Bibliografias temáticas / STadv

Índice

  1. Artigos de revistas
  2. Teses / dissertações
  3. Livros
  4. Capítulos de livros
  5. Trabalhos de conferências
  6. Relatórios de organizações

Literatura científica selecionada sobre o tema "STadv"

Autor: Grafiati
Publicado: 25 de julho de 2024
Última modificação: 31 de julho de 2024

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos

Selecione um tipo de fonte:

Consulte a lista de atuais artigos, livros, teses, anais de congressos e outras fontes científicas relevantes para o tema "STadv".

Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.

Artigos de revistas sobre o assunto "STadv"

1

Suripah, Suripah. "KOMPARASI KEEFEKTIFAN MODEL PEMBELAJARAN KOOPERATIF TIPE STUDENT TEAMS ACHIEVEMENT DIVISIONS (STAD) DAN TIPE THINK-PAIR-SHARE (TPS) PADA SISWA SMP". Jurnal Pengajaran Matematika dan Ilmu Pengetahuan Alam 20, n.º 2 (22 de outubro de 2015): 125–32. http://dx.doi.org/10.18269/jpmipa.v20i2.36233.

Texto completo da fonte
Resumo:
ABSTRAKPenelitian ini bertujuan untuk memperoleh bukti empiris tentang keefektifan model pembelajaran kooperatif tipe STAD dan TPS ditinjau dari aspek prestasi dan minat siswa SMP terhadap matematika. Penelitian ini adalah penelitian kuasi eksperimen dengan desain completely randomized factorial design. Sampel penelitian adalah siswa kelas VII dari dua sekolah yang ada di Kabupaten Kebumen. Instrumen penelitian terdiri atas tes dan angket minat yang berisi soal-soal uraian dan item pernyataan untuk mengetahui keefektifan model pembelajaran ditinjau dari aspek prestasi dan minat belajar siswa. Hasil penelitian menunjukkan bahwa terdapat perbedaan prestasi yang signifikan untuk kelas STADA (p= 0,046), STADB (p= 0,000), TPSA (p= 0,000), dan TPSA (p= 0,042). Pada aspek minat, kelas STAD dan TPS juga berbeda signifikan (p=0,001, ). Hasil analisis Multivariat menunjukkan bahwa terdapat interaksi antara model pembelajaran dengan jenis sekolah (p=0,001 ). Dapat disimpulkan bahwa model pembelajaran kooperatif tipe STAD dan tipe TPS efektif ditinjau dari aspek prestasi maupun minat siswa terhadap matematika. ABSTRACTThis study aimed to get empirical evidence about the effectiveness of STAD and TPS cooperative learning on junior high school students’ achievement and interest in mathematics. This study was a quasi-experimental research design with completely randomized factorial design. Sample were seventh grade students from two schools in Kebumen. The research instruments consisted of tests and interest questionnaire which contains questions and statement to determine the effectiveness of the learning model on students’ achievement and interest. The results showed that there was significant difference in achievement for STADA class (p = 0.046), STADB (p = 0.000), TPSA (p = 0.000), and TPSA (p = 0.042). In terms of interest, STAD and TPS significantly differed (p = 0.001, p 0.005). Multivariate analysis results show that there was interaction between learning model with the type of school (p = 0.001, p 0.005). It can be concluded that STAD and TPS cooperative learning were effective from the aspect of students' achievement and interest in mathematics.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Suripah, Mrs. "TIPE STUDENT TEAMS ACHIEVEMENT DIVISIONS (STAD) DAN TIPE THINK-PAIR-SHARE (TPS) PADA SISWA SMP". Jurnal Pengajaran Matematika dan Ilmu Pengetahuan Alam 6, n.º 1 (21 de setembro de 2015): 125. http://dx.doi.org/10.18269/jpmipa.v20i2.575.

Texto completo da fonte
Resumo:
This study aimed to get empirical evidence about the effectiveness of STAD and TPS cooperative learning on junior high school students’ achievement and interest in mathematics. This study was a quasi- experimental research design with completely randomized factorial design. Sample were seventh grade students from two schools in Kebumen. The research instruments consisted of tests and interest questionnaire which contains questions and statement to determine the effectiveness of the learning model on students’ achievement and interest. The results showed that there was significant difference in achievement for STADA class (p = 0.046), STADB (p = 0.000), TPSA (p = 0.000), and TPSA (p = 0.042). In terms of interest, STAD and TPS significantly differed (p = 0.001, p <0.005). Multivariate analysis results show that there was interaction between learning model with the type of school (p = 0.001, p <0.005). It can be concluded that STAD and TPS cooperative learning were effective from the aspect of students' achievement and interest in mathematics. Keywords: achievements, cooperative learning, interest in learning mathematics, STAD, TPSABSTRAK Penelitian ini bertujuan untuk memperoleh bukti empiris tentang keefektifan model pembelajaran kooperatif tipe STAD dan TPS ditinjau dari aspek prestasi dan minat siswa SMP terhadap matematika. Penelitian ini adalah penelitian kuasi eksperimen dengan desain completely randomized factorial design. Sampel penelitian adalah siswa kelas VII dari dua sekolah yang ada di Kabupaten Kebumen. Instrumen penelitian terdiri atas tes dan angket minat yang berisi soal-soal uraian dan item pernyataan untuk mengetahui keefektifan model pembelajaran ditinjau dari aspek prestasi dan minat belajar siswa. Hasil penelitian menunjukkan bahwa terdapat perbedaan prestasi yang signifikan untuk kelas STADA (p= 0,046), STADB (p= 0,000), TPSA (p= 0,000), dan TPSA (p= 0,042). Pada aspek minat, kelas STAD dan TPS juga berbeda signifikan (p=0,001,). Hasil analisis Multivariat menunjukkan bahwa terdapat interaksi antara model pembelajaran dengan jenis sekolah (p=0,001). Dapat disimpulkan bahwa model pembelajaran kooperatif tipe STAD dan tipe TPS efektif ditinjau dari aspek prestasi maupun minat siswa terhadap matematika. Kata kunci: pembelajaran kooperatif, STAD, TPS, prestasi, dan minat belajar matematika.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Hidayah, Muhammad Zulham. "UPAYA MENINGKATKAN HASIL BELAJAR PENDIDIKAN AGAMA ISLAM PADA MATERI POKOK INFAK HARTA DILUAR ZAKAT MELALUI MODEL PEMBELAJARAN KOOPERATIF TIPE STAD". Jurnal Teknologi Pendidikan (JTP) 11, n.º 1 (2 de novembro de 2018): 1. http://dx.doi.org/10.24114/jtp.v11i1.11191.

