Дисертації з теми "Finland in literature"
Оформте джерело за APA, MLA, Chicago, Harvard та іншими стилями
Ознайомтеся з топ-27 дисертацій для дослідження на тему "Finland in literature".
Біля кожної праці в переліку літератури доступна кнопка «Додати до бібліографії». Скористайтеся нею – і ми автоматично оформимо бібліографічне посилання на обрану працю в потрібному вам стилі цитування: APA, MLA, «Гарвард», «Чикаго», «Ванкувер» тощо.
Також ви можете завантажити повний текст наукової публікації у форматі «.pdf» та прочитати онлайн анотацію до роботи, якщо відповідні параметри наявні в метаданих.
Переглядайте дисертації для різних дисциплін та оформлюйте правильно вашу бібліографію.
Buchwald, Eva. "Ideals of womanhood in the literature of Finland and Russia 1894-1914." Thesis, University College London (University of London), 1990. http://discovery.ucl.ac.uk/1383585/.
Повний текст джерелаSalomäki, Marika. "Folksagor i Sverige och Finland : Skillnader och likheter." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384716.
Повний текст джерелаDeelstra, Oetze Theodoor. "Stora författare från periferin : En jämförande studie mellan minoritetslitteratur från Friesland och Svenskfinland, med romanerna de fûke (1966) och Där vi en gång gått (2006) som utgångspunkt." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296226.
Повний текст джерелаDizze masterskripsje rjochtet him op de ferskillen tusken de literatuer fan Fryslân en dy fan de Sweedsktalige minderheid yn Finlân. De skriuwer fan dit wurk besiket op dy wize mear omtinken te freegjen foar de literatuer fan dizze minderheden, dy’t faak net sa bekend is bûten de eigen regio. De fraach dy’t sintraal stiet is: Op hokker wize wurdt stal jûn oan minderhedeproblematyk yn de romans de fûke (1966) fan de Fryske skriuwer Rink van der Velde en Där vi en gång gått (2006) fan de Finlânsweedske skriuwer Kjell Westö? Faak wurde de Friezen beskôge as in âld folk. Mooglik komt dat trochdat se al neamd wurde soene troch ferneamde skriuwers fan it Romeinske Ryk, lyk as Plinius de Aldere. Dochs hat it Frysk iuwenlang in net al te wichtige rol spile yn Fryslân en dêrbûten. De Sweedske minderheid yn Finlân is lykwols folle jonger. Finlân is pas sûnt 1809 autonoom en foar dy tiid wie dat wat wy hjoed-de-dei Finlân neame, it eastlike diel fan it Sweedske Ryk. Dat betsjut ek dat it Sweedsk oant doe ta de oerhearskjende taal wie. Letter waard it Finsk de wichtichste taal yn Finlân. Sawol de Fryske as de Finlânsweedske literatuer wiene lykwols net fêstige foar de njoggentjinde iuw. Dat feroaret pas yn de Romantyk, foar in diel fanwege de idealen út dy tiid, mar ek om politike redenen. Troch de earderneamde romans te analysearjen, lit Oetze Deelstra sjen hoe’t de minderheden fan beide lannen eins yn tsjinstelde situaasjes operearje. De Sweedsktalige befolking fan Finlân is faak, en wurdt no noch hieltyd, besjoen as de boppeklasse. Yn Fryslân soe oan ’e oare kant in iuwenâlde lanboutradysje bewarre bleaun wêze. Dizze opfettings hawwe wichtich west foar de byldfoarming fan beide minderheden. In opfallend ferskil is dat de Fryske literatuer fan de eigen taal út definiearre wurdt, wylst de Finlânsweedske literatuer karakterisearre wurdt troch politike en ideologyske útgongspunten.
Waltå, Göran O:son. "Poet under black banners : the case of Örnulf Tigerstedt and extreme right-wing Swedish literature in Finland 1918-1944." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 1993. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-128441.
