver översiktligt bakgrunden till varför man har infört angivelsekrav för vissa brott, samt vilka konsekvenser som kan uppstå vid brister i polisens arbete med dessa brott. Slutsatserna är att de vanligaste konsekvenserna är av organisationseko-nomisk art. Ordningspoliser bör ha kunskap i denna lagstiftning för att genom ordentliga förstahandsåtgärder underlätta förundersökningsledarens arbete. Poliser som jobbar som förundersökningsledare måste ha kunskap i lagstiftningen för att kunna ta beslut om huruvida brottet ska utredas.

Utifrån de teorier och resultat som vi har presenterat i detta arbete så tycks vi ha valt fel yrke! Sömn – och kostproblem är i regel en effekt av oregelbundna arbetstider och poliser har svårt att komma undan dessa. Det finns däremot mycket som individen själv kan göra för att underlätta och förebygga dessa problem. Vad gäller sömnen och kosten så visar forskningen på att man så långt som det är möjlig ska försöka behålla en normal dygnsrytm. Detta eftersom vi sover bättre på natten då det är mörkt och tyst och kroppens temperatur och ämnesomsättningen går ner. Om man har möjlighet skall man alltså försöka undvika att arbeta flera nätter i rad samt äta tung fet mat under nattskiftet…

Made available in DSpace on 2016-08-29T15:08:44Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_3982_DISSERTAÇÃO JULIANA DOS SANTOS.pdf: 536915 bytes, checksum: dbd2fd11f5bf29816456681a1f14a481 (MD5) Previous issue date: 2010-04-14
A presente pesquisa tem por objetivo analisar a multifuncionalidade do verbo achar, sob uma perspectiva sincrônica e para tanto testamos essa hipótese no corpus do Português Falado na cidade de Vitória (PORTVIX). Neste trabalho, tomamos como ponto de partida os estudos funcionalistas que discutem, dentre outras coisas, a mudança semântica de itens lexicais como sendo um processo de gramaticalização. Nosso olhar toma por base os estudos de Traugott e Dasher (2005) que versam sobre o processo de gramaticalização, apontando o conceito de subjetividade dentro desta perspectiva. Isso se deu por observarmos que o falante ao fazer uso do verbo achar expressa sua individualidade, coloca sua opinião no discurso e, também, convida o interlocutor a assumir com ele sua visão. Acreditamos que o verbo achar é uma expressão de polidez e, de acordo com o corpus, muito mais utilizada por falantes com curso superior. A hipótese é a de que isso ocorre por haver a necessidade de preservação de face, isto é, por muitas vezes afastar-se de um comprometimento com suas declarações ou ainda não prejudicar a própria imagem ou a do interlocutor. Este trabalho se justifica na medida em que ao seu término teremos um estudo sobre a multifuncionalidade do verbo achar no PORTVIX.

Made available in DSpace on 2014-06-12T18:31:39Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo3886_1.pdf: 2402105 bytes, checksum: f89e3bf9f4c1ac950ac5495f1a9e79a4 (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2009
Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico
Os estudos sobre a polidez lingüística, apesar de amplos em diversas situações de interação verbal, parecem escassos quando na área da interação virtual. Este trabalho visa compreender como se dão as relações interacionais nesse meio, como as pessoas usam suas falas com a finalidade de evitar situações de ofensas e de buscar uma interação fluida e harmônica, já que as relações sociais estabelecidas em ambientes virtuais parecem tão confusas e propensas à má compreensão ou a desentendimentos. A pesquisa busca descrever como professores e alunos desenvolvem a conversação e focalizar as suas produções de estratégias de polidez e preservação da face como uma das formas de introduzir, manter e finalizar a interação. Para isso, foram selecionadas 15 aulas Chat, realizadas em 2001, 2003 e 2005. Embasaram a teoria e análises presentes, os modelos teóricos da polidez de Brown e Levinson (1987) e de Leech (1983, 2005), mas buscouse um viés sociointeracionista não contemplado nos referidos trabalhos. Os resultados apontaram para uma organização social desenvolvida, em parte, pela apropriação do gênero e, em parte, pelas relações de hierarquia e de afetividade, gerados pelo evento comunicativo e pelo meio virtual. Os resultados, expostos de forma cronológica (2001, 2003 e 2005), evidenciaram a emergência e consolidação do gênero comunicativo aula Chat, marcado, dentre outras coisas, por um comportamento polido, mais preventivo do que compensatório