Texto completo da fonte
Resumo:
Abstrak: Penelitian ini bertujuan untuk mengetahui peningkatan hasil belajar pendidikan agama islam pada materi pokok infak harta diluar zakat pembahasan Sedekah, Hibah, dan Hadiah di kelas VIII SMP AL-Hidayah Medan dengan menerapkan model pembelajaran Kooperatif Tipe STAD. Penelitian ini merupakan penelitian tindakan kelas yang dilaksanakan dalam 2 siklus yang meliputi kegiatan perencanaan, pelaksanaan, observasi dan refleksi. Sedangkan untuk mengetahui kemampuan siswa, peneliti menggunakan tes hasil belajar siswa secara individu.Yang menjadi subjek dalam penelitian ini adalah siswa kelas VIII SMP AL-Hidayah Medan yang berjumlah 39 siswa yang terdiri dari 23 siswa laki – laki dan 16 siswa perempuan. Sebelum pemberian tindakan, persentase ketuntasan klasikal siswa dilihat dari pree test diperoleh sebesar 25,64 % (10 siswa). Setelah pemberian tindakan dengan menggunkan model pembelajaran Kooperatif tipe STADl. Tes hasil siswa pada siklus I memperoleh persentase klasikalnya sebesar 53,84 % (21 Siswa). Sedangkan setelah dilakukan perbaikan dari siklus I ke siklus II maka nilai persentase ketuntasan klasikalnya meningkat sebesar 87,17 % (34 siswa). Jadi peningkatan nya mencapai 33.33 % dari siklus I ke siklus II. Dari hasil penelitian tindakan kelas ini, maka peneliti menyimpulkan bahwa adanya peningkatan hasil belajar pendidikan agama islam dan merekomendasikan pada pelaksana pembelajaran untuk mengerjakan materi dengan mengembangkan model pembelajaran Kooperatif Tipe STAD Kata Kunci: Pendidikan Agama Islam, Belajar, Model Pembelajaran, Kooperatif tipe STAD Abstract: This study aims to determine the increase in the results of learning Islamic religious education in the subject matter of infaq assets outside the almsgiving discussion of Alms, Grants, and Gifts in class VIII of Medan AL-Hidayah Middle School by applying the Cooperative Type STAD learning model. This research is a classroom action research conducted in 2 cycles which includes planning, implementing, observing and reflecting activities. Whereas to find out the ability of students, researchers use individual student learning outcomes tests. The subjects in this study were the eighth grade students of Medan AL-Hidayah Middle School, amounting to 39 students consisting of 23 male students and 16 female students. Before giving action, the percentage of students' classical completeness seen from the pree test was obtained at 25.64% (10 students). After giving action by using the STADl type cooperative learning model. Student test results in cycle I get a classic percentage of 53.84% (21 students). Whereas after the improvement from cycle I to cycle II, the percentage of classical completeness was increased by 87.17% (34 students). So the increase reached 33.33% from cycle I to cycle II. From the results of this class action research, the researchers concluded that there was an increase in the results of learning Islamic religious education and recommending the implementers of learning to work on the material by developing a Cooperative Type STAD learning model Keywords: Islamic Education, Learning, Learning Models, Cooperative type STAD
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Yang, Yanmei, Zhong Shi, Rui Bai e Wangxiong Hu. "Heterogeneity of MSI-H gastric cancer identifies a subtype with worse survival". Journal of Medical Genetics 58, n.º 1 (13 de março de 2020): 12–19. http://dx.doi.org/10.1136/jmedgenet-2019-106609.

Texto completo da fonte
Resumo:
BackgroundMicrosatellite instability-high (MSI-H) tumour patients generally have a better prognosis than microsatellite-stable (MSS) ones due to the large number of non-synonymous mutations. However, an increasing number of studies have revealed that less than half of MSI-H patients gain survival benefits or symptom alleviation from immune checkpoint-blockade treatment. Thus, an in-depth inspection of heterogeneous MSI-H tumours is urgently required.MethodsHere, we used non-negative matrix factorisation (non-NMF)-based consensus clustering to define stomach adenocarcinoma (STAD) MSI-H subtypes in samples from The Cancer Genome Atlas and an Asian cohort, GSE62254.ResultsMSI-H STAD samples are basically clustered into two subgroups (MSI-H1 and MSI-H2). Further examination of the immune landscape showed that immune suppression factors were enriched in the MSI-H1 subgroup, which may be associated with the poor prognosis in this subgroup.ConclusionsOur results illustrate the genetic heterogeneity within MSI-H STADs, with important implications for cancer patient risk stratification, prognosis and treatment.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Rosnidah, Siti. "PENERAPAN MODEL COOPERATIVE LEARNING TIPE STUDENT TEAM ACHIEVMENT DIVISION (STAD) UNTUK MENINGKATKAN HASIL BELAJAR IPS MATERI KEANEKARAGAMAN SUKU BANGSA PADA SISWA KELAS VI SD NEGERI 3 LUENG PUTU". Jurnal Sosial Humaniora Sigli 2, n.º 1 (15 de janeiro de 2020): 20–30. http://dx.doi.org/10.47647/jsh.v2i1.134.

Texto completo da fonte
Resumo:
The purpose of this study was to describe the quality of social studies learning through the type of STADm in class VI students of SD Negeri 3 Lueng Putu. This classroom action research was carried out in two cycles. Each cycle consists of planning, implementation, observation, reflection. The research subjects were teachers, class VI students at SD Negeri 3 Lueng Putu. The technique of collecting data uses tests and non-tests. Data analysis used quantitative and qualitative descriptive analysis. The results of the study showed: (1) The skill of the first cycle teacher got a score of 19 good categories, and the second cycle of the score 30 was very good. (2) Activity of the first cycle students get a score of 17.14 enough categories, and the second cycle scores 25.32 in the good category. (3) The percentage of classical completeness in student learning outcomes in cycle 1 is 55%, and increases in cycle 2 to 91%. The conclusion of the study through the type of STAD can improve the quality of social studies learning including teacher skills, student activities, learning outcomes of SD Negeri 3 Lueng Putu. It is recommended that teachers apply STAD type cooperative learning so students can learn actively and independently Keywords: Cooperative Learning Student Team Achievement Division (Stad) Type, Learning Outcomes.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Mo, Pingfan, Siyuan Xie, Wen Cai, Jingjing Ruan, Qin Du, Jun Ye e Jianshan Mao. "N6-methyladenosine (m6A) RNA methylation signature as a predictor of stomach adenocarcinoma outcomes and its association with immune checkpoint molecules". Journal of International Medical Research 48, n.º 9 (setembro de 2020): 030006052095140. http://dx.doi.org/10.1177/0300060520951405.

Texto completo da fonte
Resumo:
Objective Although N6-methyladenosine (m6A) RNA methylation is the most common mRNA modification process, few studies have examined the role of m6A in stomach adenocarcinomas (STADs). Methods In this retrospective study, we analyzed 293 STAD samples from The Cancer Genome Atlas with complete clinicopathological feature profiles. The m6A methylation risk signature was derived from LASSO–Cox regression analyses with 15 m6A regulators. Statistical analysis was performed and figures were prepared using R software ( https://www.R-project.org/ ). Results The m6A signature was established as follows: risk score = FTO × 0.127 + YTHDF1 × 0.004 + KIAA1429 × 0.044 + YTHDC2 × 0.112 − RBM15 × 0.135 − ALKBH5 × 0.019 − YTHDF2 × 0.028, which was confirmed as an independent prognostic indicator to predict overall survival of patients with STAD. Risk scores and tumor grades were closely associated. Cell cycle, p53 signaling pathways, DNA mismatch repair, and RNA degradation were enriched in the low-risk subgroup. This subgroup showed significantly higher expression of immune checkpoint molecules including PD-1 (programmed death 1), PD-L1 (programmed death-ligand 1), and CTLA-4 (cytotoxic T-lymphocyte–associated antigen 4), suggesting that the signature may be a useful immunotherapy predictor. Conclusions We established an m6A methylation signature as an independent prognostic tool to predict overall survival, which may also be useful as an immunotherapy predictor.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Amankwah-Ayeh, Kwabena. "Traditional planning elements of pre-colonial African towns". New Contree 39 (29 de agosto de 1996): 17. http://dx.doi.org/10.4102/nc.v39i0.517.

