Дисертації з теми "DEEP LEARNING, GENERATION, SEMANTIC SEGMENTATION, MACHINE LEARNING"
Оформте джерело за APA, MLA, Chicago, Harvard та іншими стилями
Ознайомтеся з топ-17 дисертацій для дослідження на тему "DEEP LEARNING, GENERATION, SEMANTIC SEGMENTATION, MACHINE LEARNING".
Біля кожної праці в переліку літератури доступна кнопка «Додати до бібліографії». Скористайтеся нею – і ми автоматично оформимо бібліографічне посилання на обрану працю в потрібному вам стилі цитування: APA, MLA, «Гарвард», «Чикаго», «Ванкувер» тощо.
Також ви можете завантажити повний текст наукової публікації у форматі «.pdf» та прочитати онлайн анотацію до роботи, якщо відповідні параметри наявні в метаданих.
Переглядайте дисертації для різних дисциплін та оформлюйте правильно вашу бібліографію.
Di, Mauro Daniele. "Scene Understanding for Parking Spaces Management." Doctoral thesis, Università di Catania, 2019. http://hdl.handle.net/10761/4138.
Повний текст джерелаNguyen, Duc Minh Chau. "Affordance learning for visual-semantic perception." Thesis, Edith Cowan University, Research Online, Perth, Western Australia, 2021. https://ro.ecu.edu.au/theses/2443.
Повний текст джерелаEspis, Andrea. "Object detection and semantic segmentation for assisted data labeling." Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2022.
Знайти повний текст джерелаSerra, Sabina. "Deep Learning for Semantic Segmentation of 3D Point Clouds from an Airborne LiDAR." Thesis, Linköpings universitet, Datorseende, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-168367.
Повний текст джерелаWestell, Jesper. "Multi-Task Learning using Road Surface Condition Classification and Road Scene Semantic Segmentation." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för medicinsk teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-157403.
Повний текст джерелаRydgård, Jonas, and Marcus Bejgrowicz. "Semantic Segmentation of Building Materials in Real World Images Using 3D Information." Thesis, Linköpings universitet, Datorseende, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176618.
Повний текст джерелаDen ökade populariteten av drönare har gjort det smidigt att ta ett stort antal bilder av en fastighet, och sedan skapa en 3D-modell. Skicket hos en byggnad kan enkelt analyseras och renoveringar planeras. Det är då av intresse att automatiskt kunna identifiera byggnadsmaterial, en uppgift som lämpar sig väl för maskininlärning. Med tillgång till såväl drönarbilder av byggnader som djupkartor och normalkartor har vi skapat ett dataset för semantisk segmentering. Två olika faltande neuronnät har tränats och utvärderats för att se hur väl de fungerar för materialigenkänning. DeepLabv3+ som använder sig av RGB-data har jämförts med Depth-Aware CNN som använder RGB-D-data och våra experiment visar att DeepLabv3+ får högre mean intersection over union. För att undersöka om resultaten kan förbättras med hjälp av datat i djupkartor och normalkartor har vi kodat samman informationen till vad vi valt att benämna HMN - horisontell disparitet, magnitud av normalen parallell med marken, normal i gravitationsriktningen. Denna trekanalsinput kan användas för att träna ett extra CNN samtidigt som man tränar med RGB-bilder, och sedan summera båda predikteringarna. Våra experiment visar att detta leder till bättre segmenteringar för både DeepLabv3+ och Depth-Aware CNN.
Sörsäter, Michael. "Active Learning for Road Segmentation using Convolutional Neural Networks." Thesis, Linköpings universitet, Datorseende, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-152286.
Повний текст джерелаHu, Xikun. "Multispectral Remote Sensing and Deep Learning for Wildfire Detection." Licentiate thesis, KTH, Geoinformatik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-295655.