Повний текст джерелаWaltå, Göran O:son. "Poet under black banners the case of Örnulf Tigerstedt and extreme right-wing Swedish literature in Finland, 1918-1944 /." Uppsala : Stockholm : [Uppsala universitet] ; Almqvist & Wiksell International, (distr.), 1993. http://catalog.hathitrust.org/api/volumes/oclc/29476101.html.
Повний текст джерелаLindkvist, Erik. "Svenskheten som en dröm : En postkolonial litteraturanalys av Miika Nousiainens roman Hallonbåtsflyktingen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60178.
Повний текст джерелаWaltå, Göran O:sson. "Poet under black banners : the case of Örnulf Tigerstedt and extreme right-wing Swedish literature in Finland 1918-1944 /." Stockholm : Almqvist och Wiksell, 1993. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35614494j.
Повний текст джерелаLilja, Eva. "Åttio år Edith Södergran. Verk och reception 1916–1995 – en bibliografi sammanställd av Carita Backman & Siv Storå. Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors1996." Uppsala : Svenska Litteratursällskapet, 1997. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201066.
Повний текст джерелаFriberg, Leif. "Från sonett till drömtext : Gunnar Björlings väg mot modernismen." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-310.
Повний текст джерелаRichey, Camille Kathryn. "Finnishness and Colonization in Akseli Gallen-Kallela's Representations of Africa." BYU ScholarsArchive, 2015. https://scholarsarchive.byu.edu/etd/5571.
Повний текст джерелаStorskog, C. C. "Literary Impressionisms. Resonances of Impressionism in Swedish and Finland-Swedish Prose 1880-1900." Doctoral thesis, Università degli Studi di Milano, 2015. http://hdl.handle.net/2434/261135.
Повний текст джерелаKautto, V. (Vesa). "Tieteellisen kirjallisuuden arvioinnin ohjaus yliopisto-opetuksessa:neljän tieteenalan tarkastelu." Doctoral thesis, University of Oulu, 2004. http://urn.fi/urn:isbn:9514274725.
Повний текст джерелаTiivistelmä Tutkimuksessa etsitään vastauksia seuraaviin kysymyksiin: Missä yhteyksissä tieteellisen kirjallisuuden arviointia opetetaan perustutkintokoulutuksessa suomalaisessa yliopistossa? Millä tavoin opetusta annetaan? Millaisia kirjallisuuden arvioinnin kriteerejä kehotetaan käyttämään? Tutkimuksen teoreettinen kehys on monitieteinen. Keskeisin aines on Tony Becherin kirjassaan Academic tribes and territories (1989) esittämä malli tieteenalojen kognitiivisista ja sosiaalisista piirteistä ja niiden eroavuuksista. Tämän mukaisesti selvitetään, mitkä ovat tarkasteltujen tieteenalojen keskeiset ominaisuudet ja selittävätkö nämä ominaisuudet arvioinnin ohjauksen luonnetta ja tieteenalakohtaisia eroja. Lähestymistapa on laadullinen. Empiirinen aineisto koottiin haastattelemalla 18 yliopisto-opettajaa ja 14 opiskelijaa Helsingin ja Tampereen yliopistoissa keväällä 2001. Haastatellut edustivat fysiikkaa (Helsingin yliopisto), lääketiedettä, sosiaalipolitiikkaa ja sosiaalityötä sekä kirjallisuudentutkimusta. Haastatteluja täydensi sisällönanalyysi kymmenestä suomenkielisestä tutkielmanteon oppaasta, jotka olivat ilmestyneet vuosina 1995–2003. Tampereen yliopiston lääketieteellisessä tiedekunnassa oli käytössä ongelmaperustainen opetusmenetelmä, muilla aloilla annettiin perinteistä luentoihin, harjoituksiin ja kirjallisuuden tenttimiseen painottunutta opetusta. Yhteisesti suunniteltua ja laajinta tieteellisen kirjallisuuden arvioinnin opetus oli lääketieteessä. Muilla tieteenaloilla ohjaus perustui yksittäisten opettajien harrastuneisuuteen. Materiaalifysiikassa ja sovelletussa fysiikassa opiskelijat harjoittelivat arviointia analysoimalla runsaasti artikkeleita. Jossain määrin artikkelien analysointia esiintyi myös sosiaalitieteissä