Texto completo da fonte
Resumo:
Die konsentriese boustyl van prekoloniale Afrikastrukture (skuilings, woonplekke, plazas, gange, paaie of mure), asook die gemeenskaplike gebruik van fasiliteite in die prekoloniale stede, is in oorsprong eie aan Afrika. 'n Delikate balans tussen die beskikbare ruimte en die hoeveelheid mense wat dit bewoon, het aanleiding gegee tot ruimtelike intimiteit, asook 'n gevoel van kohesie, groepbeheer oor die nabyliggende omgewing sowel as die ruimte tussen die stede. Dit alles het bygedra tot die omgewingshandhawing van die stad. Hierdie artikel ondersoek die historiese grondslae van beplanningsprosedures ten grondslag van die vorm en struktuur (organies sowel as militêr) van tradisionele, pre-koloniale Afrikadorpe en -stede en hoe daarin geslaag is om 'n gesonde simbiose tussen stedelike en landelike omgewings te skep en te onderhou. Hierdie historiese insig gal eietydse stads- en streeksbeplanners in staat kan stel om in hulle beplanning van dorpe en stede tradisionele boustyle te kan verstaan en moontlik tot voortsetting van die tradisie kan implementeer.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Böhme, Marcel. "STADS". ACM Transactions on Software Engineering and Methodology 27, n.º 2 (19 de julho de 2018): 1–52. http://dx.doi.org/10.1145/3210309.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Douard, Hervé. "Insuffisance cardiaque : stade précoce – stade tardif". Archives des Maladies du Coeur et des Vaisseaux - Pratique 2004, n.º 134 (dezembro de 2004): 19–20. http://dx.doi.org/10.1016/s1261-694x(04)73464-1.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Bescherer, Peter. "„Stadt von rechts“ oder „Recht auf Stadt“?" PROKLA. Zeitschrift für kritische Sozialwissenschaft 49, n.º 194 (25 de março de 2019): 157–61. http://dx.doi.org/10.32387/prokla.v49i194.1772.

Texto completo da fonte
Resumo:
Der Beitrag beschäftigt sich mit der Bedeutung des Stadt-Land-Unterschied in der Analyse des politischen Rechtsrucks in Deutschland. Er widerspricht der Entgegensetzung kosmopolitischer urbaner und traditionalistischer ruraler Räume, hält aber an der Relevanz sozialräumlicher Unterschiede fest. Städtische Problemlagen wie die Wohnraumversorgung können demnach Ausgangspunkt einer „Stadt von rechts“ sein. Im zweiten Teil diskutiert der Text, welche Rolle städtische soziale Bewegungen in der Auseinandersetzung mit dem rechten Populismus spielen.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Mais fontes

Teses / dissertações sobre o assunto "STadv"

1

Anders, Eriksson, e Sandberg Ludvig. "I en förvandlad stad : En flerfallsstudie om Malmö stads syn på temporära aktiviteter". Thesis, Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42614.

Texto completo da fonte
Resumo:
Den här studien undersöker vilken roll temporära aktiviteter ges i Malmö stads stadsplaneringsprocess.Temporära aktiviteter är en term som omfattar en mängd olika aktiviteter i det offentliga rummen,men vår studie utgår från temporära aktiviteter som fysiskt förändrar och omgestaltar stadsrummet.Temporära aktiviteter och temporär användning har i takt med globaliseringen fått ett allt större utrymme ivästerländska städer, det kan därför ses som en motreaktion på en osäker framtid som präglas av växandeekonomiska, sociala och teknologiska förändringar. Tillämpningen av temporära aktiviteter är ett exempelpå att skapa mer flexibla och dynamiska platser för att ge städer mer livfulla stadsrum, det bidrar till ettdiversifierat och mer heterogent stadslandskap samt med ett förhöjt demokrativärde. Vår forskning baseras på en flerfallstudie av tre olika exempel på temporära aktiviteter som skiljer sig åtutifrån initiativtagarens intention och syfte med användningen. De tre exempel som presenteras i studien ärSteppe Side, Pig Barrier och Naturmolnet. Vi har i fallstudien genomfört två kvalitativa intervjuer gällandedessa exempel, samt genomfört en dokumentanalys för att tolka Malmö stads syn på temporära aktiviteter.Utifrån det empiriska materialet analyseras och diskuteras detta i förhållande till den teoretiska ingången. Studien visar att Malmö stad tillämpar en övergripande instrumentell syn på temporära aktiviteter, vilketinnebär att den ges en underordnad roll och endast fyller ett tomrum i väntan på att en mer gynnsamexploatering tar vid. Med en instrumentell syn på det temporära används det i marknadsföringssyfte och föratt bibehålla skenet av en urban tillväxt. Vad som går förlorat är de mervärden en temporär aktivitet medfördå syftet inte längre är för användarna, utan istället används som ett verktyg som riskerar att bidra till enökad gentrifiering. Vad vi också uppmärksammar i studien är att vi ser försök från Malmö stad till att gå moten mer flexibel och dynamisk planeringsprocess, men att de ännu inte är i det stadiet där det temporära kansamexistera med den långvariga planeringen. Avslutningsvis lyfter studien exempel på åtgärder som vi anserkan bidra till att nå till det stadie där det temporära lever i symbios med det permanenta.
This study examines the role of temporary activities in the City of Malmö’s urban planning process.Temporary activities are a term that encompasses a variety of activities in public spaces, but our study isbased on temporary activities that physically change and transform the urban space. Temporary activitiesand temporary use have, in step with globalization, gained increasing space in Western cities, whichcan therefore be seen as a counter-reaction to an uncertain future characterized by growing economic,social and technological changes. The application of temporary activities is an example of creating moreflexible and dynamic places to give cities more lively urban spaces, it contributes to a diversified and moreheterogeneous urban landscape with an increased democratic value. Our research is based on a multiple-case study of three different examples of temporary activities that differbased on the initiator’s intention and purpose of use. The three examples presented in the study are SteppeSide, Pig Barrier and Naturmolnet. In the case study, we conducted two qualitative interviews regardingthese examples, and conducted a document analysis to interpret the City of Malmö’s view of temporaryactivities. Based on the empirical material, this is analyzed and discussed in relation to the theoreticalframework. The study shows that the City of Malmö applies an overall instrumental view of temporary activities,which means that it is given a subordinate role and only fills a void while waiting for a more favorabledevelopment to take over. With an instrumental view of the temporary, it is used for marketing purposesand to maintain the appearance of urban growth. What is lost is the added value a temporary activity entailsas the purpose is no longer for the users, but instead is used as a tool that risks contributing to increasedgentrification. The study also draws attention to the attempts from the City of Malmö to move towards amore flexible and dynamic planning process, but that they are not yet at the stage where the temporary cancoexist with the long-term planning. Finally, the study highlights examples of measures that we believe cancontribute to reaching the stage where the temporary lives in symbiosis with the permanent.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Isensee, Klaus. "Die Region Stade in westfälisch-französischer Zeit 1810-1813 : Studien zum napoleonischen Herrschaftssystem unter besonderer Berücksichtigung der Stadt Stade und des Fleckens Harsefeld /". Stade : Stader Geschichts- und Heimatverein, 2003. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb39183281j.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Lazraq, Byström Adam. "Besöksnäringens stabilitet och sårbarhet i Stockholms stad : En kvalitativ studie om Stockholms stads besöksnäring". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för geografi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172344.