Повний текст джерелаFjärranalysdata har stor potential för upptäckt och övervakning av skogsbränder med förbättrad rumslig upplösning och tidsmässig täckning. Jordobservationssatelliter har använts för att systematiskt övervaka brandaktivitet över stora regioner på två sätt: (i) för att upptäcka placeringen av aktivt brinnande fläckar (under brandhändelsen) och (ii) för att kartlägga den brända ärrens rumsliga omfattning ( under eller efter evenemanget). Aktiv branddetektering spelar en viktig roll i system för tidig varning för skogsbränder. Den öppna tillgången till Sentinel-2 multispektral data vid 20 m upplösning ger en möjlighet att utvärdera dess kompletterande roll i förhållande till den grova indikationen i hotspots som tillhandahålls av MODIS-liknande polaromloppsbanesystem och GOES-liknande geostationära system. Dessutom krävs en korrekt och snabb kartläggning av brända områden för skadebedömning. Senaste framstegen inom deep learning (DL) ger forskaren automatiska, exakta och förspänningsfria storskaliga kartläggningsalternativ för kartläggning av bränt område med unitemporal multispektral bild. Därför är syftet med denna avhandling att utvärdera multispektral fjärranalysdata (särskilt Sentinel- 2) för att upptäcka skogsbränder, inklusive aktiv branddetektering med hjälp av ett multikriterietillvägagångssätt och detektering av bränt område med DL-modeller. För aktiv branddetektering utvecklas en multikriteriemetod baserad på reflektionen av B4, B11 och B12 i Stentinel-2 MSI data för flera representativa brandbenägna biom för att få fram otvetydiga pixlar för aktiv brand. De adaptiva tröskelvärdena för varje biom bestäms statistiskt från 11 miljoner Sentinel-2 observationsprover som förvärvats under sommaren (juni 2019 till september 2019) i 14 regioner eller länder. Det primära kriteriet härleds från 3-sigma-prediktionsintervallet för OLS-regression av observationsprover för varje biom. Mer specifika kriterier baserade på B11 och B12 införs vidare för att minska utelämningsfel (OE) och kommissionsfel (CE). Det multikriteriella tillvägagångssättet visar sig vara effektivt när det gäller upptäckt av svala pyrande bränder i undersökningsområden med tropiska och subtropiska gräsmarker, savanner och buskmarker med hjälp av det primära kriteriet. Samtidigt kan ytterligare kriterier som tröskelvärden för reflektionen av B11 och B12 effektivt minska det fel som orsakas av extremt ljusa lågor runt de heta kärnorna i testområden med skogar, skogsmarker och buskage i Medelhavsområdet. Det andra kriteriet som bygger på förhållandet mellan B12 och B11:s reflektionsgrad undviker också effekterna av CE som orsakas av heta markpixlar i områden med tropiska och subtropiska fuktiga lövskogar. Sammantaget visar valideringsresultatet för testområden att CE och OE kan hållas på en låg nivå (0,14 och 0,04) som en godtagbar kompromiss. Algoritmen med flera kriterier lämpar sig för snabb aktiv branddetektering baserad på unika tidsmässiga bilder utan krav på tidsmässiga data. Multispektrala data med medelhög upplösning kan användas som ett kompletterande val till bilder med kursupplösning på grund av deras förmåga att upptäcka små brinnande områden och att upptäcka aktiva bränder mer exakt. När det gäller kartläggning av brända områden syftar denna avhandling till att förklara hur djupa DL-modeller kan användas för att automatiskt kartlägga brända områden från multispektrala bilder i ett tidsintervall. Olika algoritmer för upptäckt av brända områden har utvecklats med hjälp av Sentinel-2 och/eller Landsat-data, men de flesta av studierna kräver att man har en förebränning. bild före branden, täta tidsseriedata eller ett empiriskt tröskelvärde. I den här avhandlingen tillämpas flera arkitekturer för semantiska segmenteringsnätverk, dvs. U-Net, HRNet, Fast- SCNN och DeepLabv3+, på Sentinel- 2 bilder och Landsat-8 bilder över tre testplatser i två lokala klimatzoner. Dessutom används tre populära algoritmer för maskininlärning (ML) (Light- GBM, KNN och slumpmässiga skogar) och NBR-tröskelvärden (empiriska och OTSU-baserade) i samma undersökningsområden för jämförelse. Valideringsresultaten visar att DL-algoritmerna överträffar maskininlärningsmetoderna (ML) i två av de tre fallen med kompakta brända ärr, medan ML-metoderna verkar vara mer lämpliga