ja kirjallisuudentutkimuksessa. Kirjallisuuden arviointikriteerit olivat selkeimmät fysiikassa ja lääketieteessä. Opettajat kehottivat opiskelijoita kiinnittämään fysiikassa huomiota menetelmään, koeasetelmaan ja tuloksiin, lääketieteessä tutkimusasetelmaan, menetelmään, aineistoon ja näytön riittävyyteen. Sosiaalipolitiikassa ja sosiaalityössä evaluoinnin kannalta tärkeitä olivat tutkimusmenetelmät ja mihin tutkimusperinteeseen julkaisu kuului. Koulukunta oli tärkeä myös kirjallisuudentutkimuksessa. Käsitykset julkaisun laatua ennustavista kriteereistä vaihtelivat, kuitenkin esimerkiksi lehden tasoa pidettiin yleisesti laadun takeena. Käsitys käyttökelpoisen kirjallisuuden iästä vaihteli aloittain. Tutkimus osoittaa, että tieteenalojen peruspiirteet vaikuttivat arvioinnin ohjauksen luonteeseen ja arviointikriteereihin. Toisaalta on havaittavissa paikallisten perinteiden vaikutusta
Ersoy, Ersev. "Social reality and mythic worlds : reflections on folk belief and the supernatural in James Macpherson's Ossian and Elias Lönnrot's Kalevala." Thesis, University of Edinburgh, 2012. http://hdl.handle.net/1842/7842.
Повний текст джерелаAdkins, Roger A. 1973. "The 'monstrous Other' speaks: Postsubjectivity and the queering of the normal." Thesis, University of Oregon, 2010. http://hdl.handle.net/1794/10875.
Повний текст джерелаThis dissertation investigates the cultural importance of the "monstrous Other" in postmodern literature, including novels from Sweden, Finland, and the United States. While the theoretical concept of "the Other" is in wide circulation in the humanities and social sciences, the concept has only recently been modified with the adjective "monstrous" to highlight a special case of the Other that plays an important role in the formation of human subjectivity. In order to better understand the representational legacy of the monstrous Other, I explore some of the principal venues in which it has appeared in western literature, philosophy, folklore, and politics. Using a Foucauldian archaeological approach in my literature survey allows me to trace the tradition of the monstrous Other in such sources as medieval bestiaries, the wild man motif in folklore and popular culture, and the medicalization of intersexual embodiment. In all cases, the monstrous Other is a complex phenomenon with broad implications for the politics of subjectivity and the future of social and political justice. Moreover, the monstrous Other poses significant challenges for the ongoing tenability of normative notions of the human, including such primary human traits as sexuality and a gendered, "natural" embodiment. Given the complexities of the monstrous Other and the ways in which it both upholds and intervenes in normative human identities, no single theoretical approach is adequate to the task of examining its functioning. Instead, the project calls for an approach that blends the methodologies of (post)psychoanalytic and queer theory while retaining a critical awareness of both the representational nature of subjectivity and its material effects. By employing both strains of theory, I am able to "read" the monstrous Other as both a necessary condition of subjectivity and a model of intersubjectivity that could provide an alternative to the positivism and binarism of normative subjectivity. The texts that I examine here reveal the ways in which postmodern reconfigurations of the monstrous Other challenge the (hetero)normativity of human subjectivity and its hierarchical forms of differentiation. My reading of these texts locates the possibilities for a hybridized, cyborgian existence beyond the outermost limits of positivistic, western subjectivity.
