Bibliografias temáticas / Vilden / Artigos de revistas
Siga este link para ver outros tipos de publicações sobre o tema: Vilden.

Artigos de revistas sobre o tema "Vilden"

Autor: Grafiati
Publicado: 29 de julho de 2024
Última modificação: 30 de julho de 2024

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos

Selecione um tipo de fonte:

Veja os 50 melhores artigos de revistas para estudos sobre o assunto "Vilden".

Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.

Veja os artigos de revistas das mais diversas áreas científicas e compile uma bibliografia correta.

1

Åström, Gertrud. "Föräldraförsäkring och vårdnadsbidrag - om förhållandet mellan ideologi och verklighet". Tidskrift för genusvetenskap 11, n.º 2 (22 de junho de 2022): 37–48. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v11i2.5221.

Texto completo da fonte
Resumo:
Vilken ideologi ligger bakom utformningen av föräldraförsäkring respektive vårdnadsbidrag? Vad säger oss de könsneutrala reformernas könsspecifika resultat om den polititska viljan till jämställdhet? Gertrud Aström söker svaren i denna artikel.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Kuczynski, Anna-Liisa. "Värderingar i fokus". Budkavlen 88 (1 de junho de 2023): 85–103. http://dx.doi.org/10.37447/bk.130175.

Texto completo da fonte
Resumo:
Frågan om att förstå aktualiseras ofta i samband med något förståelseproblem, att man möter något främmande som man inte kan förstå. Vad innebär det egentligen att man säger sig förstå eller inte förstå något eller någon människas handling? För att kunna besvara frågan krävs flera preciseringar: ur vilken synvinkel, i vilket sammanhang, i relation till vad osv. Därutöver kan man fråga sig om den förståelse som man själv har är rätt och vems tolkning om det rätta i så fall är den som gäller och under vilka omständigheter. Att förstå är inte en enkel uppgift. Nyckeln till mellanmänsklig förståelse ligger i egenskapen och viljan att komma varandra till mötes, för att lära känna varandra och acceptera att man har olika förutsättningar för tal och handling. Olika slags förståelseproblem kan uppstå mellan två parter när som helst, men sannolikt är att sådana oftare uppstår i familjer, där makarna inte har samma kulturella bakgrund. Mitt syfte är att fokusera på de olika värderingar som sådana makar i sina vardagssituationer kan styras av och hur de uppnår förståelse för varandras handlingar.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Östling, Per-Anders. "Rättegångar mot botare i Norrland och Svealand under 1600-talet". Budkavlen 89 (22 de maio de 2023): 64–85. http://dx.doi.org/10.37447/bk.130089.

Texto completo da fonte
Resumo:
Syftet med denna undersökning är att studera ett tjugotal rättegångar från 1600-talet mot magiska specialister. Fokus kommer att läggas vid botarnas kunskaper om magi, vilka de var, skälen till att de blev anklagade, vilka det var som anklagade dem, hur de ställde diagnos, vad det var som troddes ha orsakat sjukdomarna och varifrån botarna fick sin kunskap samt rättsliga påföljder. Ämnet ger oss insikt i vilken grad de folkliga trosföreställningarna och inställningarna gentemot botarna skilde sig från de elitistiska, alltså lärda trosföreställningar och attityder som omfattades av kyrkan och statsmakten, i vilken grad statsmaktens ambition att motverka folklig magi och botare omsattes i praktiken och i vilken grad denna uppfattning fick genomslag bland folket, samt botarnas roll och funktion i samhället och på vilket sätt botarna medverkade i ett "magiskt system". Undersökningen kommer också att kasta ljus över ritualernas och magins betydelse, funktion och vad som troddes göra magin operativ.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Hultman, Glenn. "Transformation, interaktion eller kunskapskonkurrens – Forskningsanvändning i praktiken". Venue 4, n.º 2 (8 de junho de 2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15416.

Texto completo da fonte
Resumo:
Användningen av forskningsresultat har aktualiserats inom ett delprojekt inom SKOLFORSK. I projektet spåras det som faktiskt sker i kommuner och skolor i dag där mycket av arbetet har bäring på hur forskningen kan användas för att utveckla skolan. Fokus ligger på dynamiken mellan forskning och skolor och vilken typ av forskning som är användbar och på vilket sätt den realiseras och används av lärare i deras arbete.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Rosén, Maria. "Hur diskrimineringslagstiftning blir till en lösning för skolan". Pedagogisk forskning i Sverige 28, n.º 4 (8 de fevereiro de 2023): 89–116. http://dx.doi.org/10.15626/pfs28.04.04.

Texto completo da fonte
Resumo:
Begrepp som diskriminering och kränkande behandling har under 2000-talet fått alltmer framskjutna positioner inom skolan, vilket kan förstås som en följd av barn- och elevskyddslagens (BeL) införande 2006, i vilken dessa företeelser förbjöds. I den här artikeln förstås BeL som del av en större förskjutning mot en juridifiering av skolan, med ökat fokus på individuella rättigheter som kan utkrävas genom juridiska processer. Trots att BeL påtagligt förändrat villkoren för skolan på flera sätt har lite uppmärksamhet riktats mot hur diskrimineringslagstiftning konstrueras som en lösning för skolan, vilket artikeln syftar till att undersöka. Med utgångspunkt i kritisk policyanalys och ansatsen ”What´s the problem represented to be?" (WPR), analyseras problemrepresentationer i en kedja av policytexter från 2002-2006. Resultatet visar att diskrimineringslagstiftning möjliggjordes som en lösning för skolan genom en aktiv politisk praktik i vilken Sverige använde EU för att skapa ny lagstiftning för skolan, och där EU-direktiv om diskriminering gavs inflytande över skolan. I förskjutningsprocessen fick skolan ett demokratiuppdrag på rättssäker liberaldemokratisk (diskriminering-) grund, i harmoni med övrig EG-rättslig diskrimineringslagstiftning. Ett juridifierat demokratiuppdrag med kampen mot diskriminering som centralt, där skolan ska demokratiseras genom juridifiering. Härigenom sammanvävdes en nationell policyutveckling mot en juridifiering av skolan med nationell och internationell utbredning av diskrimineringslagstiftning som bas i den liberala demokratin.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Lago, Lina, e Maria Simonsson. "Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan". Venue 4, n.º 3 (11 de setembro de 2015): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15418.

Texto completo da fonte
Resumo:
Vilken kunskap finns tillgänglig för att underlätta skolans arbete med barns övergångar och vilket fokus har denna information? Vi har analyserat Skolverkets stödmaterial om övergångar för att se vilka riktlinjer som verksamheterna har att förhålla sig till. Kontinuitet framstår som önskvärt och råden handlar i hög utsträckning om hur skolan och förskolan ska arbeta med att skapa rutiner för detta, men också om vad det är för typ av information som ska överlämnas.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Kant, Immanuel. "Idé til en almen historie med verdensborgerlig hensigt". Slagmark - Tidsskrift for idéhistorie, n.º 17 (1 de fevereiro de 2018): 99–110. http://dx.doi.org/10.7146/sl.v0i17.103634.

