Дисертації з теми "AD/HD"

In this work, I have studied whether if one can detect AD / HD in preschool. I have read some literature and searched on the Internet. I have also tried to get to interview people who are familiar with this topic, which has not been easy. I have questioned 13 persons if they would participate in an interview, but most have refused because they do not have time. I succeeded anyhow to get three persons, two special educators and a nurse on the BVC. Special Student teachers are working to put the various educational activities in the preschool / school when children are in need of assistance. Children nurse is working with children to look up at the controls as they come in and where they can see if there is something not as it should. The answer I came up with through the literature and interviews is that AD / HD is a neuro-psychiatric disability and is logically divided into three groups that they have to Impulsivity problems, over activity and attention problems. Special Student teachers tell of the symptoms / signs of AD / HD as the first notice are that the children with AD / HD have problems in concentrating in a task. What distinguishes boys from girls is that boys are more hyperactive and ports in more trouble than girls do. Girls are more reclusive and shy and have been easier to become depressed and anxious. It is difficult to detect AD / HD in preschool unless the kids have severe problems with attention, impulsivity and over activity

 I also got answer to that one can detect AD / HD if you're looking for it, but it’s not the essential, the important is to support children with AD / HD in the learning and development. Special Student teachers talked a lot of work how to help children in preschool with various educational activities such as solid framework, transparency and daily schedules. They can also work in small groups but that is not always suitable for all children. Then we can bring the children who have problems at the front near the teacher in order to give praise and jacking.

Flickor med AD/HD upptäcks ofta inte i tid vilket kan ge konsekvenser inom flera områden under uppväxten. Syftet med denna uppsats var att bidra till en ökad förståelse kring hur diagnosen AD/HD kan påverka livet under uppväxten för flickor. Sex vuxna kvinnor med AD/HD intervjuades för denna studies syfte. Studien grundade sig i kvalitativ metod med hjälp av fenomenologisk tolkning samt meningskoncentrering vid sammanställning och analys av intervjumaterialet. Undersökningen fokuserade på sex centrala teman; diagnosens betydelse, skola, fritid, familjen, jämnåriga relationer och självuppfattning. Resultatet förtydligade att dessa centrala teman är betydelsefulla områden för en flicka med AD/HD under uppväxten. Ett fastställande av diagnosen AD/HD spelar en central roll gällande förståelse och hjälp från omgivningen. Studien visade på att flickor med AD/HD har vissa svårigheter i relationer till lärare, jämnåriga samt familj under uppväxten. För majoriteten av respondenterna har mamman varit det viktigaste stödet under uppväxten. Det har framkommit att familj och lärare har svårt att förstå samt att hantera flickor med AD/HD. Flickor med AD/HD har olika grad av svårigheter och tillgångar i skolarbetet samt i vardagen. I studien framgick det att undervisningsformen har betydelse för en flicka med AD/HD. Självuppfattningen hos en flicka med AD/HD kan påverkas av samhällets syn på hur en flicka ska vara. I studien framgick det tydligt att flertalet av respondenterna upplevt sig som en pojkflicka under uppväxten. Studien visade även på förekomst av psykisk ohälsa hos flickor med AD/HD under uppväxten.

Enligt Socialstyrelsen (2004) förekommer diagnosen AD/HD hos 3-6 % av alla barn i grundskolan. Av dessa är 2/3 killar. Det finns olika teorier om vad som orsakar diagnosen, ärftlighet är en vanlig teori. Symtomen hos personer med diagnosen är väldigt olika. Överaktivitet är den vanligaste men även underaktivitet förekommer.

Litteraturens roll i läroplanerna har ändrats under åren. Fram till folkskolans inträde år 1842 var kyrkans inflytande total. Litteraturens betydelse har sedan varierat i läroplanerna, men i Lgr-80 får den en central roll. Enlig den senaste läroplanen, Lpo-94 menar man att läskunnighet är en förutsättning för att aktivt kunna delta i samhället.

Mitt mål med detta arbete är dels att sammanfatta vad AD/HD är och dels försöka ta reda på vilken uppfattning elever med diagnosen har kring diagnosen och litteratundervisningen i skolan. Därför har jag valt att utgå från ett elevperspektiv och jag har genomfört sex intervjuer med elever som har diagnosen AD/HD.

