Дисертації з теми "Food resilience"
Оформте джерело за APA, MLA, Chicago, Harvard та іншими стилями
Ознайомтеся з топ-50 дисертацій для дослідження на тему "Food resilience".
Біля кожної праці в переліку літератури доступна кнопка «Додати до бібліографії». Скористайтеся нею – і ми автоматично оформимо бібліографічне посилання на обрану працю в потрібному вам стилі цитування: APA, MLA, «Гарвард», «Чикаго», «Ванкувер» тощо.
Також ви можете завантажити повний текст наукової публікації у форматі «.pdf» та прочитати онлайн анотацію до роботи, якщо відповідні параметри наявні в метаданих.
Переглядайте дисертації для різних дисциплін та оформлюйте правильно вашу бібліографію.
Gulabsinh, Meul. "Sonae SGPS: the resilience of food retail…" Master's thesis, NSBE - UNL, 2013. http://hdl.handle.net/10362/9878.
Повний текст джерелаFlynn, Lukas. "Civic Food : Designing for Food Citizenship in a Food System Characterized by Mutualistic Resilience." Thesis, Umeå universitet, Designhögskolan vid Umeå universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173538.
Повний текст джерелаReynolds, Stuart David. "Resilience to food insecurity: Measuring access to food in the urban environment." Thesis, University of Canterbury. Geography, 2014. http://hdl.handle.net/10092/9454.
Повний текст джерелаMazar, Jessie. "Resistance and Resilience: Latinx Migrant Farmworkers in the Northern Borderlands." ScholarWorks @ UVM, 2016. http://scholarworks.uvm.edu/graddis/649.
Повний текст джерелаJacobson, Holly Johanna. "The values underpinning Iceland's food system risk : implications for resilience planning." Thesis, Massachusetts Institute of Technology, 2016. http://hdl.handle.net/1721.1/104989.
Повний текст джерелаThis electronic version was submitted by the student author. The certified thesis is available in the Institute Archives and Special Collections.
"June 2016." Cataloged from student-submitted PDF version of thesis.
Includes bibliographical references (pages 116-129).
Some claim Iceland's food security is in grave danger. Farms fear financial failure as they compete with cheaper imports; high import reliance renders the country vulnerable to natural, political, and financial volatility; climate change threatens to exacerbate these food system weaknesses. Yet Iceland has no contingency plan, and adaptation measures are absent from national climate change reports. While this gap could be perceived as negligence, to do so assumes a universalistic framework for risk and resilience -- a trend currently seen in the global proliferation of formulaic, resiliency plans. Ecological resilience is defined as the ability of a system to absorb disturbance so as to retain essentially the same function. In a social-ecological system, what defines that function? Who decides what is at risk? This thesis seeks to understand the defining parameters behind risk and resilience within Iceland's social-ecological food system -- a dynamic and evolving set of tensions between human livelihoods, legal frameworks, biological cycling, and emotive response. Interviews, backed by risk theory and corroborated with survey data, uncover the tendency for risk to be framed in the context of particular value logics. Explored through factor analysis, the aggregate risk scale that focuses on agricultural vitality, for example, correlates with a value scale that embeds preparedness and self-sufficiency, but also cultural heritage. These findings suggest several implications: First, there is a need to go beyond economic valuations in understanding risk. Moral, sentimental, and ideational values shape risk perception, and our current tools -- such as discounting -- cannot adequately consider what a future community will value. Secondly, if a value at stake underpins how risk is defined, then, inversely, preserving that value can define resilience. In other words, value-based resilience offers a framework for defining the function resilience preserves. And yet finally, this logic highlights a powerful hazard in resilience planning -- the risk of systematically establishing preference for certain values and perpetuating a dominant set of social, political, economic ideologies. Value-based resilience is thus a call to planners to recognize the vulnerability built into the plans we make.
by Holly Johanna Jacobson.
M.C.P.
Mamba, Sipho Felix. "Drought, urban resilience and urban food security in kaKhoza, Manzini, Swaziland." University of the Western Cape, 2019. http://hdl.handle.net/11394/6839.
Повний текст джерелаFood security is the ability to secure an adequate daily supply of food that is affordable, hygienic and nutritious and it has become a chronic development problem in most urban areas of the global South. This thesis contributes to the urban food security debate by exploring the connection between drought and food security in urban Swaziland. Specifically, the study examines the effects of the 2015/16 drought on access to food in the informal settlement of kaKhoza in the city of Manzini. The study used climate change and food security conceptual framework to interrogate the connection between drought and food security in the urban context. The framework shows how climate change variables like extreme weather events (e.g. drought) impact food security drivers such as agricultural management, demographic, cultural and socio-economic variables, and how these drivers impact the four components of food security (food availability, access, utilization and stability of access). The study drew from both the positivistic and interpretivistic paradigms and adopted a case study approach based on the mixed methods research design. Data was collected from the informal settlement of kaKhoza using a three step procedure involving a questionnaire survey, in-depth interviews, key informant interviews and focus group discussions. A questionnaire was administered to 145 heads of households using systematic sampling technique. Purposive sampling was employed to select 30 and 8 respondents for in-depth and key informant interviews, respectively. The researcher also engaged the observation method approach to capture additional information about effects of drought as observed in the study site. The researcher adhered to all legal and ethical procedures during the data collection and research writing processes. As such, participation in the research was strictly voluntary without any form of coercion, whatsoever. The results reveal that drought contributes to food insecurity in low income urban spaces by reducing the quantity and frequency of free or low priced rural-urban food transfers. As a result, low income households have had to rely more on food purchases, thereby making them increasingly food insecure. The problem is compounded by reverse food flows from urban to rural areas. The drought induced food price hike, compelled many low-income households to be less dependent on the supermarket as the main source of their food, and to buy increased amounts of food from the vegetable markets and tuck shops. Residents employ different coping mechanisms to deal with drought induced food shortage, some of which are too risky and further expose them to food insecurity. These coping strategies include: skipping meals, begging, use of informal credit, over reliance on informal markets and selling of sexual favours, which expose respondents to HIV and AIDS infection.
Leibovich, Mira. "Racial Inequality, Agriculture, and the Food System: Stories of Oppression, Resilience, and Food Sovereignty Among Black Agriculturalists." Ohio University Honors Tutorial College / OhioLINK, 2021. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ouhonors1619017128236329.
Повний текст джерелаTawodzera, Godfrey. "Vulnerability and resilience in crisis : urban household food insecurity in Harare, Zimbabwe." Doctoral thesis, University of Cape Town, 2010. http://hdl.handle.net/11427/10831.
Повний текст джерелаWithin the context of demographic growth, rapid urbanization and rising urban poverty which characterizes much of Sub-Saharan Africa in the 21st Century, this thesis examines the urban poor's vulnerability to food insecurity and analyses the strategies that households adopt to enhance their resilience in this challenging environment. Harare is the study site, providing an acute example of a city (and country) 'in crisis', and a context in which formal food markets have failed to meet the needs of the urban poor, within a generalized collapse of the economy. The central question, then, is how do the urban poor meet their food needs under such conditions of extreme material deprivation?
UREGIA, NIGUSSIE TEFERA. "Essays on Welfare, Demand and Resilience to Food Insecurity in Rural Ethiopia." Doctoral thesis, Università Cattolica del Sacro Cuore, 2012. http://hdl.handle.net/10280/1489.