Texto completo da fonte
Resumo:
Uanset hvilket begreb man i metafysisk øjemed måtte gøre sig om viljens frihed, så er dog denne viljes fremtrædelser, de menneskelige handlinger, lige så vel som enhver anden tildragelse i naturen, bestemt gennem almene naturlove.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Andersson, Nicklas, Denise Eriksson e Maritha Johansson. "Analytisk och strukturerad eller kreativ och nyskapande? – en komparativ undersökning av två läroböcker". Forskning om undervisning och lärande 10, n.º 2 (26 de outubro de 2022): 5–25. http://dx.doi.org/10.61998/forskul.v10i2.18982.

Texto completo da fonte
Resumo:
Genom en komparativ analys av två läroböcker i svenska för högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program undersöks likheter och skillnader avseende litteratursyn och förväntningar på böckernas mottagare. I artikeln diskuteras på vilket sätt den litteratursyn som präglar respektive bok kan relateras till textval och uppgifter, på vilket sätt detta skiljer sig mellan de två böckerna och vad det får för konsekvenser för litteraturundervisningen. I analysen används begreppen modelläsare och litterär kompentens. Undersökningen visar att även om den grundläggande litteratursynen i de två böckerna delvis är densamma skiljer sig modelläsaren åt så till vida att i läroboken för högskoleförberedande program förväntas denna vara analytisk och strukturerad, medan modelläsaren i boken för yrkesförberedande program är kreativ och nyskapande. Det finns skilda förväntningar på vilken litterär kompetens modelläsaren besitter, men också på vilken kompetens som ska utvecklas, vilket riskerar att missgynna elever ur båda kategorier. ENGLISH: Analytical and structured or creative and innovative? A comparison of two textbooks focusing model readers and literary competence This study investigates two textbooks, one for general and one for vocational programmes, for the subject Swedish in upper secondary school, and analyses differences and similarities regarding what is expected from their readers. Through a comparison of corpuses and tasks, the study investigates model readers and literary competence. Even though the purpose of reading literary texts is described in similar ways in both books, the model reader of the textbook for general education is expected to be analytical and structured, while the model reader of the book for vocational education is creative and innovative. There is a difference in the literary competence expected of the model reader, but also in which competence the students are ment to develop. There is a risk that students of both groups miss out on important parts of literature education. Keywords: Textbooks, Model readers, Literary competence, Literature education
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Andersson, Susanne. "Perspektivskifte som abduktiv metod för att reda ut frustrationer". Pedagogisk forskning i Sverige 27, n.º 4 (9 de janeiro de 2023): 144–56. http://dx.doi.org/10.15626/pfs27.04.08.

Texto completo da fonte
Resumo:
Abduktion beskriver Peirce som en process som uppstår då forskaren möter något som förbryllar i ett empiriskt material och som efter viss tankemöda bidrar till att nya idéer uppkommer som går att undersöka vidare. Trots Peirces omfattande publikationer som behandlar denna process är han ytterst sparsam kring att ge metodologiska råd hur förflyttningen från något som förbryllar till nya insikter går till. Peirces begrepp habituation kan ge en viss vägledning, vilket enligt Peirce avser att forskaren behöver ha en beredskap att tänka på nya sätt, det vill säga en förmåga att ständigt lära för att kunna utveckla nya tankemönster där inspiration kan erhållas från en variation av material och personer. I denna artikel presenteras perspektivskifte som en metod vilken kan hjälpa forskaren med förflyttningen från begränsande till nya tankemönster. Metoden innebär initialt att forskaren stannar upp vid utsagorna och reflekterar över det egna perspektivet, egentligen de egna tankemönstren formade utav tidigare erfarenheter. Den egna förståelsen ställs sedan i förhållande till det perspektiv från vilket intervjupersonen talar, vilket även det är format utav tidigare erfarenheter. Tillämpandet av metoden illusteraras utifrån ett etnografiskt intervjumaterial med äldre manliga närpoliser som berättar om den nya organisatoriska praktik som uppstod i och med närpolisreformen.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Dziedzic, Dominik. "När begäret går överstyr:". lambda nordica 26, n.º 4-1 (1 de março de 2022): 125–49. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v26.766.

Texto completo da fonte
Resumo:
I denna artikel prövas en läsning av Viktor Rydbergs Singoalla ur ett skevperspektiv. Fokus sätts på barnkonstruktionen i texten. Singoalla presenteras som en hybrid- roman med skräckromantiska inslag, vilket påverkar hur karaktären Sorgbarn, sonen till huvudprotagonisterna Singoalla och Erland, konstrueras. Genom att det skräckromantiska lyfts fram diskuteras Sorgbarn som en skev gestalt som avviker från den idealistiska norm utifrån vilken barnframställningen i Rydbergs litterära produktion annars konstrueras. Med Sorgbarns skevhet avses att han, till skillnad från de idealiserade barngestalterna i Rydbergs övriga författarskap, förmedlar och genererar begär som inte låter sig harmoniskt integreras i hand- lingen. Gossens skevhet diskuteras i relation till det kusliga, det monstruösa och queera begär. Sorgbarns blotta närvaro i sin far Erlands slott leder till ett förfall av Erlands psyke, vilket i denna artikel diskuteras genom Freuds husmetafor. Romanen läses som en text som handlar om att förlora kontrollen över begär, förmedlade och genererade genom pojkkroppen.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
11

Brusila, Johannes. "”Vi dör ut. Ack, så tragiskt. Ack, så roligt.”". Etnomusikologian vuosikirja 32 (1 de dezembro de 2020): 76–96. http://dx.doi.org/10.23985/evk.91774.

Texto completo da fonte
Resumo:
I artikeln studeras hur humor och musik kan användas för att förstärka, ifrågasätta och förnya minoritetsidentitet. Utgående från forskning kring humorns filosofi och sociala funktioner analyseras hur svenskspråkiga artister i Finland förhandlar finlandssvensk tillhörighet i humoristiska internetvideor. Den digitala utvecklingen har gjort videoskapandet enkelt och populärt. Musikvideornas mångtydighet erbjuder också ett konstnärligt ramverk genom vilken individer kan utveckla sin agens och förhandla sina multipla identiteter i förhållande till en etablerad minoritetsetnicitet. Humorn kan spela en betydande roll i musikaliskt uttryck och minoritetstillhörighet tack vare dess ofta dubbelbottnade karaktär. Den är viktig i och med att den hjälper att förnya rigida samhälleliga strukturer, vilket är en grundförutsättning för sociala sammansättningars överlevnad. Betydelsen av musikens och tillhörighetens humoristiska aspekter inskränker sig därmed inte enbart till att skratta åt sociala fenomen som till exempel majoritets- eller minoritetsetnicitet, utan de kan ses som centrala element i bevarandet och förnyandet av hela etniciteten.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
12

Kontro, Miia. "Religiöst rättfärdigande bakom eutanasiattityder bland evangelisk-lutherska präster i Finland". Thanatos 11 (21 de dezembro de 2022): 3–16. http://dx.doi.org/10.57124/thanatos.125286.