Texto completo da fonte
Resumo:
The tourism sector in Stockholms city, Sweden, is a dynamic industry that through the years has generated large revenues and job openings. Unpredictable events such as terrorism, pandemics, natural disasters and climate changes, may have great imapct on the tourism sector. This may be true to most cities in the world including Stockholm. in this thesis, the effect of various unpredictable events has been investigated through interviews with city of Stockholm and the authority for community protection and preparedness. In use of strenghts, weaknesses, opportunities and threats (SWOT-analys). The main conclusion of this thesis is that the Covid-19 pandemic (year 2020) has shown that the emergency preparations for unpredictable events are incorrectly dimensiond. This means that the city of Stockholm needs to work more proactively in the future to ensure that the tourism sector is not jeopardized during upcoming unpredictable events.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Leclère, François. "Les villes de Basse Egypte au 1er millénaire av. J.-C : analyse archéologique et historique de la topographie urbaine /". Le Caire : Institut français d'archéologie orientale, 2008. http://opac.nebis.ch/cgi-bin/showAbstract.pl?u20=9782724704891.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Hjelmer, Jesper, e Elin Karlsson. "Att översätta något diffust och eftersträvansvärt - en kvalitativ studie av hur Malmö stads vision om en hållbar stad översätts och organiseras på Miljöförvaltningen". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21021.

Texto completo da fonte
Resumo:
Begreppet hållbar utveckling kan ha ett flertal varierande innebörder men brukar ses utifrån tre hållbarhetsaspekter, social, ekologisk och ekonomisk. Begreppets mångtydighet har gjort det attraktivt att använda i många olika sammanhang. Detta har bidragit till att hållbar utveckling kritiseras för att vara diffust och ett tomt ideal. Begreppet hållbar utveckling kan ses som ett globalt imperativ och en diskurs där städerna blivit den arena där dessa ideal konkretiseras. Sett utifrån ett översättning- och idéreseteori blir städerna därmed centrala översättningsaktörer. Vad som fokuseras på i översättningen blir med anledning av begreppets mångtydighet intressant. Malmö stad vill idag identifieras som att vara den hållbara staden. I den senaste versionen av översiktsplanen från 2014 skriver Malmö stad att social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet endast kan uppnås om dessa hållbarhetsaspekter samverkar då de är ömsesidigt beroende av varandra. Alla stadens förvaltningar är skyldiga att arbeta med och utifrån begreppet hållbar utveckling. Studiens syfte är att med hjälp av kvalitativa intervjuer samt analys av skriftliga texter studera hur Miljöförvaltningen i Malmö översätter Malmö stads vision om att arbeta utifrån hållbar utveckling och dess tre hållbarhetsaspekter. Studien utgår från nyinstitutionell teori och använder sig av idémodellen för att urskilja hur en idé från Malmö stad reser och översätts ner till Miljöförvaltningen. Resultatet av studien visar att begreppet hållbar utveckling i Malmö stad samt inom Miljöförvaltningen länge har förknippats med ekologisk hållbarhet men att detta är något som förändrats. Idag associeras begreppet med mer än enbart den ekologiska aspekten. En av orsakerna till det här är Malmökommissionens rapport om social hållbarhet. Personerna som intervjuats i studien uttryckte på övergripande nivå en gemensam syn gällande innebörden i begreppet hållbar utveckling. När det kom till att precisera begreppet skiljde sig dock uppfattningarna åt. Skillnaderna korrelerade med intervjupersonernas arbetsuppgifter och avdelningstillhörighet.
Sustainable Development is often considered from three different aspects: social well-being, care for the environment and economic growth. Within these three aspects the concept can have many different meanings. The concepts ambiguity makes it attractive to use, but it is also exposed to criticism for being too vaguely, and can therefore become an empty ideal. Sustainable Development can be seen as a global imperative and discourse where cities have become the arena for concretizing these ideals. Therefore, based on translation- and “Travels of ideas” theory, cities play a central role in the translation of the concept. The municipality of Malmö often desires to identify themselves as the sustainable city and they wrote in the cities latest comprehensive plan from 2014 that social, environmental and economic sustainability can only be achieved in tandem and are equally dependent on each other. Because of that the municipality of Malmö has determined that every one of their administrations are obligated to take in, and work with, Sustainable Development in their organizations. The purpose of this study is through qualitative interviews and analysis of documents and other written texts, see how the Environmental Administration in Malmö translates Malmö’s vision regarding Sustainable Development from the three different aspects in to their organization. The study is based on new institutionalism theory and the “Travels of ideas” model to see how an idea from the municipality of Malmö travels down and translates in to the Environmental administration in Malmö. The study's results show that Sustainable Development in the city of Malmö and in the Environmental administration has long been associated with ecological sustainability, but nowadays this is no longer the case. Today is the concept, Sustainable Development, associated with more than just ecological sustainability. One of the reasons that the concept has got a different meaning can trace back to Malmökommissionens report regarding social sustainability in Malmö. This study, showed that the interviewees had the same overall view regarding sustainable development, but when it came to clarifying the concept more concrete they gave it different meaning. The differences in the concepts meaning could be linked with the interviewees' duties and departmental affiliation.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Contardo, Jara Valeska. "Physiological biomarkers in moderate sensitive aquatic invertebrates for water quality assessment in urban watercourses". Berlin dissertation.de, 2008. http://d-nb.info/990963586/04.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Hilgers, Max von. "Urbane Lebensräume im Künstlerroman : neue Darstellungsformen zwischen 1780 und 1860 /". Würzburg : Königshausen u. Neumann, 2009. http://opac.nebis.ch/cgi-bin/showAbstract.pl?u20=9783826040269.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Schmitt, Jürgen, e Angela Poppitz. "Stadt Land Fluss". Universitätsbibliothek Chemnitz, 2006. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:swb:ch1-200601777.