Committee in charge: Ellen Rees, Chairperson, German and Scandinavian; Daniel Wojcik, Member, English; Jenifer Presto, Member, Comparative Literature; Aletta Biersack, Outside Member, Anthropology
Tuomi, P. (Pirjo). "Kaunokirjallisuus suomalaiselle yleiselle kirjastolle haasteena, rasitteena ja mahdollisuutena:historiallis-argumentatiivinen tarkastelu suomalaisen yleisen kirjastolaitoksen suhteesta kaunokirjallisuuteen ja kirjalliseen järjestelmään." Doctoral thesis, Oulun yliopisto, 2017. http://urn.fi/urn:isbn:9789526215389.
Повний текст джерелаTiivistelmä Tutkimuksen tarkoitus on osoittaa kirjallisuussosiologisen ja organisaatiotutkimuksen tutkimusperinteitä hyödyntäen, minkälainen rooli kaunokirjallisuudella on erityisesti suomalaisen yleisen kirjaston institutionalisoitumisessa sekä myöhemmässä kehityksessä. Yhteyden osoittamiseksi ja avaamiseksi kuvaillaan yleisen kirjaston ja kirjastoammatillisuuden suhdetta kaunokirjalliseen järjestelmään, sekä tarkastellaan mahdollisuuksia, joita tämä kulttuurinen ja historiallinen sidos voi tarjota tänä päivänä ja tulevaisuudessa sekä yleiselle kirjastolle että kirjallisen järjestelmän muille toimijoille. Yleinen kirjasto hankkii, säilyttää, välittää ja edistää kaunokirjallisuutta käyttäen eräänlaisina innovaatioina kehittyneitä erityisiä menetelmiä, jotka ovat levinneet maasta toiseen yleisen kirjaston ja kirjastoammatillisuuden institutionaalisen samankaltaistumisen seurauksena. Yleinen kirjasto syntyi 1800-luvulla toteuttamaan tiedollis-sivistyksellisiä päämääriä, mutta nopeasti siitä kehittyi lukijoiden kirjasto. Tämän tutkimuksen näkökulmasta erityisesti kertomakirjallisuuden kirjavalinnan kysymyksistä tulikin yleiselle kirjastolle haaste, jossa jouduttiin tekemään toimintaympäristöstä johtuvia kompromisseja. Myöhemmin 1960-luvulla yleisen kirjaston kaunokirjallisuuteen liittyvät haasteet muuttuivat enemmän yhteiskunnallisiksi. Sen toimintoja ja tehtäväkenttää alettiin laajentaa, ja kaunokirjallisuudesta tuli kirjastossa vain yksi – tosin kirjastonkäyttäjien edelleen suosima – aineisto. Tosin sekä yleisen kirjaston sisällä että kirjallisella kentällä keskusteltiin vielä 1980-luvullakin kaunokirjallisen kokoelman valintakriteereistä. Yleisen kirjaston asema kulttuurilaitoksena heikkeni edelleen, kun 1990-luvulla kirjastolle asetettiin tietoyhteiskunnan tavoitteiden mukaisia uusia tehtäviä. Kaunokirjallisuus ja koko painettu kirjallisuus aineistona alkoivat tässä valossa ja modernin hybridikirjaston näkökulmasta näyttäytyä vanhanaikaisina. Yleisestä kirjastosta alettiinkin 2000-luvulla rakentaa modernia palvelulaitosta, jossa tilan merkitys korostui kokoelman kustannuksella. Tutkimuksessa osoitetaan, että korostamalla yleisen kirjaston erityislaatuista roolia kirjallisen järjestelmän toimijana voitaisiin rikastuttaa koko kirjallista järjestelmää ja sen käsitettä sekä mahdollisesti lisätä erityisesti pienten kirjastojen legitimiteettiä ja resurssien riittävyyttä
Magaldi, Carolina Alves. "Kalevala: literatura, história e formação nacional." Universidade Federal de Juiz de Fora (UFJF), 2006. https://repositorio.ufjf.br/jspui/handle/ufjf/3268.