Texto completo da fonte
Resumo:
Denna artikel undersöker det religiösa rättfärdigandet av eutanasi bland det finska evangelisk-lutherska prästerskapet. Jag strävar efter att besvara följande fråga: Vilken typ av religiös motivering använder prästerna för att förklara inställningen till eutanasi? Data består av svar (n=216) på ett elektroniskt frågeformulär som skickades ut till medlemmar i Finlands kyrkas prästförbundet. En tematisk analys gjordes av svaren. Fyra teman utkristalliserades ur svaren som speglar tankar om roller och relationer mellan Gud och människor. ”Livets helighet” lyfter fram synpunkterna relaterade till det unika med mänsklig existens. ”Guds allsmäktighet” visar maktrelationerna mellan Gud och människor. ”Bibelns auktoritet” speglar synsätt där Bibelns regler och undervisning och den kristna läran ses som bindande. ”Den gyllene regeln” betonar ett människocentrerat förhållningssätt. Fynden tyder på att religiöst rättfärdigande av dödshjälp innefattar grundläggande föreställningar om Gud och den mänskliga existensens natur, så som den framträder utifrån etisk argumentation. Dessa uppfattningar sträcker sig djupt in i en persons syn på livet och andlighet, vilket gör det svårt att hitta kompromisser mellan olika åsikter.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
13

Jansson, Gabriella. "Politikens betydelse för e-förvaltning". Scandinavian Journal of Public Administration 17, n.º 2 (15 de junho de 2013): 103–25. http://dx.doi.org/10.58235/sjpa.v17i2.15757.

Texto completo da fonte
Resumo:
IT-projekt, med upprättandet av elektronisk förvaltning (e-förvaltning) som mål, intar en central plats i kommunernas förändringsarbete. Eftersom IT-projekt utgör en väsentlig utgiftspost, och den slutgiltiga utformningen e-förvaltningen kan påverka medborgarnas förtroende för det offentliga, finns anledning att uppmärksamma vilken roll politiker har i denna utveckling. Artikelns syfte är därför att analysera kommunpolitikers roll i och betydelse för projektorganiseringen av e-förvaltning, samt diskutera vilka demokratiska implikationer deras deltagande (eller icke-deltagande) kan få. Resultaten visar att politikernas roller varierar, men att ökat politisk deltagande skulle kunna ha betydelse för projektorganiseringen, särskilt för att skapa en långsiktig och mer sammanhängande utveckling. Slutsatserna uppmärksammar betydelsen av politisk styrning, där aspekter som den politiska visionen, beslutslegitimiteten och beslutsmakten har relevans för utvecklingen av IT-projekt, samt mer långsiktigt, även för den offentliga förvaltningen. Detta gäller särskilt det demokratiska ansvarsutkrävandet. Avsaknaden av politisk styrning riskerar urholka övriga dimensioner av politikerrollen, som representation och beslutsfattande, vilket kan försvaga den demokratiska legitimiteten.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
14

Carlsson, Magnus. "Är förkunskaper verkligen viktiga för framgångsrika högre studier? En analys av studieresultatet på en grundläggande högskolekurs i statistik". Högre utbildning 2, n.º 1 (14 de março de 2012): 33–46. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v2.848.

Texto completo da fonte
Resumo:
Studien undersöker vilken betydelse goda gymnasiala förkunskaper i matematik har för studieresultatet på en kurs i grundläggande statistik på högskolenivå. Särskilt fokus är på betydelsen av studenternas gymnasiala förkunskaper 1) i sådan matematik som ingår i behörig-hetskraven och 2) i form av extra kurser matematik som lästs utöver behörighetskraven. Data erhålls genom att på individnivå länka samman tentamensresultat på en statistikkurs med uppgifter kring studenternas gymnasiala meriter i ämnet matematik. Något förvånande – och i kontrast till tidigare studier – är det inget i resultaten som indikerar att extra kurser i matematik utöver behörighetskraven har betydelse för studieresultatet på statistikkursen. Istället tycks det vara vilket betyg studenterna har på de mer elementära matematikkurserna som ingår i behörighetskraven som är viktigt. En tolkning av resultaten är att en grundläggande högskolekurs i statistik inte kräver särskilt mycket matematiskt kunnande, utan att det är allmänna kognitiva förmågor som intuition, logiskt tänkande och problemlösningsförmåga som är viktiga och att betygen på de mest elementära matematikkurserna på gymnasiet speglar sådana förmågor.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
15

Lago, Lina, Helene Elvstrand, Britta Antesten, Johanna Källman, Emma Rydell, Kim Vall e Ann-Sofie Waldeck. "Ett gemensamt fokus: Att bygga kulturer för samverkan mellan förskoleklass, fritidshem och grundskola". Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis 16, n.º 2 (3 de novembro de 2022): 22–40. http://dx.doi.org/10.23865/up.v16.3737.

Texto completo da fonte
Resumo:
I denna text undersöks vad som skapar förutsättningar för och främjar samverkanskulturer på en skola, med fokus på hur samverkan beskrivs av lärare i förskoleklass, fritidshem och grundskola. Resultaten bygger på en analys av 67 kvalitativa enkäter besvarade av personal på tre skolor som under tre år deltagit i ett aktionsforskningsprojekt för att utveckla samverkan mellan förskoleklass, fritidshem och grundskola. Dessa bearbetades i en skrivprocess i vilken lärare från dessa tre skolor deltog tillsammans med forskare. Resultaten visar på tre olika fokus för samverkan: organisering av gemensamma elever, gemensamma aktiviteter och gemensamma värden. Dessa fokus för samverkan är ömsesidigt beroende av varandra, men beroende på vilket fokus som sätts främst framstår samverkan i lärarnas beskrivningar vara mer eller mindre hållbar i relation till förändring. Gemensamma aktiviteter och gemensamma elever är en viktig grund för samverkan, men för att bygga hållbara samverkanskulturer framstår gemensamma värden vara av central betydelse. Det innebär att lärare i förskoleklass, fritidshem och grundskola behöver ges möjlighet till gemensamma former för kunskapsutbyte, diskussioner och samtal.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
16

Snoder, Sara. "Utrymmen för flerspråkighet: Funktionella aspekter av flerspråkiga låg- och mellanstadielärares språkliga praktiker". HumaNetten, n.º 48 (9 de junho de 2022): 293–321. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20224812.

