Bibliografias temáticas / Vilden

Índice

Artigos de revistas
Teses / dissertações
Livros
Capítulos de livros
Trabalhos de conferências
Relatórios de organizações

Literatura científica selecionada sobre o tema "Vilden"

Autor: Grafiati

Publicado: 29 de julho de 2024

Última modificação: 30 de julho de 2024

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos

Selecione um tipo de fonte:

Consulte a lista de atuais artigos, livros, teses, anais de congressos e outras fontes científicas relevantes para o tema "Vilden".

Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.

Artigos de revistas sobre o assunto "Vilden"

Åström, Gertrud. "Föräldraförsäkring och vårdnadsbidrag - om förhållandet mellan ideologi och verklighet". Tidskrift för genusvetenskap 11, n.º 2 (22 de junho de 2022): 37–48. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v11i2.5221.

Texto completo da fonte

Resumo:

Vilken ideologi ligger bakom utformningen av föräldraförsäkring respektive vårdnadsbidrag? Vad säger oss de könsneutrala reformernas könsspecifika resultat om den polititska viljan till jämställdhet? Gertrud Aström söker svaren i denna artikel.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Kuczynski, Anna-Liisa. "Värderingar i fokus". Budkavlen 88 (1 de junho de 2023): 85–103. http://dx.doi.org/10.37447/bk.130175.

Texto completo da fonte

Resumo:

Frågan om att förstå aktualiseras ofta i samband med något förståelseproblem, att man möter något främmande som man inte kan förstå. Vad innebär det egentligen att man säger sig förstå eller inte förstå något eller någon människas handling? För att kunna besvara frågan krävs flera preciseringar: ur vilken synvinkel, i vilket sammanhang, i relation till vad osv. Därutöver kan man fråga sig om den förståelse som man själv har är rätt och vems tolkning om det rätta i så fall är den som gäller och under vilka omständigheter. Att förstå är inte en enkel uppgift. Nyckeln till mellanmänsklig förståelse ligger i egenskapen och viljan att komma varandra till mötes, för att lära känna varandra och acceptera att man har olika förutsättningar för tal och handling. Olika slags förståelseproblem kan uppstå mellan två parter när som helst, men sannolikt är att sådana oftare uppstår i familjer, där makarna inte har samma kulturella bakgrund. Mitt syfte är att fokusera på de olika värderingar som sådana makar i sina vardagssituationer kan styras av och hur de uppnår förståelse för varandras handlingar.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Östling, Per-Anders. "Rättegångar mot botare i Norrland och Svealand under 1600-talet". Budkavlen 89 (22 de maio de 2023): 64–85. http://dx.doi.org/10.37447/bk.130089.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna undersökning är att studera ett tjugotal rättegångar från 1600-talet mot magiska specialister. Fokus kommer att läggas vid botarnas kunskaper om magi, vilka de var, skälen till att de blev anklagade, vilka det var som anklagade dem, hur de ställde diagnos, vad det var som troddes ha orsakat sjukdomarna och varifrån botarna fick sin kunskap samt rättsliga påföljder. Ämnet ger oss insikt i vilken grad de folkliga trosföreställningarna och inställningarna gentemot botarna skilde sig från de elitistiska, alltså lärda trosföreställningar och attityder som omfattades av kyrkan och statsmakten, i vilken grad statsmaktens ambition att motverka folklig magi och botare omsattes i praktiken och i vilken grad denna uppfattning fick genomslag bland folket, samt botarnas roll och funktion i samhället och på vilket sätt botarna medverkade i ett "magiskt system". Undersökningen kommer också att kasta ljus över ritualernas och magins betydelse, funktion och vad som troddes göra magin operativ.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Hultman, Glenn. "Transformation, interaktion eller kunskapskonkurrens – Forskningsanvändning i praktiken". Venue 4, n.º 2 (8 de junho de 2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15416.

Texto completo da fonte

Resumo:

Användningen av forskningsresultat har aktualiserats inom ett delprojekt inom SKOLFORSK. I projektet spåras det som faktiskt sker i kommuner och skolor i dag där mycket av arbetet har bäring på hur forskningen kan användas för att utveckla skolan. Fokus ligger på dynamiken mellan forskning och skolor och vilken typ av forskning som är användbar och på vilket sätt den realiseras och används av lärare i deras arbete.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Rosén, Maria. "Hur diskrimineringslagstiftning blir till en lösning för skolan". Pedagogisk forskning i Sverige 28, n.º 4 (8 de fevereiro de 2023): 89–116. http://dx.doi.org/10.15626/pfs28.04.04.

Texto completo da fonte

Resumo:

Begrepp som diskriminering och kränkande behandling har under 2000-talet fått alltmer framskjutna positioner inom skolan, vilket kan förstås som en följd av barn- och elevskyddslagens (BeL) införande 2006, i vilken dessa företeelser förbjöds. I den här artikeln förstås BeL som del av en större förskjutning mot en juridifiering av skolan, med ökat fokus på individuella rättigheter som kan utkrävas genom juridiska processer. Trots att BeL påtagligt förändrat villkoren för skolan på flera sätt har lite uppmärksamhet riktats mot hur diskrimineringslagstiftning konstrueras som en lösning för skolan, vilket artikeln syftar till att undersöka. Med utgångspunkt i kritisk policyanalys och ansatsen ”What´s the problem represented to be?" (WPR), analyseras problemrepresentationer i en kedja av policytexter från 2002-2006. Resultatet visar att diskrimineringslagstiftning möjliggjordes som en lösning för skolan genom en aktiv politisk praktik i vilken Sverige använde EU för att skapa ny lagstiftning för skolan, och där EU-direktiv om diskriminering gavs inflytande över skolan. I förskjutningsprocessen fick skolan ett demokratiuppdrag på rättssäker liberaldemokratisk (diskriminering-) grund, i harmoni med övrig EG-rättslig diskrimineringslagstiftning. Ett juridifierat demokratiuppdrag med kampen mot diskriminering som centralt, där skolan ska demokratiseras genom juridifiering. Härigenom sammanvävdes en nationell policyutveckling mot en juridifiering av skolan med nationell och internationell utbredning av diskrimineringslagstiftning som bas i den liberala demokratin.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Lago, Lina, e Maria Simonsson. "Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan". Venue 4, n.º 3 (11 de setembro de 2015): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15418.

