Дисертації з теми "CSRK"

Denna uppsats berör och problematiserar kring ämnesområdet CSR, en förkortning av engelskans corporate social responsibility, eller som det heter på svenska; företagens sociala ansvar. Syftet med studien är att genom fem uppställda hypoteser undersöka om det finns något samband mellan omfattningen av företags CSR-kommunikation och variablerna: omsättning, segment (börsvärde), omsättning per anställd, branschtillhörighet, samt vilken typ utav CSR-kommunikation som används mest frekvent. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ undersökning där 254 företags årsredovisningar analyserades och poängsattes efter en framtagen skala rörande CSR-kommunikation. Den totala poäng de erhöll (företagens CSR-tal) jämfördes sedermera med ovan nämnda variabler genom regressionsanalys och medelvärdesberäkning. Teori kring ämnesområdet sammanställdes och användes senare som analysverktyg av de uppkomna resultaten. Genom undersökningen kan vi verifiera våra hypoteser gällande att omsättning och börsvärde skulle påverka företags CSR-tal samt att alla branscher arbetar mer med intern CSR-kommunikation än extern. Dock falsifierar vi hypotesen att företag med högre omsättning per anställd skulle kommunicera mindre kring sitt CSR-arbete. Slutligen fick vi delvis verifiera och delvis falsifiera hypotesen för vilka branscher som är mest benägna att kommunicera om sitt CSR-arbete.

Problemformulering: Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frågor:

- Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns några skillnader/likheter mellan företagen?

- Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det några skillnader/likheter mellan företagen?

Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jämföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det.

Metod: En fallstudie har genomförts på tre företag inom konfektionsbranschen på den svenska marknaden. Textanalys har genomförts på utvalda dokument såsom respektive företags hemsida, årsredovisningar från 2002 och framåt samt tillgängliga hållbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att få ytterligare en synvinkel utöver kommunikation på hur företagen arbetar med CSR.

Teori: De teorier som använts är Carrolls CSR – pyramid samt företags olika ståndpunkter till CSR. Carrolls CSR pyramid tar hänsyn till olika ansvar som måste uppfyllas i CSR arbetet medan den andra teorin tar upp företags olika ståndpunkter till CSR samt hur ståndpunkten kan påverka i vilken utsträckning samt grad man arbetar med CSR.

Slutsats: När det gäller CSR arbetet finns det mer likheter än skillnader mellan företagen. Kommunikationen skiljer sig i omfattning mellan företagen.

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur banker implementerar CSR internt. För att besvara syftet ligger fokus på två forskningsfrågor; Hur implementerar bankerna de tre aspekterna av CSR internt och Hur arbetar bankerna jämförelsevis med CSR?

Metod: Studien syftar till att skapa förståelse för hur banker arbetar med CSR internt och hur de implementerar det i det vardagliga arbetet. Den empiriska datainsamlingen omfattar tio semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar inom olika arbetsområden på de två bankerna. Analys av den insamlade empirin har utförts genom att återkoppla empiri till teori.

Resultat & slutsats: Genom studien har det visat sig att de båda bankerna jobbar liknande med de tre aspekterna av CSR och att den största skillnaden på bankernas CSR-arbete låg vid vinstmaximering.

Examensarbetets bidrag: Studien har utformats till att fylla forskningsgapet om hur CSR-arbetet ser ut internt inom banksektorn i Sverige. Således har denna studie bidragit till att fylla forskningsgapet genom att studera svenska bankers arbete med CSR internt. Då de studerade bankerna är belägna i Sverige tillför denna studie ett utökat teoretiskt bidrag inom den befintliga teorin.

Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har endast studerat två olika banker i Sverige, varför det är viktigt att inkludera ytterligare ett antal banker för att kunna jämföra om det finns en skillnad i CSR-arbete. Det är också nödvändigt att göra ytterligare forskning om varje aspekt för att undersöka om det finns skillnader i CSR-arbete

Syftet med studien är att undersöka hur sambandet mellan företags CSR-prestanda och finansiella prestanda ser ut på den svenska aktiemarknaden under åren 2006 till 2008. Under senare år har CSR getts allt större utrymme i den allmänna debatten och kan därför förväntas ha fått utökad betydelse även ur ett finansiellt perspektiv. Trots att det genom åren har genomförts många empiriska studier som har undersökt sambandet mellan företags CSR- prestanda och dess finansiella prestanda är det ännu inte klarlagt hur detta samband ser ut. Studiens teoretiska utgångspunkt är att företags marknadsvärdering även reflekterar icke-finansiell information, däribland information om företagens CSR-prestanda. Undersökningen genomförs i form av en regressionsstudie där sambandet mellan CSR-prestanda och marknadsvärdering respektive lönsamhet söks. Resultaten från undersökningen ger sammantaget inget bevis för att CSR-prestanda utgör en värderelevant variabel och att ett samband föreligger med marknadsvärdering. Visst stöd ges dock för ett positivt samband mellan CSR-prestanda och lönsamhet, dock till en låg förklaringsgrad.

“CSR and political consumption – a study of Nike’s and Puma’s CSR-reports”

The purpose of this dissertation is to examine if political consumption has influenced multinational corporations to improve their Corporate Social Responsibility reports and policies more, than a company who has not been a target for political consumption.

This dissertation is a content analysis of Nike’s and Puma’s first (Nike 2001, Puma 2001) and latest (Nike 2007/09, Puma 2007/08) CSR- reports. Archie Carroll’s model of Corporate Social Responsibility is used as theoretical framework in this study. The model is used to focus on four areas within CSR; economic, legal, ethical and philanthropic. There has been delimitation in these four areas. Considering the economic area the study focuses on minimum wage, the legal area is focusing on minimum age, the ethical area is focusing on dialogue with stakeholders and control of suppliers and the philanthropic area is focusing on non-profit organization, projects and programs.

The results indicate that political consumption in the case of Nike, has no impact on the company to improve their CSR-report but they have improved their policy against CSR. In comparison to Nike, Puma has changed more from the first report until the latest. This could be because it is more generally popular to work with CSR today. Compared to Puma, Nike has changed more considering their policy against CSR. 

Keywords: Archie Carroll’s Pyramid of Corporate Social Responsibility, Change, Corporate Social Responsibility Report, Multinational Corporations, Nike, Policy, Political consumption, Puma

Idag räcker det inte med att ett företag genererar vinst och har överlägsna produkter, nu tas även ansvarstagande och företagets värderingar in i bedömningen.

Detta är en fallstudie på Stadium AB med frågeställningen:

Vilka är de primära drivkrafterna bakom Stadium AB:s CSR arbete idag och vad blir konsekvenserna av CSR arbetet ur ett varumärkesstärkande perspektiv?

Syftet var att få mer förståelse för begreppet CSR och drivkrafterna bakom. Detta gör vi genom att med en kvantitativ metod studera hur Stadium AB arbetar med CSR.

Efter jämförelser mellan empiri och teori framkom att Stadium AB:s primära drivkrafter är företagets anställda och kunder. Konsekvenserna av detta är bland annat att ägarna, de anställda och kunderna får en enhetlig bild av vad företaget står för, något som är mycket viktigt och i förlängningen stärker företagets varumärke.

Uppsatsens titel: CSR – en ny marknadsföringsstrategi?

Problemformulering: Hur ser konsumenter på företag som arbetar med certifierade produkter och hur kan företag använda detta synsätt för att nå ut med sitt CSR-arbete till konsumenterna?

Syfte: Kartlägga hur teorin kring begreppet CSR ser ut i nuläget. Ta reda på hur konsumenter ser på företags miljö- och samhällsarbete – CSR. Ta reda på hur ett företags CSR-arbete kan kopplas till deras marknadsföring för att nå ut till konsumenter för sedan jämföra detta med den tidigare insamlade teorin.

Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats då den bygger på en teoretisk referensram som jämförs med en kvalitativ intervju samt en kvantitativ enkätundersökning.

Slutsatser: Resultatet av uppsatsen visar att det finns en marknad som är öppen för CSR-aktiviteter och det behövs läggas tyngd på att sprida information om CSR och certifierade produkter ut till konsumenterna. Konsumenterna är beredda att ändra sitt köpbeteende om de får mer kunskap kring ämnet certifieringar. Företag ska inrikta sig på att förklara CSR, detta kan resultera i att konsumenten enklare kan få förståelse kring certifieringar och deras kopplingar till CSR.

