Дисертації з теми "HAAR LIKE"

By the time the law of preferential right was legislated the purpose of the law was to give all creditors equal rights. The purpose of this master’s thesis is to analyze the law in force and unravel whether the purpose of the law has been fulfilled or not. If a deviation has been made I will decide whether it can be justified.

Since 1st of January 2004 the preferential right regarding taxes has been abolished. Since then the claims of the Government do not have any preferential right. Wages still have a preferential right. Since the law of the Governmental wage guarantee was legislated the Government now pays the workers claims and then take over the preferential right regarding wages.

When a company has gone bankrupt there is a possibility to apply recovery in order to bring back property to the bankrupt’s estate Regarding the Government’s claims regarding taxes, recovery is prohibited.

There is a regulation in the criminal code called favouritism of creditors which is related to the rules of recovery. The criteria in order to break this regulation are the same as regarding the rules of recovery. This leads to that if a debtor pays the Government the debtor does not break the regulation in the criminal code.

In addition to this the Government has an opportunity to receive payment by using the regulation called the legal representative’s responsibility. This regulation means that the legal representative of a company is obliged to pay the company’s taxes if the company is not able to.

By this I draw the conclusion that the purpose of the law of preferential right has not been fulfilled. By looking at the regulations I come to the conclusion that the Government has an advantage that no other creditor will be able to achieve. The workers are the only creditors, despite the Government, who are guaranteed payment through the Governmental wage guarantee. This is a deviation which, according to me is justified because of the fact that workers have a greater need for protection than other creditors. There is also a need to have a division in the law of preferential right because every claim has arisen in a different way. The advantage of the Government is, according to me, not justified because this leads to the fact that the Government is the only creditor except workers who is considered being in need of protection.

Vid instiftandet av FRL var syftet med lagen att alla borgenärer skulle ha lika rätt. Syftet med min uppsats är att utreda gällande rätt för att avgöra om FRL: s syfte blivit uppfyllt. Om avsteg från lagens syfte skett skall jag dessutom avgöra om dessa varit motiverade.

Den 1 januari 2004 avskaffades förmånsrätten för skatter och avgifter. Därefter övergick statens skattefordringar till att bli oprioriterade fordringar. Fortfarande föreligger förmånsrätt för lönefordringar. Efter instiftandet av den statliga lönegarantin betalar staten arbetstagarnas lönefordringar och inträder därefter i arbetstagarnas ställe avseende förmånsrätten.

I en konkurs finns möjlighet att tillämpa återvinning för att föra tillbaka tillgångar till konkursboet. För statens fordringar avseende skatter och avgifter finns det ingen möjlighet till återvinning utan för dessa fordringar föreligger ett återvinningsförbud.

I nära relation till återvinningsreglerna finns en bestämmelse i BrB, mannamån mot borgenärer. Kriterierna för att dömas för mannamån mot borgenärer är desamma som för att kunna återvinna en betalning till konkursboet. Detta innebär att en betalning till staten inte kan leda till mannamånsbrott.

Därutöver har staten en möjlighet att erhålla betalning genom ett ställföreträdaransvar vilket återfinns i SBL. Detta betalningsansvar drabbar ett företags företrädare vid uteblivna skattebetalningar.

Min slutsats är att syftet med FRL inte blivit uppfyllt. En sammanvägning av de olika lagreglerna leder till en slutsats att staten har en fördel som ingen annan borgenär kommer att uppnå. Arbetstagarna är den enda borgenär utöver staten som är garanterad betalning genom lönegarantin. Detta är enligt min uppfattning ett avsteg som är motiverat av den anledning att arbetstagare har ett högre skyddsvärde än vad till exempel leverantörer eller staten har. Uppdelningen i FRL mellan olika förmånsrätter är nödvändig eftersom fordringar tillkommit på olika sätt. Däremot anser jag att de avsteg som görs från FRL: s syfte vad gäller statens fördelar inte är motiverade eftersom det leder till att staten är den enda borgenär utöver arbetstagarna som har ett skyddsvärde.

