Дисертації з теми "Life cycle emission (LCE)"
Оформте джерело за APA, MLA, Chicago, Harvard та іншими стилями
Ознайомтеся з топ-50 дисертацій для дослідження на тему "Life cycle emission (LCE)".
Біля кожної праці в переліку літератури доступна кнопка «Додати до бібліографії». Скористайтеся нею – і ми автоматично оформимо бібліографічне посилання на обрану працю в потрібному вам стилі цитування: APA, MLA, «Гарвард», «Чикаго», «Ванкувер» тощо.
Також ви можете завантажити повний текст наукової публікації у форматі «.pdf» та прочитати онлайн анотацію до роботи, якщо відповідні параметри наявні в метаданих.
Переглядайте дисертації для різних дисциплін та оформлюйте правильно вашу бібліографію.
Andersson, Lucas, and Tim Fjällström. "LCC och LCA-baserad jämförelse mellan batteridriven och bensindriven produkt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för maskinteknik (MT), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96203.
Повний текст джерелаMany countries are trying to reduce the usage of fossil fuels and instead they are trying to find renewable alternatives. A common way to do this is to go from gasoline engines to electric engines. The purpose of the study is to gain a greater understanding of the products costs and environmental impact during their usage. The study was conducted as a case study at Swepac, Ljungby. The study’s implementation follows parts from LCC, LCA, CELA and the breakeven method in order to achieve the purpose. The environmental impact is measured in carbon dioxide equivalents and a conversion factor is used to convert the emissions to a monetary value that can be used in calculations of costs. The result shows that breakeven between the machines arises after 6.9 years, however, the service life is only 5 years. Both environmental impact, operating and maintenance costs is lower for the electrical option, however, the big difference in purchase price makes it take a long time for a breakeven to occur.
Krbalová, Maria. "Posuzování vlivu na životní prostředí při konstrukci výrobních strojů z pohledu emise vybraných skleníkových plynů." Doctoral thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta strojního inženýrství, 2016. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-256573.
Повний текст джерелаUnsbo, Hanna. "Update of the LCA-software WAMPS : Proposing new emission factors and investigating the implications." Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-302402.
Повний текст джерелаUnder de senaste decennierna har livscykelanalys (LCA) blivit ett vanligt tillvägagångssätt världen över vid analyser av potentiella miljöeffekter kopplade till avfallshanteringssystem. Dessa system är av komplex natur och inkluderar allt från teknologiska lösningar, miljöpåverkan samt flera intressenter. För att underlätta dessa studier används idag ofta olika LCA-modeller. WAMPS är ett program som är särskilt utvecklad för att bedöma både miljömässiga- och ekonomiska konsekvenser kopplat till avfallshanteringssystem. Under de senaste åren har arbetet med att uppdatera modellen påbörjat eftersom programvaran inte har uppdaterats sedan början av 2000-talet. Syftet med detta examensarbete är att föreslå nya emissionsfaktorer för återvinning och jungfrulig produktion av glas, aluminium, stål, och plast. Utöver detta avser studien att studera hur implementeringen av de nya siffrorna inverkar på resultatet som erhålls i WAMPS. För att uppfylla tesen av detta arbete samlades LCI data in för varje material och utvärderades enligt tre DQI:er (Temporal representativitet, geografisk representativitet och dokumentation). Nya utsläppsfaktorer utvecklades baserat på utvärderingen och genom diskussioner inom projektgruppen. Framförallt för att säkerhetsställa att alla relevanta aktiviteter i de studerade livscyklerna är inkluderade. Konsekvenserna av implementeringen av utsläppsfaktorerna undersöktes genom en jämförelse av resultat som erhölls i WAMPS då de nya samt de tidigare faktorerna nyttjas. Detta gjordes både per ton material samt genom ett enkelt scenario. Utvärderingen av den insamlade LCI datan påvisar att många av dataseten representerar genomsnittlig produktion inom Europa och att datan generellt var insamlad för minst 5 år sedan. Resultatet påvisar att dataseten är väldokumenterad enlig indikatorn som ställts upp i denna studie. Främst användes processer från EcoInvent för att utveckla de nya emissionsfaktorerna. Implementeringen av emissionsfaktorerna i WAMPS resulterade i signifikanta skillnader i potentiell miljöpåverkan per ton material, främst för bildning av fotooxid. För fallet med scenariot indikerade studiens resultat att en betydande förändring av den potentiella miljöbelastningen erhålls när de nya utsläppsfaktorerna implementeras. Dessutom påvisades en minskning av miljöeffekterna för alla kategorier varav eutrofiering visade den största absoluta skillnaden. Slutligen anses de utvecklade emissions faktorerna vara lämpliga utifrån utformningen av denna tes. Dock dras slutsatsen att dessa har flertalet begränsningar som är viktiga att ta i hänsyn ifall dessa implementeras i WAMPS i framtiden. Dessutom anses det vara fastställt att en fortsatt uppdatering kan anses rimlig utifrån det erhållna resultatet.
Dicksen, Jesper. "Skillnaden i koldioxidutsläpp mellan limträ och stål : En studie som jämför två olika stommaterial." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för information och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-38146.