Texto completo da fonte
Resumo:
Framväxande flerspråkiga miljöer, till följd av migration, globalisering och informationsteknik, skapar nya förväntningar och krav på språkkontakt både på samhälls- och individnivå. Grundskolan i Sverige utgör en av flera samhällsarenor i vilken omfattningen av flerspråkig användning, utöver svenska och de språk som undervisas, behöver (om)förhandlas. Studiens syfte är att få ny kunskap om hur flerspråkig användning kan ta sig uttryck i ordinarie låg- och mellanstadieundervisning. Med en etnografisk ansats genomfördes observationer av fyra flerspråkiga lärares undervisnings-praktiker samt intervjusamtal med lärarna. Fokus för analysen är lärarnas praktiserade flerspråkighetspolicy i klassrummet (Bonacina-Pugh 2017). Resultaten visar att de flerspråkiga lärarna skapar ett mellanrum, third space (Bhabha 1994), i vilket flerspråkig användning legitimeras främst för att underlätta elevernas kunskapsinhämtning och språkliga medvetenhet, men även för att skapa känslomässig förståelse och trygghet. Lärarna använder dock sin flerspråkighet i undervisningen i olika grad. Det är framför allt en av lärarna som på ett systematiskt sätt använder sin flerspråkighet i de två olika årskurserna som hon undervisar. Flerspråkig användning visar sig också på flera olika sätt och har olika funktioner. En sådan multifunktionell aspekt av flerspråkig användning öppnar upp möjligheter för att en större del av elevers hela språkliga repertoar kan tillvaratas och utvecklas inom ramen för den ordinarie undervisningen.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
17

Obed Madsen, Søren, e Lærke Højgaard Christiansen. "Organisatorisk oversættelse af vilde problemer – om at skabe lingvistiske rum". Samfundslederskab i Skandinavien 39, n.º 2 (28 de maio de 2024): 25–48. http://dx.doi.org/10.22439/sis.v39i2.7145.

Texto completo da fonte
Resumo:
Mange organisationer står i dag over for vilde problemer, der skaber dilemmaer internt i organisationen. Dette kan være samfundsmæssige problemer som bæredygtighed, økonomi, klima, økonomi, uddannelse og rekruttering eller krav fra omgivelser som CSR, profit, legitimitet, inddragelse og effektivitet, der, når de optræder på samme tid, skaber et vildt problem som organisationen må håndtere. Fælles for disse problemer er, at der er mange modsatrettede krav og fortolkninger i spil, og at de ofte vil kræve inddragelse af en række forskellige aktører. Organisationer vil derfor opleve en høj grad af kompleksitet, som de skal finde måder at håndtere. I denne artikel ser vi på, hvordan det samme vilde problem blev oversat på fire forskellige måder og førte til fire typer af oversættelser af problemet, der blev skabt i forskellige lingvistiske rum i organisationen. Disse oversættelser danner grundlaget for en varieret og flersidig håndtering af vilde problemer. Dette understreger, at vilde problemer ikke har én entydig essens, der er uafhængig af dem, der skal håndtere problemet – vilde problemer er komplekse og kan derfor opfattes og løses på forskellige måder. Opgaven for oversætterne bliver derfor at identificere, hvordan omgivelsernes krav kan oversættes til organisationen, og her bliver skabelsen af lingvistiske rum en forudsætning for at kunne foretage oversættelsen.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
18

Lansvik, Anita, Ing-Marie Munktell e Birgit Strand. "Kvinnan i dagens och gårdagens Egypten". Tidskrift för genusvetenskap 1, n.º 2 (28 de junho de 2022): 52–62. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v1i2.6022.

Texto completo da fonte
Resumo:
Efter en studieresa till Egypten har tre historiker gjort en översikt över forskningsläget när det gäller kvinnornas ställning i ett islamiskt land - Egypten. Främst genom en historisk återblick på det förislamiska Egypten (faraonisk, koptisk och greisk-romersk tid) söker de särskilja i vilken grad kvinnoförtrycket beror av den egyptiska samhällsformationens egenheter och i vilken grad det är gemensamt för den arabiska världen genom islam.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
19

Woodhead, Linda. "Omvärdering av offentliga religion". Religionsvidenskabeligt Tidsskrift, n.º 58 (5 de dezembro de 2012): 5. http://dx.doi.org/10.7146/rt.v0i58.7658.

Texto completo da fonte
Resumo:
Under det innevarande århundradet har det också i de mest "sekulära" samhällen i Väst blivit allt tydligare att religion spelar en roll i det offentliga livet och att det inte bara kan beskrivas som något "privatiserat". Men hur skall denna offentliga roll förstås och analyseras? Denna artikel presenterar en ram för en sådan analys som tar de olika roller, som olika slags religioner spelar i de moderna samhällenas differentierade sfärer (utbildning, juridik, välfärd osv.), på allvar. Med andra ord, den laborerar med ett antal variabler: Vilken typ av religion? Vilken är relationen mellan det religiösa och det sekulära? Inom vilken/vilka sociala sfär(er)? Vilken typ av roll spelar religon? I vilka relationer till klass, gender, etnicitet och andra utgångspunkter för ojämlikhet? Denna differentierade modell tager sin utgångspunkt i en kritik av existerande uppfattningar av offentlig religion (ex. Bryan Wilson resp. José Casanova) och de antagelser som de utgår ifrån, inklusive en insnävning till det nationella, en sammansmältning av social differentiering och en snäv kyrko- eller denominations-fokuserad syn på religion. Resultatet är ett analytiskt verktyg som är bättre utformat för att kunna taga hänsyn till olika former för offentlig religion som är finna på lokalt, nationellt och transnationellt nivå i de senmoderna konsumtionssamhällena.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
20

Rancière, Jacques. "Litteraturens politik". Tidskrift för litteraturvetenskap 37, n.º 1-2 (1 de janeiro de 2007): 17–34. http://dx.doi.org/10.54797/tfl.v37i1-2.12523.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
21

Karlsson, Martin, e Erik Lundberg. "Motstrategier eller undanmanövrar?" Scandinavian Journal of Public Administration 17, n.º 4 (15 de dezembro de 2013): 49–70. http://dx.doi.org/10.58235/sjpa.v17i4.15721.

Texto completo da fonte
Resumo:
Från år 1979 fram till idag har de politiska partierna sammanlagt förlorat mer än 80 procent av sina medlemmar. Den här uppsatsen undersöker de svenska partiorganisationernas strategier och agerande i skuggan av de senaste decenniernas sjunkande medlemstal. Detta görs genom att undersöka: 1) Hur ledande partiföreträdare förhåller sig till partiernas medlemsutveckling; 2) På vilket sätt och i vilken utsträckning ledande partiföreträdare anser att partierna har anpassats för att hantera rekryteringsfunktionen respektive aggregeringsfunktionen i en situation med minskande medlemsorganisationer samt 3) Om det finns det några skillnader när det gäller hur ledande partiföreträdare förhåller sig till medlemsminskningen och hur dessa i sådana fall kan förstås. Uppsatsen visar att med- lemsrekrytering inte tycks vara någon särskilt prioriterad fråga för något av partierna. Partiföreträdarena menar att medlemsutvecklingen inte har föranlett några stora och mer genomgripande förändringar av partiernas organisation i syfte att stärka eller utveckla partiernas aggregeringskanaler. Analysen visar vidare att det finns en insikt bland alla partiföreträdare om svårigheten när det gäller hur partierna ska klara försörjningen av framtidens förtroendevalda men att några mer genomgripande förändringar i partiorganisationerna inte går att se. Slutligen påvisar uppsatsen också att partiföreträdare från de folkrörelsebaserade partierna är mer medlemsorienterade och ger uttryck för att partierna i första hand söker lösningar som finns inbyggt i dess struktur, tradition och identitet som folkrörelse. Partiföreträdare från de icke-folkrörelsebaserade partierna ger uttryck för att dessa partier är mindre bundna till idealet om många medlemmar och också mer benägen att utveckla fler och alternativa aggregeringskanaler och rekryteringskanaler än de folkrörelsebaserade partierna.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
22

Hussénius, Anita, Kristina Andersson, Anna Danielsson e Annica Gullberg. "Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap". Högre utbildning 4, n.º 2 (28 de agosto de 2014): 109–25. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v4.781.

