Дисертації з теми "Intrests"

Syftet med detta arbete var att ta reda på om intresset för naturvetenskap hos eleverna i år

6 – 9 påverkas av tidigare lärares intresse och engagemang i dessa ämnen.

Tio stycken lärare som jobbar i de tidiga åren i grundskolan intervjuades om deras intresse för naturvetenskap och hur de bedrev sin NO-undervisning. Tidigare elever till dessa lärare fick i en enkät svara på frågor om deras intresse för NO och när de hade NO för första gången.

De flesta lärare som jobbar med elever i år ett till fem undervisar i biologi, resten av ämnena är det olika med och beror på deras egna kunskaper och intressen. Eleverna tycker bäst om kemi och teknik medan biologi hamnar längst ner på listan.

Resultaten visar att lärarnas engagemang och intresse för NO i de tidiga åren i grundskolan inte har särskilt stor betydelse då det gäller elevernas intresse för naturvetenskap i de senare åren i grundskolan.

The purpose of this study was to investigate whether interest in science among pupils in grades 6 – 9 in elementary school depends on earlier teachers’ interest in and commitment to science. The investigation was carried out by means of both interviews with ten teachers, who teach in the earlier years of the elementary school, and surveys with 269 pupils in grades 6 – 9.

The findings show that most of the teachers in grades 1 – 5 teach biology but teaching in physics, chemistry and technology depends on the teachers’ knowledge and interest. The pupils like chemistry and technology the most whereas biology is the least preferred subject. The findings also show that pupils’ interest in science, in grades 6 – 9, does not depend on the earlier teachers’ commitment and interest in the subjects.

Primära syftet med detta examensarbete var att arbeta fram laborationer i hopp om att med hjälp av dem fånga och höja elevernas intresse för ämnet kemi. Undersökningen genomfördes med två enkäter och ett laborationstillfälle med en elevgrupp. Eleverna fick först fylla i en enkät gällande deras utgångsintresse och åsikter om kemi. Efter detta följde laborationstillfället då de framtagna laborationerna genomfördes vilket följdes av den andra enkäten.Studien genomfördes i Sverige och Finland och resultaten från dessa två undersökningar jämfördes sedan i syftet att undersöka skillnader mellan svenska och finska elevers intresse gällande ämnet kemi.Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lärartäthet och klasstorlek.

Gymnasieelevers intresse för olika delar av ämnesinnehållet i gymnasiets kärnämneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjälp av en enkät. Frågorna var uppdelade dels efter ett fokus på antingen naturvetenskapliga begrepp eller naturvetenskap i vardagen, dels efter ämnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för naturvetenskapliga begrepp och naturvetenskap i vardagen. Jämfört med elever på det naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever på yrkesförberedande program och det samhällsvetenskapliga programmet lägre för naturvetenskapliga begrepp, men också, i omkring samma utsträckning, lägre för naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor på samtliga program. I enlighet med tidigare studier var tjejer mer intresserade än killar av biologi och killar var mer intresserade än tjejer av fysik. Killar var dock inte mer intresserade av fysik än av biologi. Tjejer som grupp hade en större spridning i intresse än killar som grupp, både sammantaget och inom varje program. Även elever på det samhällsvetenskapliga programmet hade som grupp en större spridning i intresse än de två grupperna som utgjordes av elever på det naturvetenskapliga programmet och elever på yrkesförberedande program.

Företagens personal är idag en stor resurs, i många företag en av de största, men kan trots detta inte tas upp som en tillgång enligt dagens redovisningsstandards. Det finns idag många olika normgivande organ men det är FASB (Financial Accounting Standards Board) som har sammanställt de tre kriterier som en resurs måste uppfylla för att tillgodoräknas som en tillgång i företagens redovisningar. De tre kriterierna är: att resursen skall förväntas innebära ekonomiska fördelar för företaget i framtiden, den skall kontrolleras av företaget samt att den skall ha uppkommit som en följd av en inträffad händelse. Ett av problemen med humankapitalsredovisning idag ligger i att företagen inte anses kontrollera personalen på ett sådant sätt som FASB kräver. Detta kriterium brister i och med att personalen kan gå hem när arbetsdagen är slut eller säga upp sig när det så vill.