Texto completo da fonte

Resumo:

Vilken kunskap finns tillgänglig för att underlätta skolans arbete med barns övergångar och vilket fokus har denna information? Vi har analyserat Skolverkets stödmaterial om övergångar för att se vilka riktlinjer som verksamheterna har att förhålla sig till. Kontinuitet framstår som önskvärt och råden handlar i hög utsträckning om hur skolan och förskolan ska arbeta med att skapa rutiner för detta, men också om vad det är för typ av information som ska överlämnas.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Kant, Immanuel. "Idé til en almen historie med verdensborgerlig hensigt". Slagmark - Tidsskrift for idéhistorie, n.º 17 (1 de fevereiro de 2018): 99–110. http://dx.doi.org/10.7146/sl.v0i17.103634.

Texto completo da fonte

Resumo:

Uanset hvilket begreb man i metafysisk øjemed måtte gøre sig om viljens frihed, så er dog denne viljes fremtrædelser, de menneskelige handlinger, lige så vel som enhver anden tildragelse i naturen, bestemt gennem almene naturlove.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Andersson, Nicklas, Denise Eriksson e Maritha Johansson. "Analytisk och strukturerad eller kreativ och nyskapande? – en komparativ undersökning av två läroböcker". Forskning om undervisning och lärande 10, n.º 2 (26 de outubro de 2022): 5–25. http://dx.doi.org/10.61998/forskul.v10i2.18982.

Texto completo da fonte

Resumo:

Genom en komparativ analys av två läroböcker i svenska för högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program undersöks likheter och skillnader avseende litteratursyn och förväntningar på böckernas mottagare. I artikeln diskuteras på vilket sätt den litteratursyn som präglar respektive bok kan relateras till textval och uppgifter, på vilket sätt detta skiljer sig mellan de två böckerna och vad det får för konsekvenser för litteraturundervisningen. I analysen används begreppen modelläsare och litterär kompentens. Undersökningen visar att även om den grundläggande litteratursynen i de två böckerna delvis är densamma skiljer sig modelläsaren åt så till vida att i läroboken för högskoleförberedande program förväntas denna vara analytisk och strukturerad, medan modelläsaren i boken för yrkesförberedande program är kreativ och nyskapande. Det finns skilda förväntningar på vilken litterär kompetens modelläsaren besitter, men också på vilken kompetens som ska utvecklas, vilket riskerar att missgynna elever ur båda kategorier. ENGLISH: Analytical and structured or creative and innovative? A comparison of two textbooks focusing model readers and literary competence This study investigates two textbooks, one for general and one for vocational programmes, for the subject Swedish in upper secondary school, and analyses differences and similarities regarding what is expected from their readers. Through a comparison of corpuses and tasks, the study investigates model readers and literary competence. Even though the purpose of reading literary texts is described in similar ways in both books, the model reader of the textbook for general education is expected to be analytical and structured, while the model reader of the book for vocational education is creative and innovative. There is a difference in the literary competence expected of the model reader, but also in which competence the students are ment to develop. There is a risk that students of both groups miss out on important parts of literature education. Keywords: Textbooks, Model readers, Literary competence, Literature education

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Andersson, Susanne. "Perspektivskifte som abduktiv metod för att reda ut frustrationer". Pedagogisk forskning i Sverige 27, n.º 4 (9 de janeiro de 2023): 144–56. http://dx.doi.org/10.15626/pfs27.04.08.

Texto completo da fonte

Resumo:

Abduktion beskriver Peirce som en process som uppstår då forskaren möter något som förbryllar i ett empiriskt material och som efter viss tankemöda bidrar till att nya idéer uppkommer som går att undersöka vidare. Trots Peirces omfattande publikationer som behandlar denna process är han ytterst sparsam kring att ge metodologiska råd hur förflyttningen från något som förbryllar till nya insikter går till. Peirces begrepp habituation kan ge en viss vägledning, vilket enligt Peirce avser att forskaren behöver ha en beredskap att tänka på nya sätt, det vill säga en förmåga att ständigt lära för att kunna utveckla nya tankemönster där inspiration kan erhållas från en variation av material och personer. I denna artikel presenteras perspektivskifte som en metod vilken kan hjälpa forskaren med förflyttningen från begränsande till nya tankemönster. Metoden innebär initialt att forskaren stannar upp vid utsagorna och reflekterar över det egna perspektivet, egentligen de egna tankemönstren formade utav tidigare erfarenheter. Den egna förståelsen ställs sedan i förhållande till det perspektiv från vilket intervjupersonen talar, vilket även det är format utav tidigare erfarenheter. Tillämpandet av metoden illusteraras utifrån ett etnografiskt intervjumaterial med äldre manliga närpoliser som berättar om den nya organisatoriska praktik som uppstod i och med närpolisreformen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Dziedzic, Dominik. "När begäret går överstyr:". lambda nordica 26, n.º 4-1 (1 de março de 2022): 125–49. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v26.766.