för kartläggning av spridda ärr i boreala skogar. Med hjälp av Sentinel-2 bilder uppvisar U-Net och HRNet jämförelsevis identiska prestanda med högre kappa (omkring 0,9) i en heterogen brandplats i Medelhavet i Grekland; Fast-SCNN presterar bättre än andra med kappa över 0,79 i en kompakt boreal skogsbrand med varierande brännskadegrad i Sverige. Vid direkt överföring av de tränade modellerna till motsvarande Landsat-8-data dominerar HRNet dessutom på de tre testplatserna bland DL-modellerna och kan bevara den höga noggrannheten. Resultaten visade att DL-modeller kan utnyttja kontextuell information fullt ut och fånga rumsliga detaljer i flera skalor från brandkänsliga spektralband för att kartlägga brända områden. Med den unika tidsmässiga bilden har DL-baserade metoder potential att användas för nästa jordobservationssatellit med databehandling ombord och begränsad lagring av tidigare scener. I den framtida studien kommer DL-modeller att undersökas för att upptäcka aktiva bränder från fjärranalysdata med flera upplösningar. Det befintliga problemet med obalanserade märkta data kan lösas med hjälp av en avancerad DL-arkitektur, lämplig konfiguration av träningsdatasetet och förbättrad förlustfunktion. För att ytterligare utforska de skador som orsakas av skogsbränder kommer det framtida arbetet att fokusera på bedömningen av brännskadornas allvarlighetsgrad baserat på DL-modeller genom semantisk segmentering av flera klasser. Dessutom kan översättningen mellan optiska bilder och SAR-bilder baserad på en GAN-modell (Generative Adversarial Network) undersökas för att förbättra kartläggningen av brända områden under olika väderförhållanden.
QC 20210525
Phillips, Adon. "Melanoma Diagnostics Using Fully Convolutional Networks on Whole Slide Images." Thesis, Université d'Ottawa / University of Ottawa, 2017. http://hdl.handle.net/10393/36929.
Повний текст джерелаRadhakrishnan, Aswathnarayan. "A Study on Applying Learning Techniques to Remote Sensing Data." The Ohio State University, 2020. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu1586901481703797.
Повний текст джерелаDjikic, Addi. "Segmentation and Depth Estimation of Urban Road Using Monocular Camera and Convolutional Neural Networks." Thesis, KTH, Robotik, perception och lärande, RPL, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-235496.
Повний текст джерелаDeep learning för säkra autonoma transportsystem framträder mer och mer inom forskning och utveckling. Snabb och robust uppfattning om miljön för autonoma fordon kommer att vara avgörande för framtida navigering inom stadsområden med stor trafiksampel. I denna avhandling härleder vi en ny form av ett neuralt nätverk som vi kallar AutoNet. Där nätverket är designat som en autoencoder för pixelvis djupskattning av den fria körbara vägytan för stadsområden, där nätverket endast använder sig av en monokulär kamera och dess bilder. Det föreslagna nätverket för djupskattning hanteras som ett regressions problem. AutoNet är även konstruerad som ett klassificeringsnätverk som endast ska klassificera och segmentera den körbara vägytan i realtid med monokulärt seende. Där detta är hanterat som ett övervakande klassificerings problem, som även visar sig vara en mer simpel och mer robust lösning för att hitta vägyta i stadsområden. Vi implementerar även ett av de främsta neurala nätverken ENet för jämförelse. ENet är utformat för snabb semantisk segmentering i realtid, med hög prediktions- hastighet. Evalueringen av nätverken visar att AutoNet utklassar ENet i varje prestandamätning för noggrannhet, men visar sig vara långsammare med avseende på antal bilder per sekund. Olika optimeringslösningar föreslås för framtida arbete, för hur man ökar nätverk-modelens bildhastighet samtidigt som man behåller robustheten.All träning och utvärdering görs på Cityscapes dataset. Ny data för träning samt evaluering för djupskattningen för väg skapas med ett nytt tillvägagångssätt, genom att kombinera förberäknade djupkartor med semantiska etiketter för väg. Datainsamling med ett Scania-fordon utförs även, monterad med en monoculär kamera för att testa den slutgiltiga härleda modellen. Det föreslagna nätverket AutoNet visar sig vara en lovande topp-presterande modell i fråga om djupuppskattning för väg samt vägklassificering för stadsområden.