Повний текст джерелаToday, life-cycle assessment (LCA) are performed to identify the buildingcomponents that cause large carbon dioxide emissions in the construction industry.The purpose of this study is to use the life-cycle assessment tool One Click LCA tocompare how large carbon dioxide emissions are formed by the materials in aglulam frame, which belongs to an indoor arena compared to the materials in afictitious steel frame, which is dimensioned to withstand the same loads andfunction as the glulam frame. This is done in order to highlight the differencesbetween the carbon dioxide emissions in the product phase (A1-A3) between aglulam frame and a steel frame.A designer has designed the steel frame for comparison. The designer producedthe dimensions and building materials, but the steel frame was not sufficientlyworked out and projected for the comparison to be made directly.In One Click LCA, the quantities and building components for both frames areneeded to be able to make complete life-cycle assessment. By quantities is meantvolumes and weights for the building components. The study initially lackedquantities for some of the building components and part of the purpose wastherefore to produce all quantities for the frames. To get the right amounts in thestudy, two programs were used, Bluebeam and Excel. With these programs, thelength measurements for different building components were taken from drawings.Together with the other information about the building components, the quantitiescould then be produced.In One Click LCA, resources need to be selected. These can be linked to specificbuilding components and contain data on how large carbon dioxide emissions thatbuilding components cause. Based on building components and quantities,resources were then selected in One Click LCA. When resources are selected, theprogram calculates how large carbon dioxide emissions are formed in the productphase (A1-A3) for the building components. With quantities and resources, tworesults could be obtained in the software. The results show that 55 tonnes ofcarbon dioxide are formed by the glulam frame and 779.9 tonnes of carbon dioxideare formed by the steel frame. In the steel frame, it is the trusses that cause themost carbon dioxide emissions and in the glulam frame, the beams in the upperpart of the indoor arena cause the most carbon dioxide emissions.
Cangini, Francesco. "Valutazione della sostenibilità economico-ambientale della sopraelevazione di un edificio residenziale tramite l'applicazione dei metodi LCA e LCC." Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2017.
Знайти повний текст джерелаDu, Guangli. "Life cycle assessment of bridges, model development and case studies." Doctoral thesis, KTH, Bro- och stålbyggnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-161196.
Повний текст джерелаQC 20150311
Facibeni, Gabriele. "Emissioni da uso dei pesticidi negli studi di Life Cycle Assessment: calcolo dell’inventario." Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2017.
Знайти повний текст джерелаAlmutairi, Badriya L. "Investigating the feasibility and soil-structure integrity of onshore wind turbine systems in Kuwait." Thesis, Loughborough University, 2017. https://dspace.lboro.ac.uk/2134/27612.
Повний текст джерелаMiliutenko, Sofiia. "Life Cycle Impacts of Road Infrastructure : Assessment of energy use and greenhouse gas emissions." Licentiate thesis, KTH, Miljöstrategisk analys, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-89885.
Повний текст джерелаQC 20120229
Miliutenko, Sofiia. "Consideration of life cycle energy use and greenhouse gas emissions for improved road infrastructure planning." Doctoral thesis, KTH, Miljöstrategisk analys (fms), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-184163.
Повний текст джерелаQC 20160329
Nord, Iza. "Reducing Greenhouse Gas Emissions Through the Use of Free Shops : A Case Study of Two Free Shops in Gothenburg." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33920.
Повний текст джерела20180625
Dodoo, Ambrose. "Life cycle primary energy use and carbon emission of residential buildings." Doctoral thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för teknik och hållbar utveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14942.
Повний текст джерелаPoli, Marco. "Life Cycle Assessment di sistemi alternativi per la raccolta di rifiuti urbani ed assimilati." Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2019.
Знайти повний текст джерелаPeñaloza, Diego. "Exploring climate impacts of timber buildings : The effects from including non-traditional aspects in life cycle impact assessment." Licentiate thesis, KTH, Byggnadsmaterial, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-161193.
Повний текст джерелаQC 20150310
Belcastro, Elizabeth Lynn. "Life Cycle Analysis of a Ceramic Three-Way Catalytic Converter." Thesis, Virginia Tech, 2012. http://hdl.handle.net/10919/32342.
Повний текст джерелаMaster of Science
Rodriguez, Ewerlöf Ivana. "Användning av byggnadsinformationsmodellering (BIM) för effektivare klimat- och livscykelanalyser av byggnadskonstruktioner." Thesis, Uppsala universitet, Industriell teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-351956.
Повний текст джерелаConstruction processes and the production of building material cause a large part of the emissions of greenhouse gases around the world. To achieve a sustainable development it is of great importance to reduce emissions from construction projects. Doing climate analyses and life cycle assessments of building materials during early design phases could enable more sustainable design and material choices. This thesis focuses on Swedish conditions. During this study it was investigated how Building Information Modeling/Management (BIM) can be used to improve possibilities of doing efficient life cycle assessments (LCA) of buildings and included materials, during the whole design phase. Two 3D building models were transferred to two software tools, Bidcon and One Click LCA, for climate analysis and life cycle assessment of the building components. Quantity take-off from the model objects to the tools worked automatically while the connection between the material descriptions and databases inside the tools had to be done manually. The process requires information about the materials in the model to work. To make the connections more automatic, material descriptions need to be more standardized and connect to entries in the databases. Moreover interviews were held to investigate how the methods of integrating BIM with LCA can be used in construction projects. For consulting firms this depends on the demands from the client and which stages of the project the consultants work in. LCA-methods based on BIM should be combined with interdisciplinary meetings for better results. This together with an expanding demand for LCA could increase the motivation to use these methods, which enables reduction of climate impact from buildings.
Di, Carlo Alessia. "Building emissions in the pre-use phase: the case study of a multi-story residential building in Tampere Emissioni di edifici nella fase pre-uso: il caso studio di un edificio residenziale multipiano a Tampere." Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2021. http://amslaurea.unibo.it/23838/.
Повний текст джерелаFlodman, Marcus. "Livscykelanalys av marksaneringsåtgärder : Åtgärdsvalstudie för Norrbyskär - vilket alternativ innebär minst klimatbelastning?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-111234.
Повний текст джерелаDe, Paolis Maria Chiara. "Life Cycle Assessment di confronto nella produzione di un NexMeter AS IS e di un NexMeter Green." Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2022.
Знайти повний текст джерелаFerrara, Nicola. "Atmospheric emissions profiles of geothermal energy production to minimise the environmental footprint: an innovative methodological investigation based on LCA approach." Doctoral thesis, Università di Siena, 2021. http://hdl.handle.net/11365/1126994.
Повний текст джерелаNäslund, Eriksson Lisa. "Forest-Fuel Systems : Comparative Analyses in a Life Cycle Perspective." Doctoral thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för teknik och hållbar utveckling, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-206.
