Дисертації з теми "IHOD"

Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i en svensk kommun ser på det pedagogiska samarbetet med vägledning samt vilka insatser som kan främja ett likvärdigt arbetssätt. För att få svar på ovanstående har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare som arbetar på grundskolan, var och en av dessa gentemot respektive skolas rektor.Bakgrunden till studiens uppkomst ses genom granskningar av den svenska grundskolans studie- och yrkesvägledning, vilka redovisar ett undermåligt pedagogiskt samarbete, ett arbete där också likvärdigheten är i fara.Med hjälp av handlingsteorin har vi analyserat insamlad empiri. Detta genom begreppen automatiserade och medvetna handlingar, via dimensionerna gripa tag i och omvandla, samt genom begreppen konkret upplevelse, reflekterande observation, abstrakt tänkande och aktivt experimenterande.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna ser det pedagogiska samarbetet som otillfredsställande. Att detta ses beroende av såväl pedagogers som lednings inställning till detsamma, samt att arbetet också kan se olika ut från skola till skola, något som därmed påverkar dess likvärdighet.
The purpose of the study is to investigate how guidance counsellors in a Swedish municipally looks at the educational cooperation with guidance as well as the actions that can promote an equivalent way of working. To get answers to the above, we conducted thorough interviews with five guidance counsellors who work at primary schools, each of them against their respective schools principal.The background to the investigation is seen by examining the Swedish comprehensive school guidance and counseling, which reports an invalid and non equal educational cooperation.To analyze the collected data we have chosen the Action Theory. This is done using understood automatic and conscious actions, through taking a hold of and changing, as well as actual experiences, reflective observations, abstract thinking and active experimentation. The result shows that the guidance counsellors see the educational cooperation as substandard. That this is seen dependent in both educators as managerial approach, and that this work also may differ from school to school, which thus affects its equivalence.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att företag i både privat och offentlig sektor bedriver verksamhet i projektform. Numera använder även vissa företag projektformen som det dominerande sättet att driva verksamheten. Projekt leder till att nya och större krav ställs på den anställde med okända svårigheter att övervinna, konflikter att lösa samt nya utmaningar att möta. Samtidigt ser vi en ökande utbredning av långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar. Beror denna stress på höga arbetskrav och nedskärningar i arbetslivet eller på nya organisationsideal som råder i dagens samhälle?

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån individens perspektiv studera huruvida arbetsförhållanden motsvarande de kriterier vilka ingår i projektarbete, kan komma att leda till stress för individen. Vidare avser vi även att studera eventuella skillnader i stress kring två olika typer av projektmedlemmar med avseende på organisationstillhörighet. Dels personer som är anställda av kundföretaget, dels de som är anställda av det säljande konsultföretaget.

Genomförande: Vår studie bygger på besöksintervjuer av sammanlagt fyra anställda från två olika organisationer, som arbetar inom ett och samma projekt. Vi studerar dels medlemmar som på heltid arbetar i projekt och dels medlemmar som vanligtvis arbetar i linjearbete, men som utöver ordinare verksamhet även deltar i projektarbete.

Slutsats: Vi kan se att samband finns mellan fenomenen projekt och stress. Vi kan också se att olika faktorer påverkar den anställdes stress, beroende på dennes organisationstillhörighet.

Notre laboratoire étudie une molécule de morphogène appelée Hedgehog (Hh) utilisant Drosophila melanogaster comme modèle animal. La voie de signalisation Hh est conservée au cours de l'évolution, des invertébrés aux vertébrés, et joue un rôle régulateur dans divers aspects du développement animal et de l'homéostasie tissulaire, tels que le renouvellement cellulaire, la réparation tissulaire et la régénération d'organes. Hh est une molécule bi-lipidique modifiée par le cholestérol au niveau de son extrémité C-terminale et par l'acide palmitique au niveau de son extrémité N-terminale, et se lie donc étroitement à la membrane plasmique. Bien que la molécule soit hydrophobe, elle exerce sa fonction sur une longue distance. Un moyen particulier utilisé par les cellules pour communiquer repose sur un mécanisme basé sur des contacts directs entre cellules via de longues extensions de filopodes à base d'actine, appelées cytonèmes. Cette nouvelle modalité de transfert d’informations est au coeur de mon projet actuel. Dans ce travail, nous avons étudié le rôle des cytonèmes dans un tissu épithélial polarisé, appelé disque imaginal de l'aile, tissu précurseur de la larve à partir duquel les ailes adultes se développent. Les cytonèmes ont été largement étudiés dans ce tissu avec l'utilisation de la surexpression d'une protéine marquée par fluorescence appelée Interference of Hedgehog (Ihog). L'expression d'Ihog est une protéine qui peut être utilisée pour stabiliser ces longues extensions membranaires, sans quoi elles sont trop fragiles et détruites par les agents de fixation classiques. Nous présentons ici Ihog, Hh et Dispatched (Disp) comme des acteurs importants de la croissance des cytonèmes. En l'absence de différents domaines Ihog, nous avons constaté une réduction significative de la longueur et du nombre de cytonèmes. En outre, la perte totale de fonction Ihog et de son homologue Boi, réduit le nombre et la longueur des cytonèmes, sans pour autant affecter l’activité à longue distance de Hh. En absence de Hh, la longueur des cytonèmes est réduite, sans modification du nombre de cytonèmes. Avec ce travail, nous proposons une nouvelle fonction non canonique de Hh sur la croissance du cytonème. Pour comprendre le rôle des cytonèmes dans la sécrétion de Hh, nous avons également analysé des disques entièrement mutants pour disp. Chez les mutants disp, l’activité longue distance de Hh est fortement restreinte aux cellules qui juxtapose la source de Hh. En augmentant le nombre et la longueur des cytonèmes contenant Hh dans le mutant disp, nous montrons que la présence de Hh sur ces structures n’est pas suffisante pour activer la voie à longue distance. En conclusion, bien que les protéines susmentionnées contribuent à la structure des cytonèmes, nous n'avons pu mesurer de corrélation directe entre la longueur des cytonèmes et l’activité à longue distance de Hh. Enfin, nous avons voulu corréler l’apparition des cytonèmes avec l’établissement du gradient de Hh in vivo. Pour ce faire, nous avons développé un deuxième modèle alternatif permettant d’étudier la formation de cytonèmes: le modèle des histoblastes abdominaux, que nous pouvons utiliser pour analyser la formation et la dynamique des extensions de membrane chez les animaux vivants. En particulier, nous avons examiné deux nids d'histoblastes dorsaux, où le groupe de cellules postérieures produit Hh et le groupe de cellules antérieures répond au signal Hh. Nos résultats indiquent que l'établissement du gradient de Hh a lieu avant la juxtaposition des deux nids et en l'absence de cytonèmes. Nous avons donc proposé que les cytonèmes qui dépendent de Ihog ne sont pas impliqués dans les premières étapes de l’établissement du gradient de Hh. En conclusion, nos travaux montrent que Hh, bien qu’il soit nécessaire à la croissance du cytonème, n’utilise pas cette structure pour un transport à longue distance, mais certainement pour permettre une communication à courte distance
Our laboratory studies a morphogen molecule called Hedgehog (Hh) using Drosophila melanogaster as an animal model. The Hh signaling pathway is evolutionarily conserved from invertebrates to vertebrates, and plays regulatory roles in various aspects of animal development and tissue homeostasis, such as stem cell renewal, tissue repair, and organ regeneration. Hh is a dually lipidated molecule modified by cholesterol at its C-terminus and palmitic acid at its N-terminus, and therefore tightly binds the plasma membrane. Although the hydrophobic nature of the molecule, Hh exerts its function over a long-range of distance. One particular way cells adopted to communicate over long distances is through a new mechanism based on direct cell-cell contacts via long actin-based filopodia extensions, called cytonemes. This new modality for information transfer is at the core of my present project. In this work, we studied this Hh transport mechanism in a polarized epithelial tissue, called the wing imaginal disc, a larval precursor tissue from which the adult wings develop. Cytonemes have been extensively studied in this tissue with the use of the overexpression of a fluorescently tagged protein called Interference of hedgehog (Ihog). The expression of Ihog protein in the wing disc is necessary and sufficient to stabilize these long plasma membrane extensions, otherwise they would be too fragile and easy to be disrupted by conventional fixatives. Here we present Ihog, Hh and Disp as important players in cytoneme growth. In absence of different Ihog domains, we found a significant reduction of cytoneme length and numbers. In addition, Ihog/Boi loss of function was able to reduce the number and length of wild type cytonemes, marked with mCD8GFP. Further, we saw that in loss of function and gain of function genotype for Hh, cytoneme length was reduced and increased respectively, without any change at the cytoneme numbers. With this work, we suggest that Hh has a novel, non-canonical function in the cytoneme growth. To understand the role of cytonemes in Hh secretion we also analyzed discs entirely mutant for Dispatched (Disp). In disp mutants, the Hh gradient is strongly restrained, with most of Hh targets expressed only in anterior cells juxtaposing the A/P border. This phenotype could not be rescued by Ihog overexpression, despite the fact that Hh was very abundant on cytonemes in the disp mutant. Additionally, in the absence of Disp, we observed a reduction of cytoneme length, which suggests a role for Disp in the formation of these filaments, which is likely independent from its function in Hh secretion. In conclusion, although the aforementioned proteins contribute to the structure of cytonemes, we could not measure any direct correlation between the expression of Hh target genes and the simultaneous manipulation of cytoneme length in any mutant condition checked. Finally, we wanted to correlate the time of cytoneme initiation with the establishment of the Hh gradient. In order to do that, we have introduced in the laboratory an alternative system to study cytoneme formation: the abdominal histoblast model, which allowed us to directly analyze the formation and dynamics of membrane extensions in live animals. In particular, we looked at two separated dorsal histoblast nests of the pupal stage (distanced by 30 microns at the onset of pupariation) where the posterior group of cells produces Hh and the anterior cells show expression of various Hh targets. Approximately 15 hours after the onset of the metamorphosis, the abdominal histoblast cells begin to divide and migrate while simultaneously inducing apoptosis in the surrounding larval cells. Our results indicate that the establishment of the Hh gradient occurs before the juxtaposition of the two nests. Nevertheless, we could only observe cytoneme formation after the juxtaposition of the anterior and posterior histoblast cells and not when the two nests were still separated