Studiens syfte var att undersöka poliser i yttre tjänst i Malmö stad och deras uppfattningar och erfarenheter vad gäller hur allmänheten ser på dem och bemöter dem samt vad poliserna tror att detta bemötande kunde bero på. Poängen med att undersöka bemötandet av poliser var att kunna bidra till en bättre förståelse och bättre relationer mellan poliser och invånare - polisers uppfattningar av bemötandet kan enligt tidigare forskning påverka hur poliser agerar gentemot allmänheten, där goda bemötanden från polisen kan stärka invånarnas uppfattning av polisens legitimitet. För att besvara våra frågeställningar har vi genomfört tolv kvalitativa telefonintervjuer med poliser tillhörande lokalpolisområde Norr och Söder i Malmö. Dessa intervjuer har transkriberats och därefter analyserats genom tematisk analys för att kunna identifiera ett mönster gällande hur poliser anser sig bemötas av invånare i Malmö. Resultatet av vår studie visade att poliserna generellt ansåg sig bemötas med respekt av invånarna och att invånarna har förtroende för polisen, samt att bemötandet blev bättre ju fler gånger poliserna haft att göra med en och samma lagöverträdare. Resultatet visade även att poliserna ansåg att uppfattningar och bemötande berodde mycket på individens egna erfarenheter av poliskontakter och påverkan från media eller anhöriga. Slutsatsen var att poliserna i stort sett ansåg sig bli väl bemötta, samtidigt som många utav poliserna trodde att uppfattningarna kunde bero på liknande faktorer. Även om denna studie kan ge en indikation på hur de lokala poliserna i Malmö stad bemöts är studiens resultat svåra att generalisera till hela Malmös poliskår och därmed efterfrågar vi ytterligare forskning som belyser bemötandet ur polisers perspektiv.
The purpose of this study was to evaluate patrolling police officers and their perceptions and experiences regarding how the public views and treats them as well as what the police officers believe causes the treatment. The point of examining how the police are being treated was to be able to contribute to a better understanding and better relations between the police and the citizens - police officers’ perceptions of how they are treated can affect how they act toward the public according to previous research, where respectful treatment by police officers can strengthen the citizens’ perceptions of police legitimacy. In order to answer our research questions we conducted twelve qualitative telephone interviews with police officers stationed at local police districts North and South in Malmö. The interviews were transcribed and analyzed through a thematic analysis in order to identify a pattern regarding how police officers perceive being treated by citizens in Malmö. The result showed that the police officers generally perceived to be treated with respect by the citizens and that the citizens have confidence in the police, also the treatment got better when the police officers interacted with the same offender multiple times. The result also showed that the police officers thought that perceptions and treatment to a large extent were caused by the individual’s own experiences with police contacts and influence from the media or people they know. The conclusion was that the police officers mainly thought that they were treated well, at the same time many of the police officers believed that the perceptions could be caused by similar factors. Even though this study can indicate how the local police officers in Malmö are being treated, the results are difficult to generalize to the police corps of Malmö as a whole, and for this reason we request further research to illuminate how police officers view treatment by the public.

We are soldiers, not policemen. Denna uppsats rör det vakuum som ofta uppstår när en regim faller samman på grund av krig, och dess ordningsmakt upplöses, eller av annat skäl inte förmår upprätta ordningen. Ofta inträffar plundring och upplopp i det ”polisiära” tomrum som inträffar från det att den tidigare regimens ordningsmakt drar sig undan, till dess att en ny poliskår träder in och bör-jar återupprätta lag och ordning. Av olika skäl frånsäger sig den intervenerande makten inte sällan arbetsuppgifter av mer ”polisiär” natur, alltifrån att bevaka samhällsviktiga byggnader till att dirigera trafik. I stor utsträckning följde kriget i Irak våren 2003 detta mönster från tidigare konflikter; ordningsmakten drog sig undan, plundring utbröt och koalitionen, bestående främst av USA och Storbritannien, nekade inledningsvis till att det var deras uppgift att ingripa mot laglösheten. Denna uppsats försöker beskriva och förklara varför militären inte vill vara polis, i ett läge när ingen annan kan utföra denna uppgift.

Det finns en föreställning om att organisationer kan styras av texter. Denna föreställning ligger till grund för hur organisationer i allmänhet styrs, och har fått särskilt stort genomslag i den offentliga sektorn. Polisorganisationen är inget undantag, utan ett bra exempel på en offentlig organisation som är tänkt att styras av texter. Polisers arbete skall styras av särskilt många texter, till exempel lagar, regleringsbrev, verksamhetsplaner och handlingsplaner. En orsak till det är att polisarbete bland annat handlar om att hantera samhällets legitimerade användning av våld. Polisarbetets vardagliga praktik handlar emellertid om att hantera fler krav än de som uttrycks i texter. Förutom i texter ställs krav på polisarbetet också av chefer, poliser och medborgare. Med utgångspunkt i det vardagliga polisarbetet diskuteras i den här avhandlingen hur poliser hanterar många - och ofta motstridiga - krav uttryckta av många kravställare. I avhandlingen argumenteras för att polisarbetet normeras - det vill säga normer som styr den dagliga praktiken formas - i det vardagliga småpratet mellan poliser. I det småpratet undersöks handlingsutrymme och sanktioner kopplade till olika krav och det bestäms hur poliser bör förhålla sig till krav och kravställare. Att polispraktiken normeras i det vardagliga småpratet mellan poliser utmanar den klassiska bilden av hierarkier - där textproducenter med hjälp av texter och chefer antas normera polisarbetet.
Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten.

Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis.

Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar.

Genomförande: Vår studie bygger dels på litteratur inom ledarskap inom Försvarsmakten, skolan och polisen, dels på besöksintervjuer med två före detta officerare samt två nya kollegor.

Resultat: Vi har i vår studie kommit fram till att det främst är personliga faktorer som egenskaper och kompetenser som gör att en före detta officer ärlämplig som lärare eller polis. De egenskaper och kompetenser som är önskvärda för officerare stämmer väl överens med de egenskaper och kompetenser som är önskvärda för lärare och poliser. Vi menar också att officerare i och med sin utbildning har en bra förutsättning för att utveckla dessa egenskaper och kompetenser.

SAMMANFATTNING

Ländryggsbesvär är generellt vanligt förekommande i befolkningen och samhällsekonomiskt kostsamt. Riskfaktorer för ländryggsbesvär beskrivs vara flerdimensionella, där nämns främst arbetsrelaterade och psykosociala faktorer. Poliser är en yrkesgrupp där arbetssjukdomar rapporteras vanligt förekommande oavsett kön. Trots det är polisers arbetssituation dåligt utforskad. Syftet med studien är att kartlägga upplevt hälsotillstånd och arbetssituation bland utryckningspoliser med fokus på ländryggsbesvär, som underlag för preventiva åtgärder. Metoden bestod av en tvärsnittsstudie i form av en omfattande enkätundersökning. Urvalet inom polisens utryckningsenhet i Västerås var totalt. Så många som 60 % angav arbetsrelaterade ländryggsbesvär, en större del med besvär var män och förekomst av tunga lyft var vanligare bland svarande med besvär. Personer med ländryggsbesvär tog i mindre utsträckning pauser, kände sig stressade på arbetet och besvärades oftare av kroppslig värk. Deltagarna själva kopplade sina ländryggsbesvär till dåligt utformad arbetsutrustning, dålig sittställning i yrkesfordonen och till fysiska ingripanden. Av litteraturen beskrivna riskfaktorer för ländryggsbesvär var vanligt förekommande inom enheten. Där nämns ogynnsamma arbetsställningar och arbetsmoment samt psykosociala faktorer i form av hög arbetsbelastning, lågt stöd från arbetsledning och låg möjlighet att påverka sin arbetssituation.

Slutsats: För att förbättra arbetsmiljön för utryckningspoliser bör åtgärder inriktas mot belastningsergonomiska- och psykosociala faktorer i arbetet samt utformning av utrustning och arbetsfordon utifrån ergonomi och säkerhet.

ABSTRACT

Low back pain is a common disorder which causes high economic costs for the society. Risk factors for back pain are described as multidimensional, including both work related and psychosocial factors. Police-officers belong to an occupational group were work related diseases are frequently reported, irrespective of gender. The work situation for these officers however is poorly covered by targeted research. The purpose of this study is to survey the health- and work situation among police-officers with the focus on low back pain. The hope is that the results can be used as a base for preventive interventions. A cross sectional design with an extensive survey was used for the study. The selection was total within the unit of patrolling police officers in Västerås. As many as 60 % reported low back pain, with an overrepresentation among men. Heavy lifting was more common among those with low back pain. Those reporting low back pain more rarely took breaks during the work day, they felt more stressed at work and were more often troubled with physical pain. The study participants linked their back problems to badly designed work equipment, badly adjusted vehicles and to physical interventions. Risk factors for low back pain, described by the literature, were common within the unit. Especially, work tasks involving unfavorable movements and body positions were singled out. Among psychosocial factors, low social support from management and low ability to influence the work situation were associated with low back pain.

Conclusion: To improve the work environment for patrolling police-officers, measures should be focused on load and strain ergonomics, psychosocial factors as well as to develop equipment and vehicles more on the basis of ergonomics and safety measures.