Företagen kan idag synliggöra sitt humana kapital genom en tilläggsnot eller som ett supplement till de traditionella årsredovisningarna. Det har dock gjorts många försök att hitta lösningar på problemet med att tillgodoräkna humankapitalet som en tillgång, dock alla utan hållbara resultat. Det har emellertid tagits fram många modeller för att kunna värdera humankapitalet, bland annat SkandiaNavigatorn, IC-rating och The Intangible Assets Monitor. Dessa modeller användes flitigt under stora delar av nittiotalet men är idag inte alls lika omfattande.

För externa intressenter kan utelämnandet av humankapitalsredovisningen innebära att de går miste om essentiell information, som bland annat påverkar deras beslutsfattande. Vårt arbete har dock påvisat att det råder stor brist på interesse bland de externa intressenterna, för de mjuka fakta som humankapitalet presenterar. Det bristande intresset ser vi som en stor anledning till att det har skett en depreciering av humankapitalsredovisningen över åren. Även bristen på tillförlitlighet och jämförbarhet, som är två viktiga termer i redovisningssammanhang påvisas vara en stark orsak till att värderingsmodellerna inte appliceras i så stor utsträckning av företagen.

Companies employee are today a large resource, in some cases even one of the largest. Because of the accounting standards of today the companies are not allowed to show the human resources as an asset in their accounting reports. Even though there are a number of normative institutions, it is FASB that has summed up the three criteria that a resource has to fulfil to be allowed to count as an asset. The three criteria are; the resource are expected to involve economic profits to the company in the future, it is supposed to be controlled by the company and also it has to arise due to an happened event. One of the accounting problems of today is that the companies do not seem to control the employees in a way that FASB (Financial Accounting Standards Board) demands. The criteria lack due to the fact that the employees are allowed to go home at the end of the workday or resign when ever they please.

The companies of today are able to make the human resources visible in their accounting thru an addendum or a supplement to the ordinary annual financial report. However, several attempts have been done to find a solution of the problem to allow the human resources as an asset, still with no lasting results. Nevertheless, a number of models have been created to estimate the value of the human resources, among others there are SkandiaNavigator, IC-rating and The Intangible Assets Monitor. The models were frequently used under the majority of the nineties but today we are not using them in such a large-scale.

For external partners could the leave out of the human capital accounting mean that they might loose essential information that might influence their decision-making. Our job has despite this, showed a large lack of interest from the external partners, for what the soft facts the human capital is an indicator of. The lack of interest could be a contributed fact to why it has been a depreciation of human capital accounting over the years. Even floss on reliability and comparison, which is two important terms in accounting context, seems to be a strong reason why the valuation models do not apply in a large scale by the companies.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan en grupp gymnasielevers upplevelse av stress och deras motivation. Karasek och Theorells (1990) teori kring stress användes som teoretisk utgångspunkt för upplevelsen av stress och Vallerands (1997) teori kring motivation användes som teoretisk utgångspunkt vad gäller elevernas motivation. Metoden som användes var av en kvantitativ art där mätinstrumentet

var i form av en enkät. Undersökningen är en totalundersökning av alla elever på en

gymnasieskola som går andra året på ett samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt eller tekniskt program. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna upplever kraven på dem som låga och de känner även en hög grad av kontroll, vilket enligt Karasek och Theorells teori kring stress medför att de benämns vara lågt stressade. En tydlig könsskillnad kunde urskiljas där majoriteten av kvinnorna visar på en upplevelse av hög stress, vilket är den negativa formen av stress där de upplever höga krav men en låg grad av kontroll. Majoriteten män visar istället på en upplevelse av att vara lågt stressade. Beträffande motivation har majoriteten av deltagarna i studien antingen en låg inre och en låg yttre motivation eller en hög inre och en hög yttre motivation. Gällande kön har kvinnorna i studien en högre motivation än männen (både inre och yttre). I analysen av deltagarnas motivation och deras upplevelse av stress kunde även en del skillnader ses. Exempelvis verkar upplevelsen av kontroll vara något som spelar en roll för elevernas inre motivation. Upplevelsen av låg kontroll verkar samspela med motivation på det sätt att många av de eleverna känner en lägre inre motivation än många av de elever som känner en hög kontroll, vilka också då uppvisar högre inre motivation. Vidare kunskap kring detta ämne anses här vara av stor vikt för lärare och andra som jobbar inom skola och med ungdomar, och bör ha

en effekt på bland annat undervisningsupplägg.