Texto completo da fonte
Resumo:
Den här artikeln beskriver ett forsknings- och interventionsprojekt på lärarprogrammet där genusmoment integrerats i naturvetenskapliga kurser och genusteorier ingått som en del av kunskapsinnehållet. Vår utgångspunkt är ett antagande om att fördjupade kunskaper om naturvetenskapernas kultur, det vill säga vilka föreställningar och normer som är knutna till de naturvetenskapliga ämnena, kan ge blivande förskole- och tidigarelärare tillgång till nya sätt att förhålla sig till och arbeta med naturvetenskap. I fokus finns framförallt den maktordning som kan identifieras inom naturvetenskapen, vilken vi närmar oss utifrån genusteorier och feministisk vetenskapskritik. Artikeln behandlar interventionens praktiska genomförande, dvs. beskriver hur den naturvetenskapliga kulturen har problematiserats och hur genusteorier integrerats i naturvetenskapliga kurser på lärarprogrammet. Resultaten visar att när studenter med negativa erfarenheter av naturvetenskaplig undervisning får syn på ämneskulturen och förstår hur den påverkat dem, så ger det dem ett annat förhållningssätt till ämnena och kan medföra att de utvecklar undervisningsstrategier som motverkar uppkomsten av sådana negativa känslor hos sina framtida elever. Dessutom framkommer även platsens betydelse för att förstå den känsla av alienation gentemot naturvetenskaplig undervisning som många lärarstudenter är bärare av. Ytterligare ett resultat som står fram är att genus är en faktor som har betydelse för vilka områden barn/elever får tillgång till. Lärares (o)medvetna föreställningar kan innebära att de tolkar och styr barns/elevers aktiviteter, vilket i sin tur får till följd att barnen/eleverna kan engageras alternativt hämmas i dessa aktiviteter. På så sätt får lärarens genusmedvetenhet ämnesdidaktiska konsekvenser. Med utgångspunkt från det empiriska materialet har vi konstruerat en modell som illustrerar lärarens utveckling av en genusmedveten undervisning.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
23

Silva, Hyngrid Athe Conceição. "RESENHA - VILLEN, Patrícia. Amílcar Cabral e a crítica ao colonialismo". Revista GeoAmazônia 6, n.º 12 (29 de outubro de 2018): 193. http://dx.doi.org/10.18542/geo.v6i12.12538.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
24

Forssén, Björn. "En EU-skatt är avgörande för att bl.a. Sverige ska ta ansvar på lång sikt för tiggande EU-migranter". Socialmedicinsk tidskrift 101, n.º 1 (15 de maio de 2024): 90–95. http://dx.doi.org/10.62607/smt.v101i1.22780.

Texto completo da fonte
Resumo:
Denna artikel kan ses som en uppföljning till ambassadör Mats Åbergs artikel i Socialmedicinsk tidskrift 3/2015 (s. 296-302), Tiggande EU-migranter – ett ansvar för Sverige, hemländerna och Europa. För åtta år sedan tog Mats Åberg bland annat upp att huvudansvaret i det längre perspektivet för minoriteternas situation, särskilt romernas, åvilar hemländerna, för att förbättra levnadsvillkoren för dem, så att de inte ska behöva tigga på gatorna i medlemsstater i EU med en utvecklad välfärd, såsom i Sverige. Med denna artikel avser jag att argumentera för införande av en allmän EU-skatt, för att motverka korruption i till exempel Rumänien och Bulgarien, så att EU-kommissionen kan ställa krav på statsmakterna i dessa länder, för att motivera dem att utveckla välfärden och eliminera behovet av att tigga i exempelvis Sverige. Det vore en verklig social insats, i stället för att debatten ska fortsätta att fokusera på den mera abstrakta sociala pelaren som en lösning på EU-migrantfrågan. Den som sitter utanför en mataffär med en pappersmugg i vilken förbipasserande förväntas lägga några slantar vet förmodligen inte att han eller hon har rättigheter som EU-medborgare, vilket jag ser som min plikt att framhålla. Jag har argumenterat för införande av en verklig EU-skatt i min doktorsavhandling från 2013, Skatt- och betalningsskyldighet för moms i enkla bolag och partrederier (Örebro Studies in Law 4, Örebro universitet 2013), och fortsatt göra så även därefter. Med denna artikel hoppas jag att få gehör för mitt förslag, så att Sverige – förslagsvis i samråd med Finland och Danmark – tar upp på EU-nivå frågan om införande av en EU-skatt.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
25

Lago, Lina, e Maria Simonsson. "Stöd eller styrning – En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen". Venue 4, n.º 2 (13 de abril de 2015): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15410.

Texto completo da fonte
Resumo:
Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger Skolverket ut ett stödmaterial. Vilka bilder av arbetet i förskoleklass och vilken styrning av verksamheten framträder i detta material?
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
26

Wenzel, Horst. "Vilsa stellt Markenrange klimaneutral". Lebensmittel Zeitung 73, n.º 11 (2021): 57. http://dx.doi.org/10.51202/0947-7527-2021-11-057-3.

Texto completo da fonte
Resumo:
Bruchhausen-Vilsen. Der Vilsa-Brunnen hat die von seinen Markenprodukten generierten sowie am Standort anfallenden CO₂-Emissionen mittels eines Aufforstungsprojekts auf „Netto-Null“ gestellt. Der verbleibende Klimagas-Ausstoß soll weiter sinken.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
27

Martins, Juliana S., Alice E. Murakami, Gabriel A. Araujo, Vitoria T. Santos, Magali S. Pozza, Felipe A. Cancian e Paulo C. Pozza. "PSXIII-10 Association of Fatty Acids, Prebiotics and Zinc Proteinate to Support Weaned Piglet Growth in Antibiotic Growth Promoter Free Diets". Journal of Animal Science 100, Supplement_3 (21 de setembro de 2022): 336–37. http://dx.doi.org/10.1093/jas/skac247.615.

