Дисертації з теми "Märkli"

C-uppsats vars huvudsyfte var att undersöka hur stor igenkänning människor har av företagsmärken utan att logotypen finns med. Genom att arbeta med både en kvalitativ och kvantitativ metod har vi fått fram våra resultat, detta genom att våra respondenter besvarade en enkät. Våra teoretiska perspektiv kommer från en blandning av olika ämnesområden, så som psykologi och informationsdesign med fördjupningar i bland annat perception, objektsigenkänning, symbolik och färgers betydelse. Genom våra undersökningar kom vi fram till att det inte finns något enkelt svar på huruvida märken känns igen eller inte. Bland våra utvalda märken var könsbundenheten låg, och ålder har viss betydelse för igenkänningen. Detta genom att äldre respondenter hade en högre igenkänning än de yngre.

Bachelor theses with the main purpose to investigate how well people recognize corporate brands without the logotype being present. We have achieved our results by using a mixture of both qualitative and quantitative methodology, and all of our collected data has been gathered through a survey. Our theoretical perspectives come from a variety of disciplines, such as psychology and information design, including perception, object recognition, symbolism and the importance of colours. After analysing our gathered data, we feel quite confident in claiming that there are no simple answers when it comes to our abilities to recognize corporate brands. We noticed that the gender of our respondents had none or very little impact when it comes to recognition, but age on the other hand was quite a large factor. We came to the conclusion that our older respondents recognized far more corporate brands than our younger respondents.

Den här studien undersöker vilka strategier snustillverkande företag använder i marknadsföringen av sina produkter, vilket är intressant eftersom den rådande tobakslagen begränsar hur det får ske. I studien ingår två små och ett större företag och vissa jämförelser mellan deras strategier har gjorts. Det visar sig att det inte är någon större skillnad i strategier mellan företag av olika storlek och att det som är viktigast för snusföretag generellt är att ha en designmässigt unik och kvalitativ produkt som exponeras tillsammans med reklamaffischer hos återförsäljare. Större företag lägger även viss vikt åt diverse PR-verksamheter.

Through this study we want to enlighten how different companies work with their internal branding and how well they succeed in this process. We also want to examine if there are any differences in this work depending on the companies market position. Following question is used to investigate this process;

- In what way and how well are companies working, depending on market position to implement and maintain their work with the internal brand?

For the study a theoretical model was created based on our existing theory. The model contains three main variables; create, communicate and uphold; i.e. the study of an organizations identity, internal communication and human resource management. This study was chosen to do some deeper research on three companies that all are in the furniture business. The companies was chosen because of their different market positions, small, medium, large, Severins Möbler, EM and IKEA. The reason we chose these companies are because they all have different market positions.

During the study, we have seen great differences in how the companies work with their internal marketing. Severins does not have a strategy to strengthen the internal brand. EM has a better focus on the internal brand, while IKEA has the best internal brand of the three studied companies.

With the development of the Internet, illegal copying of electronic documents has become a growing problem. There is an increasing need of prevention in the field of pirate copying. One method is to mark the document by changing some of the words to synonyms. In this way it is possible to construct legal copies which do not differ in content but still are unique. Since the copies of the documents are unique, it is possible to trace the owner of a document and accordingly call him or her to account for pirate copying if several exactly similar copies are reaching the market.

The aim of this study was to investigate the possibility of exchanging words for synonyms in a text from a work of fiction, examining both the literary qualities of the manipulated texts and the security aspect. The conclusion of the study is that it is possible to mark texts of imaginative literature by means of the use of synonyms.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan några lärares bedömning och olika pedagogiska grundteoriers kunskapssyn samt hur de tillsammans med lärarens egen kunskapssyn påverkar bedömningen. Utifrån uttalanden från 5 stycken utvalda lärare, tillsammans med den litteratur som vi läst har vi försökt att hitta samband. Den metod som användes var enskilda intervjuer, ur vilka uttalanden kopplades till den litteratur och de pedagogiska grundteoriernas kunskapssyn. Vi ställde frågor om hur dessa personer konstruerade sina prov samt hur de bedömer och dokumenterar sina elevers lärande. Hur lärarnas bedömning påverkats av de olika teoriernas kunskapssyn och hur skolväsendet har påverkats av dessa teorier försökte sedan knytas till behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teoris olika kunskapssyner. Resultatet blev att uttalanden från alla de fem deltagarna antydde ett samband mellan grundteoriernas kunskapssyn och lärarnas egen bedömning och dokumentation samt hur synen på bedömning påverkar lärarnas konstruktion av provuppgifter.