Many organisational flaws are consequences of unsuitable structure arrangements that do not support the organisation in its work towards goal accomplishment. The appropriateness of the structure is determined by how well it allows the organisation to respond to the environment in which it is active. Furthermore, an organisation is divided into parts with their own requirements on the structure. CSR is a concept that enables for a wider perspective of how to conduct business, thereby strengthening the link between the organisation and the external society. It addresses the issues of how a company can create sustainable wealth through behaving in a responsible way where a high responsiveness to the environment is crucial. The purpose of this thesis is therefore to describe and analyse how the organisational social structure of the CSR work can help and enhance such engagement.

An abductive approach have steered the authors when conducting this study. Qualitative data is explicitly used, gathered through interviews with representatives from ABB and Skanska. The data derived from these interviews provides a picture of what, why and how the two companies have chosen to work with CSR issues as well as how they have chosen to structure the work. Using the theoretical frame and the empirical data an analyse of the characteristics and arguments for CSR and the cultural, motivational and structural aspects led to the identification of requirements that this work place on the structure and how ABB and Skanska handle these requirements.

The objective of CSR is to be able to assess the business impact on the society and from that standpoint create a way to handle those impacts. Therefore the work is different from company to company but with common requirements on the structure where some are, local responsiveness, creativity and unified work. To answer to these requirements the structure should preferable have the characteristics of horizontal differentiation and specialisation on group level, an integration based on both human interaction and documents where standardisation should be avoided. This implies that the requirements of CSR are best met when the mechanic and the organic structure meet. An organic organisation needs mechanical traits to allow for the guidelines, directives and responsibilities to be defined in order to reach a unified picture. The mechanical on the other hand needs organic characteristics to support and allow for continuous improvements and work that takes local conditions into account.

Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how SMEs in the Småland region define and communicate their CSR activities towards their stakeholders.

Background: Corporate social responsbility is a topic that is widely discussed today. In many cases the CSR agenda has been adopted by many large corporations. However there is a demand from governmental bodies to spread this agenda further to include and engage small-to-medium enterprises (SMEs). The main reason for this approach is due to SMEs being the most frequent type of business in Europe and is often influential in the local communities (Castka, Balzarova, Bamber, Sharp, 2004).

There is also a demand from stakeholders to receive information about CSR. Research within the field of CSR Communication has mostly been focused on large corporations. Recently, the focus has shifted towards SMEs and  it is still an emerging field.  The research  concerning CSR and CSR communication within the SME context is limited and therefore it is an important area that needs to be addressed.

Method: The purpose of this thesis was achieved by using the case study approach. Two companies; Smålandsbygg and Sköna Hem AB were investigated. Four respondents from each company were interviewed and the outcome of the interviews was analyzed together with the frame of reference.

Conclusions: According to the findings it is difficult to provide one common definition of CSR that can be applied for the two companies in the study. In general it might be difficult to provide a common definition of CSR in SMEs. According to previous research the way SMEs conduct their business is dependent on the owner and the personalities of the management. Consequently, there can be a variety of ways that SMEs are engaging in CSR or percieve CSR to be.

There are three different communication strategies when communicating CSR towards the stakeholders. It could be interpreted that both companies applied different communication strategies depending on which stakeholder they were communicating with.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur små och medelstora företag definierar och kommunicerar deras CSR aktiviteter gentemot sina intressenter.

Bakgrund: Företagets sociala ansvarstagande, även kallat CSR, är ett omdiskuterat ämne idag. I många fall har CSR agendan integrerats i de flesta stora företag. Emellertid finns det ett krav från statliga organ att sprida denna agenda vidare och engagera små och medelstora företag. Den främsta anledningen för denna ansats beror på att små och medelstora företag är den mest vanligt förekommande verksamheten i Europa och tenderar att vara inflytelserika i lokalsamhället. (Castka, Balzarova, Bamber, Sharp, 2004).

Det finns också efterfrågan från olika intressenter att få information om CSR. Forskning inom området CSR kommunikation har mest varit riktad mot större företag. Nyligen, har fokus skiftat till små och medelstora företag och är fortfarande ett område på frammarsch. Forskning inom CSR och CSR kommunikation i små och medelstora företag är begränsat och är ett viktigt område som måste uppmärksammas.