Повний текст джерелаApproved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2017-02-08T12:33:34Z (GMT) No. of bitstreams: 1 carolinaalvesmagaldi.pdf: 1596703 bytes, checksum: 2d20366f0addedf5fcf8c16ff3edcb4d (MD5)
Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2017-02-08T12:33:49Z (GMT) No. of bitstreams: 1 carolinaalvesmagaldi.pdf: 1596703 bytes, checksum: 2d20366f0addedf5fcf8c16ff3edcb4d (MD5)
Made available in DSpace on 2017-02-08T12:33:49Z (GMT). No. of bitstreams: 1 carolinaalvesmagaldi.pdf: 1596703 bytes, checksum: 2d20366f0addedf5fcf8c16ff3edcb4d (MD5) Previous issue date: 2006-12-01
CAPES - Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior
A dissertação aborda as inter-conexões entre literatura, história, memória e formação nacional a partir da análise do épico finlandês Kalevala. O estudo abrange os aspectos românticos do registro dos poemas orais que hoje formam a epopéia, seu processo de publicação, suas conexões com a história factual da Finlândia, sua difusão pelo mundo na forma de traduções, bem como sua onipresença no universo de cultura de massa de seu país. Abordamos, ainda, os paralelos que podem ser traçados entre as obras que influenciaram a Kalevala e aquelas que o épico influenciou, de forma a constituir uma rede discursiva e aproximar o texto dos leitores brasileiros. Como aporte teórico no tocante ao Romantismo se fazem presentes as análises de Victor HUGO (2004) e Jacob GUINSBERG (2005), na reflexão entre literatura, história e memória temos como referência as obras de Eric HOBSBAWM (2002), Benedict ANDERSON (1989) e Maurice HALBWACHS (2006), além de diversos historiadores finlandeses.
The current dissertation discusses the inter connections between literature, history, memory and national formation from the perspective of the Finnish national epic, the Kalevala. The study covers the romantic aspects regarding the register of oral poems that nowadays form such epic, its publishing process, its connections with the factual history of Finland, its transposition to other languages, as well as its omnipresence in the national mass culture universe. We also cover the parallels that can be drawn between the works that influenced the Kalevala and those that the epic itself influenced. As theoric basis concerning the Romanticism there are the analysis of Victor HUGO (2004) and Jacob GUINSBURG (2005) and, as related to the considerations between literature, history and memory, we have as references the works of Eric HOBSBAWN (2002), Benedict ANDERSON (1989) and Maurice HALBWACHS (2006), apart from various Finnish historians.
Carayol, Martin. "La formation du canon de la nouvelle en Finlande et en Estonie." Phd thesis, Institut National des Langues et Civilisations Orientales- INALCO PARIS - LANGUES O', 2013. http://tel.archives-ouvertes.fr/tel-00947558.
Повний текст джерелаHietasaari, M. (Marita). "Totta, tarua vai narrinpeliä?:Lars Sundin Siklax-trilogian (meta)fiktiivinen historiankirjoitus." Doctoral thesis, Oulun yliopisto, 2011. http://urn.fi/urn:isbn:9789514296390.