Texto completo da fonte

Resumo:

I denna artikel prövas en läsning av Viktor Rydbergs Singoalla ur ett skevperspektiv. Fokus sätts på barnkonstruktionen i texten. Singoalla presenteras som en hybrid- roman med skräckromantiska inslag, vilket påverkar hur karaktären Sorgbarn, sonen till huvudprotagonisterna Singoalla och Erland, konstrueras. Genom att det skräckromantiska lyfts fram diskuteras Sorgbarn som en skev gestalt som avviker från den idealistiska norm utifrån vilken barnframställningen i Rydbergs litterära produktion annars konstrueras. Med Sorgbarns skevhet avses att han, till skillnad från de idealiserade barngestalterna i Rydbergs övriga författarskap, förmedlar och genererar begär som inte låter sig harmoniskt integreras i hand- lingen. Gossens skevhet diskuteras i relation till det kusliga, det monstruösa och queera begär. Sorgbarns blotta närvaro i sin far Erlands slott leder till ett förfall av Erlands psyke, vilket i denna artikel diskuteras genom Freuds husmetafor. Romanen läses som en text som handlar om att förlora kontrollen över begär, förmedlade och genererade genom pojkkroppen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Mais fontes

Teses / dissertações sobre o assunto "Vilden"

Johansson, Rolf, e Stefan Torstensson. "Bilden av vilden och vilden på bilden - analys av bilden av den nordamerikanske indianen i svenska historieläromedel". Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4536.

Texto completo da fonte

Resumo:

I uppsatsen analyseras bilder föreställandes nordamerikansk ursprungsbefolkning i ett antal läroböcker för historia på högstadiet och gymnasiernas A och B-kurser. Syftet är att se om bilderna förmedlar stereotyper och i så fall hur texten hanterar detta.

Uppsatsen resultat blir att stereotyper är vanligt förekommande och hanteras mycket illa om överhuvudtaget. Uppsatsen slutsats blir att bilderna mest finns med som prydnad till texten.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Nilsson, Martin. "Den civiliserade vilden i den moderna världen". Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3486.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna uppsats handlar om framväxten av det moderna samhället och vad som karakteriserar det moderna. Jag menar i uppsatsen att det moderna samhället växte fram ur civiliseringsprocessen, vilken jag kommer att historiskt och ur andra perspektiv beskriva i enlighet med mina teorier, vilka är i sin tur påverkade av framför allt Bauman och Elias. Jag vill visa konsekvenserna av vad det moderna samhället erbjuder och kommer att visa hur moralen förskjuts i takt med ett alltmer rationellt samhälle. Det moderna förutsätter ett hämmande av det naturliga i människan men detta hämmande osynliggör egentligen bara det naturliga och därför är överföringen från att vara ”naturlig” till att vara ”kulturell” en svår, om inte omöjlig process. Jag vill även visa på hur tidigare traditionella värderingar byts ut mot ett ”friare” liv som i sin tur kan leda till att inga värderingar överhuvudtaget gör sig gällande, i alla fall inte ur en moralisk synvinkel. Detta exemplifierar jag med hjälp av Baumans, enligt min mening, klockrena analys av förintelsen. Jag ger även andra exempel på följder av det moderna samhället kan medföra, t.ex. en existentiell tomhet som grundar sig i att de valmöjligheter vi erbjuds inte är meningsfulla. Analysen av det moderna samhället kan verka dunkel men den slutar självfallet inte i denna uppsats och det finns självfallet upplyftande aspekter av det moderna. Dessa har jag dock inte gett mycket utrymme men jag hoppas, trots det, på trevlig läsning.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Blomquist, Susanne. "Den ömma vilden : -En studie av pedagogens syn på den fysiska kontakten mellan barnen i den vilda leken i förskolan". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36834.

Texto completo da fonte

Resumo:

The Purpose of this study is to contribute knowledge on and to make the preschool teachers views visible about physical contact between children in wild play in the preschool. I decide to use interview of preschool teachers in a group setting as a mean to investigate this. The group interview is a non-structured interview with open questions where the preschool teachers only received guidance with pre made questions when needed. The result shows what kind of view the preschool teachers have on physical contact and they share concreate examples on how they work in situations like these. By reading this study I hope to contribute better knowledge of the physical contract between children and that the study generates futher reflections on one´s attitude in the matter.
I denna studie är syftet att synliggöra och skapa kunskap om pedagogernas syn på den fysiska kontakten mellan barnen i den vilda leken på förskolan. Jag valde att göra en gruppintervju av pedagoger för att kunna undersöka detta. Gruppintervjun är en ostrukturerad intervju med öppna frågor där pedagogerna bara blev vägledda med färdiga frågor när det behövdes. Det framskrivna resultatet visar vad för sorts syn pedagogerna har på den kroppsliga kontakten och med konkreta exempel visar pedagogena hur de arbetar. Genom att läsa denna studie hoppas jag bidra med bättre kunskap om den fysiska kontakten mellan barnen och att studien skapar vidare reflektioner kring hur man som pedagog ställer sig till frågan.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Sjöstrand, Hanna, e Annelie Abramsson. "Slagen man : – Vilket stöd och vilken hjälp finns att tillgå?" Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11155.

Texto completo da fonte

Resumo:

Fenomenet män som är utsatta för partnervåld har hittills inte ägnats någon större

uppmärksamhet varken i det sociala arbetet, i akademiska kretsar eller i media.