Повний текст джерелаFood prices in Ethiopia considerably rose since 2004. This thesis thoroughly examines the distributional impacts of high food prices in rural Ethiopia. Using the non-parametric Net Benefit Ratio analysis as well as Quadratic Almost Ideal Demand System and estimating Compensated Variation, it shows high food prices have positive impact on the welfare of rural households at aggregate levels. The gains, however, are not evenly distributed among households; large proportion of them are net cereal buyers (major staples) and could be adversely affected by rising cereal prices unless compensated by increase in income from off-farm activities. Theoretically, rural households should benefit from rising food prices as they are both consumers and producers of the products. Promoting agricultural productivity, through intensification and diversification, is an important policy tool to overcome short and long-run negative impacts of high food prices on rural net buyers. It also examines resilience to food insecurity, food consumption seasonality and market participation as well as cash transfers and beneficiaries preferences.
UREGIA, NIGUSSIE TEFERA. "Essays on Welfare, Demand and Resilience to Food Insecurity in Rural Ethiopia." Doctoral thesis, Università Cattolica del Sacro Cuore, 2012. http://hdl.handle.net/10280/1489.
Повний текст джерелаFood prices in Ethiopia considerably rose since 2004. This thesis thoroughly examines the distributional impacts of high food prices in rural Ethiopia. Using the non-parametric Net Benefit Ratio analysis as well as Quadratic Almost Ideal Demand System and estimating Compensated Variation, it shows high food prices have positive impact on the welfare of rural households at aggregate levels. The gains, however, are not evenly distributed among households; large proportion of them are net cereal buyers (major staples) and could be adversely affected by rising cereal prices unless compensated by increase in income from off-farm activities. Theoretically, rural households should benefit from rising food prices as they are both consumers and producers of the products. Promoting agricultural productivity, through intensification and diversification, is an important policy tool to overcome short and long-run negative impacts of high food prices on rural net buyers. It also examines resilience to food insecurity, food consumption seasonality and market participation as well as cash transfers and beneficiaries preferences.
Reis, Kimberley Miscamble. "Food for thought: The governance of garden networks for building local food security and community-based disaster resilience." Thesis, Griffith University, 2013. http://hdl.handle.net/10072/366226.
Повний текст джерелаThesis (PhD Doctorate)
Doctor of Philosophy (PhD)
Griffith School of Environment
Science, Environment, Engineering and Technology
Full Text
Lundgren, Elin. "Evaluating resilience in the governing process of the food strategy for StockholmCounty : Resilience from theory to practice in a qualitativestudy." Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-248386.
Повний текст джерелаFör att bemöta de globala problemen inom matförsörjning och miljöförstörelse som vi idagstår inför behövs styrningssystem som lämpar sig för detta. Resiliens är ett koncept som ärnära besläktat med hantering av ekosystemtjänster och som även kan bidra till ökad förståelseför vad som krävs för att uppnå en säker matförsörjning. I Sverige finns en nationelllivsmedelsstrategi som pekar ut en generell riktning för att hantera problemen inomlivsmedelssystemet. Det har även tagits fram flera regionala strategier i Sverige, ytterligare enstrategi tas nu fram av Länsstyrelsen i Stockholm. Denna strategi kommer att omfattaStockholms län och kan vara av särskild betydelse att granska då detta tätbefolkade län har enlåg försörjningsgrad av livsmedel. Styrningssystemet för strategin är relevant att granska i ochmed den stora gruppen aktörer som berörs av livsmedelsstrategin. Syftet med studien var attbidra med ytterligare kunskap om hur resiliensbegreppet kan användas i praktiken genom atttillämpa detta i livsmedelsstrategin för Stockholms län för att undersöka hur välstyrningssystemet bidrar till resiliens. Frågeställningen formulerades således för att undersökastrukturen av styrningssystemet genom att besvara vilka aktörer som ingick i styrningen, vilkaderas ansvarsområden var och vilka relationer som fanns emellan dem. Den sista delfrågan ifrågeställning handlade om att testa livsmedelsstrategins styrningssystem mot olika principersom föreslås gynna resiliens. För att samla in data genomfördes flera intervjuer med aktörer som var inblandade iframtagandet av livsmedelsstrategin under den tid då datainsamlingen ägde rum. Denna datahar även kompletterats med annat material så som vetenskapliga artiklar, böcker, dokumentsom Länsstyrelsen Stockholm bistått med, hemsidor, publiceringar från myndigheter ocholika slags rapporter. Citat användes för att understödja resultaten och en nätverksanalysgjordes för att illustrera styrningssystemets struktur. En ytterligare metod som användes föratt analysera data var ett ramverk för resiliens bestående av flera principer som bistår iutformningen av styrningssystem som gynnar resiliens. Resultaten i denna rapport har delats upp i två avsnitt. Det första avsnittet presenterarresultaten från intervjuerna och visar uppbyggnaden av styrningssystemet förlivsmedelsstrategin: vilka aktörer som var inblandade, vilka ansvarsområden de hade ochvilka relationer som fanns emellan dem. Ytterligare två teman framkom från intervjuerna,dessa ansågs relevanta för att beskriva styrningssystemet och även för resiliensanalysen.Dessa teman kategoriserades som ”samarbetet” och ”kontexten”. Flera aktörer ingick istyrningssystemet, av dessa ansågs några ha mer påverkan på styrningen genom sinmedverkan antingen i styrningsgruppen eller beredningsgruppen. I styrningssystemet fannsbåde nationella, regionala och lokala aktörer, från myndigheter såväl som från andraorganisationstyper. Aktörernas ansvarområdens grundade sig huvudsakligen i vilken del avlivsmedelssystemet de representerade och om de bistod med nationella, regionala eller lokalakompetenser. Relationerna mellan de olika aktörerna skedde både mellan aktörer som verkadeinom samma geografiska skala, men även mellan nationella, regionala och lokala aktörer. Icentrum av styrningssystemet fanns styrningsgruppen som tillsammans ska besluta om måleni strategidokumentet. Den andra delen av resultaten består av en resiliensutvärdering som testar det resulterandestyrningssystemet (del I) mot ett ramverk för resiliens genom att tillämpa några utvaldaprinciper. Dessa principer var ”bibehåll diversitet och överskott”, ”hanterasammankopplingar”, ”uppmuntra lärande”, ”bredda deltagande” och ”uppmuntrapolycentriska styrningssystem”. Styrningssystemet följde dessa principer i flera avseenden, men det fanns också utrymme för förbättring. Bland aktörerna som ingick i styrningssystemetfanns en inställning som uppmuntrade lärande i enlighet med principerna. Gruppen aktörerbestod av olika slags organisationer som interagerade med varandra, vilket också uppmuntrasav resiliensprinciperna. Utöver detta var också kärnan av styrningssystemet, bestående avstyrningsgruppen med beslutanderätt, en annan egenskap hos styrningssystemet som gynnarresiliens. Det framgick också av resiliens-utvärderingen att ytterligare inblandning av ett antalaktörer kan vara önskvärt. Detta är en av de viktigare slutsatserna om vad som kan ändras föratt förbättra resiliensen i den nuvarande styrningen. Styrningssystemet av livsmedelsstrategin består av en stor grupp aktörer som representerarolika delar av livsmedelssystemet. Dessa är nationella, regionala och lokala aktörer, bådemyndigheter och andra slags organisationer. Relationer finns också mellan aktörer som verkarbåde inom samma geografiska område likväl som över sådana gränser. Dessa egenskaper ärviktiga för ett styrningssystem som gynnar resiliens enligt de principer som har använts i denhär studien. Genom att involvera ytterligare några aktörer, exempelvis från några delar avlivsmedelssystemet som inte fanns representerade i strategin vid datainsamlingen, kanstyrningssystemet till en ännu högre grad bidra till att stödja resiliens.