Syftet med denna rapport är att belysa minskningen av antalet genomförda obduktioner från mitten av 70- talet och framåt till dags dato. En viktig aspekt i detta är att vidare belysa hur denna minskning påverkar rättssäkerheten i Sverige när det gäller dödsfall. Rapporten ställer upp en rad hypoteser om varför antalet genomförda obduktioner minskat och provar det. Under bakgrund åskådliggörs vad en obduktion är och vad den har för funktion. Där beskrivs ingående de olika formerna av undersökningar som företas efter ett dödsfall. Man kan dela in hanteringen av avlidna på två håll, dels den hantering som sjukvården står för när det gäller naturliga dödsfall och dels hanteringen av onaturliga dödsfall som polisen samt den rättsmedicinska avdelningen står för. Hur en person avlider är avgörande för hanteringen av ärendet, detta beskrivs och förklaras ingående i detta kapitel. Av resultatkapitlet visar sig att de uppställda hypoteserna är svåra att påvisa i sin helhet i ett genomgående tema. Genom ett antal intervjuer med personer inom olika verksamhetsområden men som är aktörer i hanteringen av avlidna har det visat sig att likheter i svaren på intervjuerna finns och en analys av dessa svar presenteras i detta kapitel. I resultatkapitlet tolkas även ett stort statistiskt underlag och ett flertal nu gällande lagar behandlas samt lagändringar under perioden 1985 – 2002 som kan visas ha en verkan på minskningen av antalet genomförda obduktioner. I det avslutande kapitlet diskuteras slutsatser man kan dra efter man gått igenom det samlade materialet både statistiskt, lagmässigt och baserat på intervjusvar. Det diskuteras vidare möjligheter till förbättringar för att öka rättssäkerheten kring dödsfall.

Dagens automatiska trafikkontroll (ATK) med kamera har medfört hastigheten på våra vägar har sänkts och många liv har räddats. Med anledning av det lyckade resultatet har regeringen beslutat att utveckla den befintliga ATK tekniken för att öka säkerheten och sänka medelhastigheten ytterligare. Detta tycker man är helt avgörande för att nå etappmålet för år 2007; Högst 270 döda i trafiken. De stora förändringarna som denna nya generationens ATK innebär, är att varje skåp kommer innehålla en kamera, att fotohanteringen är helt automatiserad från dess att kameran tar kortet tills utredningen inleds, och att alla kameraskåp kommer styras från en styrcentral i Kiruna. På detta sätt hoppas man kunna effektivisera användningen av den automatiska trafikkontrollen, (ATK), och få en än större nytta av den. Om detta projekt blir lyckat kommer det vara till stor hjälp för den svenska trafikpolisen, öka säkerheten på våra vägar och rädda många liv. För att projektet med automatisk trafikövervakning till fullo ska bli lyckat, tror vi att det krävs att allmänheten får stor tilltro till detta nya system och förstår vikten av att det finns. För att skapa denna tilltro krävs det förstås att den yrkeskår som symboliserar upprätthållandet av säkerheten i trafiken redan har tilltro till den nya ATK tekniken. I detta arbete har vi undersökt vad dagens poliser har för tilltro till den nya ATK tekniken, vad de vet om den nya tekniken samt hur mycket de har fått vara med att påverka utvecklingen.