Studien syftar till att undersöka vilken hjälp och vilket stöd män som är utsatta för

partnervåld – både i olikkönade och samkönade relationer – kan erbjudas av några av

samhällets hjälpinstanser. I studien deltog representanter från polis, akutsjukvård,

socialtjänst, mansjour, brottsofferjour och RFSL:s brottsofferjour, vilka valts ut

genom ett strategiskt urval. Studien genomfördes enligt delphimetoden vilket

medförde att informanterna startade en diskussion och ett kunskapsutbyte med

varandra. Studien visar att det endast är informanten från RFSL:s brottsofferjour som

frekvent möter män som är utsatta för partnervåld i sitt arbete. Skuld, skam och tabu

lyfts av informanterna fram som tänkbara faktorer till att misshandlade män inte söker

hjälp. Majoriteten av informanterna anser att det inte finns tillräcklig hjälp att tillgå

för män som utsätts för våld i nära relationer och studien visar att de alla hänvisar

dessa män vidare till andra hjälpinstanser. Ingen av informanterna ålägger heller den

egna verksamheten det yttersta ansvaret för att hjälpa och stötta de utsatta männen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Augustinsson, Malin, e Johanna Fagerholm. "Vilken läromiljö och vilket arbetssätt passar barn med ADHD/DAMP?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36437.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna rapport är att undersöka hur man arbetar i skolan med barn som har diagnosen ADHD/DAMP. Vi har valt att dela upp undersökningen utifrån tre olika perspektiv. Dessa perspektiv är läromiljö, arbetsmiljö och föräldrasamverkan. Undersökningen i vår rapport är gjord genom intervjuer med pedagoger och specialpedagoger samt en vuxen kvinna med diagnosen ADHD. Vi har genom våra intervjuer fått svar på hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD/DAMP. De intervjuade pedagogerna är fyra till antalet och vi kan därför inte dra några generella slutsatser om hur skolor arbetar med barn som har ADHD/DAMP, men trots detta kan vi se många likheter i det pedagogerna berättade under intervjuerna. Resultatet av intervjuerna visar att alla pedagoger hade samma uppfattning om hur man arbetar med dessa barn men många olika tips på hur man ska lägga upp undervisningen. De flesta pedagoger som vi intervjuade önskade att de hade mera resurser så att de kunde lägga upp undervisningen i till exempel mindre grupper. Den vuxna kvinnan tyckte att det var viktigt att man uppmärksammar barnens behov på ett tidigt stadium så att de kan få den hjälp de behöver. Hon fick sin diagnos väldigt sent vilket medförde att hon gick miste om mycket kunskapsmässigt samt att självförtroendet blev sämre.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Frykestam, Johanna. "Utomhuspedagogik, till vilken nytta? : På vilket sätt använder sig lågstadielärare av utomhuspedagogik?" Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36536.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Bernström, Gabriella, e Leijonqvist Åsa Rosenqvist. "Civilsamhällets betydelse för ensamkommande unga : på vilket sätt, i vilken omfattning och hur viktigt?" Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8587.

Texto completo da fonte

Resumo:

The importance of civil society for unaccompanied young people - in what way, to what extent andhow important?The purpose of this study is to investigate the importance of civil society organizations and actorsfor unaccompanied young people who have a residence permit in Sweden through the New UpperSecondary School Act ( NGL) and are on their way to independence. When these young people turn18 and complete their upper secondary school studies they lose the security that our laws and rightsprovide a child in Sweden. Young people are losing the right to a trustee and the social services are nolonger responsible for the individual's housing and finances, reasons that are a great security for theseindividuals. These young people often lack a developed network that many Swedish young peoplehave.After school, there are requirements for a permanent job that must be followed in order to stay inSweden according to NGL, which comes with arranging housing and managing your finances. Thisfact is something that many of the actors in civil society have noticed and problematized.The study examines this by collecting material on how worried they are about the future, howimportant they state that civil society is for them, what degree of contact they have with organizationsand associations, and what efforts and what support they have received after they have filled 18 yearsfrom municipalities and from various actors in civil society.A quantitative questionnaire study was conducted, the results and analysis of which are based on 92questionnaire responses (59 completed questionnaires) of unaccompanied young people, of which 47have a residence permit through the new Upper Secondary School Act (NGL). The results of the studyshow that the importance of civil society organizations and actors is great, 83% of the respondentsstated that they were important to them. The study shows that as many as 63% of the respondents areworried about turning 18 and 90% are worried about the requirement for a permanent job afterschool.Our results and our analysis can show that the support of civil society is important for theseyoung people and can also be an important function for public activities to facilitate for these youngpeople now that many of them are graduating from upper secondary school in the spring of 2020.The corona epidemic that arose during the course of the study contributes to reinforcing theproblem with NGL's demands to be allowed to stay in Sweden with the fact that the unaccompaniednow have even more difficulty getting a job than they had before. This reinforces our issue andhighlights what civil society is problematizing as more acute than ever.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Bordagi, Julien. "De la ville décidée à la ville vécue : Émergence et croissances des petites villes indiennes". Thesis, Avignon, 2015. http://www.theses.fr/2015AVIG1145/document.