The purpose of this research was to examine if there where any connections between a few teachers assessment and different pedagogical theories from an epistemological view and if it influenced the assessment and how this together with the teachers own epistemological view has effected the assessment. We have from these five selected teachers, together with the literature tried to find such a connection. The method we have used is individual interviews from which we have used statements which has been connected to the literature and pedagogical theories epistemological view. We put the questions to the teachers on how they constructed their examination and how they assessed and documented the students learning. How teachers assessment is influenced by the different theories epistemological view and how the educationalsystem have been influenced by these theories. We then tried to link this to behaviorism, cognitivism, constructivism and social culture theories and their different epistemological views. The result is that from the statements we have received from all five participants indicated a connection between the theories epistemological view and the teachers own assessment and documentation and that the view on assessment influenced the teachers construction of examination exercises.

Abstract

Title: Cheap Monday – A qualitative study of the consumers’ opinions of the brand (Cheap Monday – En kvalitativ studie av konsumenternas åsikter om märket)

Number of pages: 38 (40 including enclosures)

Author: Oskar Norlander

Tutor: Göran Svensson

Course: Media and Communication Studies C

Period: Autumn 2007

University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University

Purpose/Aim: The purpose of this essay is to examine from the customers’ perspective how the Swedish jeans-brand Cheap Monday in just three years time could become such a prominent brand on the Swedish market. An additional purpose is to examine whether there is some kind of brand community connected to the brand or not.

Material/Method: The main method used in this essay has been qualitative interviews with ten consumers of the brand. The answers from these interviews has then been analysed using two different theories, Keller’s Customer Based Brand Equity and Muniz and O’Guinnn’s Brand Community.

Main results: The main results of this essay is that Cheap Monday is a brand that has become successful due to people’s perception of who the users of the brand are. The consumers has already from the start gotten a good impression of the brand, since they’ve seen people who they liked, and people who they thought were cool and well dressed wearing Cheap Monday clothing. This is linked to the fact that Cheap Monday costs so much less than their competitors, since the “cool people” that use Cheap Monday clothing makes the low price acceptable and a good thing from the customers perspective, instead of it being a indicator that the brand is unfashionable and no good. It has also been proved that there is somewhat of a brand community connected to the brand, even though the respondents in this essay did not feel connected to this community. On the other hand, almost all of the respondents did think that other people who wear Cheap Monday in some way felt some kind of connection to each other, and most of them a reed on that the brand on its own more or less has originated a new style.

Keywords: Cheap Monday, CM, Brand Equity, Brand Community, consumer, associations, Keller, Muniz, O’Guinn

Varumärkens betydelse för företagen är idag mycket stor. Det är svårt, för att inte säga omöj-ligt för ett företag att sälja sina produkter till konsumenter utan ett varumärke. Ur ett redovis-ningsperspektiv betraktas inte ännu internt upparbetade varumärken som tillgångar. Detta eftersom de inte uppfyller de gängse erkännandekriterier som ställs på de tillgångar som kan aktiveras på balansräkningen. Flera forskare hävdar att detta leder till att kravet på att redo-visningen skall visa en rättvisande bild av företagets ekonomiska situation inte är uppfyllt. Med anledning av detta är syftet med denna uppsats att utreda om internt upparbetade varu-märken bör redovisas på balansräkningen för att en rättvisande bild skall uppnås. Värderings-problematiken har belysts genom att vi har undersökt vilken värderingsmetod som kan vara mest lämplig vid en eventuell aktivering. För att uppfylla detta syfte har vi genomfört en kvalitativ studie som består av en teoretisk referensram som behandlar varumärken, deras mervärden och möjliga värderingsmetoder. Utöver detta har utifrån ett redovisningsperspektiv dagens tillgångsdefinitioner studerats. Den empiriska studien består av sex intervjuer av totalt sju personer. Vårt val av population har varit personer som arbetar med redovisnings- och varumärkesfrågor. Resultatet av vår genomförda studie har påvisat att det inte finns en enhetlig definition av va-rumärken. I jämförelse med varumärkeskunniga personer har revisorerna definierat varumär-ken på ett mer konservativt sätt. Dessutom har de varit mer tveksamma till att internt upparbe-tade varumärken bör redovisas på balansräkningen. Detta trots att de har i överlag varit över-ens med varumärkesstrategerna om att varumärken har fått en större betydelse för företagen, tillsammans med ett flertal andra typer av immateriella tillgångar. Med anledning av detta har undersökningen kommit fram till två slutsatser. Utifrån ett kontinentalt synsätt där kravet på rättvisande bild anses vara uppfyllt då företaget har uppfyllt redovisningsrekommendationer bör inte internt upparbetade varumärken aktive-ras på balansräkningen. Däremot utifrån ett anglosaxiskt synsätt bör de aktiveras, eftersom de har en mycket stor betydelse för många företags ekonomiska situation. Den lämpligaste me-toden för värdering av internt upparbetade varumärken är pris- och volympremiemetoden. Detta eftersom den fokuserar på mervärdet som finns i företagens varumärken. Utifrån ett teoretiskt perspektiv är den därmed överlägsen de övriga metoder som har undersökts. Natur-ligtvis innebär detta praktiska redovisningsproblem. Men utifrån den empiriska studiens resul-tat är det möjligt att uppnå en tillräckligt tillförlitig värdering av pris- och volympremierna för att denna värderingsmetod ska vara användbar.