Larsson, Markus. "Towards a Sustainable Food System : Entrepreneurship, Resilience and Agriculture in the Baltic Sea Region." Doctoral thesis, KTH, Miljöstrategisk analys (fms), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-187361.
Повний текст джерелаI den här avhandlingen jämförs konventionellt jordbruk med ekologiskt kretsloppsjordbruk. Jämförelsen görs med avseende på miljöeffekter och socio-ekonomisk påverkan. Av miljöeffekterna är fokus på läckage av växtnäring men utsläpp av växthusgaser samt energianvändning studeras också. Till de socio-ekonomiska effekterna räknas effekter på produktionsvolym samt kostnader och nyttor på såväl samhälls- som företags- och hushållsnivå. Jämförelsen görs på regional (Östersjöområdet), nationell (Sverige) och lokal (Järna/Södertälje kommun) nivå. På regional nivå är den stora utmaningen att omvandla jordbruksproduktionen i miljövänlig riktning och att minska närsaltsbelastningen samtidigt som produktionen hålls uppe. På nationell nivå är en utmaning att ändra produktionssammansättningen mot mer vegetabilier och mindre kött samt att minska den geografiska uppdelningen av djurhållning och spannmål. På lokal nivå är utmaningen att uppnå en hållbar landsbygdsutveckling ur miljömässigt såväl som ekonomiskt och socialt perspektiv. Resultat: på regional nivå beräknas miljöpåverkan och påverkan på livsmedelsproduktion i tre olika scenarier. Enligt ett scenario omvandlar Polen och de baltiska staterna sina jordbrukssektorer efter samma struktur och resursanvändning som ett genomsnittligt svenskt jordbruk. Det resulterar i att överskottet av kväve och fosfor i jordbruket ökar med 58% respektive 18% samtidigt som livsmedelsproduktionen ökar betydligt. Två andra scenarier där jordbruket i hela Östersjöregionen ställer om till ekologiskt kretsloppsjordbruk resulterar i reduktion av kväveöverskottet från jordbruket med 47-61% samt att fosforöverskottet elimineras. I de här scenarierna skulle livsmedelsproduktionen minska eller vara i princip oförändrad beroende på vilken strategi som väljs. På nationell nivå jämförs miljöpåverkan av olika produktionsmetoder, av transporter samt av olika matkassar. En hushållsstudie genomfördes i en grupp miljömedvetna konsumenter för att konstruera en alternativ matkasse. Matkassen innehöll en stor andel grönsaker, en liten andel kött och mycket lokalt och ekologiskt producerad mat jämfört med en genomsnittlig svensk matkasse. Den var även 24% dyrare i inköp. Det visade sig att miljöbelastningen påverkades väl så mycket av matkassens innehåll som av produktionsmetod. Lokal produktion och förädling var inte lika betydelsefullt. På lokal nivå studerades en grossist och importör av ekologiska frukter och grönsaker samt en grupp av miljöengagerade konsumenter (hushållsstudien ovan). Semistrukturerade intervjuer användes för att studera företaget, som visade sig vara resilient, det vill säga väl förberett för att klara turbulens på marknaden. Företaget karaktäriserades av ekonomisk stabilitet och en tradition av att vara innovativt. Ett exempel är Ekolådan, den första helt ekologisk hemleveransen av frukt och grönsaker i Stockholmsområdet. I den studerade regionen (Södertälje kommun) är efterfrågan på ekologiska livsmedel – från såväl hushåll och företag och andra organisationer som kommunen själv – hög jämfört med övriga Sverige. EU:s utvidgning innebär en möjlighet till förändrad förvaltning av Östersjön och jordbrukssektorn. En omställning i stor skala till ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle leda till miljöförbättringar. En hållbar förvaltning av Östersjön, något som överenskommits inom ramen för HELCOM, kan inte uppnås samtidigt som jordbruksproduktionen maximeras i länderna runt Östersjön. Jordbruket orsakar betydande externa kostnader. Betalningsviljan för en förbättrad Östersjömiljö är stor vilket motiverar investeringar i ett miljövänligare, hållbart jordbruk. Medlemmarna i HELCOM, däribland Sveriges regering, har såväl ekonomiska som miljömässiga incitament att utnyttja möjligheten som Polens och de baltiska staternas EU-medlemskap innebär.
QC 20160523
Kasie, Tesfahun Asmamaw. "Household resilience to food insecurity: shock exposure, livelihood strategies & risk response options." Doctoral thesis, Universitat Jaume I, 2017. http://hdl.handle.net/10803/525850.
Повний текст джерелаEl propósito de este estudio es contribuir a los esfuerzos para medir y evaluar las propiedades de resiliencia de los medios de vida de los hogares, construidos en entornos de riesgo, explicando por qué algunos hogares son más resistentes que otros. Basado en la teoría de la resiliencia aplicada a los sistemas socioecológicos con la aplicación de Modern Portfolio Theory, este estudio adapta y mide las cuatro propiedades de los sistemas de medios de vida resilientes y prueba las relaciones esperadas entre las propiedades del sistema.
Plascencia, Moises Munoz. ""Praying without knowing"| Cultivating food, community, memories, and resilience in Santa Ana, California." Thesis, California State University, Long Beach, 2013. http://pqdtopen.proquest.com/#viewpdf?dispub=1522592.
Повний текст джерелаThis project explores the phenomenon of urban agriculture and the benefits of access to horticultural space in a low income community in the city of Santa Ana, California. Based conducted over a one year period, the author utilized participant-observation, conducted 20 personal interviews, coded 120 pages of field notes, analyzed original data on plant species, used demographic data, and food distribution data at the garden. Conclusions drawn from the research include that community gardens can be utilized as spaces which promote social cohesion, a place of food distribution, a place to grow medicinal plants, and a place to grow culturally important plants. This work contributes to the literature on urban gardens by developing an original concept called cultural plant memory—a theory that treats plants as public symbols, which can enact personal and shared cultural values, memories, and customs. This thesis demonstrates the potential of these spaces and aids in the promotion of horticultural space in urban areas.
Prosperi, Paolo. "Metrics of food security and sustainability An indicator-based vulnerability and resilience approach." Doctoral thesis, Università di Catania, 2015. http://hdl.handle.net/10761/4012.
Повний текст джерелаStone, Jamie. "Development of a framework for enhancing resilience in the UK food and drink manufacturing sector." Thesis, Loughborough University, 2018. https://dspace.lboro.ac.uk/2134/33501.
Повний текст джерелаLiravi, P. "An empirical study on the building blocks of resilience in British food supply chains." Thesis, University of Salford, 2017. http://usir.salford.ac.uk/42258/.
Повний текст джерелаChiroro, Canford. "An evaluation of the determinants of resilience to drought in Malawi." Thesis, University of Dundee, 2013. https://discovery.dundee.ac.uk/en/studentTheses/a1ff02f2-1ced-4769-8b80-b31815f75e89.