Tese (doutorado)—Universidade de Brasília, Instituto de Letras, Departamento de Linguística, Português e Línguas Clássicas, Programa de Pós-graduação em Linguística, 2015.
Submitted by Tania Milca Carvalho Malheiros (tania@bce.unb.br) on 2016-01-29T11:56:37Z No. of bitstreams: 1 2015_ErikaHothGuerraSathler.pdf: 3793395 bytes, checksum: 978cf8ca20fbb884e7910da4d65abd34 (MD5)
Approved for entry into archive by Raquel Viana(raquelviana@bce.unb.br) on 2016-01-29T17:36:41Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2015_ErikaHothGuerraSathler.pdf: 3793395 bytes, checksum: 978cf8ca20fbb884e7910da4d65abd34 (MD5)
Made available in DSpace on 2016-01-29T17:36:41Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2015_ErikaHothGuerraSathler.pdf: 3793395 bytes, checksum: 978cf8ca20fbb884e7910da4d65abd34 (MD5)
A pesquisa analisa a (im)polidez no Supremo Tribunal Federal do Brasil durante o Julgamento da Ação Penal 470, conhecido como “o Julgamento do Mensalão”. Ela tem como objetivo investigar como as estratégias de (im)polidez foram utilizadas durante as sessões do Julgamento para compreender as normas de interação convencionadas. O estudo situa-se no âmbito da Sociolinguística Interacional em interface com a Pragmática e baseia-se principalmente na Teoria da Polidez desenvolvida por Brown e Levinson (1987), nos Princípios Pragmáticos propostos por Leech (1983) e nos estudos sobre impolidez de Culpeper (1996 e 2002). Utiliza como recursos metodológicos a análise documental, a Análise do Discurso e a análise da conversação. O corpus foi formado pelaa partir da captação das interações gravadas e divulgadas, entre 2 de agosto de 2012 e 17 de dezembro de 2012, pela rede aberta da TV Justiça das sessões do Julgamento, compreendendo aproximadamente 205 horas de gravação. Foram encontradas e analisadas as estratégias de polidez utilizadas pelos Ministros, envolvendo: marcação de deferência, mitigação de atos potencialmente ameaçadores, elogios e atos de valorização de faces, assim como estratégias de impolidez: ironia, sarcasmo, ameaça, acusações, especialmente com o objetivo de manutenção da imagem pública, ou seja, impolidez como estratégia de autoaprovação, o que subverte as expectativas do uso dessas estratégias. Espera-se que esta análise interacional possa contribuir para o desenvolvimento teórico dos estudos sobre (im)polidez, dos estudos sociointeracionais e, particularmente, para a caracterização e a melhor compreensão da seleção de estratégias de (im)polidez relacionadas ao contexto institucional.
The research analyses (im)politeness at Brazil’s Supreme Federal Court during the proceedings of Prosecution 470, known as the Mensalão Trial. It aims to investigate how (im)politeness strategies were used during the proceedings sessions in order to understand the adopted norms of interactions. The study adopts a interactional sociolinguistic framework with a pragmatics interface and based mainly on the politeness theory developed by Brown and Levinson (1987), on the pragmatic principles put forth by Leech (1983) and the studies about impoliteness by Culpeper (1966 and 2002). It uses as methodological resources documental analysis, discourse analysis and conversational analysis. The corpus was built from the recording of broadcast and published interactions between august 2nd 2012 and december 17th 2012, with the trial sessions from the open TV channel TV Justiça, totaling around 205 hours of recordings. Among the politeness strategies used by the judges that have been found and analyzed: deference marking, hedging of face threatening acts, complements and face flattering acts, just as the following impoliteness strategies: irony, sarcasm, threats, accusations, specially with the goal of keeping public image, that is, impoliteness as a self-approval strategy, which subverts the expectations related to these strategies. It is hoped that this interactional analysis may contribute to the development of theoretical studies about (im)politeness, socio-interactional studies and, in particular, for the characterization and better comprehension of the selection of (im)politeness strategies related to the institutional context.
La investigación analiza la (des)cortesía en el Supremo Tribunal Federal de Brasil durante el Juicio de la Acción Penal 470, conocido como “Juicio de Mensalão”. Tiene como objetivo investigar como las estrategias de (des)cortesía fueron utilizadas durante las sesiones del Juicio para comprender las normas de interacción convencionadas. El estudio está situado en el ámbito de la sociolinguística interaccional en interfaz con la pragmática y se basa principalmente en la teoría de cortesía desarrollada por Brown y Levinson (1987), en los principios pragmáticos propuestos por Leech (1983) y en los estudios sobre descortesía de Culpeper (1996 y 2002). Utiliza como recursos metodológicos el análisis documental, el análisis del discurso y el análisis de la conversación. El corpus está conformado a partir de la captación de las interacciones grabadas y divulgadas, entre 2 de agosto de 2012 y 17 de diciembre de 2012, por el canal abierto de la TV Justiça de las sesiones del Juicio, comprendiendo aproximadamente 205 horas de grabación. Fueron identificadas y analizadas las estrategias de cortesía usadas por los Ministros, abarcando: marcación de deferencia, mitigación de hechos potencialmente amenazadores, elogios y hechos de valorización de la faz, bien como, las estrategias de descortesía: ironía, sarcasmo, amenaza, acusaciones, especialmente con el objetivo de manutención de la imagen pública, es decir, la descortesía como estrategia de auto aprobación, lo que subvierte las expectativas de uso de esas estrategias. Se espera que este análisis pueda contribuir para el desarrollo teórico de los estudios sobre (des)cortesía, de los estudios sociointeraccionales y, particularmente, para la caracterización y mejor comprensión de la selección de estrategias de (des)cortesía relacionadas al contexto institucional.

Det har inte gått att undvika mångfald i dagens samhälle. Det talas och skrivs om det i media, det förekommer i jobbannonser och man pratar om det såväl som offentligt som privat. Ordet mångfald är ett ord som ofta dyker upp i denna uppsats. Det är ett ord som för många betyder ett positivt sådant. Även om mångfald är ett ord som betyder mycket och betyder olika för olika människor framkommer det i denna uppsats att mångfald innehåller två viktiga begrepp, nämligen etnicitet och kön. Det är just det som jag kommer att analysera i denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om mångfald inom polisyrket. Det har länge varit känt att polismyndigheten arbetar med att likna det samhälle det verkar i. Men någonstans på vägen har det blivit ett hinder. I denna uppsats undersöker jag hur poliser ser på mångfald och vad det innebär för de och hur dem använder sig av ordet. I uppsatsen har jag intervjuat åtta personer, svenskar, invandrare, kvinnor och män. Detta har jag gjort för att få en ökad förståelse på vad mångfald betyder för just dem.