This study is a quantitative study that has examined 29 students in grade 8 who have not received a pass grade in mathematics. The focus of this study is in two areas: first, which mathematical abilities do the students have the greatest difficulties in, and second, on the relationship between mathematics difficulties and reading and writing difficulties. Mathematical abilities have been studied using knowledge matrices from the national tests in mathematics. Reading and writing difficulties has been investigated using test results from diagnostic material in the area. The results show that conceptual and problem-solving skills are the most difficult abilities in which previous research also indicates. Procedural ability is the ability where most students show competency, which also is consistent with previous research. The study indicates that there are links between mathematics difficulties and reading and writing difficulties, although it is not possible to show strong correlations in this small study.

I den här uppsatsen undersöks förekomsten av sammanskrivningar i blogg-respektive nättidningstexter. En sammanskrivning innebär att två eller fler ord som bör separeras från varandra skrivs ihop utan mellanrum. Med hjälp av i huvudsak Språkrådets lista över fasta uttryck i Svenska skrivregler har vi manuellt genomsökt fyra av de mest besökta bloggarna i Sverige samt krönikor/kolumner och recensioner från tre välkända nättidningar efter sammanskrivningar som strider mot språkvårdens rekommendationer.Den kvantitativa studien gör gällande att sammanskrivningar är drygt åtta gånger mer frekventa i bloggar jämfört med i tidningstexter. I diskussionen konstateras att problemet med sammanskrivningar är av den mildare graden eftersom en normstridande (i förhållande till de rekommendationer som språkvården ger) sådan sällan påverkar kontexten i någon större utsträckning. Vidare når vi slutsatsen att de rekommendationer som språkvården ger trots allt är för vaga, med alldeles för många undantagsfall.

Laborationer är en del i naturvetenskapliga ämnen, där eleverna får praktisk erfarenhet av teorin. För att ta reda på mer om elevers lärande av laborationer, används som utgångspunkt litteratur om lärande, lärande i naturvetenskap och lärande med laborationer. Forskare har olika åsikter om laborationers användbarhet, vilket lett fram till frågorna: Hur påverkas elevernas förståelse av teorin, genom att laborera om den? Vad anser eleverna om laborationer som ett tillfälle att fördjupa sin kunskap? Detta undersöktes med kvalitativa metoder, där både enkäter och intervjuer användes. Frågorna var både kunskapsfrågor, förståelsefrågor och frågor om vad eleverna själva anser om laborationer. Resultaten visar att elevernas förståelse ökar genom att laborera. De visar även att elever är mycket positiva till laborationer och att de flesta anser att dessa ger ökad förståelse. För att förstå laborationer, poängterar många elever att det är viktigt med både för- och efterarbete.

 

Detta är en kvalitativ studie som belyser hur verksamma pedagoger i förskolan ser på den fysiska miljön och barns inflytande. Går det att påverka barns inflytande med hjälp av den fysiska miljön på förskolan? Studiens resultat visar att de flesta av respondenterna anser att det går. Vad som mer framkommer är att förskollärare skulle kunna använda sig mycket mer av den fysiska miljön än vad de faktiskt gör. Många belyser samma sätt att använda sig av miljön för att påverka barns inflytande och det verkar som att de inte har så mycket idéer om hur de skulle kunna påverka den fysiska miljön för att främja barns inflytande. Det finns däremot pedagogiska inriktningar som fokuserar och lägger ner väldigt mycket tid och energi på den fysiska miljön. Studien visar att förskolor utan särskild inriktning kanske bör ta efter dessa specialinriktade förskolor vad gäller arbetet med och kring den fysiska miljön.

Gender and politics, how well do they match? An interesting way of studying gender and politics is therefore to look at the legislation proposals from the government. In Sweden when the government make a legislation proposal it have to have a chapter that consider the aspect of equality between men and women. This paper aim to study the language in the gender aspect of the legislation proposal. This is done from a gender perspective. I also want to look at the relationship between equality between women and men and politics by trying to answer why the gender perspective is written as it is. The method used here in this paper is discourse analysis and mainly Michel Foucault and critical discourse analysis. Discourse analysis is the only method that makes it possibly to look at the language and the different discourses and to see what lies hidden under the written text. The results in this paper shows that the gender chapter of the legislation proposal is not based on equality between women and men. The gender chapter doesn’t add anything new to the equality between women and men and it doesn’t make any effort to really try to take the gender concerns seriously and professionally.

This thesis examines how library patrons experience the public library as a physical place and how their emotions and opinions fit into the concept sense of community. Nine informants were selected and interviewed about their habits, experiences, preferences, opinions and emotions when visiting their respective most-used libraries. Using the theoretical framework developed by David W. McMillan and David M. Chavis for the concept sense of community as an analytical tool, the transcribed interviews have been closely studied and analysed in terms of the different criteria that make up a sense of community according to the theory. Some criteria were found to be relatively weak in the interview data, such as a shared emotional bond and strict boundary settings. Other criteria were better represented, such as a sense of personal investment, mutual influence between patron and library, a sense of belonging, fulfilment of needs, and shared values. The informants were particularly unified when discussing the importance of a public library for a local community as a place that welcomes all for free, values culture and knowledge, and provides a multitude of books and media in a calm, peaceful environment. The conclusion was drawn that public library patrons do feel a sense of community with their local library, its staff and other users, and that there’s a connection to this sense of community and the sense of being a citizen in Sweden as a whole. Physical factors such as interaction with staff and the make-up of the collection were found to be of particular importance to patrons, but other physical factors also influenced how they viewed and made use of specific public libraries.

This work is for the completion of a bachelor's degree in Information design with a focus on Spatial Design. The project has been carried out in collaboration with OpenArt, a biennial art exhibit that occurs across Örebro city center every other year. In this thesis I’ve explored how design in the exhibition space can contribute to visitors wayfinding processes, attract passers-by and how design can contribute to visitor flow. In previous years, the biennial has not worked with clear in-space wayfinding systems for spontaneous orientation. Visitors have experienced difficulties in finding the art works and navigating in the exhibition. A visit is further complicated by long distances and greatly affected by the city's readability. In this work, readability by city elements has been explored in order to identify needs and a specific place to work with. To increase flow, theories about wayfinding and storytelling have been explored to develop a system that connects the exhibition through the spaces between the art works. The system includes node-strengthening track markings with quotes from previous visitors. The system can be used for orientation in the environment through the wayfinding strategy track following. The results have been produced through documentary analyzes, questionnaires and various analyzes of maps, movement patterns and space. Through workshops and close collaboration with OpenArt, the story someone met the city and art has been identified, which is proposed to be the theme of the exhibition space.
Detta arbete är för avläggande av kandidatexamen i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Examensarbetet har utförts i samarbete med OpenArt, en utställning som breder ut sig över Örebro citykärna vart annat år. Genom arbetet har jag utforskat hur utställningsrummet kan gestaltas för orienterbarhet, för att bidra till flöde och locka besökare. Vid tidigare utställningar har biennalen inte arbetat med tydliga system i stadsrummet för spontan orientering. Besökare har upplevt att det varit svårt att hitta och besöken försvåras ytterligare av långa avstånd och påverkas i högsta grad av stadens läsbarhet,som utforskats i detta arbete för att identifiera behov och en specifik plats att arbeta med. För att öka flöde har teorier kring wayfinding och berättande utforskats för att ta fram ett system som knyter ihop utställningen i rummen mellan verken. Systemet innefattar nodförstärkande ledmarkeringar med citat från tidigare besökare. Systemet kan användas för orientering direkt i rummet genom wayfindingstrategin track following. Resultatet har tagits fram genom dokumentära analyser, enkät och olika analyser av kartor, rörelsemönster och plats. Genom workshop och nära samarbete med OpenArt har berättelsen någon mötte staden och konsten kunnat identifieras, som föreslås vara tema för utställningsrummet.