Av resultatet i min studie framgick det att eleverna anser att orsakerna till AD/HD kan vara flera, men ärftlighet betonas mest och fem av sex tillfrågade poängterar detta. Fem av sex angav även att de tyckte det var skönt att de fått diagnosen och att det hjälpt dem. De flesta eleverna tänker på böcker när de hör ordet litteratur men de nämner även tidningar, datorn, telefonen, spel och reklam. De uppger även att de har nytta av litteraturundervisningen. De blir glada av att läsa något de verkligen tycker om och de poängterar vikten av att litteraturen måste intressera dem. Eleverna nämner olika typer av stöd som de får i samband med litteraturundervisningen. Stöd som nämns är till exempel att det finns böcker av olika svårighetsgrad och olika tekniska hjälpmedel. De upplever dock att det finns för få böcker och att de ibland får för lite hjälp på lektionerna.

The primary purpose of this book is to bridge the gap between research knowledge and the knowledge in use by educators on AD/HD. The book is a review and interpretation of selected studies on the causes, co-occurrence with other disorders, diagnosis, and treatments of AD/HD. It provides the reader with the opportunity to gain an understanding of AD/HD for making mindful, informed decisions on approaches best suited to meet the challenges presented by this disorder.

Five misconceptions are identified and refuted by research presented in chapters two through five. The findings of these studies lend support to: (a) a genetic and environmental basis for AD/HD; (b) a comorbid and hetergeneous nature to the disorder; (c) a need for educators to approach AD/HD from an educational perspective; (d) the need to consider a variety of interventions in addition to medication for the treatment of AD/HD; and (e) the unique response to interventions by individuals with AD/HD.

In conclusion, educators are seeking information on this disorder because they are faced with an ever-increasing number of students with AD/HD, and they want to effectively meet the needs of this growing population of children. The emphasis in chapter six is on using a collaborative team approach, involving all persons who have an impact on the life of the student with AD/HD. Only through knowledge, understanding, and collaboration can educators be empowered to do the job that so desperately needs to be done.

Ph. D.

Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare metodiskt arbetar för elever med AD/HD i idrottsundervisningen. Begreppen inkludering och exkludering beskrivs i arbetet. Bakgrunden till syftet är att det är omkring fyra till åtta procent av eleverna som har AD/HD. Metoden baserar sig på kvalitativa intervjuer med idrottslärare. Resultaten visar att idrottslärarna har olika uppfattning i hur undervisningssituationen är med elever med AD/HD. Några ansåg att deras undervisning blir mer strukturerad på grund av att de måste vara tydligare med instruktioner, medan andra ansåg att undervisningen fungerar utan särskilda anpassningar. Lärarna talar om att det är viktigt i undervisningen att man har rutiner samt att eleven på förhand vet vad som kommer att ske på idrottslektionen. Dessutom att man har kunskap om elever med AD/HD och kontakt med personal och föräldrar. Det som också är viktigt att komma ihåg är att berömma eleverna. En lärare måste våga lita på eleven, vinna deras förtroende och låta dem visa vad de redan kan och förstärk det.

Ämnet för den här uppsatsen är AD/HD-diagnostiserade ungdomars subjektiva syn på sin identitet och självbild. Vi ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv få en ökad förståelse för dessa ungdomars situation. Enligt Socialstyrelsen (2002) har 2–5 procen av barnen i skolåldern hyperaktivitetssyndrom med samtidig uppmärksamhetsstörning, en relativt hög siffra, vilket ger relevans till vårt valda ämnesområde. Vår målgrupp för uppsatsen är för alla som har intresse för ämnet. Vi valde att använda oss av perspektiven symbolisk interaktionism med teorierna spegeljaget och stämplingsteorin samt socialkognitivistiskt perspektiv med social identitetsteori. Vi utförde en kvalitativstudie med åtta semistrukturerade intervjuer där respondenterna var ungdomar i åldern16-19 år diagnostiserade med AD/HD. Våra respondenter uttryckte att omvärldens bemötande är av skiftande karaktär då vissa uttryckte skillnader så som särbehandling från omgivningen. Framträdande är dock att vi kom fram till att våra respondenter har en genomgående positiv självbild.

Attention-deficit/hyperactivity disorder (AD/HD) is the most frequently diagnosed psychiatric disorder among children (APA, 2000). This information is especially relevant to teachers in the elementary school population where this disorder is often first evidenced (Wilens, Faraone, Biederman, & Gunawardene, 2003). Individuals with AD/HD frequently experience significant difficulty meeting social/emotional, academic, and behavioral expectations.