Повний текст джерелаTiivistelmä Historiallisia romaaneja julkaistaan Suomessa runsaasti, ja laji on yhä lukijoiden suosiossa. Sekä suomen- että ruotsinkieliset kirjailijat ovat viime vuosikymmeninä käsitelleet maamme historian kipupisteitä, kuten kansalaissotaa ja toisen maailmansodan tapahtumia. Tutkimuksen kohteena on Lars Sundin Siklax-trilogia, jonka muodostavat romaanit Colorado Avenue 1991 (suom. Colorado Avenue 1992), Lanthandlerskans son 1997 (suom. Puodinpitäjän poika 1998) ja Eriks bok 2003 (suom. Erikin kirja 2004). Nämä teokset edustavat postmodernia historiallista romaania, jota Suomessa on kirjoitettu suhteellisen vähän ja tutkittu vielä vähemmän. Historiallisten romaanien vaikutus lukijan asenteisiin voi olla suuri, ja siksi on tarpeen pohtia myös niitä keinoja, joilla historiaa tuotetaan ja tulkitaan. Tutkimuksessa analysoidaan Sundin romaanien tapoja representoida mennyttä, historiankäsitystä sekä suhdetta historiankirjoitukseen ja historiallisen romaanin lajiin. Tavoitteena on selvittää, millainen yhteys kerrontatekniikoiden ja menneisyyden representaatioiden välillä on. Tutkimuksessa yhdistyvät narratologinen, intertekstuaalinen ja kontekstuaalinen tarkastelutapa. Analyysin kohteena ovat teosten kerrontarakenteet sekä viittaussuhteet toisiin teksteihin ja muihin kulttuurisiin ja yhteiskunnallisiin diskursseihin. Lähestymistapaa kuvaa parhaiten klassisen ja postklassisen narratologian piirteitä yhdistävä kulttuurisen narratologian käsite, jossa teoksen kerronnallisia rakenteita tutkitaan sekä aikakautensa kulttuurisia diskursseja heijastavana että niihin vaikuttavana aktiivisena voimana. Sundin historialliset romaanit nostavat jo rakenteellaan esiin epistemologisia kysymyksiä tiedon saavutettavuudesta ja luotettavuudesta. Muiden medioiden, kuten elokuva-, maalaus- ja valokuvataiteen, esiintyminen niin tarinan kuin kerronnan tasolla sekä lukuisat intertekstuaaliset viittaukset korostavat historian moniäänisyyttä ja tulkintojen subjektiivisuutta. Tutkimus osallistuu kuvan ja sanan vuorovaikutuksesta käytyyn vilkkaaseen keskusteluun ja kytkee Lars Sundin historialliset romaanit osaksi niin kansainvälistä, pohjoismaista kuin kotimaista traditiota
Abstrakt Historiska romaner publiceras det rikligt av i Finland och genren är fortfarande populär bland läsarna. Under de senaste decennierna har både finländska och finlandssvenska författare behandlat sådana nationella smärtpunkter som inbördeskriget, vinterkriget och fortsättningskriget. I denna avhandling forskas Lars Sunds Siklax-trilogi: Colorado Avenue (1991), Lanthandlerskans son (1997) och Eriks bok (2003). Dessa romaner representerar den postmoderna historiska romanen, som det till dags dato skrivits relativt litet om i Finland och ännu mindre forskats i. Historiska romaner konstruerar nationell identitet och deltar i den kulturella och politiska dialogen om det förflutna och nutiden. Deras inverkan på läsarens inställningar kan vara stark, och därför är det nödvändigt att reflektera på de medel med vilka historien produceras och uttolkas. I avhandlingen analyseras på vilket sätt det förflutna representeras i Sunds romaner; historieuppfattningen samt relationen till historieskrivningen och till den historiska romanen som genre. Syftet är att redogöra för hurdant förhållande det finns mellan berättarmetoder och representationer av det förgångna. I undersökningen förenas ett narratologiskt, intertextuellt och kontextuellt betraktelsesätt. Det gäller att analysera romanernas berättarstrukturer samt intertextuella referenser till andra texter och till andra kulturella och sociala diskurser. Betraktelsesättet skildras bäst med begreppet kulturell narratologi (cultural narratology), som förenar drag av den klassiska och postklassiska narratologin. Detta betyder att romanens narrativa strukturer granskas som en aktiv kraft, vilken både reflekterar tidens kulturella diskurser och påverkar dem. Själva konstruktionen av Sunds historiska romaner framför epistemologiska frågor om den historiska kunskapens åtkomlighet och pålitlighet. Andra mediers närvarande på historiens och på diskursens nivåer, så som beskrivningar av fotografier och målningar eller filmiskt berättande, och åtskilliga intertextuella hänvisningar, betonar historiens polyfoni och tolkningars subjektivitet. Undersökningen kopplar Lars Sunds historiska romaner till internationell, nordisk och finländsk tradition. Dessutom anknyter analysen av Sunds visuella material undersökningen till den livliga diskussionen om samspel mellan ord och bild
Arenas, Paredes de Arbulú Adriana Lucia. "El liderazgo pedagógico : una revisión de la literatura del Reino Unido, Finlandia y Australia." Master's thesis, Pontificia Universidad Católica del Perú, 2020. http://hdl.handle.net/20.500.12404/17573.