Individer utsätts då och då för olika typer av stressframkallande händelser, ibland med både fysiska och psykiska problem som följd. För räddningsinsatsorganisationer (polis, brandkår, sjukvård) är det viktigt att känna till hur den egna personalen reagerar i dessa situationer för att den förberedande utbildningen och den efterkommande krishanteringen ska bli så effektiv som möjligt. En grupp svenska poliser har i denna deskriptiva studie intervjuats om deras tankar och känslor innan och efter att de utsatts för en traumatisk händelse i tjänsten. Före och direkt efter händelsen var tankarna främst känsloorienterade men idag när poliserna tänker tillbaka på händelsen så dominerar de problemorienterade tankarna och känslorna. Att utsättas för denna process som stressframkallande händelser i arbetet medför kan vara påfrestande för individen. Men genom att se det inträffade som en erfarenhet kan både den enskilde räddningsarbetaren och dess organisation bli än mer effektivare inför kommande räddningsinsatser i framtiden.

Ce travail de thèse a pour objectif la prédiction des paramètres structurels des forêts à grande échelle, grâce aux images de télédétection. La démarche consiste à étendre la précision des données LIDAR spatiales, en les utilisant là où elles sont disponibles, en tant que donnée d'apprentissage pour les images radar à synthèse d'ouverture polarimétriques et interférométrique (PolInSAR). A partir de l'analyse des propriétés géométriques de la forme de cohérence PolInSAR, nous avons proposé un ensemble de paramètres susceptibles d'avoir une corrélation forte avec les profils de densité LIDAR en milieu forestier. Cette description a été utilisée comme données d'entrée de techniques SVM, de réseaux de neurones, et de forêts aléatoires, afin d'apprendre un ensemble de descripteurs de forêts issus du LIDAR : la hauteur totale, le type de profil vertical, et la couverture horizontale. L'application de ces techniques à des données réelles aéroportées de forêts boréales en Suède et au Canada, et l'évaluation de leur précision, démontrent la pertinence de la méthode. Celle-ci préfigure les traitements qui pourront être appliqués à l'échelle planétaires aux futures missions satellites dédiées à la forêt : Biomass, Tandem-L et NiSAR
The objective of this thesis is to predict the structural parameters of forests on a large scale using remote sensing images. The approach is to extend the accuracy of LIDAR full waveforms, on a larger area covered by polarimetric and interferometric (PolInSAR) synthetic aperture radar images using machine learning methods. From the analysis of the geometric properties of the PolInSAR coherence shape, we proposed a set of parameters that are likely to have a strong correlation with the LIDAR density profiles on forest lands. These features were used as input data for SVM techniques, neural networks, and random forests, in order to learn a set of forest descriptors deduced from LIDAR: the canopy height, the vertical profile type, and the canopy cover. The application of these techniques to airborne data over boreal forests in Sweden and Canada, and the evaluation of their accuracy, demonstrate the relevance of the method. This approach can be soon be adapted for future satellite missions dedicated to the forest: Biomass, Tandem-L and NiSAR

Poliser upplever ofta situationer som kan vara svåra att hantera och kan upplevas som stressande, så kallade stressorer. Strategierna för att hantera dessa stressande situationer varierar bland poliser. Syftet med denna undersökning var att få en ökad insikt i vad poliser anser vara stressorer, hur de reagerar på dessa, samt hanteringen (copingen) av stressorerna. Intervjuer skedde med sex poliser där tre arbetade I utredande, inre tjänst och tre i patrullerande tjänst, så kallad yttre tjänst. En induktiv tematisk analys användes med inslag av deduktiv analys. Resultatet innehåller en beskrivning av de faktorer som ansågs som mest stressande för poliserna och även hur de reagerar och hanterar dessa. Studien visade att poliser oavsett om de jobbar i yttre eller inre tjänst upplever liknande stressorer, vilket bland annat består av tidspress och att inte kunna släppa jobbet på fritiden. Som en reaktion på dessa stressorer har poliserna utvecklat en viss avtrubbning, men stressorer kan även ses som ett sätt att hantera stressen och avlasta. Poliserna hanterar sina stressorer bäst genom att diskutera händelser med sina kollegor. Även Individuella skillnader kunde urskiljas, både när det rörde sig om stressorer och hantering av dessa.