Texto completo da fonte
Resumo:
Abstract To evaluate the association of fatty acids, prebiotics and zinc proteinate (Viligen NE) in weaned piglet diets without AGP, 80 piglets averaging 6.69±0.19 kg (21-days old) were distributed in randomized blocks design. Eight replicates of one male and one female were used for each of five treatments: positive control (an antibiotic growth promoter; 0.02% Halquinol 60%), negative control (no additive) and 3 levels of Viligen NE (0.10, 0.14 and 0.18%). Daily feed intake (DFI), average daily gain (ADG) and feed conversion (FC) were determined from 21 to 35 and 36 to 49 days of age. At the end of the experiment, jejunum content was collected to evaluate Lactobacillus sp and Enterobacteria sp counts, and cecum content for Bifidobacterium sp and Clostridium perfringens counts. The negative control had the worst ADG (P=0.0004) and FC (P=0.0357) from 21 to 35 days and ADG (P=0.0196) from 21 to 49 days. All levels of Viligen NE showed the same performance as 0.02% Halquinol, for both portions of the feeding period. The optimal Viligen NE levels for ADG, estimated by quadratic and broken line models, were 0.137 and 0.100%, respectively. Significant linear relationships were found between Viligen NE and FC (negative from 21 to 35 days) and ADG (positive from 21 to 46 days). Jejunal Lactobacillus count was least for Halquinol (P=0.0001). Cecal Bifidobacterium count was greater (P=0.0063) for the negative control and 0.18% Viligen NE, while Clostridium count was less (P=0.0008) for 0.10 and 0.18% Viligen NE. Quadratic and broken line models estimated less jejunal Enterobacteria sp count with 0.110 and 0.070% of Viligen NE, respectively, less cecal Clostridium count was estimated at 0,096 and 0,079% of Viligen NE, respectively. Under the conditions of this experiment, Viligen NE in weaned piglet diets at 0.10% or greater supported growth without detrimental effects on intestinal microbiota populations.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
28

Kjellström, Sofia, e Kristian Stålne. "Komplexitet för kvalitet i lärande och undervisning: bedömning av komplexa problem och studenters resonemang". Högre utbildning 1, n.º 1 (28 de março de 2011): 15–26. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v1.872.

Texto completo da fonte
Resumo:
Vi utbildar studenter för att de ska ha möjlighet att lösa mycket komplexa samhällsproblem,men hur vet vi att de har utvecklat de former av tänkande och handlande som krävs? Forskning visar att vuxna tänker, talar och handlar utifrån olika nivåer av komplexitet, och att utbildning i hög grad påverkar människors förmågor. Model of Hierarchical Complexity(MHC) är en teori som beskriver hur komplext information sätts samman och hur komplext personer resonerar i en fråga, vanligtvis på någon av nivåerna konkret, abstrakt, formellt, systematiskt eller metasystematisk. Syftet med denna artikel är att introducera MHC och visa på dess relevans som verktyg inom högre utbildning. Med hjälp av teorin är det möjligt att analysera både hur komplex en uppgift är och hur studenter klarar av att lösa den, vilket speglar förståelse inom ett ämne. Med modellen som mått på komplexitet tydliggörs svårighetsgraden i det som ska läras och på vilken nivå studenterna klarar att ta till sig kunskapsinnehållet. Avslutningsvis diskuteras hur studenter kan stödjas att utvecklasina förmågor till komplext resonerande och därmed skapa kvalitet i både lärande och undervisningOne of the aims of higher education is to teach students to solve complex problems, but what is the complexity of problems and the reasoning of students? The Model of Hierarchical Complexity (MHC) is a theory applicable to all domains in which information is organized and accounts for increases in behavioral complexity which includes cognitive or reasoning complexity. The paper is a theoretical introduction to MHC as a tool for teaching in higher education. The model clarifies and shows the gap between the complexity in the subject and the students understanding of the same subject. We also discuss how to support the development of more complex reasoning in students.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
29

Strand, Kari. "Det er viljen det gjelder. Viljen frigjør eller feller". Nordic Journal of Nursing Research 18, n.º 4 (dezembro de 1998): 41–45. http://dx.doi.org/10.1177/010740839801800408.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
30

Kässi, Pellervo, Timo Lötjönen e Olli Niskanen. "Maatilojen energiankäytön kasvihuonekaasujen vähentäminen: bioenergiaa vai tuoresäilöntää?" Suomen Maataloustieteellisen Seuran Tiedote, n.º 30 (31 de janeiro de 2014): 1–6. http://dx.doi.org/10.33354/smst.75410.

Texto completo da fonte
Resumo:
Vuonna 2012 rehuviljaa viljeltiin 786 000 hehtaarilla. Rehuviljojen sato oli noin 2,7 miljardia kiloa. Tästä noin 1,6 miljardia kiloa käytettiin tiloilla suoraan rehuksi. Ilmastopäästöjen ja kustannusten vähentämiseksi viljan kuivaamisessa voisi hyödyntää bioenergiaa tai varastoida rehuviljaa kuivaamatta tuoresäilönnän avulla. Näitä tekniikoita on jo monilla tiloilla käytössä. Usein yksittäinen tila voi helpoiten vähentää ilmastopäästöjään luopumalla kuivauksessa käytettävästä öljystä. Lähtökohtanamme on kotieläintila, jonka vilja-ala on noin 100 ha. Tilalla on toimintakuntoinen 25 m3:n kokoinen lämminilmakuivaamo. Tutkimuksessa vertailtiin viljan kuivaamista polttoöljyllä tai metsähakkeella sekä viljan murskesäilöntää kannattavuuden ja ilmastopäästöjen näkökulmasta. Viljan kuivauksessa viljan kosteuspitoisuus vähennetään keskimäärin 23 %:sta noin 14 %:iin ja energiaa viljan kuivaukseen kuluu viljan alkukosteudesta, kuivurityypistä ja kuivurin kunnosta riippuen 4,5 – 7 MJ/kg vettä (keskimäärin 5,8 MJ/kg vettä). Kasvihuonekaasujen inventaariossa käytetty kevyen lämmityspolttoöljyn päästökerroin on 74,1 g CO2/MJ, joten viljatonnin kuivaaminen aiheuttaa keskimäärin 38 kg CO2-päästöjä. Kuivauspolttoöljyn käyttö aiheuttaa kaavamaisesti laskettuna yhteensä 57 398 tonnia CO2-päästöjä, joka puolestaan on noin 1 % suhteutettuna vuoden 2011 maatalouden kokonaispäästöön 5 861 500 t CO2 ekv/v. Myös polttoöljyn taloudellinen rasite tiloille on huomattava. Kiinteän polttoaineen käyttöön tarvittava etuuuni käyttää polttoaineenaan uusiutuvaa metsähaketta. Normaalin kuivuriuunin kylkeen asennettavan lämmityslaitteiston käyttökustannukset ovat hieman perinteistä järjestelmää korkeammat, lisäksi uunin hankinnasta muodostuu investointikustannus. Murskesäilönnän etuina ovat pölyttömyys, mahdollisuus käyttää myöhäisempiä ja satoisampia lajikkeita ja puinnin aikaistuminen. Toisaalta murskesäilötty vilja ei sovi kaikkiin ruokintalaitteistoihin. Murskesäilönnän polttoöljymenekki oli 5 - 10 % kuivauksen vastaavasta muodostuen murskemyllyn käyttöön tarvitun traktorin polttoaineenkulutuksesta. Kustannusvertailussa vaihtoehdot olivat hyvin tasaveroisia matalahkolla puintikosteudella, Murskesäilönnän kustannukset olivat vähiten riippuvaiset viljan kosteudesta. Puintikosteuden noustessa kiinteän polttoaineen polttolaitosinvestoinnin kannattavuus paranee. Kasvihuonekaasupäästöjen kannalta vaihtoehtojen välinen erotus kasvaa niin ikään suuremmaksi viljan puintikosteuden noustessa.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
31

Waibel, Raimund, e Christine Breig. "Rezension von: Breig,Christine, Der Villen- und Landhausbau in Stuttgart 1830-1930". Schwäbische Heimat 53, n.º 1 (31 de maio de 2023): 122. http://dx.doi.org/10.53458/sh.v53i1.6472.