Texto completo da fonte
Resumo:
Wenn über 10 Jahre nach der sogenannten „Wende“ in den Fluren einer ostdeutschen Universität die Polizei eine unangemeldete Demonstration auflösen muß, bei der nicht nur Transparente mit „Der Kiez gehört uns!!“ und „Kein Verkauf an Frankfurter Immobilienhaie“ getragen werden, sondern auch Hand gegen die RepräsentantInnen der Stadt und einer Immobilienfirma nicht mehr auszuschließen sind, dann kann man sich wohl sicher sein, daß es sich nur um ein Spiel handelt. Genauer gesagt um ein Planspiel: Die beschriebene Szene stammt aus dem ersten Probedurchlauf eines Planspiels zur Sozialplanung in ostdeutschen Städten, das im Rahmen der Lehrforschung an der Professur Regionalforschung und Sozialplanung der TU Chemnitz gemeinsam mit StudentInnen entwickelt wurde . Ziel dieser Entwicklung war die Schaffung eines methodischen Hilfsmittels, mit dem das Agieren in dem konfliktreichen und komplexen Praxisfeld der Sozialplanung „geübt“ werden kann. Als Zielgruppe waren dabei einerseits StudentInnen in entsprechenden Disziplinen als zukünftige AkteurInnen solcher Prozesse im Blickfeld, gleichzeitig aber auch und gerade PraktikerInnen, die bereits im Feld der Sozialplanung tätig sind. Gerade ihnen sollte das Planspiel eine Möglichkeit bieten, die verschiedenen Handlungsmöglichkeiten in der Sozialplanung auszutesten, ohne dass daraus sofort Konsequenzen für den eigenen Praxisalltag erwachsen. Hintergrund der Spielentwicklung war dabei nicht zuletzt die Praxiserfahrungen der beiden AutorInnen, die in Chemnitzer Stadtteilen aktiv in der Sozialplanung tätig waren, unter anderem im Rahmen der EU-Gemeinschaftsinitiative URBAN und des Bund-Länder-Programms „Stadteile mit besonderem Erneuerungsbedarf – die soziale Stadt“.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Petry, Klaus. "Schrumpfende Stadt Wittenberge". Universität Potsdam, 2009. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2011/5195/.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Fehser, Stefan. "Eine gespaltene Stadt". Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2016. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-197226.

Texto completo da fonte
Resumo:
Das Thema Asyl spaltet Dresden. In sämtlichen Altersstufen und Schichten finden sich verschiedenste Positionen: Vertreter_innen einer offenen Willkommenskultur, aber auch Personen mit Wut auf Geflüchtete. Der größte Teil der Dresdner Bevölkerung (40,6%) hat Verständnis und Sympathie für Menschen, die in Deutschland Asyl suchen. Dagegen zeigen deutlich weniger Befragte (20,4%) Abwertungen und Feindlichkeit gegen Asylsuchende. Viele Menschen sind jedoch noch unentschlossen, welche Positionen sie zum Thema Asyl vertreten (39%).
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Mais fontes

Livros sobre o assunto "STadv"

1

Mindermann, Arend. Adel in der Stadt des Spätmittelalters: Göttingen und Stade 1300 bis 1600. Bielefeld: Verlag für Regionalgeschichte, 1996.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Dijk, Lydie van. De Hanze en de stad Zwolle = Die Hanse und die Stadt Zwolle. Zwolle: Waanders, 2000.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Dijk, Lydie van. De Hanze en de stad Zwolle =: Die Hanse und die Stadt Zwolle. Zwolle: Stedelijk Museum Zwolle, 2000.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Großbölting, Thomas, e Rüdiger Schmidt, eds. Gedachte Stadt - Gebaute Stadt. Köln: Böhlau Verlag, 2015. http://dx.doi.org/10.7788/9783412217709.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Mieg, Harald A., e Christoph Heyl, eds. Stadt. Stuttgart: J.B. Metzler, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05189-9.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Muri, Gabriela. Die Stadt in der Stadt. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-07562-0.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Hinterholzer, Elke M. Stadt Haag Theater, Stadt Theater Haag, Theater Stadt Haag. Editado por Verein Wir Haager. Weitra: Verlag Bibliothek der Provinz, 2002.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Dafydd, Guto. Stad. Talybont, Ceredigion: Y Lolfa, 2015.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Walter, Franz, ed. Die Stadt. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2015. http://dx.doi.org/10.13109/9783666800115.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Kampmann, Jürgen, e Christoph Schwöbel, eds. Die Stadt. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2019. http://dx.doi.org/10.13109/9783788733377.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Mais fontes

Capítulos de livros sobre o assunto "STadv"

1

Rubin, Christina, e Lucia Sidler. "Die SIP der Stadt Luzern als Akteurin der vermittelnden Sozialarbeit". In Soziale Arbeit und Sucht, 231–48. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-31994-6_14.

Texto completo da fonte
Resumo:
ZusammenfassungIm Jahre 2005 formulierte der Stadtrat von Luzern Folgendes: «Die politische Strategie der Stadt Luzern ist es, eine SIP zu bilden, damit es in der Stadt Luzern zu keiner erneuten Bildung einer offenen Drogenszene kommt. Auf der anderen Seite soll der öffentliche Raum von allen Bevölkerungsgruppen genutzt werden können. Einer gesellschaftlichen Spaltung von ökonomisch und sozial verschieden starken Bevölkerungsgruppen soll entgegengewirkt werden» (Stadt Luzern 2009: 6).
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Kania, Malte, e Tom Assmann. "Logistiksektoren und Geschäftsmodelle". In Radlogistik, 103–26. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2024. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-44449-5_7.

Texto completo da fonte
Resumo:
ZusammenfassungRadlogistik ist ein Baustein für (fast) alle Logistiksektoren in der Stadt. Dieses Kapitel gibt eine Einführung über die Logistik in der Stadt, Geschäftsmodelle der Logistik und stellt vertieft die Logistiksektoren mit Eignung für die Radlogistik und deren Dienstleistungen dar.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Menzel, Hans-Joachim. "Wachsende Stadt — Nachhaltige Stadt". In Wachsende Stadt, 57–66. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-83421-8_4.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Großbölting, Thomas, e Rüdiger Schmidt. "GEDACHTE STADT – GEBAUTE STADT". In Gedachte Stadt - Gebaute Stadt, XV—XXVIII. Köln: Böhlau Verlag, 2015. http://dx.doi.org/10.7788/9783412217709-003.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Schäfers, Bernhard. "Stadt". In Grundbegriffe der Soziologie, 429–32. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-20978-0_83.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Bruhns, Hinnerk. "Stadt". In Max Weber-Handbuch, 170–73. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05142-4_43.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Schroer, Markus, e Jessica Wilde. "Stadt". In Handbuch Körpersoziologie, 319–33. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-04138-0_23.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Brusis, Tilman. "Stade". In Geschichte der deutschen Hals-Nasen-Ohren-Kliniken im 20. Jahrhundert, 347–48. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2002. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-56301-0_91.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Herlyn, Ulfert. "Stadt". In Grundbegriffe der Soziologie, 326–29. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1992. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-14856-2_117.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Termeer, Marcus. "Stadt". In Handbuch Sozialwissenschaftliche Gedächtnisforschung, 1–10. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-26593-9_102-1.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Trabalhos de conferências sobre o assunto "STadv"