Texto completo da fonte

Resumo:

Cette thèse de géographie vient enrichir le corpus théorique des études urbaines à partir del‘étude de trois petites villes au Tamil Nadu. Trois approches des petites villes indiennes sontdéveloppées. Une approche politico-institutionnelle fournit le cadre de ce qui est nommé laville décidée, la ville telle qu‘elle est pensée par les aménageurs à toutes les échelles depuisles élus de quartiers jusqu‘aux politiques nationales d‘aménagement du territoire. La secondeapproche quantitative, relève de l‘analyse spatiale. Elle vise à décrire les dynamiqueséconomiques et démographiques des petites villes à l‘échelle de l‘Inde du Tamil Nadu. Uneanalyse multivariée est notamment développée pour classifier les districts en fonction de leurprofil. Cette classification s‘appuie sur la division des petites villes en trois types : cellessituées sur corridor, celles situées en périphérie de métropoles et celles non polarisées. Cetteclassification a permis de répartir les trois cas d‘études de terrain qui illustrent la diversité desdynamiques dans lesquelles les petites villes sont intégrées et en quoi ces dynamiquesinfluencent la ville perçue, c‘est-à-dire l‘espace de représentation des habitants. Aucroisement de cette ville perçue, de la ville décidée et de la ville matérielle se dessine uneville vécue dont l‘appréhension doit permettre la structuration de politiques publiquesefficaces
This thesis of Geography enriches the theoretical corpus of urban, from the study of threesmall towns in Tamil Nadu. Three approaches of the small Indian towns are developed. Àpolitical-institutional approach gives the framework of what is called the decided town; thetown as it is conceived by planners at all scales from the ward members to national policies.The second approach is quantitative; it aims to describe the economic and demographicdynamics of small towns across India. À multivariate analysis is developed to classifydistricts based on their profile. This analysis is coupled with a classification of small towns inthree types thanks to a GIS analysis: the ones located on major corridor of development, theones located in a metropolitan area and the last ones in unpolarized areas. The three casestudies fall into this classification and illustrate the diversity of dynamics in which areembedded the small towns. These dynamics affect the space of representation of theinhabitants which is named the perceived town. Àt the crossroads of the perceived town, thedecided town and the material town a living town is emerging which could structure moreefficient policies

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Mantziaras, Panos. "La ville-paysage : Rudolf Schwarz et la dissolution des villes". Paris 8, 2000. http://www.theses.fr/2000PA081786.

Texto completo da fonte

Resumo:

La recherche porte sur le phenomene actuel de la dissolution des villes, a travers l'etude du concept de la "ville-paysage" (stadtlandschaft) comme il a ete elabore par l'architecte allemand rudolf schwarz, au cours de la periode 1940-50. La question de depart est fondee sur des constats selon lesquels la ville centralisee (et les modes de vie qu'elle entraine) est en train de disparaitre devant une ville et une urbanite etendues. L'impossibilite actuelle de produire un plan unitaire de ville, qui emane de ces constats, conduit au questionnement sur les conditions historiques qui ont permis l'apparition de modeles de dissolution dans le xxe siecle tels que sotsgorod, broadacre city, etc. Le stadtlandschaft peut aussi etre classifie parmi ces modeles. Repris par rudolf schwarz pour ses projets en lorraine (1941-43) et a cologne (1947-51), il a ete davantage developpe et affine. La recherche l'aborde afin de construire une anatomie des phenomenes actuels. La these est que tout modele de dispersion manipule trois themes : la disponibilite de l'espace terrestre, les influences reciproques entre enjeux sociaux et territoriaux, et l'utilite et la fonction symbolique du reseau. La methode d'approche est fondee sur une mise en parallele des projets d'urbanisme de schwarz et de ses ecrits et dessins. Ses projets sont situes dans une lignee de developpement de l'urbanisme en allemagne, qui temoigne du graduel agrandissement des echelles et du processus de desenclavement de la ville. Les oeuvres ecrites sont analysees afin d'en distinguer les concepts fondamentaux qui apparaissent dans les projets : les quatre paysages, les centres alternants, la cite haute, premierdeuxieme-troisieme plans. Rudolf schwarz a recours a l'outil fondamental de la gestalt (configuration, structure fondamentale) mis en contraste avec la "forme" (apparence) de l'objet. Son objectif est de rendre la ville dispersee un lieu reconnaissable grace a sa configuration, patrie (heimat) d'un peuple enracine.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Hallberg, Peter. "Digital reproduktion av analogt inspelad låt : Går det att höra vilken låt som gjort på vilket sätt?" Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för elektronikkonstruktion, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33463.

Texto completo da fonte

Resumo:

I denna uppsats undersöks hur väl man med en enkel hemmastudio och dagens tekniskt välutvecklade digitala plugins kan återskapa soundet från en påkostad analog produktion. En nyinspelning, med den analoga versionen som referens, görs i en hemmastudio. Vilka likheter och skillnader kan lyssnaren identifiera och vilken låt är gjord på vilket sätt? En testgrupp bestående av 15 personer i varierad ålder, kön och musikalisk identitet fick lyssna på båda versionerna varpå de sedan dokumenterade sina intryck i en enkät. Det visade sig att de allra flesta kunde peka ut vilken produktion som gjorts på vilket sätt med motivationen att den analoga kändes bättre mixad och balanserad. Arbete visar att projektet i slutändan blev för stort för att ge några klara svar. Resultatet visar att jag personligen, med den kunskap jag besitter och inom den tidsram som tagits fram, inte fullt ut kan återskapa soundet. Dock insinuerar jag ändå att det kan vara möjligt. En annan låt, en annan producent och/eller längre tid på återskapandet är några exempel på faktorer som kanske skulle ledat till annat utfall. En mer specifik frågeställning med färre möjligheter till felsteg skulle med stor sannolikhet också förenklat arbetsprocessen och slutresultatet.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Mais fontes

Livros sobre o assunto "Vilden"