Texto completo da fonte
Resumo:
Christine Breig: Der Villen- und Landhausbau in Stuttgart 1830-1930. (Veröffentlichungen des Archivs der Stadt Stuttgart, Band 84). Hohenheim Verlag Stuttgart 2000. 552 Seiten mit vielen Abbildungen und Plänen. Pappband € 25,-. ISBN 3-89850-964-8
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
32

Berge, Kjell Lars. "Fremragende om skrivefrihetens ytringskultur". Rhetorica Scandinavica, n.º 83 (17 de setembro de 2021): vii—xii. http://dx.doi.org/10.52610/wvsv6367.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
33

Lundgren, Eva. "Feministisk teori - grundval för nya vetenskapliga paradigm". Tidskrift för genusvetenskap 8, n.º 2-3 (23 de junho de 2022): 36–52. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v8i2-3.5449.

Texto completo da fonte
Resumo:
Paradigmbegreppet har inom kvinnoforskningen främst använts i vetenskapskritiskt syfte. Eva Lundgren vill här klargöra dess ursprungliga innebörder och relevans i förhållande till feministisk vetenskapskritik, och frågar sig i vilken mening vi kan tala om ett feministiskt paradigm.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
34

Langner, Bernd, e Gert Kähler. "Rezension von: Kähler, Gert (Hrsg.), Villen und Landhäuser des Kaiserreichs in Baden und Württemberg". Schwäbische Heimat 57, n.º 3 (11 de outubro de 2022): 351–52. http://dx.doi.org/10.53458/sh.v57i3.4112.

Texto completo da fonte
Resumo:
Gert Kähler (Hrsg.): Villen und Landhäuser des Kaiserreichs in Baden und Württemberg. Mit Fotos von Erhard Hehl. Deutsche Verlagsanstalt München 2006. 272 Seiten mit über 300 Farbfotografien, historischen Fotos, Plänen und Skizzen. € 49,90. ISBN 3-421-05895-4
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
35

Schweizer, Günther, e Wilhelm G. Neusel. "Rezension von: Neusel, Wilhelm G. (Hrsg.), Kleine Burgen, große Villen". Schwäbische Heimat 62, n.º 3 (15 de junho de 2022): 381–82. http://dx.doi.org/10.53458/sh.v62i3.2978.

Texto completo da fonte
Resumo:
Kleine Burgen, große Villen – Tübinger Verbindungshäuser im Porträt. Herausgegeben von Wilhelm G. Neusel für den ArbeitsKreis Tübinger Verbindungen (AKTV). Tübingen: Selbstverlag des AKTV 2009. 276 Seiten mit zahlreichen, meist farbigen Abbildungen. Gebunden € 59,80. ISBN 978-3-924123-70-3
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
36

Colomina, Beatriz. "Interiören ur Privat och offentligt. Modern arkitektur som massmedium". Tidskrift för genusvetenskap 28, n.º 3 (14 de junho de 2022): 22–39. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v28i3.3868.

Texto completo da fonte
Resumo:
Vilken berättelse gömmer en interiör? Genom att analysera blickens betydelse, insida och utsida gör Beatriz Colomina en djupgående rumsanalys av Adolf Loos arkitektur. Hon ser hur Loos genom att lösa upp gränser attackerar kärnfamiljen, men också skapar nya genusordningar.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
37

Silkoset, Ragnhild. "Kunders deling av digitale adferdsdata". Magma 24, n.º 2 (1 de fevereiro de 2021): 65–74. http://dx.doi.org/10.23865/magma.v24.1271.

Texto completo da fonte
Resumo:
Ny teknologi kan potensielt endre maktforholdet for datadeling mellom bedrifter og kunder. Frem til nå har store, internasjonale konsern som Facebook, Amazon og Google gjennom sin teknologi utnyttet kundenes digitale adferdsdata uten at brukerne er bevisste på dette. Vi er nå inne i et skifte hvor ny teknologi gjør det mulig å endre dette maktforholdet. Et eksempel er utviklingen av blokkjedeteknologiens applikasjon i mobiltelefoner, smartklokker og andre digitale enheter. Blokkjedeteknologien gir fremtidens kunder mulighet for å få kontroll med hvilke data de vil verifisere og dele, uten at man gir fri tilgang til alle rådataene, og uten at man går via en tredjepartsaktør. Muligheten for trygg deling av digitale, objektive adferdsdata betinger imidlertid at kundene er villige til å dele denne informasjonen direkte med bedriftene. Formålet med denne studien er derfor å kartlegge fakt­orer som påvirker kundenes vilje til å dele digitale, objektive adferdsdata med bedrifter. Hovedfunnene fra en preliminær kvantitativ studie blant 196forsikringskunder viser at en sterk driver for datadeling er informasjonens sporbarhet. Kundene svarer at åpenhet rundt informasjonen (transparens) har en positiv, men svakere effekt på viljen til datadeling, mens bevaringen av opprinnelsen (originalitet) i dataene viser seg å ikke ha noen direkte effekt på viljen til å dele informasjon med forsikringsagentene. Av kompensasjonssystemer viser analysene at gavekort har en positiv effekt, mens kontantbetaling og rabatter ikke har noen effekt på viljen til å dele informasjon. Denne studien er et viktig første steg i å forstå hvordan ny teknologi i fremtiden kan endre måten bedrifter henter inn og behandler digitale objektive adferdsdata direkte fra kundene på.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
38

Aspøy, Arild. "Prosessen og viljen". Stat & Styring 26, n.º 04 (23 de novembro de 2016): 1. http://dx.doi.org/10.18261/issn0809-750x-2016-04-01.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
39

Busk-Jensen, Lise. "Viljen til magt". K&K - Kultur og Klasse 21, n.º 76 (8 de fevereiro de 1994): 173–82. http://dx.doi.org/10.7146/kok.v21i76.22141.

Texto completo da fonte
Resumo:
Birgitte Possing: Viljens styrke. Natalie Zahle. En biografi om dannelse, køn og magtfuldkommenhed, (2 bd), København 1992Bente Rosenbeck: Kroppens politik. Om køn, kultur og videnskab. København 1992
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
40

Trefz, Bernhard. "Villen in Backnang". Backnanger Jahrbuch 16 (22 de dezembro de 2023): 119–34. http://dx.doi.org/10.53458/bjb.v16i.9348.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
41

Lundgren, Eva. "Att uppenbara det dolda". Tidskrift för genusvetenskap 13, n.º 3 (22 de junho de 2022): 3–14. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v13i3.5029.