Повний текст джерелаLarsson, Markus. "Towards a sustainable food system : On entrepreneurship, resilience and social capital in Baltic Sea agriculture." Doctoral thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-21596.
Повний текст джерелаI den här avhandlingen jämförs konventionellt jordbruk med ekologiskt kretsloppsjordbruk. Jämförelsen görs med avseende på miljöeffekter och socio-ekonomisk påverkan. Av miljöeffekterna är fokus på läckage av växtnäring men utsläpp av växthusgaser samt energianvändning studeras också. Till de socio-ekonomiska effekterna räknas effekter på produktionsvolym samt kostnader och nyttor på såväl samhälls- som företags- och hushållsnivå. Jämförelsen görs på regional (Östersjöområdet), nationell (Sverige) och lokal (Järna/Södertälje kommun) nivå. På regional nivå är den stora utmaningen att omvandla jordbruksproduktionen i miljövänlig riktning och att minska närsaltsbelastningen samtidigt som produktionen hålls uppe. På nationell nivå är en utmaning att ändra produktionssammansättningen mot mer grönsaker och mindre kött samt att minska den geografiska uppdelningen av djurhållning och spannmål. På lokal nivå är utmaningen att uppnå en hållbar landsbygdsutveckling ur miljömässigt såväl som ekonomiskt och socialt perspektiv. Resultat: på regional nivå beräknas miljöpåverkan och påverkan på livsmedelsproduktion i tre olika scenarier. Enligt ett scenario omvandlar Polen och de baltiska staterna sina jordbrukssektorer efter samma struktur och resursanvändning som ett genomsnittligt svenskt jordbruk. Det resulterar i att överskottet av kväve och fosfor i jordbruket ökar med 58% respektive 18% samtidigt som livsmedelsproduktionen ökar. Två andra scenarier där jordbruket i hela Östersjöregionen ställer om till ekologiskt kretsloppsjordbruk resulterar i reduktion av kväveöverskottet från jordbruket med 47-61% samt att fosforöverskottet elimineras. I de här scenarierna skulle livsmedelsproduktionen minska eller vara i princip oförändrad beroende på vilken strategi som väljs. På nationell nivå jämförs miljöpåverkan av olika produktionsmetoder, av transporter samt av olika matkassar. En hushållsstudie genomfördes i en grupp miljömedvetna konsumenter för att konstruera en alternativ matkasse. Matkassen innehöll en stor andel grönsaker, en liten andel kött och mycket lokalt och ekologiskt producerad mat jämfört med en genomsnittlig svensk matkasse. Den var även 24% dyrare i inköp. Det visade sig att miljöbelastningen påverkades väl så mycket av matkassens innehåll som av produktionsmetod. Lokal produktion och förädling var inte lika betydelsefullt. På lokal nivå studerades ett nätverk av entreprenörer engagerade i produktion, förädling och distribution av ekologiska livsmedel. Semistrukturerade intervjuer användes för att studera nätverket. Ett resilient, självorganiserande nätverk karaktäriserat av ekonomisk stabilitet och socialt kapital observerades. En hög andel av lokalt producerad och konsumerad mat samt ett väl fungerande samarbete i nätverket av entreprenörer och mellan entreprenörer, konsumenter och kommunen bidrog till ekonomisk hållbarhet. EU:s utvidgning innebär en möjlighet till förändrad förvaltning av Östersjön och jordbrukssektorn. En omställning i stor skala till ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle leda till miljöförbättringar. En hållbar förvaltning av Östersjön, något som överenskommits inom ramen för HELCOM, kan inte uppnås samtidigt som jordbruksproduktionen maximeras i länderna runt Östersjön. Jordbruket orsakar betydande externa kostnader. Betalningsviljan för en förbättrad Östersjömiljö är stor vilket motiverar investeringar i ett miljövänligare, hållbart jordbruk. Medlemmarna i HELCOM, däribland Sveriges regering, har såväl ekonomiska som miljömässiga incitament att utnyttja möjligheten som Polens och de baltiska staternas EU-inträde innebär. Den här avhandlingen är ett samarbetsprojekt mellan Mälardalens högskola och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Båda lärosätena bidrog med handledning och finansiering under avhandlingsprojeket.
Kristensen, Nadiah Pardede. "Goal functions and ecosystem contraints : thermodynamic goal functions, local stability, maximal resilience, and permanence /." [St. Lucia, Qld.], 2004. http://www.library.uq.edu.au/pdfserve.php?image=thesisabs/absthe18700.pdf.
Повний текст джерелаJamil, Kazi Safayat, and Manuel Soares. "Ensuring Supply Chain Resilience in the Food Retail Industry during COVID-19 : The Case for the Food Retail Companies in Sweden using Resource-Based View Theory." Thesis, Jönköping University, IHH, Marketing and Logistics, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52539.
Повний текст джерелаMiller, Wendy M. "Allotments and alternative food networks : the case of Plymouth, UK." Thesis, University of Plymouth, 2013. http://hdl.handle.net/10026.1/2874.
Повний текст джерелаBurdock, Robert Paul. "The Evaluation of a Complex Systems Approach to Enhance the Sustainability and Resilience of Food Production on Rural Landscapes." Thesis, The University of Sydney, 2016. http://hdl.handle.net/2123/15795.
Повний текст джерелаDolley, Jonathan. "Sustainability, resilience and governance of an urban food system : a case study of peri-urban Wuhan." Thesis, University of Sussex, 2017. http://sro.sussex.ac.uk/id/eprint/66462/.
Повний текст джерелаFireman, Naomi. "Oberlin's Experimental Hazelnut Orchard: Exploring Woody Agriculture's Potential for Climate Change Mitigation and Food System Resilience." Oberlin College Honors Theses / OhioLINK, 2019. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=oberlin1559171019286324.
Повний текст джерелаDryland, Rhonda Kathleen. "Exploring household food insecurity through the livelihoods framework." Thesis, Queensland University of Technology, 2021. https://eprints.qut.edu.au/212522/1/Rhonda_Dryland_Thesis.pdf.
Повний текст джерелаFörch, Wiebke. "Community Resilience in Drylands and Implications for Local Development in Tigray, Ethiopia." Diss., The University of Arizona, 2012. http://hdl.handle.net/10150/265354.
Повний текст джерелаCauchi, John Paul. "Climate change, food security and health in Kiribati; investigating community resilience and opportunities for adaptation in Kiribati." Thesis, Queensland University of Technology, 2021. https://eprints.qut.edu.au/214100/1/John%20Paul_Cauchi_Thesis.pdf.
Повний текст джерелаStenmark, Johan. "Evaluation of Skåne County’s capacity to be self-sufficient in foodstuffproduction: now and for the years 2030 and 2050." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254919.
Повний текст джерелаChiwenga, Kudzai D. "Resilient and Sustainable Supply Chain Networks: A Case Study of the Perishable Food Industry in the US." Thesis, University of Bradford, 2019. http://hdl.handle.net/10454/18501.
Повний текст джерелаWilson, Mark. "Resilience and Social Justice as the Basis for Urban Food System Reform - A Case Study of Bristol, U.K." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218038.
Повний текст джерелаAlderson, Michael. "Household resilience, food security and recurrent exogenous shocks : a study from the semi-arid communal areas of Zimbabwe." Thesis, Durham University, 2001. http://etheses.dur.ac.uk/1655/.