In a world where people today makes faster and faster decisions, the role of the package in the decision-making process, is more vital than ever. The differene between having a package that is easily being discovered on the shelf, can be the difference between to sell your product or not. David Lassing, project manager at the advertising agency Ord & Bild, has given us the task to find out how the consumers are affected by the colors of a package.

We have done an qualitative study to find out how experts thinks a good package can attract the customers interests just with the colors. Our data from this study has then been compiled and analyzed to give us the information we needed for this assignment.

Our conclusions from writing this thesis are that a company can differentiate their package, and because of this find competitive advantages if they manage to create a strong connection between their color of the package and brand. This will give the product a great advantage in the decision-making process in the store. It will then be enough for the customer to see just the color of the package, to know from which supplier the product belongs to.

Another conclusion is that a package works as a company’s identity to the customers. It also works as the silent salesmen on the shelf and attracts attention to the product. A well designed package should work as a messenger for the company, and deliver their core values and attitudes.

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken. Faktorer som, enligt eleverna och läraren, påverkar är uppfattningarna om matematiken, tilltron till det egna kunnandet, att se nyttan av matematiken och att man bibehåller det intresse eleverna har från början. Det är viktigt att veta hur man som lärare ska arbeta för att främja lusten och intresset hos eleverna. Jag tror att om eleverna inte ser någon nytta med matematiken så blir den ointressant. Därför måste eleverna lära sig se matematiken i vår värld, så att matematik inte bara är matteboken, räkna och att utföra till synes oväsentliga räkneoperationer. Om man däremot använder sig av elevernas verklighet, påvisar och låter dem få upptäcka vad som är matematik, kan man skapa ett intresse. Genom att möta eleverna där de är, med de synsätt och tankar de har så har vi en möjlighet att förändra synen på matematiken.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur eleverna ser på naturvetenskap och dess undervisningsform och om lärarna märkt någon förändring i tjejers intresse. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning bland 77 elever i fyra olika klasser på det Naturvetenskapliga programmet. Fem lärare intervjuades för att ta reda på om de har märkt någon förändring i skolan angående tjejers intresse. Tre av dessa arbetar på gymnasiet och de övriga två i grundskolan. Svaren från enkäter och intervjuer gav ett något överraskande slutresultat då dessa till viss del avvek från tidigare forskning som visat att killar föredrar traditionell undervisningsform och tjejerna grupparbeten. Våra resultat visade på omvända förhållanden, tjejerna föredrog den traditionella undervisningen. En slutsats blir att det är viktigt att införa naturvetenskap i tidig ålder och även lägga grunden för studier längre upp i skolan.

Issues regarding the environment are commonly discussed in the media. The most common problem that is discussed is how to decrease the emissions of greenhouse gases by human beings. The municipality of Kristianstad has chosen to work with a project named “Biogas Kristianstad” which purposes are to use all of the produced biogas as motor fuel and to speed up the introduction of biogas on the local market. This is in an effort to decrease the effects on the environment in the municipality of Kristianstad. However, there are problems with how to influence companies to choose this new and often more expensive technology when purchasing vehicles.

We found it important to try to find factors to companies’ possible negative interest. To achieve better knowledge of this we have carried out six interviews with different companies in various industries. Collected material has been analysed with the help of theories in decision-making and business-to-business marketing.

Our research has not shown that there is a negative interest regarding biogas vehicles in the companies. However, we have found links to an insufficient marketing of biogas vehicles and that the companies’ behaviour in decision-making is more based on its earlier experiences. Factors that are likely to influence companies’ tendencies to purchase biogas vehicles are for example the prevailing infrastructure, the economic factors and the awareness of the environment.

Den pågående övergången till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stärkas och jämförbarheten öka, finns oro för att en mängd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen.

Via EU:s fjärde bolagsdirektiv har begreppet ”rättvisande bild” kommit in i den svenska årsredovisningslagen och i Sverige har Redovisningsrådet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel på detta är RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige från och med år 2002. RR17 ger ett visst handlingsutrymme när det gäller vilken metod som ska tillämpas vid nedskrivning av anläggningstillgångar. De metoder som tillåts ger dessutom utrymme för subjektiva bedömningar. Genom att utgå från teorier som handlar om att människor är rationella och strävar efter att maximera sin egen nytta är syftet med denna studie att undersöka om nedskrivningar görs av företagsledningar för att uppnå en rättvisande bild, om nedskrivningar görs i eget intresse eller på grund av institutionella faktorer.