Lorenzoni, Patricia. Att färdas under dödens tecken: Frazer, imperiet och den försvinnande vilden. Göteborg: Glänta produktion, 2008.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Viitol, Livia. Eduard Vilde. Tallinn]: Tänapäev, 2012.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Lange, Karin. Villen in Gera. Arnstadt: RhinoVerlag, 1997.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Vilsaint, Féquière. Diksyonè kreyòl Vilsen. Temple Terrace, FL: Educa Vision, 1994.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Katja, Kaiser, Klink Thomas e Bayer-Stichler Barbara, eds. Vilten met kinderen. Zeist: Christofoor, 2009.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Vilsaint, Féquière. Diksyonè kreyòl Vilsen. 2^a ed. Temple Terrace, FL: Educa Vision, 1996.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Vilsaint, Féquière. Diksyonè kreyòl Vilsen. Coconut Creek, FL: Educa Vision, 1990.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Riis, Benedicte. Det vilde Amazonas. Herning: Dansk Sang, 2009.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Gjedsted, Rolf. Det vilde hjerte. [Copenhagen]: Gyldendal, 1994.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Hans Christian Andersen. De vilde svaner. [Koebenhavn]: Carlsen, Lindhardt og Ringhof Forlag, 2014.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Mais fontes

Capítulos de livros sobre o assunto "Vilden"

Hasselblatt, Cornelius. "Vilde, Eduard". In Kindlers Literatur Lexikon (KLL), 1. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05728-0_21568-1.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Kempter, Georg Friedrich. "Villen in Stuttgart". In Erlebte Architektur, 149–69. Herbolzheim: Centaurus Verlag & Media, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-86226-977-8_8.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Hertz, Alain. "Die Villen des Bellevue". In Der Graf der Graphen, 13–30. Wiesbaden: Vieweg+Teubner Verlag, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8348-8605-7_2.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Bulić, Davor, e Robert Matijašić. "Considerazioni sulle ville marittime dell’Istria meridionale". In Villae maritimae del Mediterraneo occidentale, 113–28. Rome: Publications de l’École française de Rome, 2024. http://dx.doi.org/10.4000/120wr.

Texto completo da fonte

Resumo:

Si analizzano i dati disponibili sulle ville marittime nell'Istria meridionale, che in termini quantitativi forniscono una base soddisfacente per la loro categorizzazione tipologica rispetto allo scopo dell'edificio, vale a dire la correlazione di pars rustica/fructuaria e pars urbana, ma anche per l'elaborazione delle tipologie di ville marittime secondo la planimetria, in parte condizionata dal loro contenuto, cioè dalla funzione. Esempi provenienti dall'Istria meridionale indicano anche che le ville marittime con contenuto residenziale predominante rappresentano spesso il centro del podere a cui appartengono anche edifici specializzati nella produzione di determinati prodotti, alcuni dei quali possono anche essere classificati come ville marittime.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Blodow, Renata, e Cornelius Hasselblatt. "Vilde, Eduard: Mahtra sõda". In Kindlers Literatur Lexikon (KLL), 1. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05728-0_21569-1.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Blodow, Renata, e Cornelius Hasselblatt. "Vilde, Eduard: Mäeküla piimamees". In Kindlers Literatur Lexikon (KLL), 1. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05728-0_21570-1.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Wild, Gerhard. "Villon, François". In Kindlers Literatur Lexikon (KLL), 1. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05728-0_18358-1.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Bettendorf, Gerhard. "Magnus, Villem". In Zur Geschichte der Endokrinologie und Reproduktionsmedizin, 363. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-79152-9_147.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Parris, David. "Villon, François". In Who's Who in Gay and Lesbian History, 464–65. 2^a ed. London: Routledge, 2020. http://dx.doi.org/10.4324/9781003070900-480.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

ANTONI, Jean-Philippe. "Éléments d’histoire". In Urbanisme et aménagement des villes, 5–62. ISTE Group, 2024. http://dx.doi.org/10.51926/iste.9151.ch1.

Texto completo da fonte

Resumo:

Ce chapitre est consacré à l’histoire de la ville et du développement urbain, des cités de l’Antiquité jusqu’aux métropoles du XXe siècle. Il étudie les principes de la ville classique et médiévale, la rupture de la révolution industrielle, les premières utopies urbaines et l’entrée des villes dans l’ère moderne des mobilités actuelles, qui implique de nouvelles réflexions sur l’urbanisme durable.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Trabalhos de conferências sobre o assunto "Vilden"

TESSE, Sarah. "Les « villes à la Descartes » sont-elles imputables à Descartes ?" In La Ville au pluriel. Fabula, 2007. http://dx.doi.org/10.58282/colloques.528.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Sabatto, Steeve. "L’interprétation de la trame urbaine par Idelfonso Cerdà à la ville industrielle barcelonaise : entre innovation et exégèse". In La Ville au pluriel. Fabula, 2022. http://dx.doi.org/10.58282/colloques.640.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Boulanger, Alison. "Paradoxes spatio-temporels dans la représentation littéraire de la grande ville". In La Ville au pluriel. Fabula, 2007. http://dx.doi.org/10.58282/colloques.513.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Gîrleanu, Simona. "La ville au pluriel. Présentation". In La Ville au pluriel. Fabula, 2007. http://dx.doi.org/10.58282/colloques.610.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Saldarriaga, Alejandro. "La musique dans la relation ville/campagne : Cartagena et son Palenque de San Basilio". In La Ville au pluriel. Fabula, 2007. http://dx.doi.org/10.58282/colloques.506.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Gîrleanu, Simona. "De La Coste, voyageur à Londres. Enjeux de la description urbaine". In La Ville au pluriel. Fabula, 2007. http://dx.doi.org/10.58282/colloques.656.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Prungnaud, Joëlle. "Écrire la ville : Londres et Paris au tournant du XIXe siècle". In La Ville au pluriel. Fabula, 2007. http://dx.doi.org/10.58282/colloques.515.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Damme, Stéphane Van. "Invisibles grandeurs : gouverner le passé et collectionner la ville du XVIIe au XIXe siècles (Londres, Paris, Lyon et Édimbourg)". In La Ville au pluriel. Fabula, 2007. http://dx.doi.org/10.58282/colloques.564.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Holm, Anders, e Åsa Åslund. "Ansvarstema: Särskilt om ansvarsmiljöansvar vid frivilligas och ideellas deltagande i räddningsinsatser i glesbygden". In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.614.