Sokol, Norbert. "Segmentace biologických vzorků v obrazech z kryo-elektronového mikroskopu s využitím metod strojového učení." Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta elektrotechniky a komunikačních technologií, 2021. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-442577.
Повний текст джерелаCiano, Giorgio. "Multi-stage generation for segmentation of medical images." Doctoral thesis, 2022. http://hdl.handle.net/2158/1274075.
Повний текст джерелаMartins, Gil Lusquiños. "Image segmentation algorithms based on deep learning for drone aerial imagery from the Portuguese coastal zone." Master's thesis, 2021. http://hdl.handle.net/10773/33614.
Повний текст джерелаÀ medida que as pressões induzidas pelo homem continuam a aumentar na zona costeira, há uma necessidade crescente de prever, detetar e monitorizar padrões ambientais para apoiar estratégias de conservação em grande escala. A zona costeira portuguesa é o lar de comunidades biológicas abundantes, incluindo mexilhões, que são uma espécie ecológica chave para a biodiversidade dos ecossistemas costeiros, apoiando e protegendo uma vasta quantidade de espécies invertebradas. Adicionalmente, o aperfeiçoamento dos dispositivos aéreos não tripulados e da fotografia aérea de alta resolução proporcionaram a possibilidade de produzir grandes conjuntos de dados temporais e espaciais, reduzindo ao mesmo tempo tanto perturbações biológicas como físicas nos ecossistemas. Nesta base, um conjunto de imagens aéreas de baixa altitude e alta resolução foi capturado por uma equipa de investigação do Departamento de Biologia da Universidade de Aveiro para medir a cobertura, tamanho e densidade dos mexilhões ao longo da costa portuguesa. Com este conjunto de dados reunido, um grupo do Departamento de Eletrónica, Telecomunicações e Informática, da mesma instituição, tomou a iniciativa de criar algoritmos de visão computacional através de deep learning, com o objetivo de auxiliar a análise das imagens recolhidas e verificar a viabilidade dos métodos de recolha de dados. Este trabalho apresenta todos os procedimentos exaustivos efetuados para responder ao desafio proposto, desde o desenvolvimento de um conjunto de dados funcional para segmentação de imagens ao nível do pixel, até ao desenvolvimento de modelos preditivos utilizando arquiteturas de renome na comunidade de deep learning, capazes de alcançar bons resultados para permitir a compreensão da dinâmica do ecossistema e prever a abundância dos mexilhões em cenários ambientais distintos. Além disso, a solução apresenta potencial para crescer e ser futuramente aperfeiçoada. Ao explorar um novo conjunto de dados que poderá abrir novas portas para a compreensão e classificação das zonas costeiras, com modelos que poderão ser potencialmente re-treinados no futuro para diferentes tipos de costas e zonas intertidais com mais e outras comunidades animais, este trabalho prova também a possibilidade de utilizar modelos de deep learning para analisar dados adquiridos através de drones e espera possibilitar uma investigação mais aprofundada no tema e em diferentes tipos de áreas e vegetação.
Mestrado em Engenharia Informática
Ferreira, Joana Carlos Mesquita. "Extraction of Heart Rate from Multimodal Video Streams of Neonates using Methods of Machine Learning." Master's thesis, 2019. http://hdl.handle.net/10362/103155.
Повний текст джерела(6738881), Soonam Lee. "Segmentation and Deconvolution of Fluorescence Microscopy Volumes." Thesis, 2019.
Знайти повний текст джерела(9187466), Bharath Kumar Comandur Jagannathan Raghunathan. "Semantic Labeling of Large Geographic Areas Using Multi-Date and Multi-View Satellite Images and Noisy OpenStreetMap Labels." Thesis, 2020.
Знайти повний текст джерела