Polislagen 20 a § är relativt ny, lagen trädde i kraft 1 juli, 2006. PL 20 a § ger polismannen på fältet möjlighet, att under vissa omständigheter och med eget beslut, undersöka ett eller flera fordon efter vapen och andra farliga föremål på samma sätt som man tidigare endast kunnat göra på personer genom kroppsvisitation. Polislagens tillägg tillkom efter att man upptäckt att det ute i samhället finns stort omlopp av illegala vapen, speciellt i kriminella kretsar. Vapenhanteringen har även sjunkit i åldrarna, man har gjort vapenbeslag på personer som är ner till 16-17 år. De kriminella personer och grupper som innehar illegala vapen rör sig oftast i fordon och över hela landet, fordonen används ofta som förvaringsplats för vapen då det innan PL 20 a § tillkomst behövts beslut från en förundersökningsledare och även en misstanke om brott. För att kunna förebygga detta har PL 20 a § arbetats fram för att komplettera nuvarande lagstiftning och utöka möjligheterna för polisen att med låg misstanke söka efter vapen och farliga föremål och i förlängningen, förebygga allvarliga brott mot liv och hälsa.

Polisyrket i Sverige kan innefatta olika inriktningar och arbetsuppgifter, men en stor del avverksamheten består av ingripandeverksamhet eller brottsutredning. Sjuktalen hos kvinnligapoliser i Sverige har ökat de senaste åren, något som medför svårigheter för såväl individensom drabbas, arbetsgivaren och samhället. I tidigare studier konstateras att sjukskrivning ochohälsa hos kvinnliga poliser är ett ämne i behov av mer forskning då evidens gällande polisersarbetsmiljö till stor del har omfattat manliga poliser.Syftet med studien var att beskriva kvinnliga polisers upplevelse av arbete och hälsa.Studien genomfördes med kvalitativ induktiv design. Tio kvinnliga poliser i Västerbottenintervjuades i tre fokusgruppsintervjuer samt en individuell intervju, materialet analyseradesmed hjälp av tematisk analys.Analysen resulterade i fyra huvudteman; “Stressorer som påverkar hälsan”, “Förmågan atthantera stressorer”, “Vikten av närvarande ledarskap” och “Att vara kvinna och polis”, samt tiounderteman.Hur kvinnliga poliser upplever sitt arbete och sin hälsa är ett komplext ämne. Denna studiehar belyst vilka stressorer i arbetet som kan påverka hälsan och hur de kvinnliga polisernahanterar detta. Även upplevelsen av att vara kvinna och polis samt vikten av välfungerandeorganisatoriska faktorer såsom ledarskap har beskrivits.

Dissertação (mestrado)—Universidade de Brasília, Instituto de Letras, Departamento de Linguística, Português e Línguas Clássicas, Programa de Pós-Graduação em Linguística, 2018.
Submitted by Fabiana Santos (fabianacamargo@bce.unb.br) on 2018-08-22T19:17:25Z No. of bitstreams: 1 2018_RosaniKristineParaísoGarcia.pdf: 2789550 bytes, checksum: a0492b8e4403e5caca30e09c36a2fa26 (MD5)
Approved for entry into archive by Raquel Viana (raquelviana@bce.unb.br) on 2018-08-27T20:04:59Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2018_RosaniKristineParaísoGarcia.pdf: 2789550 bytes, checksum: a0492b8e4403e5caca30e09c36a2fa26 (MD5)
Made available in DSpace on 2018-08-27T20:04:59Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2018_RosaniKristineParaísoGarcia.pdf: 2789550 bytes, checksum: a0492b8e4403e5caca30e09c36a2fa26 (MD5) Previous issue date: 2018-08-22
Este estudo versa sobre a expressão da polidez na Língua de Sinais Brasileira (Libras ou LSB) e desenvolve-se pela análise de dados coletados em comunidade surda usuária de Libras. Assim como em qualquer língua, nas línguas de sinais há o uso de diferentes registros e “graus” de polidez. O objetivo geral do estudo é analisar os elementos linguísticos utilizados como recursos na expressão gramatical da polidez em Libras, tomando como ponto de partida o trabalho pioneiro de Brown e Levinson (1987 [1978]) e um capítulo que Ferreira Brito (1995) desenvolve sobre esse assunto. Como se trata de um tema que está na interface entre a gramática e o discurso, a abordagem teórica leva em conta categorias de análise de base funcionalista, mas trabalha, também, com pressupostos da gramática gerativa, quanto à existência de uma faculdade da linguagem e de mecanismos gramaticais universais para a expressão do pensamento. O caminho metodológico adotado para esta pesquisa baseia-se em coleta de dados, por meio de filmagens em vídeo e de entrevistas, a fim de comparar os diferentes mecanismos gramaticais utilizados pelos surdos sinalizantes de Libras e analisar esses mecanismos com base no referencial teórico adotado. A análise dos dados permitiu identificar que os surdos participantes da pesquisa relacionam os registros formais e informais com o comportamento mais (ou menos) polido dos interlocutores, sendo a estrutura diretiva a preferida tanto em situações formais quanto em situações informais. Essa característica se revelou ser própria da Libras – confirmando-se a proposta de Ferreira Brito (1995) de que a familiaridade é um aspecto fundamental para a descrição da polidez nessa língua, e desafiando-se a teoria de Brown e Levinson (1987 [1978]) de que os atos de fala indiretos agregam elementos de polidez nas línguas em geral.
This research deals with the expression of politeness in Brazilian Sign Language (Libras or LSB) and is developed by the analysis of data produced by deaf people who are Libras’ speakers. Just as in any language, in sign languages different registers and degrees of politeness are used. The general objective of this study is to analyze the linguistic elements used as resources in the grammatical expression of politeness in Libras, taking as a start point Brown e Levinson’s (1987 [1978]) research and the chapter that Ferreira Brito (1995) developed on this subject. As this work deals with a theme that is at the interface between grammar and discourse, the theoretical approach takes into account categories of functionalist framework, but also the assumptions of generative grammar, about the existence of a language faculty and of universal grammatical mechanisms for the expression of thought. The methodological approach adopted for this research is based on data collected in order to compare the different grammatical mechanisms used by the deaf people and to analyze these mechanisms based on the adopted theoretical framework. The analysis allowed us to identify that the deaf participants relate formal and informal registers to the more (or less) polite behavior of the interlocutors, the directive structure being preferred in both formal and informal situations. This characteristic was considered to be proper of Libras – confirming the proposal of Ferreira Brito (1995) that familiarity is a fundamental aspect for the description of politeness in this language, and challenging the theory of Brown and Levinson (1987 [1978]) that the indirect speech acts generally show elements of politeness in the languages.