Even with the high prevalence and significance of AD/HD, very little research has investigated teachers' knowledge of AD/HD or defined a protocol for quickly updating teachers' knowledge of this subject. In particular, there is limited literature examining primary-school teachers' overall knowledge in this area (Kos, Richdale, & Jackson, 2004).

This study developed and assessed the effectiveness of a 45 minute on-line accelerated AD/HD training developed for elementary school teachers. This on-line Accelerated Elementary School Professional Development AD/HD Training was geared towards educators who have some basic knowledge and experiences with children who have AD/HD but who have been unable to keep abreast of new findings regarding AD/HD and associated gender, culture, and environmental factors.

Training effectiveness was assessed by comparing results obtained in on-line pre and post training testing as well as by assessing responses to 11 post training "interview questions". The basic assessment instrument used was the Knowledge of Attention Deficit Disorders Survey (KADDS). Each training participant completed a Descriptive Demographics Questionnaire which was correlated with their KADDS' test results.

Analysis of participants' responses to the KADDS questions, across the three categories of knowledge reflected in the KADDS, combined with a qualitative assessment of responses to the Post Training Interview Questions, support the conclusion that the study was able to assess the effectiveness of the 45 minute Accelerated Elementary School Professional Development AD/HD Training (herein referred to as the "Accelerated AD/HD Training"). This training was developed to increase teachers' awareness of their significant role in the early identification of children at risk for AD/HD and to equip them with general knowledge of AD/HD as well as its symptoms and interventions. The training provides essential information regarding gender, cultural and environmental considerations as they impact presentations of AD/HD. As part of this study, strengths and weakness of the training were identified and recommendations were provided to address specific training weaknesses as well as KADDS shortfalls in the areas of AD/HD knowledge relating to gender, culture, and environmental factors. This study is one of the first to demonstrate that a web-based medium can quickly improve the AD/HD knowledge of elementary school teachers.

Following implementation of noted training improvements, the protocol may serve as a model for development of future AD/HD trainings and also specifically address the DSM-5 diagnostic criteria. Recommendations were also made regarding possible future studies. The studies identified are based upon observations made during this study and teachers' responses to Post Training Interview Questions.

The purpose of this research has been to study and find out if a diagnose AD/HD is of importance. Does a diagnostic significance matter for how to support and respond to children in school? Are diagnosed children with signs of AD/HD treated differently than children without diagnosis? My study is based on input from teachers, special educators, from two different schools and also one doctor and one parent.

I have interviewed teachers, special educators, one physician and one parent. I have been using qualitative interviews with tape recorders and emailed them with open questions. I have been using literature; see bibliography. And my own experiences with the meeting of these children have meant a lot to me when I typed. First of all, I have focused on what AD/HD is, the diagnosis, medication and treatment of AD/HD. After that I continued to analyze my questions to see what emerges from the interviews made. Are they treated the same, does the diagnose make a difference to how these children are treated? Or do they need special medication to see a difference or other methods.

The result is that the diagnosis does not mean so much to a child with AD/HD in today's schools. It may be a response to something that is different and there is often a relief to have that confirmed. That it reduces the guilt of parents, teachers and even the child.  What matters is how the child responds, and the support provided to the child. I can also see a difference in the children who taking medication, both positively and negatively.

Mitt examensarbete handlar om koncentrationssvårigheter. Att vara koncentrerad är inte det lättaste, under en hel dag måste eleven koncentrera sig på många olika saker. Eleven måste även lära sig att koppla bort vissa ljud och händelser för att kunna koncentrera sig på det den håller på med. Att hjälpa elever med koncentrationssvårigheter behöver inte vara komplicerat, det handlar om att göra undervisningen mer enkel och konkret. Koncentrationssvårigheter kan bero på många olika faktorer som till exempel miljön runt omkring eleven eller rent biologiska orsaker. För att komma fram till mitt resultat har jag intervjuat lärare och pedagoger samt observerat elever i olika åldrar på olika skolor. Det har givit mig en bra grund att stå på när jag sedan skrivit mitt arbete. I dagens skolor anser många lärare och pedagoger att det blir fler och fler elever som får koncentrationssvårigheter, frågan är om det verkligen är så? Är det en sådan ökning idag jämfört med hur det var förr eller är problemet bara mer uppmärksammat i dagens skola? Elever behöver inte få en diagnos för att ha koncentrationssvårigheter. För att få en diagnos krävs en viss problematik och detta uppfyller inte alla elever som har svårt att koncentrera sig. Alla elever har olika förutsättningar i skolan därför är det viktigt att vi som lärare och pedagoger kan ge dem den hjälp de behöver.

Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att få en AD/HD diagnos i vuxen ålder och vilka sociala konsekvenser det ger. Då många studier inriktar sig på AD/HD ur ett neuropsykiatriskt perspektiv, anser vi det intressant att i stället ha ett socialt fokus. Den teori vi huvudsakligen använder oss av är social konstruktionism då vi tycker den är relevant i detta sammanhang. Vi undersöker i studien om, och i så fall hur kvinnorna upplever att diagnosen har förändrat deras vardag, bemötandet från myndigheter och arbetskamrater, självkänsla/självuppfattning och relationen till vänner och nära anhöriga. För att göra detta möjligt formulerade vi fyra frågeställningar som passade studiens syfte. I studien använde vi oss av kvalitativa forskningsintervjuer med fyra kvinnor, detta för att få fram deras upplevelser på bästa sätt. Det resultat vi funnit visar att diagnosen haft stor betydelse för kvinnorna i den meningen att den gjort dem mer medvetna om sina brister och som en frigörande förklaring på sin känsla av att vara annorlunda. För att kunna analysera texten använde vi oss av de teman som formades utifrån frågeställningarna för att kunna hitta mönster i kvinnornas berättelser. Därefter tolkade vi materialet med hjälp av tidigare forskning och relevanta teorier. Den slutsats vi kommit fram till är att diagnosen stärker kvinnornas självkänsla/självuppfattning vilket gör att de kan hantera sina liv och sin vardag på ett bättre sätt, men också att diagnosen i sig inte förändrar de faktiska bristerna i någon större utsträckning.

The aim of our studie is to examine womens experiences of recieving a diagnosis of AD/HD as an adult and what social consequences this brings. As many studies focus on AD/HD from a neuropsychiatric perspective, we regard it interesting to look at it from a social perspective rather then psychiatric. The theory we mainly used is social constructionism as we think it relevant in this coherece. In the study we examine if and in that case how these women feel that the diagnosis has changed there everyday life, treatment by authority and colleagues, self-esteem/self-perception and relation to friends and close relatives. To make this possible we worded four questions at issue that was suitable for the purpose of the study. In the study we used qualitative research interviews whit four women, this as to bring forward there experiences in the best possible way. The result we found show that diagnosis has had great importance for the women as it has made them more aware of there scarcity and as a liberating explanation of there feeling of being different. To be able to analyze the text we used the theme as shaped from the questions to be able to find a pattern in the womens story. We then interpreted the material with the help of prior and relevant theories. Our conclusion is that the diagnosis strengthens the womens self-esteem/self-perception which means that they can handle there everyday life in a better way, but also that the diagnosis in it self does not change the real lack in extent any greater.

Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer. Vi har därför valt att söka förståelse ur ett sociokulturellt perspektiv, då det perspektivet intresserar sig för hur olika dilemman kommer till uttryck under vissa sociokulturella förhållanden. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vad en skola för alla kan innebära i praktiken för en elev som fått diagnosen AD/HD. Vår avsikt har varit att identifiera faktorer på organisations-, grupp och individnivå inom skolans verksamhet som kan ha haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Vi relaterar dessa till texter, styrdokument och uppdraget en skola för alla. Följande frågor belyses: Hur resonerar skolpedagoger om eventuella hinder och möjligheter i arbetet med en elev med diagnosen AD/HD. Hur kan skolpedagoger uppfatta diagnosens betydelse och funktion i skolan. Resultatet visar att faktorer som samverkan, val av insatser och diagnosen har haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Skolpedagogernas resonemang speglar de dilemman de har att hantera och kan förstås utifrån olika faktorer som styr arbetets utformning såsom de krav styrdokumenten för med sig samt deras egna intentioner och förmåga att hitta olika vägar att nå målen, skolans upptagningsområde, den sociala praktiken med dess starka traditioner men också de verktyg eller redskap de använder.