Повний текст джерелаAndrews, Susan Deborah. "Life cycle assessment and the design of ultra-low and zero-emission vehicles in the UK." Thesis, Imperial College London, 2006. http://hdl.handle.net/10044/1/8898.
Повний текст джерелаHosseinzadeh, zaribaf Behnaz. "Life cycle energy and GHG emission of renewable diesel production from cornstover and switchgrass in U.S." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-118235.
Повний текст джерелаYuning, Jiang. "LCA of Microgrid System: a Case Study at ‘North-five Islands’ of Changshan Archipelago, China." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-264264.
Повний текст джерелаGendre, Laura. "A study of emission of nanoparticles during physical processing of aged polymer-matrix nanocomposites." Thesis, Cranfield University, 2016. http://dspace.lib.cranfield.ac.uk/handle/1826/12381.
Повний текст джерелаBillstein, Tova. "On Conducting a Life Cycle Assessment of Network Traffic : A Qualitative Analysis of Current Challenges and Possible Solutions." Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297498.
Повний текст джерелаEfterfrågan på klimatrapportering av digitala lösningar och Internettjänster ökar allt mer. Samtidigt är effekterna av datatrafik historiskt sett den minst studerade delen av IKT-sektorn, och i de få studier som finns varierar storleken på Internets energiintensitet med en skala på 20 000. Detta indikerar att bedömningen av nätverkstrafik är en komplex uppgift, och i nuläget saknas en konsensus kring hur det bäst kan mätas. I ett försök att vägleda processutveckling inom området försökte rapporten identifiera och analysera potentiella utmaningar som kan uppstå när man bedömer miljöpåverkan av nätverkstrafik under dess livscykel. Med en kombination av en litteraturstudie och halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer med experter inom forskningsområdet identifierades och behandlades ett flertal områden i form av kunskapsluckor, olösta metodologiska frågor och områden i behov av vidareutveckling. Resultatet visade att åtta utmaningar av hög relevans existerar inom områdena systemgränser, datainsamlingsmetoder, energiintensitetsmätvärden, transparens och datatillgänglighet, snabb teknikutveckling, allokering, antaganden och miljöpåverkningskategorier. I ett försök att ta itu med de nämnda utmaningarna presenterades ett flertal förslag till lösningar samt områden som behöver undersökas ytterligare i framtiden. Det konstaterades dessutom att sektorn behöver sträva efter att enas om ett antal parametrar av betydelse för att möjliggöra framtida harmoniserade studier av nätverkstrafikens miljöpåverkan under dess livscykel.
Sharma, Sabita. "Life Cycle Assessment of Municipal Solid Waste Management regarding Green House Gas Emission: A Case Study of Östersund Municipality, Sweden." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för teknik och hållbar utveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-17409.
Повний текст джерелаMoro, Alberto, and Laura Lonza. "Electricity carbon intensity in European Member States: Impacts on GHG emissions of electric vehicles." Elsevier, 2017. https://publish.fid-move.qucosa.de/id/qucosa%3A73241.
Повний текст джерелаPontarollo, Gianni. "Environmental life cycle cost analysis, a review of economic, energy and green house gas emission impacts of asphalt and concrete pavements." Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 2000. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk1/tape4/PQDD_0025/MQ50363.pdf.
Повний текст джерелаLLorach, Massana Pere. "Mitigating the environmental impacts of Urban Agriculture: innovative materials, GHG emissions analysis and new by-products." Doctoral thesis, Universitat Autònoma de Barcelona, 2017. http://hdl.handle.net/10803/405303.
Повний текст джерелаLa agricultura urbana (AU) consiste en el desarrollo de actividades agrícolas dentro y en los extrarradios de las ciudades. En la actualidad, estas prácticas están creciendo para hacer frente al crecimiento de la población (tanto en las zonas urbanas como a nivel planetario), reducir las consecuencias ambientales de proporcionar alimentos a las ciudades y aumentar su autosuficiencia alimentaria. Uno de los espacios libres con gran disponibilidad, y de interés para las practicantes de la AU, son las cubiertas de los edificios. Las cubiertas de las naves industriales podrían ser de interés para la instalación de cultivos intensivos con fines comerciales, como son los invernaderos en cubierta. Los invernaderos en cuberita pueden ser conectados con el edificio sobre el cual están instalados, con la finalidad de generar un intercambio de flujos (agua, energía y CO2) entre los dos sistemas. Estas estrategias pueden ser de gran interés para mitigar los impactos ambientales de los invernaderos en cubierta, principalmente debido a la reducción de las distancias de transporte de los alimentos, la atenuación de las pérdidas de alimentos durante su transporte y la reutilización del packaging para el transporte. Sin embargo, no se han detectado mejoras ambientales en el resto de las etapas de ciclo de vida. La presente tesis pretende cubrir este vacio a través de intentar dar respuesta a las siguientes preguntas: • ¿Puede un sistema pasivo hecho con materiales de cambio de fase substituir los sistemas convencionales de calefacción agrícolas y reducir la huella de carbono de los invernaderos en cubierta? • ¿Puede el aire residual de los edificios ser utilizado para el enriquecimiento carbónico de los invernaderos en cubierta? • ¿Es posible mejorar la precisión del cálculo de la huella de carbono de los invernaderos en cubierta? • ¿Es la creación de subproductos, a partir de residuos agrícolas, una estrategia para fijar el CO2 capturado por los cultivos de los invernaderos en cubierta? La principal metodología de investigación aplicada es el análisis de ciclo de vida (ACV). Además, otros materiales y métodos fueron utilizados según los requerimientos de las líneas de investigación; por ejemplo: un sistema de cámara abierta; anemómetros; piranómetros; sensores de CO2 y de temperatura; o cromatógrafos de gases y líquidos. Los resultados obtenidos muestran que la creación de subproductos, con residuos de la AU, podría ser la estrategia estudiada con una mayor viabilidad para minimizar los impactos ambientales de los invernaderos en cubierta. El uso de residuos agrícolas para producir subproductos evita la gestión final de estos residuos. Asimismo, los subproductos obtenidos tienen un gran potencial para fijar las emisiones de CO2 capturadas por los cultivos de la AU. Los materiales de cambio de fase, en cambio, no podrán ayudar a minimizar los impactos ambientales de los sistemas de calefacción agrícolas actuales hasta que su precio e impactos ambientales, generados durante su producción, se reduzcan. Gracias a las elevadas concentraciones de CO2 de los espacios cerrados de las viviendas y edificios de oficinas, el aire residual de estos inmuebles podría ser inyectado dentro de los invernaderos en cubierta para enriquecer con carbono los cultivos. Finalmente, a día de hoy y de acuerdo con la investigación realizada, la huella de carbono de los invernaderos en cubierta podría no haber sido calculada con precisión. El uso de factores de emisiones de nitrógeno no específicos, para calcular las emisiones de N2O de los cultivos realizados en invernaderos en cubierta, podría haber causado una sobreestimación del 7.5% de la huella de carbono calculada. En futuras investigaciones, podría ser de gran interés profundizar con más detalle las líneas de investigación iniciadas y empezar nuevas investigaciones sobre otros aspectos metodológicos detectados, todavía pendientes de estudio.