Повний текст джерелаMäkelä, Anni. "Diversity and functioning of Arctic benthic ecosystems and their resilience to climate change driven alterations in food supply." Thesis, University of Aberdeen, 2017. http://digitool.abdn.ac.uk:80/webclient/DeliveryManager?pid=231760.
Повний текст джерелаSantos, João Pedro Baia Ribeiro dos. "The crisis and the firm: the case of h3." Master's thesis, NSBE - UNL, 2014. http://hdl.handle.net/10362/11806.
Повний текст джерелаIn times of crisis, firms need to take measures to survive and prepare for the economic recovery. Nevertheless, many are the firms that simply retract during crisis and hope for it to pass. The present case study gives the successful example of Café3 Restauração S.A., a Portuguese food service firm that was able to grow during the recession that occurred in Portugal in the past years, thanks to the launch of a new fast food concept. The central questions of the case, and its relevance, relate to opportunities that downturns and changing consumer behaviours bring to entrepreneurial projects. Using its previous experience the firm was able to bring novelties to a market that offered better possibilities of growth. Between 2007 and 2012, the firm multiplied its revenues by eight and more than fifty outlets were opened, including overseas and other brands' outlets. The case discusses the introduction of standardised procedures and their implications in the operational efficiencies, as well as employee motivation. Moreover, it implies that the firm's success is due to the sum of each action and that h3 was the first of more casual dining fast food concepts.
Moloinyane, Bontle Tebello. "Investigating the effectiveness of urban agriculture in addressing the dynamics of food insecurity in Khayelitsha: A case study of Moya Wekhaya Peace Gardens." University of the Western Cape, 2020. http://hdl.handle.net/11394/8260.
Повний текст джерелаFood security is a challenge for most developing countries (Yahaya, 2018). In South Africa, poverty continues to be a stumbling block to food security for most of the population. Due to the socio-economic challenges plaguing the country, a large proportion of the population struggles to access sufficient food which meets dietary needs. Poverty and unemployment are the key contributory factors of food insecurity in South Africa. Against this backdrop, this study sought to investigate the perceived impact of urban agriculture on food insecurity in Khayelitsha. As a survival strategy, urban agriculture has been advocated to improve food security in most developing countries. Moya Wekhaya Peace Gardens is the study organization of this thesis. The aim of the research is (1) To investigate the extent of food insecurity in Khayelitsha; (2) To investigate the coping strategies adopted by households to be more food secure (3) To investigate the perceived impact of urban food gardens on household food security and (4) To identify challenges faced by urban farmers in Khayelitsha.
Gustafsson, Erik. "Broiler producers´ perspectives on bacterial resilience; evaluating a potential of hops." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-388656.
Повний текст джерелаElzvik, Nyström Klara. "Rainfall Variation and Food Security in Malawi : A Panel Data Study with Valuable Insights from the Field." Thesis, Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376800.
Повний текст джерелаCraft, LaMesha Lashal. "Perceived Threats to Food Security and Possible Responses Following an Agro-Terrorist Attack." ScholarWorks, 2017. https://scholarworks.waldenu.edu/dissertations/3289.
Повний текст джерелаTola, Teshome Tefera. "Planning for Resilience in Small Towns of Ethiopia: The Metabolism of Food and Housing Materials in Amdework and BuraNEST." Doctoral thesis, Universite Libre de Bruxelles, 2020. https://dipot.ulb.ac.be/dspace/bitstream/2013/303563/6/contratTT.pdf.
Повний текст джерелаLes villes contemporaines des pays en développement sont confrontées à une multitude de défis. Les chercheurs ont suggéré diverses approches, méthodes et outils pour améliorer la résilience locale face à ces défis et parmi les approches qui ont proliféré récemment dans les études urbaines, nous pouvons citer le Métabolisme Urbain, l’urbanisme durable, l'approche de la Résilience Spécifiée et l'économie Circulaire. Bien que ces mouvements et ces outils aient joué un rôle important dans l'amélioration de la résilience et de la durabilité locales dans le monde occidental, leur application et leur impact sur les villes des pays en développement sont négligeables. Cela est principalement dû au fait que ces mouvements ont été conçus et sont nés dans les pays occidentaux et que, par conséquent, la plupart d'entre eux visent à résoudre des problèmes qui leur sont propres. Il existe donc un besoin important de contextualiser et d'adapter ces outils, mouvements et méthodologies pour étudier, comprendre et résoudre les problèmes des villes du monde en développement. En outre, le manque d'institutions et de données utilisables rend difficile la réalisation d'études similaires dans des pays comme l'Éthiopie. La recherche de chemins efficaces pour la résilience et la durabilité locale est donc une tâche difficile dans les pays en développement. De plus, il est très important de développer une méthodologie qui aide à opérationnaliser et à spatialiser ces concepts (résilience et durabilité, des concepts généralement critiqués pour être trop généraux et normatifs).Cette recherche a donc permis de mettre au point un solide outil de diagnostic et d'analyse pour étudier le lien entre les principaux défis et leur impact sur la résilience et la durabilité locale dans les petites villes d'Éthiopie. L'approche du métabolisme urbain est principalement utilisée pour comprendre la nature des défis urbains et diagnostiquer la résilience dans les villes concernées. Cette approche se concentre spécifiquement sur les flux des deux sous-systèmes les plus sollicités :les flux de nourriture et de matériaux de construction de logements. Les deux villes étudiées sont sélectionnées pour représenter les deux extrêmes du continuum de la planification urbaine durable en Éthiopie :une nouvelle ville planifiée (BuraNEST) et une vieille ville à croissance organique (Amdework). Cette recherche est organisée selon trois échelles :au niveau régional, au niveau local et au niveau des sous-systèmes. La première tâche effectuée pour atteindre cet objectif a donc été de caractériser le rôle de la ville prise comme cas d’étude dans le système urbain régional, en s’appuyant sur l'approche du métabolisme urbain. Le déploiement de cet outil a permis d'identifier les trajectoires non durables, les flux vulnérables et les activités qui ont simultanément un impact sur la résilience locale et sur la durabilité des villes étudiées. Cette recherche exploratoire préliminaire a clairement souligné le rôle de la ville dans le système urbain régional et a révélé deux sous-systèmes particulièrement sous tension: les sous-systèmes de l'alimentation et du logement.Suite à cette première constatation, la recherche se concentre sur ces deux sous-systèmes. Le sous-système alimentaire est d'abord étudié en utilisant le métabolisme urbain et les approches de « résilience spécifiée ». La recherche adopte une méthode suivant trois niveaux (résilience à la source, résilience dans la chaîne et résilience dans la consommation) pour étudier la résilience alimentaire locale et sa relation avec la configuration spatiale urbaine. Le déploiement de cette méthode permet d’opérationnaliser et de réduire le contenu normatif du concept de résilience. La recherche révéle que l'agriculture urbaine est un programme très marginalisé aux trois stades du métabolisme alimentaire. En outre, la recherche examine diverses initiatives informelles ascendantes dans la ville en question et d'autres initiatives de planification innovantes (telles que la planification de BuraNEST) qui visent à améliorer la durabilité et la résilience du sous-système alimentaire.Le second domaine d'étude de la recherche concerne le sous-système du logement. L'approche du métabolisme urbain est utilisée pour caractériser, cartographier et quantifier le flux de matériaux utilisés dans la construction des bâtiments résidentielles. La recherche développe une nouvelle technique de génération de données ascendantes pour entreprendre cette analyse. Cette méthode repose principalement sur de nombreuses estimations et conversions (des mesures traditionnelles vers le système métrique) pour obtenir des données quantifiées qui peuvent être utilisées comme intrants pour développer des modèles métaboliques. Les modèles (Sankeys) développés dans le cadre de cette recherche ont révélé que la grande majorité des matériaux intrants utilisés dans la construction proviennent de sources locales. Cependant, certaines tendances récentes inquiétantes remettant en cause la durabilité ont été observées dans le sous-système de logement en raison de la tendance croissante à importer d'importants