Abstract Heterotopic ossification is a pathological condition in which bone forms outside the skeletal system. It can also occur in skin, which is the case in some genetic disorders. In multiple miliary osteoma cutis (MMOC), tiny bone fragments develop in the dermis and nearby subcutaneous tissue of the face and upper chest region during middle age. The etiology of the disease is poorly understood. The origin of the osteoma-forming cells is not known and also unknown are the signaling factors that direct the skin cells towards an osteogenic lineage. The purpose of this study was to investigate MMOC and the pathogenesis of ectopic bone formation by combining patient study and cell biology methods. The results from an extensive review of the literature and five new cases revealed MMOC as a distinct disease entity, where heterotopic bone formation is intramembranous. No correlation was found between MMOC and acne scars, hormonal disturbances or GNAS gene mutations. In cell culture studies mouse and human dermal fibroblasts and mouse dermal papilla (DP) cells were found to differentiate into osteoblast-like matrix mineralizing cells. The bone morphogenetic protein 4 (BMP-4) homodimer and BMP-2/7 heterodimer had significant effects on the osteogenic differentiation of the above mentioned cells. Interestingly, the BMPs enhanced the differentiation of mouse cells but reduced it in human cells. In mouse DP cells and human fibroblasts BMP-2/7 was more potent than BMP-4. The skin area affected by osteomas in patients was compared to their unaffected skin and also to the corresponding skin areas in controls with regard to osteogenic differentiation and gene expression studies. MMOC patients’ skin differs from controls both in osteoma and unaffected skin areas, which suggests MMOC is not only a local but also a systemic skin disease. The results confirm the previous findings that gene expression in skin is different in different parts of the body, which could explain why the osteomas develop in certain skin areas. The results of this study provide new information about MMOC and heterotopic ossification in skin and could be useful when developing treatments for MMOC. This study also presents new information about BMPs and their different effects in mouse and human cells, which may stimulate discussion about the generalization of mouse studies in humans and the clinical use of BMPs
Tiivistelmä Virhesijaintinen luutuminen on patologinen tila, jossa luuta muodostuu luisen tukirangan ulkopuolelle. Tätä voi tapahtua myös ihossa, kuten käy tietyissä sairauksissa. Ihon lukuisat jyvämäiset osteoomat on tauti, jossa pieniä luujyväsiä ilmaantuu verinahkaan ja ihonalaiskudokseen keski-iässä. Taudin syytä, osteoomia muodostavien solujen alkuperää tai sitä, mitkä viestinvälittäjät saavat esiastesolut siirtymään luusolulinjalle, ei tiedetä. Tässä työssä tutkittiin ihon lukuisia jyvämäisiä osteoomia ja virhesijaintista luutumista yhdistämällä kliinisiä ja solubiologisia menetelmiä. Laajasta kirjallisuuteen perehtymisestä ja viidestä omasta potilaasta saadut tulokset osoittivat ihon lukuisten jyvämäisten osteoomien olevan oma erillinen tautinsa, jossa virhesijaintinen luutuminen tapahtuu suoran luutumisen mekanismilla. Tauti ei näytä olevan yhteydessä aknearpiin, hormonihäiriöihin tai GNAS-geenin mutaatioihin. Soluviljelykokeissa hiiren ja ihmisen verinahan fibroblastien ja hiiren karvatupen nystyn solujen havaittiin erilaistuvan osteoblastityyppisiksi soluväliainetta mineralisoiviksi soluiksi. Luun morfogeneettisillä proteiineilla (BMP) 4 ja 2/7 oli merkitsevä vaikutus yllä mainittujen solujen erilaistumisessa. Yllättävää kyllä, ne edistivät hiiren solujen, mutta vähensivät ihmisen solujen erilaistumista. Hiiren karvatupen soluille ja ihmisen fibroblasteille BMP-2/7 oli tehokkaampi kuin BMP-4. Potilaiden osteoma-aluetta verrattiin heidän terveeseen ihoalueeseensa samoin kuin vastaaviin ihoalueisiin kontrollihenkilöillä käyttäen menetelminä solujen erilaistamista luuta muodostavaan suuntaan sekä geenien ilmentymisen tutkimista. Potilaiden iho erosi kontrollien ihosta sekä osteooma-alueella että terveellä ihoalueella, mikä viittaa taudin olevan koko elimistöön vaikuttava. Tulokset vahvistavat aikaisempia löydöksiä siitä, että geenien ilmentyminen ihossa on erilaista eri puolilla kehoa. Tämä voisi selittää osteoomien esiintymisen vain tietyllä alueella. Tämän tutkimuksen tulokset antavat uutta tietoa ihon lukuisista jyvämäisistä osteoomista ja virhesijaintisesta luutumisesta ja saattavat olla hyödyksi kehitettäessä taudin hoitoa. Tutkimus antaa uutta tietoa luun morfogeneettisten proteiinien erilaisesta käyttäytymisestä hiirellä ja ihmisellä, mikä herättänee keskustelua hiirikokeiden yleistämisestä ihmiseen ja luun morfogeneettisten proteiinien kliinisestä käytöstä

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen i och om övriga nordiska språk är organiserad på ämneslärarutbildningen i svenska. Ett delsyfte är att undersöka universitetslärares erfarenhet av att ge sådan nordisk undervisning. Materialet för studien är kursplaner från samtliga 28 ämneslärarutbildningar i svenska. Dessutom har intervjuer via mejl med universitetslektorer som representerar olika typer av kursupplägg genomförts.  Resultatet visar att undervisning i och om nordiska språk med undantag för två lärosäten ges på samtliga ämneslärarutbildningar. Den nordiska undervisningen är oftast begränsad till ett enstaka kursmål eller moment inom kurser i andra ämnen. Vanligast är att det ingår i kurser i språkhistoria eller språksociologi. I själva inriktningen på den nordiska undervisningen är variationen stor: vissa kurser fokuserar på kunskaper om språksituationen i Norden, andra på färdigheter i grannspråken danska och norska.  Mejlintervjuerna med universitetsföreträdare visar att erfarenheterna generellt är goda, men att stoffträngsel är ett stort problem i svenskkurserna och att fördjupade perspektiv inte hinns med i undervisningen.  Slutsatsen blir att undervisningen i övriga nordiska språk inte är likvärdig för alla svensklärarstudenter, vilket rimligtvis får negativa konsekvenser för grannspråksundervisningen i skolan och i förlängningen för den nordiska språkgemenskapen.

 

Denna studie redogör för utbildningens betydelse i fråga om nyexaminerade lärares pedagogiska och vetenskapliga förhållningssätt. För att studera nyexaminerade lärares beskrivningar av sin yrkesverksamhet samt sin syn på utbildningen, har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare under former som säkerställt etisk riktighet, reliabilitet och validitet. De kvalitativa intervjuerna har, i studien, en låg grad av standardisering och fokus på ett visst tema, trots en relativt hög grad av strukturering. Vidare har intervjuerna analyserats utifrån den nuvarande lärarutbildningens intentioner och tidigare forskning där lärarutbildningens betydelse, det vetenskapliga och pedagogiska förhållningssättet samt tiden som ny lärare berörs. Tre tydliga infallsvinklar på utbildningens betydelse har följaktligen urskiljts, vilka sedan användes för att presentera resultatet. Infallsvinklarna var kunskapssynen, det vetenskapliga förhållningssättet samt förhållandet mellan teori och praktik. Dessa infallsvinklar användes även vid resultatdiskussionen. Uppsatsens författare anser även att nyexaminerade lärares pedagogiska och vetenskapliga förhållningssätt är påverkade av utbildningen liksom av tidigare erfarenheter i flertalet avseenden. Författarna är även av åsikten att studenterna tidigt bör erhålla en medvetenhet om sitt eget lärande och utbildningens syfte samt utformning för att utbildningens betydelse ska optimeras. Denna åsikt baseras på de positiva erfarenheterna som erhållits av uppsatsförfattarna.

 

 

This study describes the importance of the teacher education concerning newly graduated teacher.s pedagogical and scientific approach. Qualitative interviews have been conducted with the purpose of studying newly graduated teacher.s descriptions of their profession as well as their views on the education. The reliability and ethics have been taken into consideration. The qualitative interviews, in this study, have a low grade of standardization and focus on a certain subject, in spite of the relative high grade of structuring. The interviews have been analysed with regard to both the intentions of the current teacher education and prior research on the subject. From the interview data three distinct views on the importance of the education have been revealed, which has been used to present the result. The different views have been organized into three separate categories which have been named: Epistemological Beliefs, A Scientific Approach and finally Theory and Practice. These same categories are also used in the discussion. The authors of the essay conclude that the new graduated teacher.s pedagogical and scientific approaches are affected by the education as well as by their earlier experiences in many different aspects. The authors are also by the opinion that the students need to be aware of their own learning and of the purpose of the education at an early stage, so that the importance of the education is optimized. This opinion is based on the positive experiences that the authors have gained during the compilation of this study.

 

Syftet med studien är att undersöka hur programmering för matematisk problemlösning kan integreras i matematikundervisning i årskurs 7-9. Skolverket har nyligen ändrat kursplanen för matematik så att programmering för matematisk problemlösning inkluderas i det centrala innehållet. För att undersöka syftet genomfördes studien i två delar. Lärare med programmeringskompetens intervjuades om hur de anser att programmering för matematisk problemlösning kan integreras i matematikundervisning. Två programmeringsverktyg undersöktes för att få svar på vilka möjligheter till arbete med matematisk problemlösning programmeringsverktyg erbjuder. Resultaten analyserades utifrån Bernsteins teori om klassifikation och inramning och visar att det finns många olika sätt att integrera programmering i matematikundervisning. Stora möjligheter finns för integrering av programmering för matematisk problemlösning med det centrala innehållet i kursplanen för matematik. Olika verktyg, uppgifter och arbetssätt erbjuder olika pedagogiska möjligheter.

Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013.