Texto completo da fonte

Resumo:

Ansvarstema: Särskilt om arbetsmiljöansvar vid frivilligas och ideellas deltagande i räddningsinsatser i glesbygden Anta att en räddningsledare finner att en person, vilken som helst, eller att en civil insatsperson, CIP, påbörjat en räddningsinsats i väntan på att räddningstjänsten ska anlända. Anta vidare att räddningsledaren i denna situation uppmanar personen eller CIPen att fortsätta den påbörjade insatsen.Den kort redogjorda situationen ovan är en faktiskt existerande situation runt om i landet, och öppnar upp för flera olika rättsligt relevanta frågor i samband med en räddningsinsats. En av dessa frågor avser vem som har arbetsmiljöansvaret i den uppkomna situationen.I den föreliggande studien fokuseras på ansvarsbegreppet som sådant, på de rättsliga reglerna om arbetsmiljöansvar och på de rättsliga förutsättningarna för arbetsmiljöansvar i de nya samverkansformer för räddningsinsatser, som inkluderar frivilliga och ideella aktörers deltagande. Fokus i studien är i den senare delen riktat mot vem som ansvarar för vilken del av arbetsmiljöansvaret, gentemot vem. Därvid diskuteras de påföljder som kan aktualiseras. Skadestånd, som redan har studerats i Några ansvarsfrågor avseende aktörer, i synnerhet frivilliga, som deltar i räddningsinsatser, utgör därvid en påföljd, men är det en påföljd som är relevant i arbetsmiljösammanhang?När frivilliga och ideella aktörer agerar i en räddningsinsats, innebär det en brytning mot både tidigare organisering av räddningsinsatser och tankar om organiseringen av räddningsinsatser. De nya samverkansformerna avseende räddningsinsatser utmanar rådande reglering. Detta gäller inte minst regleringen av ansvarsfrågor av vitt skilda slag. En fråga som därvid pockar på uppmärksamhet är, i vilken mån det förekommer rättsliga regleringar som i allt för hög grad begränsar möjligheterna till att utveckla de framväxande frivillighetsinitiativen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Cadet, Raulin L., Christophe Providence e Jean-Baptiste Anténord. "La Pénétration Bancaire et le Développement des Villes d’Haïti". In Sessions du CREGED à la 30e Conférence Annuelle de Haitian Studies Association. Editions Pédagie Nouvelle & Université Quisqueya, 2021. http://dx.doi.org/10.54226/uniq.ecodev.18793_c5.

Texto completo da fonte

Resumo:

Ce papier entend vérifier si le niveau de développement des villes aussi bien que la proximité de ces dernières entre elles sont liés au niveau de pénétration bancaire en Haïti. Notre travail s’appuie sur les tests de l’indice global et des indices locaux de Moran. Deux indicateurs de développement sont utilisés pour analyser le lien avec le taux de pénétration bancaire. Il s’agit du taux d’établissements de santé disposant de lits et de la couverture des villes en électricité. Les résultats révèlent que le taux de pénétration bancaire est élevé dans les villes dont les plus proches voisines ont un niveau de développement élevé. Ils révèlent aussi une poche de pénétration bancaire uniquement dans la zone métropolitaine de Port-au-Prince, suggérant l’existence d’un faible niveau de compétition entre les banques. Si la pénétration bancaire est importante, pouvant contribuer à rendre le crédit plus disponible, il est nécessaire de garantir un minimum de développement des villes afin d’y attirer les banques.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Relatórios de organizações sobre o assunto "Vilden"

Merk, Olaf, César Ducruet, Patrick Dubarle, Elvira Haezendonck e Michael Dooms. Compétitivité des villes portuaires. Organisation for Economic Co-Operation and Development (OECD), setembro de 2011. http://dx.doi.org/10.1787/5kg58xpjvvxt-fr.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Brown, C., E. Jackson, D. Harford, D. Bristow, D. Sandink, H. Dorries, M. Groulx, Z. Moghul, S. Guilbault e A. Bell. Villes et milieux urbains. Natural Resources Canada/CMSS/Information Management, 2021. http://dx.doi.org/10.4095/328393.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Clapp, Christa, Alexia Leseur, Oliver Sartor, Gregory Briner e Jan Corfee-Morlot. Villes et marchés du carbone. Organisation for Economic Co-Operation and Development (OECD), abril de 2011. http://dx.doi.org/10.1787/5kgdzv8kphnx-fr.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Stubbs, T., e R. Heinle. VILLE containment data report. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), março de 1995. http://dx.doi.org/10.2172/71653.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Dugas, J. Y. Le nom de lieu - signature des villes jumelées. Natural Resources Canada/ESS/Scientific and Technical Publishing Services, 1989. http://dx.doi.org/10.4095/298302.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Haikola, Simon, e Jonas Anshelm. Staten, marknaden och industripolitikens återupprättelse: Visioner om transportsystemets klimatomställning, 2006-2022. Linköping University Electronic Press, abril de 2023. http://dx.doi.org/10.3384/9789180750790.