éléments de construction provenant de sources éloignées (principalement en raison des réglementations locales en matière de construction). D'autre part, la recherche a révélé que les logements de BuraNEST, une ville qui déclare avoir été planifiée sur la base des principes de durabilité, dépendent davantage des ressources locales et considèrent les besoins et défis locaux. Cependant, le programme de logement de BuraNEST suscite d'importantes préoccupations en raison de la présence de quelques enjeux la gouvernance et l’économie de la construction des maisons, qui peuvent menacer la durabilité du programme à long terme. Enfin, la recherche s'est également penchée sur les problèmes liés au système de planification dans les petites villes d'Éthiopie. Cela est principalement dû au fait que de nombreuses questions relevées dans les deux analyses précédentes indiquent la présence de certains problèmes systémiques dans les politiques, les lois et les manuels utilisés dans la planification des petites villes d'Éthiopie. De telles désorientations ont évidemment un impact négatif sur la résilience et la durabilité locales à long terme. Dans de nombreux cas, diverses définitions, formulations, phrases et critères identifiés dans la loi et les règles de planification fédérale se sont révélés être en conflit direct avec les principes de durabilité.Par conséquent, cette recherche analyse de manière systématique le lien entre la pression démographique, les flux de ressources et les défis du système de planification qui ont un impact sur la résilience et la durabilité des petites villes d'Éthiopie. Plus important encore, cette recherche a réussi à spatialiser et à opérationnaliser des concepts critiques tels que la résilience et la durabilité urbaines en utilisant une nouvelle approche bottom-up. La rigueur de la méthodologie définit clairement le point de départ lorsqu'il s'agit de traiter des sujets aussi importants. Cette recherche peut donc constituer un matériel important pour les chercheurs qui souhaitent étudier les questions liées à la résilience et au métabolisme urbains dans les petites villes des pays en développement. Elle montre clairement comment le métabolisme urbain, en tant qu'outil, peut être déployé pour diagnostiquer la résilience dans les systèmes et sous-systèmes spécifiques des villes. Il fournit également une procédure étape par étape sur la façon de générer des données dans des contextes de manque d’information ,permettant ainsi deconstruire des modèles métaboliques qui peuvent être utilisés pour étudier la résilience dans les zones urbaines.
Doctorat en Art de bâtir et urbanisme (Polytechnique)
info:eu-repo/semantics/nonPublished
Weinberg, Joanna R. "Food for Thought: A Strengths-Based Approach to Examining the Biomedical and Psychological Health of Latino Migrant and Seasonal Farm Workers in Georgia." Digital Archive @ GSU, 2011. http://digitalarchive.gsu.edu/psych_diss/93.
Повний текст джерелаWillis, Jenny. "Supporting the gastronomic use of underutilised species to promote social and ecological resilience: motivations and challenges in the Cape Town area." University of Western Cape, 2020. http://hdl.handle.net/11394/7917.
Повний текст джерелаIt is well established that the modern global food system is highly unsustainable, distorted by industrialisation and corporate consolidation, with negative repercussions on the environment and biodiversity as well as human health. Innovative approaches are necessary to push food systems to be more sustainable, equitable, and healthy for all people regardless of income and wealth. In the Cape Town area, the food system is failing to adequately nourish the poor, while climate change poses increasing challenges to the region’s agricultural system. Conceptualising food systems as complex adaptive social ecological systems and utilising the Multilevel Perspective (MLP) framework, this thesis looks at the burgeoning economy in neglected and underutilised species (NUS) in the Cape Town area as a potential innovation that could make the local food system more socially and ecologically resilient. Though at present NUS are only marginally included in the local food system and policy debates, they are increasingly appearing in the food service industry, driven by international gastronomic trends. They hold potential as climate resilient, nutritionally dense, and socially and culturally significant foods in the region, but also carry ecological and social risks. This thesis critically examines the fledgling NUS economy in the Cape Town area, using participant observation and semistructured interviews to unpack its primary motivations and challenges, and ultimately contributes towards a better understanding of the NUS economy as it develops locally. This research shows that the main risks associated with NUS are negative ecological repercussions, privatisation of the NUS economy, and the reproduction and further entrenchment of unequal power dynamics in the region. In order to mitigate these risks and actualise the related benefits associated with NUS, engagement with the ecological, social, and political context of NUS needs to be significantly deepened. This is particularly true for those working in food service, who appear to be driving the NUS economy, and will require education around sustainability and TEK as well as a foregrounding of power-awareness.
Lönnerud, Anne. "Facing Peak Oil and Climate Change: A Pragmatic Approach to a Re-localized Food Production System in Uppsala, Sweden." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-188528.
Повний текст джерелаGlobaliseringen och det industriella jordbruket har möjliggjort för konsumenter i Sverige och andra västländer att få tillgång till matvaror till låga priser och från många olika delar av världen. Samtidigt har detta medfört ett högt pris i form av miljöförsämringar och ett stort beroende av utländsk jordbruksproduktion, samt av olja och andra råvaror som inte är förnybara. Resultatet har blivit ett livsmedelssystem med urholkad hållbarhet och ökad sårbarhet. Accelererande klimatförändringar och den kommande krisen i samband med oljetoppen manar till nyorientering och en övergång till ett mer lokalbaserat system. Denna fallstudie av Uppsala kommun har undersökt utsikterna att återknyta matproduktionen till lokala system. Resultaten omfattar både en studie av den nuvarande matproduktionen i Uppsala, vilken även inkluderade en enkätundersökning av kolonilotter, en studie av potentialen att öka matproduktionen på mark som idag inte används aktivt för det ändamålet, samt en analys av möjligheter och utmaningar för en lokal matproduktion i Uppsala. Enkätundersökningen visade att på kolonilotter med stugor användes ca tio procent av den totala ytan för matproduktion, medan motsvarande siffra för kolonilotter utan stugor var flera gånger högre, ca 65 procent. Den totala skörden för alla kommunala kolonilotter i Uppsala uppskattades till 90 ton grönsaker och 48 ton frukt och bär. För den totala matproduktionen från jordbruket, trädgårdsnäringen och fritidsodlingen gjordes beräkningar för fem olika kategorier: Spannmål, mejeriprodukter, ägg, kött samt grönsaker, frukt och bär, som tillsammans utgör ca 85 procent av den totala svenska matkonsumtionen. Den uppskattade försörjningsbalansen varierade starkt mellan olika kategorier, från 400 procent för spannmål till 20 procent för kött samt för grönsaker, frukt och bär. Osäkerheten kring det vetenskapliga underlaget gällande fritidsodlingen är dock stort, vilket gör att siffrorna för grönsaker, frukt och bär bör tolkas försiktigt. För ägg och mejeriprodukter var försörjningsbalansen 67 procent respektive 50 procent. Studien av obrukad mark visade att den största potentialen för en ökad matproduktion finns inom fritidsodlingen, som beräknades skulle kunna öka med 3.5 till 6 gånger. En övergång till full självförsörjning skulle dock kräva drastiska förändringar i konsumtionsvanorna mot säsongsbetonade grönsaker och frukt samt mindre nötkött till förmån för mer vegetabiliskt protein. Analysen av möjligheter och utmaningar för en återgång till en mer lokal matproduktion pekade på att de största fördelarna är den stora produktionskapaciteten inom jordbruket, den stora sammanlagda arealen privat trädgårdsmark som till stor del är outnyttjad för matproduktion, det ökande intresset för stadsodling bland befolkningen, positiva attityder till lokal mat bland konsumenter, och en relativt hög medvetenhet kring klimatförändringar och behovet av ett mer hållbart samhälle. Bland de viktigaste utmaningarna fanns den bristande ekonomiska lönsamheten inom yrkesodlingen, den centraliserade livsmedelsindustrin, obalansen inom jordbruksproduktionen, med överskott på spannmål och underskott på andra livsmedelsråvaror, ohållbara konsumtionsvanor, tendenser hos svenska kommunala tjänstemän att stödja exploatering av bördig mark, samt den låga graden av medvetenhet hos både befolkningen och beslutsfattarna kring oljetoppen och samhällets sårbarhet generellt.