Background Labour market policies in Sweden is a state responsibility. Even though the municipalitieshave created their own units for labour market issues. This has resulted in parallel systems,and the distribution of responsibility is in many ways unclear. Several studies within the topichave observed that the effects of the activation programs disposed by the municipalities aredifficult to study, dependent there is not enough comparable data. Therefore statistics is nowcollected by Sveriges kommuner och Landsting. Purpose The purpose of this study is to examine if the statistics that are available today can be used tomeasure the effects of labour market actions. Method The study is based on the theory about Governance as decentralization. The hypothesis is thatthe amount of money that the municipalities spend on labour market cations should affect theeffect. With effect means, in this study, that the participants reach work or studies. The studyis made on two Swedish municipalities, Robertsfors and Ljusnarsberg. Those municipalitiesare selected therefor they are the municipalities in Sweden that 2015 spent most and lessmoney on labour market actions. In an attempt to try if the statistics that are available todaycan be used, the study is using a quantitative method. Interviews with representatives from themunicipalities have also been made in order to explain choices in submitting of the statistics. Results The results show that the statistics that are available not can be held for true. Both from thecalculation example as from the interviews that is clear there are uncertainties with thestatistics. From the theory of Governance, this study comes to the conclusion thatdecentralization and standardization are extremes.

Den administrativa indelningen har inte lika stor betydelse för att kommunens invånare ska ha ett välfungerande vardagsliv, då människors vardagsmönster sträcker sig i allt större utsträckning över kommungränsen. Den fysiska planeringen behöver sättas in i ett större perspektiv för att hantera detta, vilket ger upphov till samarbete mellan kommuner över gränserna i form av mellankommunal planering. Den mellankommunala planeringen innebär att kommuner upprättar nätverk gemensamt att samverka inom, vilka rör sig utanför det formella planeringssystemet och präglas av en otydlig ansvarsfördelning. Samtidigt kan kommuner ha skilda mål och intressen som inte sammanfaller väl med målet för den mellankommunala planeringen. Det kan därmed lätt uppstå en maktkamp mellan de delaktiga kommunerna angående vems agenda som ska få dominera i den mellankommunala planeringen. Uppsatsen syftar till att kritiskt granska bakomliggande motiv och drivkrafter till varför mellankommunal planering inleds samt vems behov som uttrycks när det uppstår en maktkamp om vems intressen som ska få styra. Uppsatsens tillvägagångsätt är en fallstudie där det studerade fallet utgörs av Växjö och Alvesta kommuners pågående planeringssamarbete. Metoder för insamling av material har varit semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner och politiker i respektive kommun samt dokumentstudier av kommunala översiktsplaner. Det empiriska materialet har tagits an med en kvalitativ innehållsanalys där ett analytiskt ramverk utifrån det övergripande teoretiska perspektivet varit styrande. Den övergripande teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är governance network där begreppen soft och hard spaces samt fuzzy boundaries tillämpats för att placera det i ett planeringssammanhang. Slutligen har ett maktperspektiv tillämpats som knyter an till studiens forskningsfråga. Studien som har genomförts pekar på att det finns ett antal drivkrafter som motiverar kommuner att inleda mellankommunal planering med varandra. Motiv som får kommuner att inleda samarbeten med varandra handlar om att skapa en större enhet för att kunna öka sina påverkansmöjligheter angående frågor som ligger utanför kommunernas handlingsutrymme. I det studerade fallet har Växjö och Alvesta ett gemensamt intresse av att utveckla ett dubbelspår, där dessa gemensamt arbetar mot statliga myndigheter för att förverkliga detta. Ett annat tydligt motiv är att kommuner samarbetar för att deras gemensamma intressen kan öka tillväxten och stärka deras position i regionen och gentemot omvärlden. Växjö och Alvesta är ett regionalt centrum varpå ett samarbete över gränsen kan stärka denna roll. Det upprättade nätverket som Växjö och Alvesta utgör visar på en planering som äger rum i soft spaces som rör sig utanför det formella planeringssystemet och över existerande kommunala gränser, där kommunerna inte längre kan hantera sina behov inom sitt egna hard spaces. Studien visar även på att kommuner som samverkar har skilda förutsättningar där deras skilda funktioner ger upphov till ett ömsesidigt beroende till varandra. I och med att kommunerna är av olika storlekar och med skilda förutsättningar framgår det i studien att kommunerna har skilda motiv till deras mellankommunala planering, där det tydligt framgår att Alvesta har ett behov av samarbetet som driver dem medan Växjö har ett annat behov som är deras drivkraft. Slutligen framkommer det av deras skilda motiv och förutsättningar att det är den större kommunen som är drivande, men där det är den mindre kommunens behov och intressen som uttrycks i deras gemensamma planeringssamarbete och besitter makt i frågan.

Då ett högt procentantal av independentmusikproducenter har upplevt någon form psykisk ohälsa är syftet med denna uppsats att se hur aspekter av lek och mindfulness kan gynna musikproducenters mentala hälsa, kreativitet och produktivitet. Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är: Hur kan kravlöst men begränsat musikskapande påverka mående? Hur påverkas produktivitet och kreativitet av begränsat musikskapande? Hur kan mindfulness och lek användas för att utveckla färdigheter inom musikproduktion? Det som menas med begränsat musikskapande är musikskapande där någon aspekt är begränsat, till exempel att man bara använder en enda synth eller ett instrument. Teorin och metoden baseras på två begrepp: mindfulness och lekfull lek, varav lekfull lek kommer från Bateson och Martin. För att samla empiri har det använts en kombination av intervjuer och experiment. Under experimentet har musikproducenter fått i uppgift att illustrera sitt mående i musik och därefter svara på frågor om processen. Resultatet visar en positiv effekt på deltagarnas mående, samt finns en potential att påverka kreativitet och produktivitet. I diskussionsavsnittet sker en analys av resultatet, samt blir forskningsfrågorna besvarade. Undersökningen bidrar till kunskap inom ett tidigare mestadels outforskat område: musikproduktion som musikterapi. Avslutningsvis föreslås en självhjälpsmetod för musikproducenter som baserar sig på experimentet som förekommer i uppsatsen.

Inledning: Uppsatsens ambition är att utforska passformen mellan de två samtalsformerna själavård och psykodynamisk psykoterapi genom att intervjua personer som är skolade i och använder båda formerna. Frågeställningar: Hur upplever enskilda präster som är också är legitimerade psykoterapeuter passformen mellan själavård och psykoterapi och vilka strategier har de för att förlika dessa paradigm med varandra? Metod: Uppsatsen hämtar sina resultat från fem induktivt orienterade intervjuer som bearbetats med tematisk analys. Resultat: Tre teman utkristalliserade sig: Definitionsproblematik, konflikt perspektiv och konsolidering. Diskussion: Diskussionen tar framförallt fasta på svårigheten att medvetandegöra skillnader och likheter mellan själavård och psykoterapi, men försöker också få upp områden till ytan som skulle kunna utforskas vidare. Dessa områden täcker flera nivåer från strukturella intressekonflikter mellan olika tillsynsmyndigheter till den psykodynamiska teorins kontra teologins förståelse av Gud.

Titel: Går ekvationen ihop? En studie av Matematiklyftet som form för grundskollärares kompetensutveckling. Nivå: Magisteruppsats i Utbildningsvetenskap- och skolutveckling. Författare: Marie Bäckström.Utgivningsår: Våren 2014.Handledare: Anna Henningsson Yosif.Problemområde: Forskning visar att kompetensutveckling för grundskollärare i många fall inte leder till att lärarna utvecklas i sitt yrke och inte kommer eleverna till del. Med min studie vill jag bidra till ett bättre organiserande av lärares kompetens-utveckling samt till att en förbättrad fortbildningskultur på grundskolor ska skapas. Metod: Jag har intervjuat nio personer som deltar i Matematiklyftet: rektor, handledare och sju lärare. För att ha ett bra underlag för intervjuerna har jag utgått från forskningslitteratur inom området kompetensutveckling för grundsskolärare. Det empiriska materialet har analyserats utifrån fem viktiga områden jag identifierat i facklitteraturen. Resultat: Min studie bekräftar att de i forskning identifierade fem viktiga områdena kollegialt lärande, rektor, extern person, organisationskultur och förväntningar är av stor betydelse för att kompetensutveckling ska bli framgångsrik. Min studie visar även att lärare, rektor och handledare upplever glädje men även frustration och oro i samband med Matematiklyftet. Min studie visar att samtliga faktorer ovan måste tas hänsyn till för att ett fungerande projekt ska ha möjlighet att leda till en utvecklad fortbildningskultur på skolan på längre sikt.
Title: Does the equation work? A study of Matematiklyftet as a model for compulsory school teachers professional development. Level: Master's Thesis in Educational Science. Author: Marie Bäckström.Release: Spring 2014.Adviser: Anna Henningsson Yosif.Problem: Research shows that professional development of compulsory school teachers in many cases does not lead to teachers increasing their professional skills and that students do not benefit from it. In my study, I want to contribute to a better organization of teachers' professional development and work for an improved training culture in compulsory schools.Method: I have interviewed nine people involved in Matematiklyftet: principal, supervisor and seven teachers. In order to have a good basis for the interviews, I based my interview guide from research literature in the area of professional development for compulsory school teachers. The empirical data have been analyzed according to five key areas I have identified in the literature.Result: My study confirms that the -in research identified- five key areas: peer learning, principal, external person, organization culture and expectations are all of great importance if professional development is to be successful. My study also shows that teachers, principal and supervisor experience joy but also frustration and anxiety associated with Matematiklyftet. My study shows that all the factors above must be taken into account if a professional development project is to lead to a developed training culture at the school in the long run.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka svensklärares förhållningssätt till ämnesövergripande undervisning på gymnasiet. Fem svensklärare på gymnasiet intervjuas om vad det innebär att arbeta ämnesövergripande, varför de arbetar ämnesövergripande samt med vem de arbetar över ämnesgränserna med.Metoden är kvalitativ och tillvägagångssättet är muntlig intervju. Materialet analyseras med hjälp av tidigare forskning om ämnesövergripande undervisning och utifrån teoretiska ramverk om ramfaktorer och ämnessamspel.Resultatet av studien är att ett ämnesövergripande arbete för svensklärare på gymnasienivå till stor del handlar om ett samarbete med sig själv och den egna ämneskombinationen men även samarbete mellan olika lärare, olika ämnen och olika kurser. Ramfaktorer såsom planeringstid och ett flexibelt schema spelar in för att samarbetet ska kunna bli av. Skolledningen har ingen framträdande roll för att samarbeten över ämnesgränser blir av, även om det föreskrivs av Gy11.Svenskämnet får ofta stå för formen och innehållet tas från ett annat ämne, gärna ett karaktärsämne från ett yrkesinriktat program. Svenskämnet har då en stöttande samspelsfunktion. Anledningen till att svensklärarna arbetar ämnesövergripande beror främst på personlig övertygelse om att det finns fördelar med arbetsformen än vad som står skrivet i styrdokument eller utifrån skolledningens direktiv. En fördel är att lärarna kan spara tid när de samarbetar över ämnesgränserna och eleverna examineras endast en gång på samma kunskapsområde. En annan fördel är att man kan se helheter och större sammanhang.