Urban agriculture (UA) consist of farming operations taking place in and around cities. At present, these practices are growing all around the world to face the increasing world and urban population, reduce the environmental implications of feeding urban areas and increase food self-sufficiency in cities. An interesting vacant space for UA practitioners is the roof of buildings. The roof of industrial buildings may be of great interest for the installation of intensive crops for commercial purposes, such as rooftop greenhouse (RTGs). RTGs can be connected with the building they are placed on to exchange water, heat or CO2 flows. These types of RTGs are named integrated RTGs (i-RTGs). i-RTGs, for example, can use the rainwater harvested by the building to irrigate crops, take advantage of the thermal inertia of the building to warm crops without using heating systems or use the residual air of the building, with high CO2 concentration due to human respiration or other processes, to increase the CO2 concentration of crops. These strategies are of great interest to mitigate the environmental burdens of i-RTGs. In comparison with conventional decentralized agriculture, previous studies show that i-RTGs could reduce the environmental implications of feeding cities. Benefits are mainly obtained due to reduced food transportation distances, minimized food losses during transportation and improved packaging logistics which allows its reutilization. However, no advantages were detected for the other life cycle stages; therefore, further research is still lacking in this area. This doctoral thesis aims to fill this gap by addressing the following research questions: • Can passive systems made with phase change materials (PCMs) replace conventional heating in greenhouses and reduce the carbon footprint of i-RTGs? • Can the residual air of a building be used for CO2 enrichment in i-RTGs? • Could the GHG emissions of i-RTGs be calculated with more accuracy? • Is the creation of new by-products, with UA wastes, a strategy to sink the CO2 emissions captured by crops grown in i-RTGs? Life cycle assessment (LCA) was the main method used to answer these questions. In addition, other specific methods and materials (i.e.; open chamber system, pyranometers; anemometers; temperature sensors; CO2 sensors and gas or liquids chromatography) were used according to the requirements of each specific research line. The results evidence that the creation of by-products with UA wastes could be the strategy studied with the higher feasibility to reduce the environmental implications of i-RTGs. When waste biomass generated in i-RTGs is used to produce new by-products, biomass waste management is avoided. Moreover, the new by-products obtained have the potential to fix the CO2 emissions captured by crops, for a long time. The use of PCMs to reduce the energy consumption of conventional heating systems in greenhouses and i-RTGs will not be of interest until PCMs prices go down and the efficiency of its production increases. However, due to the high CO2 concentration in household and office buildings, the residual air from their ventilation systems could be used for the carbon enrichment of i-RTGs. Finally, according to research done, the carbon footprint of i-RTGs has not been calculated with accuracy until today. The application of non-specific nitrogen emission factors to calculate the direct N2O emissions in crops grown in i-RTGs could have caused the overestimation of their carbon footprint by 7.5%. In the near future, further research would be of interest to address in more detail the new topics studied during this dissertation and develop research on other methodological aspects detected.
Raouz, Khalid. "Environmental Impact Assessment of aPhotovoltaic Power Station in Stockholm." Thesis, KTH, Energiteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-209911.
Повний текст джерелаStudien tillhands presenterar miljöutvärderingen av en fotovoltaisk solcellsanläggning i Stockholm. Detta utfördes med hjälp av livscykelanalysverktyget. Analysen använder energiåterbetalningstiden och den globala uppvärmningspotentialen som indikatorer på anläggningens miljöinverkan. Både återbetalningstiden och den globala uppvärmningspotentialen beräknas för gruvarbetet, transporten, drift och underhåll samt avveckling och bortskaffning av anläggningen. Överföringsförluster beräknas också över anläggningens livscykel. Andra indikatorer som beräknas i denna studie är potentialen för försurning, övergödning, ozonnedbrytning och humantoxicitet. Dessa beräknas endast för modulens tillverkningskedja. Studiens resultat visar att den mest kritiska processen under solcellsanläggningens livscykel är kiselmetallens omvandling till solkisel, detta med avseende på energiförbrukningen och utsläpp av växthusgaser. Anläggningens globala uppvärmningspotential uttrycks i växthusgasutsläpp och jämförs med den nordiska elmixens utsläppsfaktor. Jämförelsen görs enligt dem gällande EU-direktiven. Resultaten för dem andraindikatorerna har visat på väsentliga avvikelser jämfört med tidigare studier. Detta beror enligt det internationella energirådet på databrist och på att dessa indikatorer saknar stöd inomLCA samfundet. Solcellsanläggningen beräknas bli energineutral efter 2,4 år samt eutralisera utsläpp på upp till 18 ton koldioxidekvivalenta per år.
Agha, Kassab Fadi. "Co-optimisation of the sizing and control of an urban microgrid." Electronic Thesis or Diss., Compiègne, 2024. http://www.theses.fr/2024COMP2822.