Kvalitetsmärkningen Naturens Bästa arbetar för att marknadsföra upplevelser som inte är bra enbart för turisten utan även för miljön och omgivningen. Idag blir vi som konsumenter mer och mer medvetna och måna om vår miljö och den värld vi lever i. Således borde en kvalitetsmärkning som Naturens Bästa kunna vägleda oss till att finna arrangemang inom turismen som hjälper oss att välja arrangörer som verkligen lever upp till de krav vi ställer. Problemet som finns är dock att denna kvalitetsmärkning inte syns i den gemensamma marknadsföringen av destinationer i nuläget. Utifrån detta är syftet med uppsatsen att undersöka varför kvalitetsmärkningen Naturens Bästa inte har någon framskjutande roll i marknadsföringen av destinationer.

Vi har använt oss av en kvalitativ insamlingsmetod i form av personliga intervjuer i vår undersökning för att få fram varför kvalitetsmärkningen inte syns i marknadsföringen. Intervjuerna genomfördes med respondenter från turistbyrån i Västerås, Västmanlands kommuner och landsting samt turistbyrån i Skinnskatteberg. Den teori uppsatsen bygger på är turism och marknadsföring, destinationsmarknadsföring och kvalitetsmärkning. Utifrån denna teori har intervjufrågorna utformats och den insamlade primärdatan sedan analyserats.

Med utgångspunkt i den genomförda analysen framkom det att Naturens Bästa inte har någon framskjuten roll i marknadsföringen av destinationer till stor del på grund av att kunskapen om kvalitetsmärkningen är dålig ute bland turistorganisationerna. Detta beror enligt vår mening på brist av information. Ytterligare en anledning är att det finns en ovilja att använda märkningen i broschyrerna.

The quality label Natures Best is committed to market experiences that are not only good for the tourist, but also for the environment.  Consumers today become more and more aware of their surrounding and the world we live in. Therefore, a quality label like Natures Best should be able to guide us to find arrangements within tourism that helps us choose arrangers that really lives up to the demands we have. The problem recognized, is that this quality label is not visible in the common marketing of destinations today. From this point of view, the purpose with this thesis is to investigate why the quality label Natures Best does not have a prominent role in the marketing of destinations. 

In our examination of why the quality labeling does not have a prominent role, we have used a qualitative method of collection in the form of personal interviews. The interviews were carried out with respondents from the tourist bureau in Västerås, “Västmanlands kommuner och landsting” and the tourist bureau in Skinnskatteberg. The theory which the thesis is based upon is tourism and marketing, destination marketing and quality labeling. The questions for the interviews and the analysis of the primary data have been formed based on this theory.

With a starting point in the conducted analyze, it emerged that Natures Best does not have a prominent role in the marketing of destinations because there is a poor knowledge about the quality label among the organizations. According to us, this is due to a lack of information. Another reason is that it exist a reluctance to use the label in the brochures.