Per Vesterlund är examinator för hela kursen men då han var handledare för denna uppsats gick Cecilia Mörner in och examinerade själva uppsatsen - därav att Cecilia Mörner står i metadata som examinator medan Per Vesterlund står som examinator på uppsatsen.

Syftet med den här studien är att få veta hur sexåringen i tre förskoleklasser ser på kvinnligt och manligt. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:

– Anser barnen att det finns sysselsättningar beroende på könstillhörighet?

– Inom vilka områden anser barnen att kvinnor och män är jämställda?

– Anser barnen att det är skillnad på flickor och pojkar?

För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av en kvantitativ strukturerad enkät och kvalitativa intervjuer med öppna svar, i tre olika förskoleklasser. Sammanlagt 52 barn, varav 27 flickor och 25 pojkar deltog i undersökningen.

Resultatet av studien visar att flickor och pojkar kopplar aktiviteter och yrken till respektive kön. Aktiviteter som kopplas till kvinnligt är enligt barnen hushållssysslor och motsvarande för mannen är teknik, underhåll och fritidsaktiviteter. De yrken som de flesta av barnen kopplar till kvinnan är förskollärare, frisör och affärsbiträde. De yrken flest barn kopplar till mannen är brandman, lastbilschaufför och bonde. Vidare visar resultatet av studien att flickorna i större utsträckning än pojkarna ansåg att både kvinnor och män skulle dela på aktiviteter och yrken. Barnen vet vad det är för skillnader mellan flickor och pojkar, som till exempel att flickor får barn och pojkar har skägg. Flickor och pojkar är överens om vad som kopplas till det egna könet och det motsatta i form av yttre attribut som kläder, leksaker och färger. Flickorna skulle enligt barnen bland annat ha klänning och glittriga kläder, medan pojkarna enligt barnen skulle ha kläder med dödskallar och eldsflammor. Leksaker som associerades till flickor, var dockor av olika slag, för pojkar var det bilar och krigsleksaker som gällde. Färgen barnen främst förknippade med flickor var rosa, medan färgen barnen främst förknippade med pojkar var svart.

Denna studie belyser hur elever uppfattar korta och vardagsnära laborationer. Den fokuserar på elever som går Kemi B kursen men kan till viss del användas för alla kemikurser på gymnasiet. Studien har uppkommit framförallt av två anledningar. Det första motivet är att belysa hur lärare, i undervisningen, kan utnyttja korta laborationer för att göra undervisningen mer varierad genom att använda flera laborationer under ett pass istället för en. Studien vill visa vad eleverna tycker om dessa mer begränsade laborationer. Resultatet visar att elever anser att korta vardagsnära laborationer är intressanta och givande. En hel del elever tyckerrentav att de förstår mer än under de vanliga laborationerna under kursen. Den korta laborationstiden tycker många av eleverna ger mer tid till reflektioner kring uppgiften. Det andra motivet är att undersöka hur lärare anställda av små skolor med begränsad kemiutrustning kan använda vardagslaborationer för att ersätta störremer utrustningskrävande laborationer. Eleverna tycker överlag att de vardagsnära laborationerna är intressanta. Dock anser de flesta elever att de korta vardagsnära laborationerna inte fullt ut kan ersätta längre och mer avancerade laborationer.