Повний текст джерелаThe modernization of the electricity grid (EG) through the implementation of microgrids offers significant potential for enhancing energy resilience, sustainability, and efficiency. However, this transition involves navigating a complex web of technical, economic, and environmental challenges. Microgrids require meticulous planning and optimization to balance energygeneration, storage, and consumption while minimizing costs and carbon emissions. Achievingthis balance calls for advanced optimization strategies, which are capable of addressing theintricacies of system components and operational dynamics. The objective of this research is to enhance the decision-making capabilities of microgrid designers by providing a comprehensive approach for microgrid planning. The study offers an in-depth analysis of the project’s lifetime from technical, economic, and environmental perspectives. Implemented in Python and solved using CPLEX, the optimization process aims to minimize both the levelized cost of energy (LCOE) and the levelized cost of emissions (LCE). The study utilizes real economic and environmental data considering load growth as well as actual solar irradiation, ambient temperature, and wind speed data. The load for the university building is based on data from the Université de Technologie de Compiègne, France with the electric vehicle (EV) load modeled using probabilistic modeling. The study introduces a joint multi-objective optimization strategy usingMixed-Integer Linear Programming (MILP) to ensure globally optimal solutions, thereby that facilitates obtaining more informed and effective design choices. These choices involve evaluating various proposed solutions to balance cost and carbon emissions while addressing the complexities and technical constraints of the energy management (EM) problem. A novel aspect of this work is the integration of EM and component sizing into a unified optimization problem, aiming for an optimality gap of 0% with reduced computation time compared to existing literature. The proposed method evaluates the inherent trade-offs among various solutions by identifying the Pareto front and allowing for an optimal balance between economic and environmental objectives. The results indicate a significant reduction in LCOE and LCE in the GCMG compared to the IMG. The study reveals that Battery Energy Storage System (BESS) capacity increases as the LCE decreases, and the number of Photovoltaic (PV) systems is higher when the LCOE is lower for both operation modes. This occurs because the BESS has a slightly lower LCE compared to PV, and the LCOE of PV is also lower than that of BESS. Furthermore, as the limit of the EG increases, the Pareto fronts become lower and steeper. Additionally, the same MILP algorithm is applied to optimize microgrids from a tertiary university campus across various cities. The study further integrates wind turbines (WT) and EV loads into the microgrid. The study provides a comparative analysis of three scenarios (PV/BESS, WT/BESS, and PV/WT/BESS) across different cities for evaluating the impacts of seasonal fluctuations on LCOE and LCE, and for assessing how microgrid component technologies influence LCOE and LCE outcomes. The results indicate that scenarios including PV/WT/BESS yield the lowest LCOE and LCE values, while the WT/BESS scenario results in the highest LCOE and LCE. It is also observed that the order of cities based on average solar irradiation or wind speed does not necessarily correspond to the order of LCOE and LCE. Monthly and daily fluctuations in solar irradiation and wind speed significantly impact these results. Regarding the technologies, locally produced PV panels contribute positively to the overall LCE of the microgrid, with PV panels incorporating phase changing material showing higher LCE. The research also compares two distinct algorithms
Vossberg, Cherilyn. "A life cycle based energy and greenhouse gas emission assessment of C&D waste and container glass recycling in the City of Cape Town." Master's thesis, University of Cape Town, 2012. http://hdl.handle.net/11427/11922.
Повний текст джерелаIncludes bibliographical references.
The rate at which the world is consuming energy is growing, and with climate change an immediate concern (Stern, 2006), it is incumbent for the global society to find alternate ways of fuelling human activity. Along with greater energy use, global development is also generating ever-greater quantities of waste. Landfill space is becoming increasingly scarce and the assimilative capacity of Earth is reaching its limits. Society's current approach to the production, consumption, and disposal of goods is likely unsustainable. The goal of this research was to assess the difference in cumulative energy demand (CED) and greenhouse gas (GHG) emissions for two waste management options: landfilling and recycling for the two materials of Construction and Demolition (C&D) rubble and container glass in the City of Cape Town (CCT) in order to determine which option has the lower climate impact.
Alfredsson, Eva. "Green consumption energy use and carbon dioxide emission." Doctoral thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80.
Повний текст джерелаFredén, Johanna. "Analys och beräkning av emissionsfaktorer för växthusgaser." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-134385.
Повний текст джерелаAvetisyan, Hakob G. "Sustainable Design and Operation of the Cement Industry." Ohio University / OhioLINK, 2008. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ohiou1225820445.
Повний текст джерелаKindesjö, Viktoria, and Linda Nordqvist. "Energirenovering av flerbostadshus från miljonprogrammet genom LCC-optimering : En fallstudie av två byggnader i Linköping, Sverige." Thesis, Linköpings universitet, Energisystem, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158098.
Повний текст джерелаRenaud-Gentié, Christel. "Eco-efficience des itinéraires techniques viticoles : intérêt et adaptations de l’analyse du cycle de vie pour la prise en compte des spécificités de la viticulture de qualité." Thesis, Angers, 2015. http://www.theses.fr/2015ANGE0002/document.