Texto completo da fonte

Resumo:

Trots upprepade politiska utfästelser om att transportsystemet ska bli fossilfritt har dess omställning gått trögt. Det har länge funnits en påtaglig kontrast mellan visionerna för transportsystemets omställning och de faktiskt vidtagna åtgärderna. De dominerande förklaringarna till denna kontrast, liksom föreställningarna om vad som kan göras, har skiftat över tid och beroende på vilken regering som suttit vid makten. I grunden kretsar de emellertid alltid kring samma frågor: Hur väl rustat är det svenska planeringssystemet för att genomföra en fundamental omställning av transporterna? I vilken omfattning kräver transportsystemets omställning en mer djupgående förändring av samhället? Vilken roll bör stat och marknad ha i transportsystemets omställning? I denna bok skildrar vi hur den offentliga diskussionen om transportsystemet förändrats under de fyra olika regeringar som suttit vid makten mellan 2006-2022. Genom att följa formuleringen av politiska visioner i statliga utredningar och hur dessa visioner diskuterats i den offentliga debatten visar vi hur en period av utpräglat marknadsliberal politik utmanas av klimatkeynesianistiska idéer. Samtidigt har hela undersökningsperioden karakteriserats av betydande institutionella låsningar.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Merk, Olaf, e Claude Comtois. Compétitivité des villes portuaires: Le cas de Marseille-Fos - France. Organisation for Economic Co-Operation and Development (OECD), dezembro de 2012. http://dx.doi.org/10.1787/5k8x9b79bmlw-fr.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Myrenås, Elin. Utvärdering av ålyngelutsättning : en uppdatering av svenska väst- och sydkustområden. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.1qef0n15mq.

Texto completo da fonte

Resumo:

Som en av åtgärderna i den svenska ålförvaltningsplanen har ålyngel sedan 2009 köpts in från de sydvästra delarna av Europa, transporterats och släppts ut i svenska vatten (så kallade stödutsättningar). Förhoppningen är att på så sätt snabbt öka antalet lekmogen blankål som lämnar Sverige, som kan fortsätta sin vandring mot lekområdet i Sargassohavet. Alla importerade ålyngel som satts ut i Sverige sedan 2009 är märkta kemiskt med strontium vilket skapar en permanent strontiummärkning i ålarnas hörselstenar (otoliter) som gör det möjligt att skilja på utsatta ålar och naturliga rekryter. SLU, institutionen för akvatiska resurser, påbörjade en utvärdering av ålyngelutsättningar i svenska vatten under 2022, i vilken utsättningar av ål från svenska väst- och sydkusten ingick (Myrenås, 2022). Utvärderingen visade att strontiummärkta, utsatta, ålar främst återfanns i ett kustnära provfiske i området kring Orust och Tjörn. Under 2023 har ytterligare otolitkemiska analyser därför utförts på ål från detta område. Denna rapport innehåller en uppdatering av resultaten i Myrenås (2022) med ett större antal analyserade individer och ett jämnare stickprov per fiskeår (2013–2021). Resultaten visar att utsatta ålar har något högre kondition än naturliga rekryter och något högre tillväxthastighet i ung ålder, men skillnaderna är generellt små sett ur ett biologiskt perspektiv. Detta resultat är samstämmigt med tidigare analyser, som var baserade på ett mindre stickprov (Myrenås 2022). Då alla ålar är ålderslästa är det möjligt att följa fångsterna av respektive årskull utsatt ål på årsbasis efter utsättning. Främst är det utsatta ålar från utsättningsåren 2010 och 2011 som är representerade bland de återfångade, märkta ålarna medan det från senare utsättningar endast fångats ett fåtal individer eller inte några individer alls. Naturliga rekryter med beräknade ankomstår (d.v.s. beräknat antal år som hade passerat sedan glasålstadiet då de rekryterade naturligt till Sverige) fram till och med 2015 finns väl representerade i fisket medan senare ankomstår endast har ett fåtal representanter. Att de naturliga rekryterna är få de senaste åren kan förklaras av den generellt låga andelen rekryter till Europa, vilken ligger på historiskt låga nivåer. Utsättningarna i området kring Orust och Tjörn har varit i storleksordningen 300 000–400 000 ålar årligen sedan start 2010. Anledningen till att ålar från de senare utsättningarna inte återfångas i samma utsträckning som de tidigaste utsättningarna skulle kunna bero på naturlig predation, sjukdomar, och/eller klimatförändringar, men detta är enbart spekulation och den verkliga orsaken är oklar.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Castonguay, S. Québec ville fortifiée : patrimoine géologique et historique - guide d'excursion. Natural Resources Canada/ESS/Scientific and Technical Publishing Services, 2017. http://dx.doi.org/10.4095/299805.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Côté, P., A. Bolduc, E. Asselin, N. Morin, S. Careau, A. Pincivy e A. Achab. Québec ville fortifiée : patrimoine géologique et historique, guide d'excursion. Natural Resources Canada/CMSS/Information Management, 2005. http://dx.doi.org/10.4095/222697.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Oferecemos descontos em todos os planos premium para autores cujas obras estão incluídas em seleções literárias temáticas. Contate-nos para obter um código promocional único!