Syftet med undersökningen var att beskriva fyra högstadielärares syn på anmälningsplikten, som de omfattas av enligt SoL 14:1 andra stycket. Lärarna i undersökningen arbetar vid två olika skolor inom en och samma kommun. Studiens frågeställningar var: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om anmälningsplikten beskriver några lärare vid två högstadieskolor att de har? Finns det faktorer som kan skapa osäkerhet i en anmälningssituation? Vilka är dessa i så fall? Vilket stöd beskriver lärarna att det finns inom skolan för den enskilde läraren, om denne överväger att göra en anmälan? Vilket stöd skulle de behöva? Som datainsamlingsmetod användes den kvalitativa forskningsintervjun. Lärarna intervjuades var för sig. Studiens resultat relaterades till Berglinds handlingsteori (1995) och tidigare forskning. Resultaten visade att skolorna hade liknande anmälningsrutiner, rektor/elevvårdsteamet gör den faktiska anmälan till socialtjänsten, vilket flera ansåg var bra. Lärarnas uppfattning var att endast allvarligare fall anmäls och att det krävs bevis innan en anmälan görs till socialtjänsten. Resultaten visade också att lärarna skulle vilja veta mer om vad som händer eleven efter en anmälan. Dessutom uppgav de svårigheter med att avgöra om och när en anmälan ska göras. Flera av lärarna nämnde det kollegiala stödet som viktigt och att de skulle vilja ha handledning.

Syftet med avhandlingen är att beskriva och analysera argument för matematik i grundskolan och att förstå varför och hur de officiella argumenten förändras, från de argument som återfinns i styrdokument till de argument som förs fram av undervisande matematiklärare. En utgångspunkt är att skolmatematikens villkor och verklighet kan beskrivas genom analys av officiella argument och av lärarstudenters och lärares personliga argument för matematik i grundskolan. Specifika forskningsfrågor i anslutning till syftet är:

- Vilka argument för lärarstudenten fram inför yrkesdebuten?

- Vilka argument för läraren fram under sina första år i yrket?

- Vilka beskrivningar av skolmatematikens villkor ger lärarna?

En longitudinell studie har genomförts där en grupp lärarstudenter följts genom utbildningen och under de första åren i yrket. Resultatet visar att lärarstudenter under utbildningen utvecklar en syn på matematik och matematikundervisning som stämmer väl med läroplanen och kursplanen i matematik enligt Lpo 94. De nyblivna lärarna med undervisning i matematik och NO-ämnen upplever i början av yrkeskarriären skilda villkor på olika skolor. Gemensamt för de lärare som undervisar i senare delen av grundskolan är upplevelser av krav på att ”hinna med kursen” inför det nationella provet i årskurs 9. Lärarnas mål med matematikundervisningen i grundskolan blir därför att förbereda eleverna för det nationella provet. En faktor som påverkar är kravet på att elever skall ha betyget godkänd för att vara behöriga till gymnasieskolans nationella program. De nyblivna lärarna upplever en konflikt mellan olika officiella argument för matematik i grundskolan. Faktorer som påverkar lärarnas och matematikämnets villkor och verklighet i grundskolan är bl.a. skolornas organisation i arbetslag och lärarnas kombination av undervisningsämnen.

The aim of this thesis is to describe and analyse arguments for mathematics in compulsory school and to understand why and how the official arguments change, from the arguments written in the national curriculum and course syllabus for mathematics to the arguments presented by mathematics teachers. The point of departure is that the conditions and the reality for school mathematics can be understood through an analysis of official arguments and of personal arguments given by teacher students and teachers. A longitudinal investigation has been carried out; a group of teacher students has been followed during their teacher education and the first three years after their professional debut. The result shows that during their education the teacher students develop a view on mathematics and mathematics education harmonizing with the goals of mathematics in the national syllabus. The novice teachers have mathematics and sciences as their teaching subjects and they experience quite different conditions when they start to work as teachers. Common for those teaching in school years 7–9 is the experience of pressure to “cover the course” before the pupils shall take the national test in school year 9. Preparing the pupils for the national test becomes the most important goal for the novice teachers. A factor influencing the mathematics teacher is the qualification requirement in mathematics from compulsory school to go into the national programs in the upper secondary school. The novice teachers experience a conflict between different goals in the national curriculum and course syllabus for mathematics. Factors that have an influence on mathematics as a school subject are the organization of teachers at the local schools and the teachers’ combination of teaching subjects.