1

"Hof-Stadt-Kloster". In Visions of Community. Vienna: Austrian Academy of Sciences Press, 2018. http://dx.doi.org/10.1553/0x0031d680.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Balog, Boris, e Daniel Krošlák. "Núdzový stav – základná komparatistika". In Právne rozpravy on-screen II. Belianum. Vydavateľstvo Univerzity Mateja Bela v Banskej Bystrici, 2021. http://dx.doi.org/10.24040/pros.13.11.2020.svp.20-36.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Zheng, Xu, Tejo Chalasani, Koustav Ghosal, Sebastian Lutz e Aljosa Smolic. "STaDA: Style Transfer as Data Augmentation". In 14th International Conference on Computer Vision Theory and Applications. SCITEPRESS - Science and Technology Publications, 2019. http://dx.doi.org/10.5220/0007353400002108.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Zheng, Xu, Tejo Chalasani, Koustav Ghosal, Sebastian Lutz e Aljosa Smolic. "STaDA: Style Transfer as Data Augmentation". In 14th International Conference on Computer Vision Theory and Applications. SCITEPRESS - Science and Technology Publications, 2019. http://dx.doi.org/10.5220/0007353401070114.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Lee, Hyunmin, e Jaesik Park. "Stad: Stable Video Depth Estimation". In 2021 IEEE International Conference on Image Processing (ICIP). IEEE, 2021. http://dx.doi.org/10.1109/icip42928.2021.9506521.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Islami, Amalina Izzatul, Endang Budiasih, Dedek Sukarianingsih e Oktavia Sulistina. "STAD-NHT vs STAD learning models; the difference in students’ achievement on redox reaction". In THE 4TH INTERNATIONAL CONFERENCE ON MATHEMATICS AND SCIENCE EDUCATION (ICoMSE) 2020: Innovative Research in Science and Mathematics Education in The Disruptive Era. AIP Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1063/5.0043353.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Em, SM, A. Friedl, V. Gumhold, S. Kniely, M. Platzer, M. Reiner, S. Titze e T. Wernbacher. "Walk Your City – die Stadt neu entdecken". In 23. wissenschaftliche Tagung der Österreichischen Gesellschaft für Public Health (ÖGPH). © Georg Thieme Verlag KG, 2020. http://dx.doi.org/10.1055/s-0040-1708934.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Firsching, M., A. Manns, G. Bohnenberger, S. Voigt-Grau, U. Stecher, M. Koch e G. Roller. "Gesunde Gemeinde – Gesunde Stadt im Landkreis Reutlingen". In Der Öffentliche Gesundheitsdienst – jetzt erst recht! 68. Wissenschaftlicher Kongress des Bundesverbandes der Ärztinnen und Ärzte des Öffentlichen Gesundheitsdienstes (BVÖGD) und des Bundesverbandes der Zahnärzte des Öffentlichen Gesundheitsdienstes (BZÖG) in Zusammenarbeit mit der Gesellschaft für Hygiene, Umweltmedizin und Präventivmedizin (GHUP). Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1639240.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Khodosova, Nataliya, A. Dmitrenkov e V. Zayats. "STADY OF SURFACE TENSION OF MODIFIED WOOD". In Modern machines, equipment and IT solutions for industrial complex: theory and practice. FSBE Institution of Higher Education Voronezh State University of Forestry and Technologies named after G.F. Morozov, 2021. http://dx.doi.org/10.34220/mmeitsic2021_368-372.

Texto completo da fonte
Resumo:
The study of the surface tension of wood of various tree species impregnated with used sunflower oil was carried out. Samples of birch, pine and linden wood were used for oil treatment. Impregnation of wood materials was carried out by the method of “hot-cold baths”. As an impregnating material, used refined fryer oil was used. In more detail, the paper examines the effect of an impregnating composition based on used fryer oil, with a filler and a desiccant on birch wood. Wood flour of coniferous wood species and a metal salt-based drier were used as a filler. The surface tension for all images was determined by the edge angle of wetting. For this purpose, the method of a liquid drop on the surface of a solid body was used. It was found that the impregnation of untreated wood with deep-frying oil leads to an increase in the surface tension on all samples, to a greater extent this is typical for pine wood. The introduction of a 1% siccative in the impregnating composition together with wood flour reduces the drying time and improves the water-repellent properties of birch wood.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Kreische, Anne, e Sabine Eichberg. "Gesundheitsförderung im Alter in der Stadt Köln". In 71. Wissenschaftlicher Kongress des BVöD e.V. und BZö e.V. Georg Thieme Verlag, 2022. http://dx.doi.org/10.1055/s-0042-1745532.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Relatórios de organizações sobre o assunto "STadv"

1

Rodriguez, Emily, Sigrid Jansson, Alexander Olsson, Anders Hansson e Mathias Fridahl. Klimatansvar i Stockholms stad. Linköping University Electronic Press, novembro de 2023. http://dx.doi.org/10.3384/report-199063.