Повний текст джерелаTesis
Wolf-Knuts, Ulrika. "Människan och djävulen : en studie kring form, motiv och funktion i folklig tradition /." Åbo : Åbo akademis forlag, 1991. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb355971927.
Повний текст джерелаRodger, Calum. "From Stonypath to Little Sparta : navigating the work of Ian Hamilton Finlay." Thesis, University of Glasgow, 2015. http://theses.gla.ac.uk/6442/.
Повний текст джерелаAnstine, Kathy Saranpa. "The changing image of the Finnish-speaking Finn in Finland-Swedish fiction from Runeberg through Tavaststjerna." 1992. http://catalog.hathitrust.org/api/volumes/oclc/48592612.html.
Повний текст джерелаDoležalová, Ela. "Finskošvédská menšina a její identita v díle Kjella Westöa." Master's thesis, 2019. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-393598.
Повний текст джерелаPuomila, Iida. "Needs for development towards a more inclusive education system: The case of Finland : A systematic literature review from 2009 to 2019." Thesis, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44177.
Повний текст джерелаHořínová, Markéta. "Sámská poezie ve Finsku." Master's thesis, 2012. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-304274.
Повний текст джерелаJirásková, Anna. "Kirsti Siraste a její překlady z češtiny v kontextu doby." Master's thesis, 2019. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-404941.
Повний текст джерелаFerreira, Sandra Maria da Conceição. "Português língua de herança em contexto plurilingue na Finlândia : aspetos de aquisição/aprendizagem da competência pragmática e expressão da delicadeza." Master's thesis, 2016. http://hdl.handle.net/10400.2/5596.
Повний текст джерелаMigration flows of recent decades have contributed to the establishment of the Portuguese-speaking communities all over the world, including in the Scandinavian countries. One of those countries, Finland, has been carrying on efforts for the integration of the immigrants that have settled in there, namely, through the promotion of language politics targeted at the teaching of heritage language to school-aged students. This has been the context in which the small Portuguese-speaking communities, living in the country, have been able to give their children, first and second generation immigrants, the chance to learn their heritage language, the Portuguese language, at school. The subjects of our study are part of one of those small communities and live in Tampere, Finland, where they attend schools where teaching is provided in Finnish. The present work aims, on one hand, to account for the sociocultural reality of those students of Portuguese as a Foreign Language. On the other hand, it intends to think about the acquisition/learning of the pragmatic competence by the subjects, heritage speakers, by analyzing their production of direct speech acts – of request and order – as well as, the degree of formulation of politeness expressions they perform. Therefore, we have prepared a sociolinguistic survey to collect data related to the family, the sociocultural and the linguistic environment of the students. Afterwards, we have prepared and applied a language test, a Discourse Completion Test, to collect data to build a linguistic corpus in order to develop the present study. By applying the test and working the data collected we realized that the students’ pragmatic choices are restrained by the sociocultural and linguistic context they are living in. We have also found out that most of the students uses discourse softener strategies, by using two politeness formulas: «please» and the modal verb «poder» (meaning either can or may).