Två vanliga räkneregler som elever lär sig om i matematikundervisningen är prioriteringsregeln och vänster-till-höger-principen. Tidigare forskning har dock visat att elever också använder påhittade regler som vanligtvis inte brukar användas inom matematiken. Syftet med den här studien är att undersöka dessa ”egenskapade” regler. Syftet uppnås genom att studera vad det är för mindre kända räkneregler som eleverna tillämpar samt om hur konsekventa eleverna är i sin användning av en typ av räkneregel.  I studien gjorde 55 elever i årskurs 5 ett arbetsblad bestående av fem numeriska uttryck. Av de 55 eleverna använde 16 av dem någon form av regel som gick ut på att tal i de numeriska uttrycken parades ihop. 13 av de här 16 eleverna blev intervjuade om hur de hade tänkt när de löste uppgifterna. Data för studien utgörs därför av elevernas arbetsblad såväl som transkriberingarna från intervjuerna. Studien visar tre olika slags ”regler” som eleverna använder, förutom de vanliga räknereglerna vänster-till-höger-principen och prioriteringsregeln. De tre räknereglerna bygger alla på att tal paras ihop på ett eller annat sätt. Trots att nästan ingen av de 13 eleverna hade fått undervisning om de vanliga räknereglerna, så använder eleverna egna regler som följer logiska strukturer. Dessutom visar studien att de flesta eleverna inte är speciellt konsekventa när det kommer till valet av regel. Många av eleverna väljer att använda olika slags räkneregler för att beräkna uttryck som är uppbyggda på nästan samma sätt.
Two common rules of arithmetic that students learn about in education are the order of operations and the counting from left to right. However, previous research has shown that students also use made-up rules which are not usually used in mathematics. The aim of this study is to investigate the rules of arithmetic created by the students themselves. The aim is achieved by examine what kind of less-known rules of arithmetic that students apply and also how consistent students are in their use of a type of rule.   In the study, 55 students did a worksheet consisting of five tasks. In total, 16 of the 55 students used some kind of rule where numbers in the numerical expressions were paired in some way. Furthermore, 13 of the 16 students were interviewed about their way of thinking when solving the tasks. The data therefore consists of the students’ worksheets and transcriptions from the interviews.  The study shows that, in addition to the usual conventions left-to-right and order of operations, students use three different kinds of rules of arithmetic. The three rules of arithmetic are based on the principle that numbers are paired in one way or another. Despite that almost none of the 13 students had been taught the conventional rules of arithmetic, most students use own rules that follow logical structures. In addition, the study shows that most students are not particularly consistent when it comes to choosing strategy. Many students choose to use different kind of rules of arithmetic when they are calculating expressions that are structured in almost the same way.

Over the last century, ischemic heart diseases (IHD) have been the worldwide leading cause of death. Major improvement in the prevalence and prognosis of IHD is dominantly related to the modulation of disease (atherosclerosis) risk factors rather than developing pharmacological approaches to treatment. Excessive inflammatory response, especially after ischemia-reperfusion injury (IR), represents a key feature in the progressive pathology of IHD. The kinetics of this inflammatory infiltration is well organized in a timely manner. Both the classical pathological phases of post ischemic heart injury and the process of healing are defined based on this cascade of inflammatory responses. However, the pathological demarcation between the harmful and healing responses is not well understood. Successful treatments in blocking excessive inflammatory responses and providing functional advantages in animal models, all failed in proving applicable clinical benefits. This disappointing outcome over the last 30 years has dampened the current vision related to the inflammatory response, thus, further understanding into this pathological process is needed. The basic scientific motivation for designing targeted-nanocarriers is to provide a tolerable and non-toxic nanocarrier system which can encapsulate cardio protective agents and transport them specifically to the ischemic tissue; thus overcoming all of the biological barriers. Moreover these targeted-nanocarriers aim to deliver the therapy to the specific site of the pathological process in a timely fashion, avoiding any pharmacokinetic problems, achieve effective therapeutic concentrations and reduce any cytotoxicity or unwanted side effects. Alternatively, they can act to target the pathological condition by selectively blocking the recruitment of harmful cells to the pathological site. To test targeted delivery, in this thesis, we present data on the biocompatible/biodegradable fungal protein (so called; RodA-hydrophobin) which was modified by incorporating the ischemic myocardium targeted peptide sequence “STSMLKA”. To test selective blocking of the pathological response, we studied Immunomodulatory microparticles (IMPs) and tested whether they indeed have the ability to modulate the ischemic injury by trafficking the inflammatory monocytes away from the site of injury (ischemic heart) as had been proposed by recent work from our institute. xiii The results of this thesis show for the first time that we were able to develop a flow cytometry kinetic model incorporating the blood, spleen and heart in a rat model of IR. When guided by our histological and IHC work, we found that the flow cytometry-leucocyte percentages and relative ratios within the circulation can be more predictive than their absolute counts as to the pathological changes occurring in the heart after the IR injury. Our study suggests that the leucocyte absolute counts can over-estimate the pathological role of the inflammatory response after the IR injury, thus misleading the beneficial effect of proposed treatments. Thus, our findings may have the potential to explain the failure in the clinical translation of the Immunomodulatory therapeutics within the field of IHD. The IMP treatment did not show any beneficial effect, did not reduce the inflammatory response, and unexpectedly, seemed to result in aggregation/clumping at site of vasculature. Thus, further study is required to understand the mode of action (MOA) of IMPs before clinical applications. The feasibility of designing RodA-based nanocarriers (polymers) with or without protein modifications is shown and that they have a biocompatible nature was derived by studying cultured heart cells (H9c2 cells). Unfortunately, our modified- RodA protein (after incorporating the targeted peptide sequence within the RodA structure) did not confer any preferential increase of RodA binding to the ischemic H9c2 cells or to the ischemic heart tissue from our rat model of 3 or 5 days AMI and IR injuries. However, the wild type RodA hydrophobin was able to target the ischemic heart tissue. Our study suggested that this targeting ability may be related to the progressive death of cardiomyocytes and possibly related to the α-helix region within the RodAhydrophobin structure.

Studien syftar till att undersöka former och innehåll i samverkan över förvaltningsnivå, utbildningsförvaltning och socialförvaltning i Västra Götaland, samt hur den uppfattas. Studien avgränsas till samverkan inom två kommuner och baseras på intervjuer med representanter från de båda förvaltningarna. Det är för mig ett aktuellt ämne eftersom vi som blivande lärare vet att alla elever har olika behov av stöd och hjälp. Utsatta barn är i behov av vuxna och är i en beroendeställning. Skolan är en verksamhet och socialtjänsten en annan som kan komma att ingå i utsatta barns liv. Intressant och aktuellt känns därför att undersöka vem har vilket ansvar och hur går det att samverka kring en elev mellan skola och socialtjänst? För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts med intervjuer där totalt fem lärare på Individuella programmet och en rektor ingår, samt två socialsekreterare, det vill säga respondenter från de båda förvaltningarna.

Studiens resultat visar att samverkan behövs och krävs, samtliga som deltar i studien ser att en samverkan är positiv och ju mer desto bättre. Samverkan bygger på personliga kontakter och är beroende av personliga relationer, vilket gör att samverkan fungerar olika. Sekretessen lyfts som ett hinder för samverkan utifrån en lärares syn, medan socialtjänsten inte ser sekretessen som ett hinder då det finns sekretessbrytande regler.

Slutsatser som kan göras efter genomförd studie är att vi bör sätta det utsatta barnet i centrum och handla för dess bästa. Vi har olika yrkesroller som vi bör värna om och här krävs en samverkan över förvaltningsnivå för att kunna stötta det utsatta barnet på bästa och effektivaste sätt.

The study aims to examine the forms and contents of interaction of government, Social Administration and education administration, with the declared intention is to work for the pupil's best and create an overall perspective on the student. It is for me a timely subject because we as future teachers know that all students have different needs for support and help. Vulnerable children are in need of adults and are in a dependent position. The school is an operation and Social Administration of another who might be part of the vulnerable children's lives. Interesting and topical feel, therefore, to examine who has the responsibility and how you can interact around a student from school and Social Administration? To investigate this, a qualitative study conducted interviews with a total of five teachers in the Individual Program and a principal part, and two social workers.