Texto completo da fonte
Resumo:
Stockholms stad står i begrepp att uppdatera stadens miljöprogram, klimathandlingsplan och klimatbudget. I revideringen ska hänsyn tas till nya vetenskapliga rön om vad som krävs för att begränsa den globala upphettningen till 1,5°C samt till vad som anses rättvist utifrån stadens historiska utsläpp. Denna rapport bidrar med underlag för bedömningar av vad som kan anses vara Stockholms stads rättvisa bidrag till det globala klimatarbetet till år 2030. Syftet studeras med utgångspunkt i de senaste vetenskapliga rönen kring utsläppsbudgetar och klimaträttvisa samt erfarenheter från jämförbara städer. Världens länder är enade i en strävan efter att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C år 2100. Anledningen är enkel, en global uppvärmning som överstiger 1,5°C anses få svåröverblickbara konsekvenser, inte minst för fattiga och sårbara befolkningar, samt öka risken för att utlösa irreversibla återkopplingsmekanismer i klimatsystemet som leder till en kraftigt förstärkt klimatuppvärmning. I rapportens första kapitel presenteras en översikt av det aktuella forskningsläget kring det förbrukade och kvarvarande utsläppsutrymmet för att begränsa upphettningen till 1,5°C. Även om osäkerheterna är stora är slutsatsen att det kvarvarande utsläppsutrymmet är begränsat mycket robust. För att ha en 67-procentig chans att begränsa ökningen av jordens medeltemperatur till 1,5°C högre än under förindustriell tid kan mänskligheten släppa ut cirka 400 miljarder ton koldioxid, förutsatt att utsläppen av andra viktiga växthusgaser som metan och lustgas kraftigt begränsas. Med utsläpp av koldioxid på 2020 års nivå är detta utsläppsutrymme slut runt år 2030. Den globala, kollektiva ansträngning som behövs för att förhindra farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet är oerhört utmanande. Målet om att begränsa uppvärmningen till 1,5°C skapar rambetingelser för världssamfundets kollektiva klimatarbete men besvarar inte frågan om ansvarsfördelning för att nå målet. Parisavtalet åberopar Klimatkonventionens svårtolkade princip om gemensamt men differentierat ansvar och uppmanar länderna att beskriva hur principen väglett ambitionsnivån i deras bidrag till det globala klimatarbetet. Eftersom Sverige omfattas av EU:s gemensamma åtagande gentemot FN är det inte möjligt för Stockholms stad att luta sig mot hur Sveriges regering vägletts av principen. Rapportens andra kapitel beskriver hur Klimatkonventionens rättviseprincip har tolkats i vetenskaplig litteratur, vilket sammanfattas i en lista med exempel på viktiga indikatorer för att beräkna ett ansvarsfullt och rättvist bidrag till det globala klimatarbetet. Framförallt behöver beslut fattas kring vilken typ av fördelningsmekanism som ska ligga till grund för ansvarstagande, utifrån: 1) hävdvunna rättigheter (grandfathering), 2) historiskt ansvar (förorenaren betalar), 3) förmånstagarens betalningsansvar, 4) allas lika rätt till utsläppsutrymme och 5) kapacitet att agera. Inom ramarna för dessa fördelningsmekanismer krävs en rad detaljerade beslut. Om exempelvis historiskt ansvar ska tillämpas för att fastställa ett klimatmål krävs att beslut bland annat fattas om ansvar ska stå i proportion till historiska utsläpp, hur långt bakåt i tiden ansvaret ska sträcka sig, vilka datakällor som ska användas för att beräkna ansvar samt vilken hänsyn som ska tas till ickelinjära samband i klimatsystemet. Utöver val av fördelningsmekanism(er) – och beslut kring de med mekanismerna associerade valen – krävs också en rad beslut om systemgränser för ansvarstagande, exempelvis kring hur osäkerheter i klimatvetenskapen ska hanteras och hur stort utrymme som får ges till att kompensera utsläpp av växthusgaser till atmosfären med återtag av koldioxid från atmosfären. Indikatorerna kan användas för att bygga olika modeller för en rättvis fördelning av utsläppsbudgeten för 1,5°C. I det tredje kapitlet sammanställs hur klimatmål och klimatplaner i andra städer förhåller sig till klimaträttvisa. Denna del av rapporten är inriktad på en jämförelse av resonemang kring klimaträttvisa i Oslos och Göteborgs klimatplaner, det vill säga nordiska städer med liknande förutsättningar att agera som Stockholm. I båda fallen har städerna en högre klimatambition än nationellt. I exempelvis Göteborg ska utsläppen minska med 80 % till 2030 jämfört med 1990 i både den handlande och icke handlande sektorn, vilket kan jämföras med Sveriges nationella mål att minska utsläppen med minst 85 % till 2045 jämfört med 1990 och med 63 % i den icke handlande sektorn till 2030, också det jämfört med 1990. I Göteborg görs också bedömningen att utsläppsminskningstakten i staden bör överträffa den genomsnittliga minskningstakten som krävs globalt för att begränsa uppvärmningen till 1,5°C, annars kan Göteborg inte anses leva upp till Parisavtalet. Att Göteborg antagit mycket ambitiösa klimatmål för 2030 jämfört med Sverige och EU är tydligt, men vilka rättviseprinciper och fördelningsmekanismer som eventuellt informerat denna ambitionsnivå är otydligt. Oslos klimatplaner, som likt Göteborgs är betydligt mer ambitiösa än Norges nationella mål och med EU avtalade åtagande, präglas av likartad otydlighet i resonemang gällande klimaträttvisa. Rapportens fjärde kapitel beskriver tre scenarion baserade på genomgången av litteratur kring hur Klimatkonventionens rättviseprincip kan tolkas och omsättas i praktiken. Om beräkningarna baseras på den totala utsläppsbudgeten för mänskligheten (från år 1850 och framåt) gäller det i samtliga fall att Sveriges och Stockholms utsläppsutrymme för längesedan är slut och att det finns en stor utsläppskuld. För att utsläppsutrymmet ska vara praktiskt möjligt att basera klimatpolitik på används det globala kvarvarande utsläppsutrymmet för att begränsa upphettningen till 1,5°C, specificerat ovan, för att konstruera scenarion. Det första scenariot använder fördelningsmekanismen förmånstagarens ansvar och det andra använder principen allas lika rätt till utsläpp. I scenariot baserat på förmånstagarens ansvar tilldelas Stockholm en utsläppskvot på mellan 10,8 och 12,0 miljoner ton koldioxid om principen baseras på ackumulerad BNP, eller mellan 6,75 och 6,92 miljoner ton koldioxid om beräkningarna baseras på Världsbankens (2021) uppskattning av totalt välstånd. I scenariot baserat på allas lika rätt till utsläpp tilldelas Stockholm en utsläppskvot på cirka 45 miljoner ton koldioxid. Det tredje scenariot baseras på kapacitet att agera och utgår istället från grunden, snarare än att på principbasis fördela ett globalt utsläppsutrymme. Tillvägagångssättet utgår från politiska ambitioner och tekniska möjligheter att minska utsläpp i kombination med att identifiera de utsläpp som kommer vara svåra att minska eller helt fasa ut. Denna metod står i skarp kontrast till grandfathering-principen, där inlåsningsmekanismer antas begränsa förmågan att agera, och tar i stället en framåtsyftande ansats och ser kapacitet som en möjlighet att agera. I detta scenario tilldelas Stockholm ett utsläppsutrymme på cirka 13 miljoner ton koldioxidekvivalenter i perioden 2020–2040. Därefter följer ett kort kapitel med rekommendationer till Stockholms stad. Rekommendationerna baseras i sin tur på de slutsatser som dras i rapporten, vilka presenteras i rapportens sista kapitel. Fem rekommendationerna ges, baserade på förförståelsen att Stockholms stad, i sitt klimatarbete, vill ligga i linje med Parisavtalet: Klimaträttvisa ska vägleda fördelningen av klimatansvar. Ett rättviseperspektiv bör därför genomsyra beslut om Stockholms stads klimatmål. I avsaknad av politisk och vetenskaplig samstämmighet kring hur klimaträttvisa ska tolkas och omsättas i praktiken kan och bör Stockholms stad fatta egna beslut om hur rättviseperspektivet ska operationaliseras. I enlighet med Parisavtalets transparensramverk bör Stockholms stad redovisa hur klimaträttvisa operationaliserats med hänsyn taget till de omständigheter som präglar Stockholms förutsättningar att agera. I ansvarsutkrävande syfte bör Stockholms stad dessutom tydligt kommunicera geografiska, sektoriella och övriga systemgränser för ansvarstagandet. Även om minskning av växthusgasutsläpp är prioriterat bör Stockholms stad också verka för att främja återtag av koldioxid från atmosfären inom Stockholms kommun, bland annat för att kompensera för utsläpp inom kommunen som är svåra att reducera och för att bidra till metod- och teknikutveckling i det globala klimatarbetet.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Wieser, Harald, Joachim Kaufmann e Anja Marcher. Programmevaluierung "Stadt der Zukunft" 2013 - 2021. Bundesministerium für Klimaschutz, Umwelt, Energie, Mobilität, Innovation und Technologie (BMK), março de 2023. http://dx.doi.org/10.22163/fteval.2023.589.