Metod: Syftet med den här uppsatsen uppnåddes genom att använda en fallstudie. Två företag; Smålandsbygg och Sköna Hem AB undersöktes. Fyra personer från varje företag blev intervjuade och resultatet från dessa intervjuer analyserades tillsammans med referensramen.

Slutsats: Enligt resultaten från studien är det svårt att tillhandahålla en allmän definition när det gäller CSR som kan appliceras i de två företag som var med i studien. Generellt sett kan det vara svårt att ge en allmän definition om CSR i små och medelstora företag överhuvudtaget. Tidigare forskning visar att sättet som små och medelstora företag drivs på, påverkas av ägarna och ledningens personlighet. Följaktligen kan det finnas flera olika variationer om hur små och medelstora företag är engagerade i CSR eller hur de uppfattar CSR konceptet.

Det finns tre olika kommunikationsstrategier när man vill kommunicera CSR till olika intressenter. De två företagen i studien applicerade olika kommunikationsstrategier beroende på vilken intressent de kommunicerade med.

Uppsatsens syfte är att öka kunskapen och förståelsen kring CSR som värdeskapande strategi. Vårt angreppsätt utgår från hermeneutiskt forskningsstrategi. Vi gör en kvalitativ fallstudie av beskrivande karaktär genom intervjuer och granskning av offentliga rapporter från IKEA, Telenor och Sveaskog. Enligt induktiv metod utgår undersökningen från vår frågeställning som tillsammans med relevant teori och empiri leder fram till analys och slutsatser.

Genom vår undersökning har vi fastställt att CSR är en värdeskapande strategi. Detta baserar vi på resultaten av vår undersökning som bland annat säger 1) att det saknas en gemensam och allmängiltig definition av CSR och företagens ansvarstagande; 2) att begreppen CSR, CR och hållbarhet mer eller mindre är utbytbara; 3) att ett fullständigt ansvarstagande kräver en helhetssyn som innefattar både ekonomiska, sociala, miljömässiga och etiska frågor; 4) att en fullständig integrering av ansvarsarbetet i organisationen såväl som i den dagliga verksamheten är att eftersträva; 5) att bättre möjligheter för företagens fortlevnad är det viktigaste motivet till respondenternas arbete med ansvarsfrågor; 6) att ansvarsarbete är mycket värdefullt för företagen men att inget av dem mäter värdet i ekonomiska termer eller sätter upp finansiella mål för arbetet; 7) att det generella målet med ansvarsarbetet är att bidra till uppfyllande av generella företagsmål; 8) att attitydundersökningar hos viktiga intressentgrupper är det vanligaste sättet att mäta resultatet av ansvarsarbete; 9) att kommunikation är mycket viktigt för att bli framgångsrik i sitt ansvarsarbete; 10) att respondenternas viktigaste intressenter är deras medarbetare, kunder och ägare.

The purpose of our thesis is to increase knowledge and understanding of CSR as value-creating strategy. Our research is based on a hermeneutic research approach. We make a qualitative descriptive case study through interviews and review of public reports from IKEA, Telenor and Sveaskog. According to the inductive method our survey is based on the research problem, which, together with relevant theory and empirical evidence leads to the analysis and conclusions.

From our investigation, we have determined that CSR is a value-creating strategy. This conclusion is based on the results from our study that says; 1) there is no common and universal definition of CSR and corporate accountability; 2) the concepts of CSR, CR and sustainability are more or less interchangeable; 3) that full accountability requires a holistic approach that includes financial, social, environmental and ethical issues; 4) full integration of the CSR work in the organization as well as in daily practice is to strive for; 5) better opportunities for business survival is the main reason for respondents' work on sustainability issues; 6) sustainability is very valuable to respondents, but none of them measures value in economic terms or put up financial targets for the sustainability issues; 7) the general objective of sustainability is to contribute to the fulfillment of the overall business goals; 8) the attitude of key stakeholder groups are the most common way to measure the outcome of sustainability; 9) communication is very important to the success of the sustainability work; 10) the respondents most important stakeholders are their employees, customers and shareholders.