The study results show that collaboration is needed and necessary, all participating in the study sees a synergy is positive and the more the better. It is based on personal contacts and is dependent on personal relationships, making cooperation work differently. Secrecy is lifted as a barrier to collaboration on a teacher's views, while the Social Administration does not see confidentiality as a barrier where there are confidentiality-breaking rules.

Conclusions can be made after the study is that we should put the abused child in the center and act for the best. We have different professional roles that we should protect and this requires a collaboration of government to support the abused child in the best and most efficient manner.

I denna uppsats har tio uppsatser, som skrivits inom det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk, analyserats både kvantitativt och kvalitativt i syfte att se på vilket sätt språknivån skiljer sig. Fem uppsatser är skrivna av elever som följer läroplanen för svenska och fem av elever som följer läroplanen för svenska som andraspråk.    Hypotesen var att andraspråkselevers texter skulle utmärka sig genom att ha färre både framförställda och efterställda bestämningar och mindre komplexa nominalfraser. Dock var skillnaderna som framkom egentligen inte av kvantitativ art utan av kvalitativ. Även om avvikelserna var relativt få, förekom de och då nästan uteslutande i andraspråkselevernas texter. De fel och avvikelser som var tydligast var: fel genusval, att dubbel bestämdhet saknades där den var nödvändig och att en del idiomatiska avvikelser förekom. Forskningen bekräftar att dessa avvikelser är vanligt förekommande även hos avancerade inlärare.

Syftet med undersökningen är att undersöka förskolepedagogers syn på arbete med växter samt hur de arbetar med det på en småbarnsavdelning. Undersökningen kommer även att ta upp varför förskolepedagogerna väljer att arbeta med det de gör, hur förskolepedagogerna planerar aktiviteter kring ämnet växter och vilka läroplansmål de anser att arbetet med växter möter. Metodval för undersökningen har varit kvalitativa intervjuer som har genomförts på fyra förskolor i en mindre kommun i Mellansverige. Resultaten från undersökningen tyder på att förskolepedagogerna är positiva till att arbeta med växter med de yngsta förskolebarnen, men de anser att det krävs ett stort arbete för att förenkla läroplanens mål kring naturkunskap så att det passar de barn de har i barngruppen för tillfället. Pedagogerna arbetar mestadels med växter när de är ute på promenader, de svarar på barnens frågor och funderingar men uppmärksammar även typiska blommor för säsongen.
The purpose of this study is to examine the preschool teachers views on work with plants and how they work with it in a toddler department. The study will also address why the educators choose to work with plants in the way they do, how the educators plan activity on the subject of plants and what curriculum goals they consider to be working with in the work with plants. The methodology for this study has been qualitative interviews that have been conducated at four pre-schools in a smaller municipality in Sweden. The results from this study indicate that the educators are positive to work with plants with the youngest pre-school children, but they consider that at lot of work is needed to simplify the curriculum’s goals of science to suit the children they currently have in the children’s group. The educators work mostly with plants when they are out on walks, they answer the children’s questions and thoughts but also pay attention to typical flowers for the season.

Denna uppsats behandlar serveringspersonalens upplevelse av sin yrkesroll i restaurangbranschen. Frågeställningen fokuserar på serveringspersonalens egna upplevelser av kundmötet och det tillhörande emotionella arbetet. Den innefattar även personalens egna beskrivningar av hur de hanterar den återkommande konflikten mellan uppvisad och upplevd känsla. Restaurangyrket ställer höga krav på yrkeskompetens och sociala färdigheter men innebär också situationer som personalen kan uppleva som emotionellt ansträngande. Den teoretiska bakgrunden till studien utgår ifrån Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete.   Det empiriska materialet består av data från sju semistrukturerade intervjuer med restauranganställda i Stockholm. Respondenterna beskriver hur de anpassar sitt framträdande efter vilken gäst de serverar. Anpassningen består främst av de känslor som visas utåt, exempelvis genom samtalston, gester och ansiktsuttryck. Detta sker således på en ytlig nivå, och oftast innefattas inte det som serveringspersonalen känner på riktigt i anpassningen. Resultatet tyder på att respondenterna upplever en dissonans mellan de känslor de visar utåt och de känslor som de känner inombords. Studien utforskar därför även olika strategier personalen använder i syfte att minska den emotionella dissonansen. Vissa strategier tycks vara vanligt förekommande bland respondenterna, samtidigt som andra strategier bara används av några få. Denna variation kan tänkas bero på kontextuella och personlighetsmässiga skillnader.  Slutligen så tillhandahåller denna studie en bild av hur serveringspersonal i Stockholm upplever sitt arbete, hur de hanterar sin yrkesroll samt hur serveringsyrket i sig till mångt och mycket kan betraktas som emotionellt arbete. Inom den svenska kontexten så är forskning av detta slag bristfällig, och vår studie fyller därför en kunskapslucka inom området. Avslutningsvis föreslås fortsatt forskning i området av kvantitativ karaktär.

När man syr efter mönster står det ofta angivet vilken typ av tyg som bör användas. Är man oerfaren i sömnad kan det vara svårt att veta varför just dessa tyger rekommenderas. Syr man i ett annat tyg än vad som föreslås av mönstertillverkaren kan det krävas mönsterändringar och anpassningar av sömnadsprocessen. I den här undersökningen används ett symönster från 1949 med mycket kortfattade instruktioner och utan förslag på tyg, där den vägledning som ges i val av tyg är bilden på mönstrets framsida. Det är upp till den som ska sy att välja tyg, metoder och tekniker. Hur vet man vad man ska välja om man saknar erfarenhet? Hur vet man vad som fungerar, och vad som inte gör det? Och vad måste man göra annorlunda om man tar ett annat tyg än det som är tänkt? Undersökningens syfte är att undersöka hur ett mönster kan behöva ändras vid byte av tyg för att behålla den ursprungliga silhuetten, samt hur sömnadsprocessen förändras med tygbytet. De centrala frågorna är: Hur kan ett symönster förändras för att behålla silhuetten när man går ifrån det tänkta tyget? och hur förändras sömnadsprocessen av ett plagg när det sys i olika tyger? Undersökningen har genomförts som en jämförande analys där fyra plagg i olika tyger har sytts upp, där plagg 1 representerar det tänkta tyget och silhuetten. Resultatet visar att man med hjälp av olika mönsterändringar kan bibehålla silhuetten av ett plagg i viss mån även när man använder ett tyg som inte är tänkt att användas med mönstret.

Inledning: Friluftsliv har en stark ställning i Sverige. Argumenten är positivt landade och innefattar vanligen både folkhälsa och miljöengagemang. Samtidigt som intresset ökar och fler vistas i naturen kommer rapporter om nedskräpningsproblem. Något som slår hål på uppfattningen om att friluftsliv främjar miljöengagemang. Syfte: Genom att undersöka hur ledare inom Friluftsfrämjandet ser på miljöengagemang och friluftsliv har studien som mål att skapa en teoretisk modell som visar förutsättningar alt. hinder för pronaturellt beteende, viljan att minska klimatavtrycket. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie. 8 ledare inom Friluftsfrämjandet deltog. Genom Grounded Theory utformades en analysmodell som i sin tur konstruerade en visuell teoretisk modell.  Resultat: Miljöengagemanget är i första hand situationsanpassat och bygger på att plocka skräp. Miljöfokus varierar för olika typer av aktiviteter. Ju mer abstrakt naturen blir, desto svårare att förhålla sig till ett miljöengagemang. Glapp uppstår utifrån viljan att vara miljövänlig till den faktiska insatsen. Miljöengagemanget är inte tydligt utanför ledarrollen. Ifall engagemanget får fäste utanför organisationen är detta kopplat till friluftslivet som i sig kan innehålla miljöfokus.  Diskussion: Att friluftsliv skulle vara förenat med ökat miljöengagemang fungerar bättre i tanken än i praktiken. En möjlig väg kan vara att sammankoppla begreppen om allemansrätten hade ett tydligare ställningstagande.
Introduction: Outdoor recreation has a strong position in Sweden. Engaging in outdoor recreation is positively charged, includes public health and environmental engagement. When interest in outdoor recreation increases there are reports of garbage problems in natural areas. This suggest that outdoor activities doesn´t promotes environmental commitments. Aim: By investigating how voluntary guides within the Swedish Outdoor Association give reasons for environmental engagement through outdoor recreation, the study aims to create a theoretical model that shows the conditions for pronatural behavior. Method: The study was conducted as a qualitative interview study. 8 guides participated. Through Grounded Theory, an analysis model was designed which in turn constructed a visual theoretical model. Result: Environmental engagement is situational and focus on picking garbage. How environment priority is conducted differs within different types of activities. The more abstract nature becomes, the more difficult it is to relate to environmental engagement. Gaps arise from being environmentally friendly to the actual effort. If commitment takes root outside the organization, this is linked to the outdoor activities, which can include an environmental focus. Discussion: That outdoor recreation promotes environmental engagement is better in thought than in practice. The right of public access should have a clearer environmental position.