Повний текст джерелаIn order to contribute to the effort of eco-efficiency improvement of the wine sctor, especially in the Protected Denomination of Origin (PDO) contaxt, we worked to identify in which conditions Life Cycle Assessment (LCA) is an appropriate method for environmental assessment, at plot scale, of quality vineyard Technical Management Routes (TMRs), to permit the choice of the most eco-efficient technical operations and TMRs.A methodological framework for LCA suited to this objective was designed and tested on five real and contrasted TMRs, oriented towards a same qualitative objective. These cases were chosen thanks to an original statistical analysis chain, Typ-iti, on the basis of a survey, among the TMRs producing Chenin blanc grapes for PDO dry white wines in the Middle Lore Valley. Five groups were identified and characterized, threee in conventional viticulture, and two in organic viticulture.The methodological framework that was established includes i) the studied system definition including productive and non-productive phases, ii) the choice of the most suitable and available models for calculation of pollutant direct emissions in the vineyard, iii) the customization of the organic pesticide emision calculation model, Pest LCI 2.0, to viticulture specific needs iv) the inclusion of grape quality in the LCA by two functional units including an original grape quality index.LCA proves to be a method complex but powerful, usable at parcel scale for grape production TMRs choice. It revealed i) contrasted eco-efficiencies for the 5 contrasted TMRs, ii) the viticultural practices responsible for these contrasts, iii) solutions for eco-efficiency improvement and quantification of their eco-efficiency effects.The important effect of the production year on the results, highlighted here on one case, must be taken into account in any viticulture LCA. Numerous perspectives of methodological improvement are discussed here in order to increase relevance and completeness of the results as well as genericity of the method and its accessibility for viticulture development stakeholders
Wenjing, Wei. "Assessment of Raw Materials in Stainless Steelmaking-Their Energy Consumption and Greenhouse Gas Emission." Licentiate thesis, KTH, Processer, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-300133.
Повний текст джерелаVid tillverkning av rostfritt stål kommer cirka 68% av växthusgaserna ifrån råvaruanvändningen. Därför är det viktigt för ståltillverkare att göra en samordnad insats med sina levenrantörer för att reducera dessa utsläpp. Den här avhandlingen ämnar att undersöka råvaror ur två perspektiv: i) att utvärdera olika produktionsscenarier för molybden och nickelleggeringar genom en statisk processmodell i kombination med livscykelanalys för att undersöka potentialen för att minska miljöbelastningen; ii) att undersöka hur spårämnesinnehållet (fosfor) i rostfritt stålskrot påverkar ståltillverkningskostnaden, resursförbrukningen och miljöpåverkan med ett webbaserat verktyg för processmodellen. Resultaten visar att växthusgasutsläppen från produktionen av FeMo varierar mellan 3.16-14.79 t CO2-eq/t FeMo (d.v.s. 5.3-24.7 tCO2-eq/t Mo). Variationen beror främst på malmets anrikningsgrad under malmbrytnings- och anrikningsprocessen. När molybden förekommer i kopparmalm och utvinns som en co-produkt så kan det ha en större effekt på molybdens energiförbrukning och växthusgasutsläpp än vad malmens anrikningsgrad har. I fallet för tillverkning av nickelmetall, nickeloxid, ferronickel och nickeltackjärn är växthusgasutsläppen 14, 30, 6 respektive 7 tCO2-eq/t legering (motsvarande 14, 40, 18, respektive 69 tCO2-eq/t Ni). Användningen av sulfidmalm i flashsmältningsprocessen har visat sig ha lägst energibehov och växhusgasutsläpp medan användningen av oxidmalm i ljusbågsugn både är mer energiintensiv och utsläppsintensiv på grund av en stor mängd oxider i nickelmalmen. Dessa utsläpp kan dock förbättras genom användningen av hållbar energi (till exempel el från vattenkraft), eller genom värmeåtervinning under processen. Utöver detta kan skrot med lågt fosforinnenhåll också användas vid tillverkningen av rostfritt stål för att minska slaggmängden, förbrukningen av legeringar, produktionskostnaden och växthusgasutläppen. En ekvation mellan fosforinnehållet och skrotets värde föreslås här som underlag för att utveckla en inköpsstrategi för skrot. Sammanfattningsvis så kan en statisk processmodell baserad på mass- och energibalans tillämpas för att utvärdera råvarors miljöbelastning (energiförbrukning och växthusgasutsläpp) och identifiera potentialen för en hållbar tillverkning av rostfritt stål.
Costa, Ronaldo Silvestre da. "Quantifica??o das emiss?es de gases de efeito estufa para ve?culos de coleta de res?duos domiciliares abastecidos com GNV e Diesel-B5 utilizando avalia??o de ciclo de vida (ACV)." Pontif?cia Universidade Cat?lica do Rio Grande do Sul, 2016. http://tede2.pucrs.br/tede2/handle/tede/7859.
Повний текст джерелаApproved for entry into archive by Caroline Xavier (caroline.xavier@pucrs.br) on 2018-02-23T17:34:28Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Tese RONALDO SILVESTRE DA COSTA Final Entrega PGETEMA.pdf: 3370134 bytes, checksum: 383fa921245f353cae4a408bd4641901 (MD5)
Made available in DSpace on 2018-02-23T17:39:49Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Tese RONALDO SILVESTRE DA COSTA Final Entrega PGETEMA.pdf: 3370134 bytes, checksum: 383fa921245f353cae4a408bd4641901 (MD5) Previous issue date: 2016-11-30
Funda??o de Amparo ? Pesquisa do Estado do Rio Grande do Sul (FAPERGS)
The transport sector represents a significant responsibility in the pollution emissions. Also, the consumption of fossil fuels is related with the rising of global average temperature due to the greenhouse gas emissions. Biofuels and natural gas are investigated as alternative fuels to mitigate the environmental impacts. However, due to the several source emissions within a product life-cycle, the environmental performance of an environmental friendly product must be verified. This work aims to quantify greenhouse gas emissions during household waste collection by heavy vehicles (trucks) fueled with different fuels. It was proposed the development and implementation of a methodology to compare both pollutant gas emissions and noise for the use of CNG (compressed natural gas) and diesel-B5, aiming to mitigate environmental impacts in captive fleet that travels daily in the Porto Alegre city, Rio Grande do Sul state, Brazil. The trucks were monitored using a portable gas analyzer equipment (O2, CO, CO2, NO, NO2, NOx, SO2, HC), and the fuel consumptions and autonomy were obtained from the company that provides the service. With the data collected on established routes, it was applied the Life Cycle Assessment (LCA) methodology to carry out the study comparing the environmental performance of the use of CNG and Diesel-B5. The results showed that higher global warming impact (according IPCC method) was observed to CNG, independently of the time horizon considered (20 100 or 500 years). When comparing the contribution of the process stages (from production to use of fuels), CNG presented higher impacts in the collection and venting steps, while diesel -- B5 presented in the collection step.