Texto completo da fonte
Resumo:
Im Rahmen dieser Evaluierung wurde überprüft, welche Wirkungen das Programm "Stadt der Zukunft" seit seiner Einführung erzielen konnte. Die Basis dafür bilden umfangreiche Befragungen von Projektnehmer:innen aus der Forschung und Multiplikatoren und Multiplikatorinnen aus Anwendungsgebieten wie der Ziviltechnik und Stadtplanung. Die Evaluierung schafft damit eine wichtige Grundlage für die Gestaltung von zukünftigen Forschungsförderungen.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Timmermans, Wim, Sanda Lenzholzer, Ilse Voskamp, Lisanne Struckman, Geertje Maagdenberg, Ineke Weppelman, Bardia Mashhoodi et al. De stad van 2120: natuurlijk! Wageningen: Wageningen University & Research, 2022. http://dx.doi.org/10.18174/565411.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Deak Sjöman, Johanna, e Emily Wade. Här inne finns en stad. Movium, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.65jf1bavdt.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Lundgren, Anna, Kjell Nilsson, Gustaf Norlén e Carlos Tapia. Klimatomställningen och relationen stad och land. Nordregio, outubro de 2020. http://dx.doi.org/10.6027/wp2020:7.1403-2511.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Dijkshoorn-Dekker, M. W. C., K. Soma e A. T. Blaeij. Groene initiatieven in de stad : handelingsperspectief provincies voor het stimuleren van maatschappelijke betrokkenheid bij groen in de stad. Wageningen: Wageningen Economic Research, 2017. http://dx.doi.org/10.18174/424282.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Ilgen, Anastasia G., Charles R. Bryan e Ernest Hardin. Draft Geologic Disposal Requirements Basis for STAD Specification. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), março de 2015. http://dx.doi.org/10.2172/1183202.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Ilgen, Anastasia, Charles Bryan e Ernest Hardin. Draft Geologic Disposal Requirements Basis for STAD Specification. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), março de 2015. http://dx.doi.org/10.2172/1762080.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Cichorowski, Georg. Städteforschung: Stadt als Gegenstand interdisziplinärer Forschung - nur ein einfacher Perspektivwechsel? Sonderforschungsgruppe Institutionenanalyse, 2011. http://dx.doi.org/10.46850/sofia.9783941627147.

Texto completo da fonte
Resumo:
Die Darmstädter Städteforschung nimmt nicht den Blickwinkel ein, dass die Stadt ausschließlich eine Schaubühne allgemeiner gesellschaftlicher Prozesse sei, die aufgrund ihrer Verdichtung in der Stadt hier besonders augenfällig und besser zu analysieren seien, sondern stellt das Charakteristische einzelner Städte, ihre Individualität in den Mittelpunkt ihrer Untersuchungen (s. z.B. Berking/Löw 2008). Daraus könnte in einer weiteren Phase eine Systematik von Städte- ‚Charakteren‘ entstehen. Die aus Innen- wie Außensicht evidenten Differenzen zwischen Städten gehen zurück auf vielfältige lokal vorfindbare Prägungen materieller, sozialer und kultureller Art. Sie manifestieren sich im äußeren Erscheinungsbild, aber auch in Kultur und Mentalität der jeweiligen Stadt. „Städtische Eigenlogik bezeichnet die dauerhaften Dispositionen, die an die Sozialität und Materialität von Städten gebunden sind, und konstituiert sich in einem relationalen System globaler, lokaler und nationaler Bezüge“ (Löw 2008a: 49). Das Konzept zielt also auf die Frage, wie eine Stadt „tickt“, wie sie sich in ihren Wahrnehmungs- und Handlungsmustern von einer anderen Stadt unterscheidet (s.a. FGB 2010). Für die beteiligten Forscher stellt sich die Frage, wie die eigensinnige, lokal spezifische Wirklichkeit dieser Stadt im Unterschied zu jener Stadt theoretisch und empirisch erfasst werden kann. Als grundlegender Untersuchungsschritt bietet sich der Städtevergleich an, weil Unterschiede zwischen Städten hier am klarsten sichtbar und damit für die wissenschaftliche Erforschung operationalisierbar werden. „Das Eigene der Städte entwickelt sich sowohl aufgrund historisch motivierter Erzählungen und Erfahrungen als auch im relationalen Vergleich zu formgleichen Gebilden, das heißt zu anderen Städten. Städtische Eigenlogik betont sowohl die eigensinnige Entwicklung einer Stadt als auch deren daraus resultierende kreative Kraft der Strukturierung von Praxis“ (LÖW 2008a: 43). Die Logik einer Stadt wird also in anderen Städten mitgeformt, sie ist ein „ortsbezogener Prozess, der nicht nur an einem Ort stattfindet“ (Löw 2008b: 100) und erfordert daher ein komparatives Forschungsdesign, da das Eigene nur in der Differenz erkannt werden kann (Frank 2010: 14f)“FGB 2010.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Bizer, Kilian, Kathrin Enenkel e Miriam Röhrkasten. Nachhaltige Stadtentwicklung am Beispiel des Gewerbegebiets Siekhöhe der Stadt Göttingen. Sonderforschungsgruppe Institutionenanalyse, 2012. http://dx.doi.org/10.46850/sofia.9783941627222.

Texto completo da fonte
Resumo:
Das Gewerbegebiet Siekhöhe ist Gegenstand einer intensiven Diskussion im Göttinger Stadtrat gewesen. Die Ratsfraktion der Grünen hat im Wesentlichen gefordert, eine Gegenüberstellung von den Kosten, die beim Grundstückserwerb und dessen Bebauung entstanden sind, und den Einnahmen, die sich durch zusätzliche Steuern und Verkaufserlöse ergeben haben, vorzunehmen. Als nicht-monetäre Effekte wurden zusätzliche Arbeitsplätze und Auswirkungen auf die Ökologie angeführt (Fraktion Die Grünen im Rat der Stadt Göttingen 15.06.2011). Da in Zukunft noch weitere Gewerbegebiete innerhalb Göttingens entstehen und geplant werden sollen, ist es für die Entscheidungsträger auch von Belang, wie der Umgang mit zukünftigen Gewerbegebieten so gestaltet werden kann, dass sich diese für die Stadt – fiskalisch – lohnen und politisch verantwortbar sind (E-Mail Ratsfraktion „Die Grünen“ (2011)). Für dieses Papier und die zugrunde liegenden Abschlussarbeiten der zwei Bearbeiterinnen Kathrin Enenkel und Miriam Röhrkasten ist deshalb die Frage zentral, welche fiskalischen Effekte und welche Arbeitsplatzeffekte auf die Stadt durch das Gewerbegebiet Siekhöhe entstanden sind. Das Papier fasst die wichtigsten Ergebnisse der Abschlussarbeiten zusammen.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Você também pode estar interessado nas extensas listas de trabalhos sobre o assunto "STadv":
Artigos de revistas Teses / dissertações Livros
Oferecemos descontos em todos os planos premium para autores cujas obras estão incluídas em seleções literárias temáticas. Contate-nos para obter um código promocional único!

Vá para a bibliografia