Research points at the textbook as the main source for mathematics development in the early school ages. The study enhances the concept of relational and instrumental understanding as means to address the teaching environment within textbooks. To investigate a part of the linguistic structure of this literature, this study reports on the main features that characterize the word class known as verbs due to their presence throughout a series of textbooks designed for the stages 1 to 3 in Sweden. The goal was to make common claims about frequency, tense and processes due to these verbs. By creating a specialized corpus, these verbs were catalogued and marked in comparison to two larger corpora and to GERS-levels. A process analysis was then done based on a systemic-functional linguistic tool. The results show a vast difference between the low- and the high frequency verbs. Analysis showed that present tense held the highest frequency by over 50%. Results also showed presence of the formal passive voice. Furthermore, the material processes were in a large majority in contrast to others present. Other indications of the analysis showed poor conditions for development of relational understanding in contrast to emphasis made in the national curriculum. Conclusions involve statements regarding textbook teaching methods not providing sufficient environments for language development. The characters of the verb corpus might place demands on students’ lexical knowledge and language proficiency level on forehand, which might induce a language-related knowledge barrier against the mathematical communication provided through the textbook.

Studien syftade till att undersöka hur arbetstagare hanterar balansen mellan arbetsliv och privatliv samt hur deras gränsdragning sker. Med arbetstagare genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att den gränsdragning som fungerade bäst är att ha tydlig gräns mellan arbetsliv och privatliv. Flextid i form av att styra sin arbetstid och stöd från arbetsgivare och familj var faktorer som bidrog mest till att arbetstagarna kunde nå balans. Faktorer som hindrade balansen mest var arbetsbelastning, tillgänglighet utanför arbetstid och tid. Resultatet analyserades sedan utifrån en modell om work-life balance och en teori om gränsdragning. Därefter följer en diskussion kring resultatet utifrån studiens bakgrund, teori, tidigare forskning och egna slutsatser. I slutsatsen belystes vikten av att organisationer och arbetstagare behöver bli medvetna om vad de kan göra för att skapa förutsättningar för god balans, för att arbetstagarna ska kunna utvecklas.

Digitaliseringen sprids i samhället, inte minst inom skolan. Allt fler klassrum använder digitala läromedel och inom matematik finns det många förlag som marknadsför sig med återkoppling. Formativ återkoppling syftar till att svara på tre återkopplingsfrågor vilka är ”vart är jag på väg?”, ”hur ska jag komma dit?” samt ”vad är nästa steg?”. I denna studie har vi analyserat fyra digitala läromedel inom matematik som alla marknadsför sig med återkoppling. Vi har med hjälp av en innehållsanalys försökt synliggöra hur digitala läromedel arbetar med formativ återkoppling. Resultatet visar att endast ett av dessa fyra läromedel använder alla fyra återkopplingsstrukturer. Vi har även försökt identifiera vilka möjligheter elever får för att se sitt eget lärande när de får återkoppling från digitala läromedel.
Digitalization is spreading in society, not least in schools. More and more classrooms use digital teaching materials and in mathematics there are many publishers who market their tools as providing feedback. Formative feedback aims to answer three feedback questions which are “where am I going?”, “how do I get there?” and “what’s the next step?”. In this study, we have analyzed four digital teaching resources in mathematics, all which market themselves as providing feedback. With the help of a content analysis, we have tried to show how digital teaching materials work with formative feedback. We found that only one of these four digital teaching materials uses all four feedback structures. We have also tried to identify the opportunities provided to students to help them see their own learning when they receive feedback from digital teaching resources.

Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 år) i två Stockholmskommuner.

Frågeställningar:

- Hur stor är alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?

- Av vilka skäl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?

- Hur påverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen?

o Erfarenheter av alkohol

o Umgängeskrets inom laget

o Ekonomi

o Medvetenhet kring förebyggande arbete

Metod

Vi använde oss av en kvantitativ undersökning varför enkäter passade bäst som datainsamlingsmetod. Målgruppen avgränsades till åldrarna 18-20 år. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta så många föreningar som möjligt inom de två kommunerna. Vi utgick från att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag från respektive idrott. Datainsamlingen skedde i vår närvaro under träningstillfällen.

Resultat

De lagidrottande unga vuxna i de aktuella kommunerna konsumerar i genomsnitt 578 cl 100 % alkohol per år, vilket motsvarar ungefär fyra starköl (5,2 %) i veckan. Anmärkningsvärt är att ishockeyspelarnas alkoholkonsumtion är betydligt högre än de övriga idrottarnas (892 cl per år). De vanligaste skälen till varför de konsumerar alkohol är dels för att öka nöjet i samband med fest, men även för att man har lättare att ta kontakt med andra människor. Erfarenheter av alkohol samt storlek på umgängeskrets inom laget påverkar alkoholkonsumtionen. Ekonomisk status påverkar inte alkoholkonsumtionen hos försökspersonerna. Medvetenheten kring förebyggande arbetet inom föreningen och laget påverkar alkoholkonsumtionen hos kvinnorna men inte hos männen.

Slutsats

Slutsatsen för denna studie är att de lagidrottande unga vuxna inom de aktuella kommunerna konsumerar mindre mängd alkohol än genomsnittet bland andraårs gymnasieelever i Sverige.

Bakgrund: Förskolevardagen innehåller flertalet aktiviteter, somliga är tidsbundna medan andra utförs oberoende av tiden. Utevistelse är tillsynes en aktivitet som både kan vara tidsbunden alternativt oberoende av tiden. I Lpfö 98 rev. 2010 återkommer vikten av barns rätt till inflytande över sin vardag, men hur mycket inflytande ges barnen över när utevistelse förläggs? Kan det vara så att rutiner från tidigare pedagoger avgör när utevistelse förläggs? Vår upplevelse är att synen på beslut om utevistelse varierar mellan olika pedagoger. Utifrån den upplevelsen uppstod ett intresse att genomföra en studie för att ta reda på hur pedagoger resonerar kring beslut om utevistelse. Syfte: Syftet med studien var att försöka belysa några orsaker förskollärare idag anger som de rådande för beslut om utevistelse. Frågeställningar som användes för att komma närmare syftet var: Hur beskriver förskollärarna beslut kring utevistelsen i förhållande till organisation respektive verksamheten? Hur resonerar förskollärarna kring barns inflytande och sin egen roll i samband med utevistelse? Vilka hälso- och utvecklingsaspekter lyfter förskollärarna att utevistelse ger för barnen? Metod: Till empiriframställning användes kvalitativ intervju. Nio förskollärare valde att delta i intervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade och frågorna formulerade för att ge utrymme åt förskollärarna till att resonera. Efter en pilotintervju genomfördes resterande intervjuer, vilka spelades in. Transkribering utfördes efter gemensam genomlyssning av inspelat material. Till grund för analysarbetet låg institutionell samt nyinstitutionell teori. Resultat: Överlag lyfte de flesta pedagogerna att det var verksamhetens organisatoriska faktorer som styrde när utevistelsen förlades. Organisatoriska faktorer som nämndes var bland annat barnantalet för dagen, hur många ordinarie pedagoger som var närvarande, lokalernas utformning samt om möten samt planering var förlagt under dagtid. Några pedagoger gav uttryck för att det är rutiner som styr, man går alltid ut vid ett visst klockslag. Under intervjuerna tog övervägande del av förskollärarna upp att de ansåg det viktigt med barns inflytande på förskolan. Dock var det endast en som beskrev att de arbetade aktivt utifrån barnens önskemål

I Sverige är besvär i rörelseorganen en av de största orsakerna till sjukskrivning och många personer lever med långvarig smärta. Många patienter som har långvarig smärta vill gärna prova på alternativ till medicinering och provar därför massage och olika typer av avslappningstekniker för att reducera smärtan. Forskningen kring dessa är ofta begränsad och utförd enligt kvantitativ metod. Syftet med denna uppsats är att kvalitativt undersöka hur massage och avslappning upplevs för personer med muskulära smärttillstånd. I studien ingick fyra kvinnor, som alla går regelbundet på massage, samt utövar någon form av avslappningsteknik. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Ur analysen framkom fem kategorier: Fysiska och psykiska effekter, fysisk aktivitet som smärtlindring, kombination av olika metoder, vikten av trygghet och tilltro samt resurskrävande. Resultatet visade att massage, avslappning och fysisk aktivitet är de tre viktigaste metoderna för smärtreducering. Deltagarna tycker att alla tre metoder är lika viktiga och att kombinera dem ger bäst resultat. Slutsatser som kan dras av studien är att avslappning, massage och fysisk aktivitet upplevs smärtreducerande och allra bäst effekt uppnås om dessa kombineras. Studiens resultat kan vara av betydelse för personer med långvarig smärta. Studien kan också vara intressant att ta del av för personer som arbetar med behandling av långvarig smärta, för att få kunskap om hur olika behandlingsmetoder upplevs.

This study aims to describe the actions and processes under the subject teachers and special educators can facilitate mathematics teaching for pupils with ADHD. Qualitative interviews were conducted with three subject teachers in mathematics and two special education teachers. The interviews were recorded and transcribed in its entirety. They were analyzed based on a categorical and a relational perspective. The results show that the most important of all education is to allow the pupils to be in focus, even a varied approach with specific materials experienced successful. It also shows that pupils with ADHD may need adjustments in the form of clarification, structure and dense feedback, but that these adaptations should be individual as it can differentiate between individuals. It is also clear that external factors affect pupils with ADHD, especially classroom placement is important for these pupils.
Denna studie syftar till att beskriva vilka åtgärder och arbetsmetoder som enligt ämneslärare och specialpedagoger kan underlätta matematikundervisningen för elever med ADHD.  Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre ämneslärare i matematik samt två specialpedagoger. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan i sin helhet. Intervjuerna analyserades utifrån ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. Resultaten visar att det viktigaste i all undervisning är att låta eleven vara i fokus.  Det går även se att ett varierat arbetssätt med mycket konkret material upplevs framgångsrikt. Det visar även att elever med ADHD kan behöva anpassningar i form av tydliggörande, struktur och tät återkoppling. Dessa anpassningar bör vara individuella då det kan skilja mellan individ och individ. Det är även tydligt att yttre faktorer påverkar eleverna med ADHD, därför är framförallt klassrumsplacering viktig för dessa elever.