O setor de transportes apresenta significativos problemas ambientais relacionados ?s emiss?es de poluentes, agravados em regi?es urbanas. A queima e a explora??o de combust?veis f?sseis s?o constantemente relacionadas ao aumento da temperatura m?dia global. O uso de combust?veis, como os de origem vegetal e g?s natural, tem sido uma alternativa frequente na mitiga??o de gases de efeito estufa. No entanto, devido ?s v?rias fontes de poluentes presentes no ciclo de vida do produto, o desempenho ambiental de produtos considerados amig?veis ao meio ambiente deve ser verificado. Este trabalho teve como objetivo quantificar as emiss?es de gases de efeito estufa emitidos durante a coleta de res?duos domiciliares por ve?culos pesados (caminh?es) abastecidos com diferentes combust?veis: g?s natural e diesel-B5. Prop?e-se o desenvolvimento e a implementa??o de uma metodologia para a compara??o das emiss?es de poluentes para o uso de GNV (g?s natural veicular) e Diesel-B5, objetivando a mitiga??o de impactos ambientais em frota cativa que trafega diariamente na cidade de Porto Alegre ? RS. Os caminh?es foram monitorados com um equipamento analisador port?til de gases (O2, CO, CO2, NO, NO2, NOx, SO2, HC), e os consumos e a autonomia dos combust?veis foram obtidos junto ? empresa prestadora do servi?o. Com os dados levantados nas rotas estabelecidas, foi aplicada a metodologia de Avalia??o do Ciclo de Vida (ACV) para realizar o estudo de compara??o do desempenho ambiental entre o uso de GNV e Diesel-B5, considerando todas as etapas desde a produ??o at? o consumo final dos combust?veis. Os resultados mostraram que o maior potencial para aquecimento global (segundo o m?todo IPCC) ocorre para o GNV, considerando per?odos de 20 anos, 100 anos e 500 anos. Quando comparadas as contribui??es das diferentes etapas do processo, desde a produ??o at? o uso do combust?vel, observou-se que o GNV apresenta os maiores impactos nas etapas de transporte e coleta de res?duos, enquanto o Diesel-B5 apresenta impacto significativo apenas na etapa de coleta de res?duos.
GISLON, GIULIA. "GREENHOUSE GAS EMISSIONS RELATED TO MILK PRODUCTION OF DAIRY COWS." Doctoral thesis, Università degli Studi di Milano, 2020. http://hdl.handle.net/2434/706613.
Повний текст джерелаGoel, Varun, and Sonja Wadelius. "Evaluation of transition towards zero emission commuter ferries : Comparative Analysis of Fuel-based and Battery-based Marine Propulsion System from financial and environmental perspectives." Thesis, KTH, Marina system, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-302781.
Повний текст джерелаSyftet med denna studie är att jämföra livscykelkostnaden och miljöpåverkan av de befintliga framdrivningssystemen på pendelbåtarna inom Stockholms kollektivtrafik, med batteridrivna system på motsvarande båtar. De befintliga framdrivningssystemen drivs av olika typer av diesel. Studien är uppdelad i flera steg. Först samlas driftsegenskaperna in, såsom bränsleförbrukning, framdrivningseffekt, hastighet, färdtidochframdrivningssystemetsuppbyggnad, etc, på linje 80, som är en del av Stockholms vattenburna kollektivtrafik. För det andra undersöks det befintliga framdrivningssystemet som drivs av diesel eller alternativa bränslen som RME eller HVO och fullt batteridrivna system utifrån energibehovet. För det tredje tillämpas metoderna för kostnadsanalys och livscykelanalys (LCA) för att undersöka hur elektrifieringen av pendelbåtar påverkar ekonomin och miljön. Med hjälp av programmet GaBi 2020, GREET 2020 och andra litteraturstudier utvärderas miljöpåverkan av faserna tillverkning, användning och avfallshantering. Det är totalt 8 scenarier som övervägs, 4 för bränslebaserade och 4 för batteri baserade framdrivningssystem. Hur bra dessa 8 scenarier presterar miljömässigt diskuteras i termer av växthuseffekt (GWP), försurning (AP), övergödning (EP) och marknära ozon (POCP). Den fasen med mest utsläpp, för alla scenarier, är användningsfasen. Framdrivningssystemet som drivs av diesel (scenario 1) används som referens att jämföra de övriga 7 scenarierna mot. Det system som presterar bästa är det som drivs av batterier, med antagandet att elmixen är baserad på vatten-, vind-och kärnkraft, detta motsvarar scenario 7 och 8 med en reduktion av GWP på mer än 98%, AP med 90%, EP med 96% och POCP med 96%. Om vi tittar på den aktuella svenska elmixen (scenario 5 och 6) så är minskningen av GWP, AP, EP och POCP 90%, 80%, 82% respektive 91%. Alternativa bränslen ger också lovande resultat för GWP jämfört med diesel (där råvarans ursprung skapar mest negativa effekter) men bidraget till andra påverkanskategorier är betydligt högre. Med input från företag och miljöutvärderingen kan kostnadsanalysen jämföra kostnaderna för bränslebaserade och batteri baserade framdrivningssystem med olika energikällor. Det batteri baserade systemet modelleras även på 3 utvecklade scenarier för 2 olika typer av batterier. Fartygen i de utvecklade scenarierna laddas oftare än det befintliga batteridrivna fartyget och antalet laddstationer varierar mellan scenarierna. De kostnader som inkluderas i analysen är de initiala kapitalkostnaderna, kostnaden för bränsle/el, underhållskostnader, avfallshanteringskostnader ochutsläppskostnader. Medallakostnaderinkluderadeiberäkningarna är batteri baserade system mer kostnadseffektiva än bränslebaserade system om de körs på svensk elmix, tack vare de lägre kostnaderna för el och utsläpp. Minskningen av den totala kostnaden är mer än 68% när man jämför traditionell diesel med batterisystem, men elens ursprung är mycket viktig.