Texto completo da fonte
Resumo:
Får sammanhanget mellan metod och etik konsekvenser för vilken sorts kunskapsutveckling vi bedriver eller vill bedriva? Ja, svarar Eva Lundgren i denna metodteoretiska artikel. Allra tydligast avtecknar sig sammanhanget när det dolda könet uppenbaras både i "objektet" (materialet) och på "subjekts"-planet (forskaren).
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
42

Damon, Julien. "Villes, villes géantes, villes moyennes". Constructif N° 63, n.º 3 (27 de outubro de 2022): 17–24. http://dx.doi.org/10.3917/const.063.0017.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
43

Kaijser, Anna, e Anna Lundberg. "Is, träd och andra feministiska figurationer. Klimatforskning och den scenkonstnärliga sinnlighetens betydelse". Tidskrift för genusvetenskap 42, n.º 2-3 (1 de setembro de 2021): 5–26. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v42i2-3.2392.

Texto completo da fonte
Resumo:
Artikeln undersöker möjliga utbyten mellan klimatforskning och scenkonst. Genom en transversal dialog via feministiska figuratio- ner och med pjäserna Polarfararna och Nationalparken som klang- botten diskuterar forskarna hur forskning om klimatförändringar förmedlas och vilken kunskap som förkroppsligas i en vetenskaplig text eller skildras på scenen.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
44

Raffnsøe-Møller, Morten. "Gentagelsens metafysik – forklaret for børn". Slagmark - Tidsskrift for idéhistorie, n.º 21 (3 de fevereiro de 2018): 123–35. http://dx.doi.org/10.7146/sl.v0i21.103734.

Texto completo da fonte
Resumo:
Lars-Henrik Schmidt har efterhånden præsenteret os for et omfattende værk. Et værk, der på mange måder stadig søger sin form. Siden LHS udgav Viljen til orden i 1988 og Det sociale selv i 1990 er en selvstændig filosofisk position blevet stadig mere tydelig.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
45

Oravuo, Minna. "Myllyviljojen laatu yllätti positiivisesti". Kasvinsuojelulehti 55, n.º 4 (20 de dezembro de 2022): 21–26. http://dx.doi.org/10.54335/ksl.125603.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
46

Jensen, Hans Jørgen Lundager. "Den vilde tanke revisited". Slagmark - Tidsskrift for idéhistorie, n.º 25 (4 de fevereiro de 2018): 127–35. http://dx.doi.org/10.7146/sl.v0i25.103817.

Texto completo da fonte
Resumo:
Levi-Strauss' berømte Den vilde tanke fra 1962 udkom i dansk oversættelse på Gyldendals forlag i 1969. Den er nu genudgivet i samme forlags nye serie Moderne tænkere, med et forord af en af seriens redaktører, Frederik Stjernfelt.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
47

Holm, Ulla. "Behöver moralfilosofin feminister?" Tidskrift för genusvetenskap 11, n.º 3 (22 de junho de 2022): 16–30. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v11i3.5197.

Texto completo da fonte
Resumo:
Det feministiska projektet att beskriva kvinnors moraliska praxis, vilken inte kan tolkas inom ramen för traditionell moralteori, kan bidra till att ge studiet av praktisk kunskap en renässans i moralfilosofi. I utvecklandet av feministisk moralfilosofi kan de metoder för medvetandehöjning som tillämpats i kvinnorörelsens basgrupper stå modell, föreslår Ulla Holm i denna artikel.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
48

Gerver, Richard. "Ett manifest för förändring". Venue 3, n.º 2 (23 de setembro de 2014): 1–3. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.14311.

Texto completo da fonte
Resumo:
Vid den här tiden förra året fick jag en förfrågan från Bloomsbury förlag om jag var intresserad av att göra en uppdatering av min bok ”Creating Tomorrow’s Schools Today” (”Att skapa morgondagens skola idag”) och publicera en ny utgåva. Jag hade mina tvivel först, men sedan insåg jag vilken tidpunkt det handlade om.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
49

Bjerstedt, Sven. "Musikalitet som förmåga till närvaro, struktur och flöde: Ett centralt begrepp i skådespelares lärande". Pedagogisk forskning i Sverige 24, n.º 1 (19 de dezembro de 2018): 85–105. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.06.

Texto completo da fonte
Resumo:
Denna artikel undersöker vilken betydelse och potential som begreppet musikalitet kan ha för skådespelares lärprocesser. Studien riktar sig främst till lärare och forskare vid landets högre konstnärliga utbildningar. Betraktad som professionsforskning och som exempel på språkliga metaforers potential i konceptualiserings- och lärandeprocesser bör den emellertid kunna vara av intresse även för andra läsare. Det nämnda intermediala begreppslånet kan uppfattas som en metafor som är av central betydelse när konstnärer, pedagoger och andra talar om teater. En teaterhistorisk översikt pekar på rytm som en central aspekt av den innebörd som har tillskrivits begreppet musikalitet inom teatern. Analyser av två omfattande intervjustudier med konstnärer och pedagoger på teaterområdet pekar på att begreppet musikalitet framstår som central i intervjuernas perspektiv på kvalitet i skådespelarens arbete. Den bild som framtonar av musikalitetens innebörd på teaterns område är komplex. Förmågan att agera musikaliskt kan uppfattas som sammansatt av en rad förmågor som kompletterar varandra, här betecknade med nyckelorden närvaro, struktur och flöde. En lockande uppgift för framtida forskning är att undersöka vilken potential detta sätt att uppfatta innebörden av begreppet musikalitet kan ha på begreppets ursprungsområde, musiken.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
50

Wallin, Anna. "Att matematik-a". Pedagogisk forskning i Sverige 28, n.º 3 (20 de setembro de 2022): 123–41. http://dx.doi.org/10.15626/pfs28.03.06.

Texto completo da fonte
Resumo:
Den här artikeln avser att skapa kunskap om fenomenet, matematik i fritidshemmet. Sedan 2016 uttrycks explicit i nationella styrdokument att matematik ska vara en del av fritidshemmets utbildning. I studien undersöks hur matematik samskapas i fritidshemmets praktik i möte med materialiteter, mänskliga och ickemänskliga. Artikelns empiriska data består av deltagande observationer, producerad med barn och personal i två fritidshem i en medelstor kommun i Sverige. Den teoretiska ramen omfattar agentisk realism och ett kulturhistoriskt perspektiv på matematik, vilken inkluderar matematiska aktiviteter och inommatematiska värderingar. I analysen samläses empirisk data, tidigare forskning inom matematikdidaktik för yngre barn med agentisk realism och det kulturhistoriska perspektivet på matematik. Resultatet synliggör en variant av matematik som händelse i fritidshemmet, vilken här benämns matematik-a. Att matematik-a kan liknas med att lek-a, att skapa tillsammans och ”bli till” med materiellt-diskursiva praktiker. Att matematik-a handlar om att ”vara i” matematiska händelser utan att aktiviteten relaterar till specifika och uttalade kunskapskrav. Här möjliggörs för matematiska möten i olika sammanhang, upplevelser och skapanden tillsammans med material, mänskliga och icke mänskliga.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Você também pode estar interessado em listas de outros tipos de fontes sobre o assunto "Vilden":
Teses / dissertações Livros
Oferecemos descontos em todos os planos premium para autores cujas obras estão incluídas em seleções literárias temáticas. Contate-nos para obter um código promocional único!

Vá para a bibliografia