Genom att statistiskt analysera ett material som samlats in via granskning av de svenska börsföretagens årsredovisningar, testas hypoteser som är ställda utifrån Positive Accounting Theory och Institutionell teori.

Studien visar att det finns starka samband mellan nedskrivningarnas storlek och företagens räntabilitet på totalt kapital samt mellan nedskrivningarnas storlek och huruvida företagen gjort VD-byte eller inte. Dessutom konstateras att någonting händer år 2004 som skulle kunna härledas till den stundande övergången till IAS/IFRS.

From interviews with biology teachers and pupils, some important factors are presented that motivates and interests pupils in biology. Some of these are varied education, commitment of the teacher, narrative skill and individually reachable goals. Other important factors are practical application and connection to daily life, as well as actuality of the subject and pupils experience of the use of learning.

Circumstance around teacher and pupils will influence which factors that has the most impact. It´s up to each teacher to make a decision which factors to be used based on his or her own qualities and depending on the group they will teach.

Teachers and pupils agreed about factors that will cause an interesting lesson. The pupils emphasize that variation is the most important factor. Their experience is that many teachers have theoretical introductions that are too long.

Utifrån intervjuer med biologilärare och elever presenteras ett antal punkter som viktiga, eller som grundförutsättningar, för att motivera och intressera elever för ämnet biologi. Några av dessa är varierad undervisning, lärarens engagemang och berättarförmåga samt individuella greppbara mål. Praktisk tillämpning och verklighetsanknytning, ämnets mediala aktualitet samt att eleverna upplever nytta av sitt lärande är andra exempel på viktiga faktorer.

Omständigheter runt lärare och elever påverkar vilka faktorer som spelar mest in. Detta måste varje pedagog känna av, beroende på egna egenskaper och elevmålgrupp.

Lärare och elever är eniga om vilka faktorer som är viktiga för att göra lektionen intressant. Eleverna betonar dock vikten av variation och menar att flertalet lärare har alltför långa teoretiska genomgångar.

I det här examensarbetet har jag undersökt hur elever i år nio ser på teknik och naturvetenskap. Jag har även frågat dem hur den naturvetenskapliga undervisningen bör se ut för att vara så intressant som möjligt Undersökningen är utformad som en jämförande studie där den kvalitativa forskningsintervjun använts som verktyg. En enklare enkät med liknande frågor som i intervjun har använts för att ge mer tyngd i slutsatserna. En grupp har aktivt arbetat med NTA medan den andra inte har kommit i kontakt med det arbetssättet. Resultatet är att man kan se en viss skillnad, även om det är mycket liten. Det verkar som de elever som arbetat med NTA har utvecklat ett större intresse för teknik och naturvetenskap. Slutsatsen har till stor del kunnat dragits utifrån elevernas gymnasieval.

Den ekonomiska brottsligheten har ökat de senaste åren och en trend är att brotten blir allt svårare att utreda. Som ett led i bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten infördes år 1999 nmälningsplikt för revisorer i aktiebolagslagen för att stärka revisorns brottsförebyggande roll. Då revisorns roll innan anmälningspliktens införande var huvudsakligen aktieägarorienterad har fokus varit att undersöka om revisorns roll har skiftat mot en mer samhällsorienterad roll i och med lagändringen. Syftet är att undersöka vilka brott som anmäls och i vems intresse, ägarnas eller samhällets, revisorn handlar när denna anmäler misstanke om brott. I ett mindre företag är ofta ägare och ledning samma person, om revisorn då anmäler ledningen vid misstanke om brott kan denna inte anses agera i ägarnas intresse, då det är ägarna som blir anmälda. I dessa fall måste revisorn anses agera i statens/samhällets intresse. Vår slutsats är att de brott som anmäls av revisorer till stor del är bokföringsbrott samt att de anmälningar som lett till påföljd har gällt ägarna till små ägarledda företag och att revisorn därmed kan sägas handla i statens/samhällets intresse när denna anmäler misstanke om brott. Under arbetets gång har vi upptäckt att tvångslikvidation fungerar som ett alternativ till anmälningsplikten och att revisorerna även utan anmälningsplikten har en brottsförebyggande roll.