Syfte Studien handlar om att undersöka ifall tatueringar påverkar uppfattningen om professionalism hos tandläkarstudenter och personal på tandvårdshögskolan i Malmö. Syftet är att lyfta fram vad olika grupper anser om dessa kroppsmodifikationer men också bidra till ökad insikt inom och bland dessa grupper. Material och metod En enkätundersökning granskade deltagarnas förhållning till professionalism gällande tatueringsmotiv, storlek, kompetens, ansvarsfullhet, hygien, etik, pålitlighet, anställningsbarhet och klinikens/yrkesgruppens rykte. Resultat 196 deltagare deltog i studien, 132 studenter och 64 personal. Mellan dessa grupper påvisades ingen statistisk signifikans förutom gällande yrkesgruppens och klinikens rykte. Datan visade att män var mer negativa än kvinnor, yngre kvinnor var mer positiva än övriga deltagare och tatuerade var mer accepterande. Ett stötande motiv eller stor tatuering hade en negativ påverkan på professionalismen. Slutsats Inga skillnader kunde påvisas mellan studenter och personalen gällande synen på professionalism och tatueringar. Variabler som påverkade synen på professionalismen var deltagarnas ålder, kön och om hen var tatuerad eller ej.
Purpose The aim of this study is to investigate whether tattoos affect the perception of professionalism among dental students and staff at the School of Dentistry in Malmö. The purpose is to highlight what different groups think about these body modifications but also contribute to increased insight within and among these groups. Material and method A survey was used to examine participants' attitudes towards professionalism regarding tattoo motifs, size, competence, responsibility, hygiene, ethics, reliability, employability and the clinic / occupational group's reputation. Results 196 participants participated in the study, 132 students and 64 staff. No statistical significance was demonstrated between these groups other than the reputation of the clinic and the occupational group. The data showed that men were more negative than women, younger women were more positive than other participants and tattooed were more accepting. An offensive motive or large tattoo had a negative impact on professionalism. Conclusion No differences could be demonstrated between students and staff regarding the view of professionalism and tattoos. Variables that affected the view of professionalism were the participants' age, gender and whether they were tattooed or not.

Den här studiens syfte är att undersöka sambandet mellan elevers fonologiska medvetenhet och läsförmåga. Studien undersöker hur relationen ser ut mellan variablerna läsförståelse, avkodning och fonologisk medvetenhet (manipulation, syntes och rim) för elever i årskurs 1. Studien undersöker även hur elever i årskurs 1 presterar på tester som mäter dessa variabler. Datainsamlingen har skett genom en kvantitativ tvärsnittsstudie. Deltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Totalt medverkade 41 elever i årskurs 1 från två olika skolor. Samtliga elever hade svenska som modersmål. Eleverna har genomfört tester för att mäta de olika variablerna. Data från studien analyserades genom korrelation- och regressionsanalyser. Resultaten visar att majoriteten av eleverna får nära maxpoäng på tester i rim och syntes. Detta indikerar att eleverna behärskar dessa förmågor. För manipulation, avkodning och läsförståelse syns en spridning i resultaten. Av detta kan man anta att dessa förmågor är under utveckling och att eleverna har kommit olika långt i sin utveckling. Våra korrelationsanalyser visar att rim och syntes har medelstarka och signifikanta korrelationer med avkodning och läsförståelse. Manipulation har stark och signifikant korrelation med avkodning och läsförståelse. Analysen visar också en stark och signifikant korrelation mellan avkodning och läsförståelse. I regressionsanalyserna visade sig manipulation vara den enda variabeln som signifikant bidrog till avkodning, och avkodning den enda variabeln som signifikant bidrog till läsförståelse. De signifikanta korrelationer som syns mellan fonologisk medvetenhet och läsförståelse kan förklaras med deras relation till avkodning, sambandet går via avkodning.

Livsformsanalyser handlar kort och gott om hur vi människor lever våra liv. Alla människor har olika syn och värderingar på vad som är viktigt i livet och genom att studera en människas livsform kan man se vad som prioriteras och hur det goda livet uppfylls. Det goda livet kan för någon innebära att ha mycket fritid och ledig tid utanför arbetet medan det för andra kan innebära att prestera bra på arbetet och lägga mycket tid där. Den här uppsatsen syftar till att undersöka vilka livsformer heltids- och deltidsbrandmän i Värmland lever, det vill säga hur de ser på delarna arbete, familj och fritid. Vi har undersökt vilken inställning de har till sitt arbete och hur stor skillnaden är mellan de båda yrkeskategorierna.Undersökningen bygger på ett kvalitativt angreppssätt och för att få fram vårt resultat har vi genomfört ett antal livsformsintervjuer som vi sedan analyserat utifrån livsformsanalysen, den så kallade Karlstadmodellen. Vi har genom undersökningen kommit fram till att alla våra manliga respondenter lever inom arbetarlivsformen eftersom de drar en tydlig gräns mellan arbete och fritid, det vill säga deras fritid prioriteras framför arbetet. Vi har också kommit fram till att kvinnorna som vi intervjuat lever inom de mansspecifika livsformerna då de investerar egen tid till att utveckla sig själva. De ställer sin fritid till förfogande för arbetet genom att de inte drar någon gräns mellan arbete och fritid. Alla livsformer kan levas av både män och kvinnor och det behöver inte vara så stora skillnader mellan könen. Vårt resultat gäller enbart för de personer som vi har intervjuat.

Uppsatsen syfe är att beskriva lärares uppfattningar om värdegrund och ledarskap och relationen där emellan. Undersökningen utgår från följande frågor: Vilka kvalitéer, egenskaper och ledarkompetenser betraktar läraren som väsentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lärare om begreppet värdegrund? Hur ser lärare på relationen mellan värdegrund och ledarkompetens och hur upplever läraren sambandet mellan värdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna består därmed av två teman: värdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgår från Tomas Englund, Jürgen Habermas samt Susanne Linnér. Metoden bygger på en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, där sex gymnasielärare har deltagit i djupintervjuer. Lärarna representerar olika enheter, åldrar och ämneskompetenser.

Studien visar att lärarna anser att de ska bidra till elevernas utökade ämneskompetens samt förmedla grundläggande värderingar och därmed fostra blivande samhällsmedborgare. Lärarna upplever dock att idealen inte stämmer med verkligheten. Detta beror dels på lärarnas individuella kompetenser och värderingar, dels på skolledning och politiska ställningstaganden. I samhället påträffas individualistiska tendenser och därtill råder ett effektivitetsinriktad perspektiv där skolan bär stränga ekonomiska ramar. Skolans aktuella styrdokument visar sig inte alltid efterföljas och lärarna upplever att de saknar tid för reflektion och att föra djupare tankeutbyten med sin omgivning. Lärares önskemål är därför att få fortbildning gällande gruppdynamik och gruppsykologi samt att utveckla värdegrundsarbetet genom att föra djupare diskussioner med kollegor gällande lärarrollen och dess auktoritet.

Möjligheten till att uppnå balans mellan arbete och privatliv antas i framtiden bli en allt viktigare fråga och i allt högre grad påverka individen i hennes val av arbetsgivare. Studiens syfte utformade författarna tillsammans med Halmstad kommun vilka har märkt av en svårighet att rekrytera yngre kompetenta chefer och därför önskar bli mer attraktiv som arbetsgivare. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur kvinnliga chefer mitt i livet upplever balans i livet och vad arbetsgivaren, Halmstad kommun, kan erbjuda för att de skall uppnå balans. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och till grund för studien låg åtta djupintervjuer med kvinnliga mellanchefer. Enbart kvinnor valdes ut till studien eftersom kvinnor utöver sitt lönearbete traditionellt sett även antas utföra det mesta av hushållsarbetet. Resultatet visade att de kvinnliga cheferna ansåg sig ha balans mellan arbete och privatliv. Exempel på faktorer som kan hämma balansen är otillräckligt stöd från chef och en för hög arbetsbelastning utan möjlighet till avlastning. Arbetsgivaren kan i hög grad påverka de anställdas upplevelse och möjlighet till balans genom arbetsvillkoren. Balans i livet kan bland annat främjas av en familjevänlig personalpolitik.
The possibility to obtain a work-life balance will in the future be of greater importance in an individual’s choice of employer. The purpose of the study was drawn up in collaboration with the municipal of Halmstad who, since they have experienced some difficulties in attracting and recruiting younger qualified managers, wants to become more attractive as employer. The purpose decided upon was to enlarge the understanding of how female managers in the middle scene of life experience work-life balance and what their employer, the municipal of Halmstad, can offer their employees to facilitate a work-life balance. It is a qualitative study in which eight deep interviews with female middle managers make up the foundation. Only women were chosen to the study since women, even though they are employed outside of the home, traditionally carry out most the domestic chores. The result showed that the female middle managers felt that they today experienced a work-life balance. Some of the elements that can restrain a positive work-life balance are insufficient support from superior manager and a high degree of workload without relief. It was found that through the working conditions is the employer to a large extent able to influence the employee’s experience of work-life balance. Family-friendly organizational policies, among other factors, can foster work-life balance.