FundaÃÃo de Amparo à Pesquisa do Estado do CearÃ
CoordenaÃÃo de AperfeiÃoamento de Pessoal de NÃvel Superior
Conselho Nacional de Desenvolvimento CientÃfico e TecnolÃgico
nÃo hÃ
Os estudos sobre a polidez lingÃÃstica buscam investigar o comportamento verbal adotado pelos indivÃduos com a finalidade de evitar ou reduzir possÃveis conflitos em suas interaÃÃes. Considerando que a maioria das pesquisas sobre o tema restringem-se Ãs interaÃÃes face a face e que, atualmente, muitas relaÃÃes sociais se estabelecem em ambientes virtuais de interaÃÃo, propomos analisar de que forma os participantes de uma sala de bate-papo empregam as estratÃgias e regras pragmÃticas de polidez lingÃÃstica em suas interaÃÃes e com que finalidade eles as utilizam. Para tanto, selecionamos 23 conversas realizadas no ambiente pÃblico de uma sala de bate-papo direcionada para pessoas com mais de 50 anos, no perÃodo de dezembro de 2006 Ã maio de 2007. A anÃlise foi constituÃda a partir da congregaÃÃo dos modelos de anÃlise da polidez lingÃÃstica propostos por Brown e Levinson (1987) e Leech (1983; 2005). Os resultados demonstram que, apesar do anonimato, os participantes da sala de bate-papo constroem e preservam as identidades construÃdas na sala, e nela estabelecem vÃnculos interacionais, demonstrando uma intimidade, marcada por meio: a) do tom descontraÃdo das conversas; b) do uso de marcadores de identidade e grupo; c) da manifestaÃÃo de simpatia e afeto; e d) da preocupaÃÃo em reduzir o peso e associaÃÃo com um ato ameaÃador de face (FTA). A partir destes resultados, podemos concluir que o envolvimento, a intimidade e o conhecimento entre um participante e outro, dentro e fora do ambiente virtual, sÃo fatores que interferem na escolha das estratÃgias e regras pragmÃticas de polidez lingÃÃstica.
Studies on Linguistic Politeness urge to investigate the verbal behavior adopted by the individuals whose goal itâs to avoid or reduce possible conflicts in their interactions. Assuming that the majority of research about the theme is restricted as face-to-face interactions, and further more, nowadays, many social relationships are established on interactional virtual environments. We propose to analyze in which way the partakers in a chat room use strategies and pragmatic constraints of linguistic politeness on their interactions and under which purpose they are used. Therefore were selected 23 chats that took place in a public environment of a chat room directed to people over 50 from December (2006) to May (2007).The analyze was constituted by the correlation of analyzesâ models of linguistic politeness presented by Brown and Levinson (1987) and Leech (1983; 2005). The results show that, in spite of the anonymity, the partakers of the chat room build and preserve the identities assembled in the chat room, and in the chat room they establish interactional ties, presenting an intimacy distinguished by: a) the jokey tone of the conversations; b) the use of identity and in-group markers; c) the manifest of sympathy and affection; and d) the concern to reduce the weight and the association to face threaten act (FTA).From these results, we can conclude that the involvement, the intimacy, and the knowledge among the partakers, in and out of virtual environment, are factors that interfere the choice of strategies and pragmatic constraints of linguistic politeness