Bonuedi, Isaac [Verfasser]. "The roles of nutrition-sensitive interventions and market access in enhancing household food security and resilience in Sierra Leone / Isaac Bonuedi." Bonn : Universitäts- und Landesbibliothek Bonn, 2021. http://d-nb.info/1235524825/34.
Повний текст джерелаFigueiredo, Margarida Beja Neves Moreira de. "Alimentação e território." Master's thesis, Universidade de Lisboa, Faculdade de Arquitetura, 2020. http://hdl.handle.net/10400.5/20280.
Повний текст джерелаSomos 7, 75 mil milhões de pessoas no planeta. Todos os dias comemos. O sistema alimentar global, a produção de lixo, as alterações climáticas, a produção industrial, a tecnologia smart, o consumo desenfreado, a libertação de Gases de Efeito de Estufa (GEE) ou o uso de combustíveis fósseis são alguns dos fenómenos insustentáveis associados ao estilo de vida atual. Por essa razão, a sociedade contemporânea tem resistido à confrontação com a dimensão e gravidade destes fenómenos. Essa confrontação é, no entanto, inevitável e convoca-nos para uma análise e ação urgentes. Os alertas da comunidade científica para a insustentabilidade do sistema alimentar são inúmeros, mas a resposta da população, das entidades governamentais e dos grupos económicos é dramaticamente insuficiente. Ser vegetariano, ter um saco de pano para comprar fruta ou uma escova de dentes de bambu, não chega. A dimensão do problema é muito superior e exige uma resposta institucional de mudança urgente. Uma mudança global, num mundo de desigualdades gritantes, o que torna este objetivo muito difícil, porventura inalcançável. No entanto, a comunidade científica já nos alertou: essa mudança ocorrerá, eventualmente pelas piores razões. Esta tese procura questionar o papel da arquitetura e do urbanismo neste contexto. De que forma pode o planeamento contribuir para a mudança de trajetória, que ferramentas podem colaborar numa ocupação resiliente do território? A natureza, a biodiversidade e os ecossistemas são uma escola que tem sido afastada da ocupação urbana. Hoje a ocupação do território questiona a dicotomia cidade – campo. Próteses urbanas ou territórios transgénicos são alguns dos conceitos que ajudam a compreender as dificuldades de planeamento dos espaços que não se integram nem no campo nem na cidade, mas que preenchem o território por todo o lado. E a natureza? Por vezes, em nenhum dos dois. A existência de território selvagem também está ameaçada. Se o destruirmos, o que é que fica? A arquitetura, o planeamento urbano e paisagístico, o ordenamento do território, a natureza e o sistema alimentar condicionam-se mutuamente e é por essa razão que esta dissertação procura compreender estas relações dando ênfase à importância da visão holística. Analisar o padrão do geral ao detalhe permite contextualizar, relacionar e reestruturar a aprendizagem. O contributo do arquiteto pode ser tão mais pertinente quanto maior a capacidade de conhecer o problema. A fauna e a flora não produzem desperdício. Apenas nós, seres humanos, o fazemos. Como podemos aprender com a natureza? Como podemos agir com e não contra a natureza?
ABSTRACT: We are 7, 75 billion people on the planet. Every day we eat. The global food system, waste production, climate change, industrial production, smart technology, rampant consumption, Greenhouse Gases (GHG) emissions, or fossil fuels’ use are some of the unsustainable phenomena associated to today's lifestyle. For this reason, contemporary society has been resisting the confrontation with the phenomena’s significance and severity. This confrontation is, however, inevitable and calls on us for urgent analysis and action. There are numerous warnings from the scientific community about the unsustainability of the food system, but the response from the population, government entities and economic groups is dramatically insufficient. Being vegetarian, having a cloth bag to buy fruit or a bamboo toothbrush is not enough. The dimension of the problem is much larger and requires an institutional response to bring about an abrupt change. A Global change in a world of flagrant inequalities, which make this goal very difficult, maybe unreachable. However, the scientific community has already warned us: this change will occur, eventually for the worst reasons. This thesis seeks to question the architects and urbanists’ role in this context. How can design planning contribute to trajectory change, which tools can provide a resilient occupation of the territory? Nature, biodiversity and ecosystems are topics that have been removed from the issue of urban occupation. The occupation of the territory today challenges the city - country dichotomy. Urban prosthetics or transgenic territories are some of the concepts that help to understand the planning difficulties of these spaces that are, neither integrated in the countryside, nor in the city but fill the territory everywhere. What about nature? Sometimes it is nowhere. The existence of wild territory is also threatened. If we destroy it, what will remain? Architecture, urban and landscape planning, territory management, nature and the food system are mutually conditioned, and this is why this thesis seeks to understand those relationships, emphasizing the importance of an holistic view. Analyzing from pattern to detail allows to contextualize, relate and restructure learning. The architect's contribution may be as relevant as his ability to understand the size of the problem. The fauna and the flora do not produce waste. Only we humans do it. How can we learn from nature? How can we act with and not against nature?
N/A
MARINI, EMANUELA. "Genitori nella complessità: resilienza e benessere nelle allergie alimentari gravi." Doctoral thesis, Università degli Studi di Milano-Bicocca, 2016. http://hdl.handle.net/10281/104994.
Повний текст джерелаEL, ZMETER MIRIAM. "Indice di sostenibilità e resilienza dei sistemi agroalimentari; Paese di analisi: Libano." Doctoral thesis, Università Cattolica del Sacro Cuore, 2021. http://hdl.handle.net/10280/93658.