Oliveira, Lidiane Santana. "Avaliação do ciclo de vida de blocos de concreto do mercado brasileiro: alvenaria e pavimentação." Universidade de São Paulo, 2015. http://www.teses.usp.br/teses/disponiveis/3/3146/tde-13072016-152611/.
Повний текст джерелаThe civil construction is responsible for significant environmental impact from the extraction of raw materials to the disposal of their waste in landfills. The life cycle assessment (LCA) is a tool that enables the estimative of the potential environmental impacts of a sector systematically. Simplification of LCA, the use of secondary data and reduce the scope of the study, facilitates its implementation as a tool for promoting sustainability. The purpose of this dissertation is to estimate ranges of the five main indicators of the concrete block industry in the Brazilian market by simplifying the LCA: consumption of materials, embodied energy, CO2 emissions, water and waste generation. This study was the pilot of Modular LCA Project, an initiative of the Brazilian Council for Sustainable Construction (CBCS) in partnership with the Brazilian Portland Cement Association (ABCP) and the Brazilian Association of Concrete Blocks Industry (BlocoBrasil). The inventory was raised from 33 factories located in different regions of Brazil, that accounting for approximately 50% of national production. The products selected were paving and masonry blocks considered most representative in the market. The boundary system adopted was from cradle to factory gate. The indicator material consumption has been omitted to ensure the confidentiality of company data, as the cement content was raised directly by the companies. The waste indicator cannot be generated due to different interpretations adopted by companies to register their data. The water indicator, although it includes all the consumption reported by the factory, showed very low values, some near zero. Cement consumption, not the clinker content, accounted for a significant portion of CO2 emission and embodied energy, accounting 62-99% of CO2. Thus, among the analyzed factories, even with the same technological route, the inputs, the concrete formulation, the compression efficiency of vibro press and the production system had a greater influence on indicators of materials, energy and CO2.
Svärd-Husu, Jennie, and Martin Ljungman. "Livscykelanalys av interiöra golvmaterial." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för byggteknik (BY), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-97641.
Повний текст джерелаIn Sweden, lots of different interior flooring materials are used in public buildings. This study examines four interior flooring materials, ceramics, mineral based, solid pine floor and linoleum flooring. These materials appear regularly in public buildings in Sweden and are compared to each other in a life cycle assessment perspective. The study examines the materials different life stages from production to its end of life and included the materials GHG-emissions for a reference building with a lifespan of 75 years in Växjö, Sweden.This case study shows that a buildings climate impact can be minimized through choices for interior flooring materials. Ceramics are to recommend in areas sensitive to moisture, do to 38 % less climate effect and linoleum are to recommend more public areas do to 20 % less climate effect. Further possibilities to minimize climate impact is through use of massive pine flooring in areas with low traffic.
Bicalho, Tereza. "Les limites de l'ACV. Etude de la soutenabilité d'un biodiesel issu de l'huile de palme brésilienne." Phd thesis, Université Paris Dauphine - Paris IX, 2013. http://tel.archives-ouvertes.fr/tel-01002055.
Повний текст джерелаMorse, Cody. "Quantifying the Environmental Performance of a Stream Habitat Improvement Project." DigitalCommons@CalPoly, 2018. https://digitalcommons.calpoly.edu/theses/1972.
Повний текст джерелаAlkadee, Dareen. "Techniques de réduction et de traitement des émissions polluantes dans une machine thermique." Phd thesis, Conservatoire national des arts et metiers - CNAM, 2011. http://tel.archives-ouvertes.fr/tel-01005123.
Повний текст джерелаFarneti, Riccardo. "Confronto dell’impatto ambientale tra autovetture tradizionali ed elettriche/ibride." Bachelor's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2019. http://amslaurea.unibo.it/19088/.
Повний текст джерелаIsak, Eklöv. "Energieffektivisering inom transportsektorn : En fallstudie på ett företagsfordonspark." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-435080.
Повний текст джерелаStouris, Konstantinos. "The WeCycle Project – Carbon Calculator development for IT equipment." Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-233582.
Повний текст джерелаNär globala utsläpp av mänskliga aktiviteter stiger, försöker globala institutioner och myndigheter att införa nya regler för att minska koldioxidutsläppen. För att företagen ska vara mer effektiva när det gäller minskade koldioxidutsläpp, inte bara från sina produkter men också med sina värdekedjor och produktportföljer, är det viktigt att förstå och kvantifiera dem. För att uppnå detta, har verktyg som kan mäta koldioxidavtrycket av olika företagsverksamheter (kolkalkylatorer) ökat i popularitet de senaste åren. En sektor i vilken företag kan förbättra sin miljöpåverkan är deras IT-utrustning. WeCycle, ett projekt som utvecklats av Greener Scandinavia AB (partner för detta projekt), är en plattform som underlättar återförsäljning av gammal IT-utrustning medan den siktar på att minska miljöpåverkan. Projektet, i samarbete med WeCycle, syftar till att utveckla ett mjukvaruverktyg som beräknar miljöfördelar (kg CO2-ekv.) vid återanvändning av gammal IT-utrustning. Detta kan hjälpa kunder att uppskatta denna fördel, samtidigt som de ger ett CSR-incitament. Projektets resultat var till hjälp för att förstå de potentiella fördelarna med att återanvända IT-utrustning, men också för att identifiera "hotspot" -stadierna i en elektronisk apparats livscykel. Även om det märktes variationer beroende på enhetens typ (t.ex. smartphones jämfört med stationära datorer) är det uppenbart att utsläpp som uppstår under produktionsfasen är av stor betydelse (rankad antingen viktigaste eller näst viktigaste fasen) och därför ger återanvändning relativt stor miljönytta. Förhoppningsvis, genom att kvantifiera dessa fördelar med ett lättanvänt verktyg, kan detta projekt motivera både en beteendemässig förändring i branschen och forskare att vidareutveckla verktyget till att omfatta alla industrisektorer och hushållens konsumtion.