Повний текст джерелаFood resilience, definition approved worldwide as a result of many studies analyzing this topic, is the “capacity over time of a food system and its units at multiple levels, to provide sufficient, appropriate and accessible food to all, in the face of various and even unforeseen disturbances”1; In Lebanon, the resilience and sustainability of the agricultural and food system have always been questionable. In a volatile region with fragile governance policies and institutions, trade distortion, and low food quality, among many other factors, the resilience and the sustainability of the agricultural and food system are worth the attention. This study will analyze the impact of these systems on food resilience and sustainability, focusing on 7 sub-pillars of the agricultural and food system in Lebanon: (1) Economic, (2) Social, (3) Governance, (4) Institutions, (5) Environmental Practices, (6) Food Safety and Nutrition and (7) Natural resources; merged under three capitals: (1) Socio- Economic Capital, (2) Governance and Institutions Capital and (3) Environmental Practices, Food Safety and Nutrition and Natural Resources Capital. For each pillar, a set of indicators will be analyzed and a list of recommendations and planning will be presented to the ministries accordingly. The interlinks between all these pillars/capitals will portray the ultimate link between all components of the agricultural and food system, and how an ideal performance requires attention to many indicators. Many aspects missed from international indexes, such as the GFSI (Global Food Security Index) and the Food Sustainability Index, will be added to the index we will be designing. In addition, a comparative analysis will be done using the index before and after the Syrian crisis in order to test the capacity of this index to anticipate coping mechanisms and to understand how the system works when affected by a shock. The index created will be used to track the status each year and is not of a one-off use. The index for Lebanon, after applying the framework of analysis, is between 0.25 and 0.5, indicating that the country is performing inadequately and is highly at risk if no interventions take place, and will continue to perform this way in the face of a new shock. This supports the conclusion that the food system in Lebanon is not resilient, and that the food security and safety of people in Lebanon is at risk, which overtime might lead to the ultimate consequence – hunger.
EL, ZMETER MIRIAM. "Indice di sostenibilità e resilienza dei sistemi agroalimentari; Paese di analisi: Libano." Doctoral thesis, Università Cattolica del Sacro Cuore, 2021. http://hdl.handle.net/10280/93658.
Повний текст джерелаFood resilience, definition approved worldwide as a result of many studies analyzing this topic, is the “capacity over time of a food system and its units at multiple levels, to provide sufficient, appropriate and accessible food to all, in the face of various and even unforeseen disturbances”1; In Lebanon, the resilience and sustainability of the agricultural and food system have always been questionable. In a volatile region with fragile governance policies and institutions, trade distortion, and low food quality, among many other factors, the resilience and the sustainability of the agricultural and food system are worth the attention. This study will analyze the impact of these systems on food resilience and sustainability, focusing on 7 sub-pillars of the agricultural and food system in Lebanon: (1) Economic, (2) Social, (3) Governance, (4) Institutions, (5) Environmental Practices, (6) Food Safety and Nutrition and (7) Natural resources; merged under three capitals: (1) Socio- Economic Capital, (2) Governance and Institutions Capital and (3) Environmental Practices, Food Safety and Nutrition and Natural Resources Capital. For each pillar, a set of indicators will be analyzed and a list of recommendations and planning will be presented to the ministries accordingly. The interlinks between all these pillars/capitals will portray the ultimate link between all components of the agricultural and food system, and how an ideal performance requires attention to many indicators. Many aspects missed from international indexes, such as the GFSI (Global Food Security Index) and the Food Sustainability Index, will be added to the index we will be designing. In addition, a comparative analysis will be done using the index before and after the Syrian crisis in order to test the capacity of this index to anticipate coping mechanisms and to understand how the system works when affected by a shock. The index created will be used to track the status each year and is not of a one-off use. The index for Lebanon, after applying the framework of analysis, is between 0.25 and 0.5, indicating that the country is performing inadequately and is highly at risk if no interventions take place, and will continue to perform this way in the face of a new shock. This supports the conclusion that the food system in Lebanon is not resilient, and that the food security and safety of people in Lebanon is at risk, which overtime might lead to the ultimate consequence – hunger.
Ward, Julie. "More than just food and blankets: The role of local parish churches in community resilience in response to specific and general threats." Thesis, Ward, Julie (2019) More than just food and blankets: The role of local parish churches in community resilience in response to specific and general threats. Masters by Coursework thesis, Murdoch University, 2019. https://researchrepository.murdoch.edu.au/id/eprint/55587/.
Повний текст джерелаProsperi, Paolo. "Mesures de la sécurité alimentaire et de l'alimentation durable en Méditerranée, basées sur les approches de la vulnérabilité et de la résilience." Electronic Thesis or Diss., Montpellier, SupAgro, 2015. http://www.supagro.fr/theses/extranet/15-0003_Prosperi.pdf.
Повний текст джерелаRecurrent food crises and global change, along with habitat loss and micronutrient deficiencies, placed food security and environmental sustainability at the top of the political agenda. Analyses of the dynamic interlinkages between food consumption patterns and environmental concerns recently received considerable attention from the international community. Socioeconomic and biophysical changes affect the food system functions including food and nutrition security. The sustainability of food system is at risk. Building sustainable food systems has become a key effort to redirect our food systems and policies towards better-adjusted goals and improved societal welfare. Food systems involve multiple interactions between human and natural components. The systemic nature of these interactions calls for systems approaches and integrated assessment tools. Identifying and modeling the intrinsic properties of the food system can help tracking progress towards sustainability and setting policies towards positive transformations.The general objective of this thesis is to analyze and explore the sustainability of the food system through identifying a set of metrics at the Mediterranean region level. The specific aims consist of developing a multidimensional framework to evaluate the sustainability of food systems and diets, identifying the main variables to formalize and operationalize the abstract and multidimensional concept of sustainable food systems, and defining metrics for assessing the sustainability of food systems and diets, at a subregional level.Through a broad understanding of sustainability, the methodological approach of this thesis builds on the theories of vulnerability and resilience. Following the steps of the global change vulnerability assessment a causal factor analysis is presented concerning three Mediterranean countries, namely Spain, France and Italy. Formulating "what is vulnerable to what" hypotheses, we identified eight causal models of vulnerability. A three-round Delphi survey was then applied to select indicators on the basis of the vulnerability/resilience theoretical framework.A conceptual hierarchical framework was identified for modeling the complex relationships between food and nutrition security and sustainability for developing potential indicators of sustainable diets and food systems. A feedback-structured framework of the food system formalized eight selected causal models of vulnerability and resilience and identified intrinsic properties of the food system, shaping the interactions where a set of drivers of change (Water depletion; Biodiversity loss; Food price volatility; Changes in food consumption patterns) directly affect food and nutrition security outcomes at a subregional level (Nutritional quality of food supply; Affordability of food; Dietary energy balance; Satisfaction of cultural food preferences). Each interaction was disentangled in exposure, sensitivity and resilience. This theoretical framework was operationalized through the identification of a set of 136 indicators. The Delphi study revealed low, medium, and high consensus and majority level on indicators in 75% of the interactions out of the 24 initial ones. The results obtained in terms of global response, expert participation rates, and consensus on indicators were then satisfactory. Also, expert confirmed with positive feedback the appraisal of the components of the framework.This theoretical modeling exercise and the Delphi survey allowed the identification of a first suite of indicators, moving beyond single and subjective evaluation, and reaching consensus on metrics of sustainable diets and food systems for supporting decision-making. The operationalization of the theories of vulnerability and resilience, through an indicator-based approach, can contribute to further analyses on the socioeconomic and biophysical aspects and interlinkages concerning the sustainability of diets and food systems