Teses / dissertações sobre o tema "Social sciences -> social sciences -> regional studies"

Regionalism is a concept of extensive proportions and as such is complex to define. This phenomenon becomes much clearer by studying it from different perspectives. This paper focuses on regional political parties and description of their political ideas. The goal of this paper is to examine and compare regional political parties in two Swedish regions: Norrbotten and Skåne. By studying two biggest regional parties in these regions, namely Norrbottensparti and Skånepartiet, I will try to get an insight into the regional politics, as well as illustrate regionalism and its meaning. My primary intention is to examine how these two regional parties experience their regions and what they consider of importance in regional development. By studying these regional parties and their opinion/apprehension about regional politics and their ideological/political affiliation, I will try to illustrate an ideological dimension of regionalism. My intention is to point out differences and similarities between politics of these regional parties, as well as to illustrate approach to the regionalism and its meaning.

Denna C-uppsats syftar till att nå förståelse kring de betingelser som möjliggör strategisk samverkan för kompetensförsörjning. Formen för samverkan är ett nätverk. Studien har sin utgångspunkt i politiska dokument, på olika nivåer, som betonar vikten av mer lärande. En region har skapat ett nätverk, där förhoppningarna är att skapa mer lärande och att regionen därigenom har tillräckligt med kompetens för att vara självbärande ekonomiskt sett, vilket också är det globala målet med lärandet. Det ses som en lösning, av flera, som ska kunna hålla vår välfärd på samma nivå som nu. Det innebär också att lärandet inte längre bara betraktas som individorienterat, utan också samhällsorienterat.

Studien har genomförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer där informanterna representerar olika yrkeskategorier inom samma nätverk.

Resultatet visar att det finns en mångfald av indikatorer som både möjliggör och hindrar samverkan. Av de faktorer som möjliggör samverkan finns goda relationer som nyckelord. Det som kan hindra samverkan är bland annat personligheter och strukturproblem. Studien visar också att ett nätverk mycket väl kan tjäna som medel för att strategiskt kompetensförsörja en region. Viktiga incitament är bland annat att det finns ett klart och uppnåeligt mål som alla i nätverket varit med och tagit fram och att representanterna i nätverket har stark tilltro till nätverkets arbete och uppnåelsemål, då det visat sig att stödet och intresset från det egna företaget kan vara dåligt.

I Sverige har det pågått en fyra decennier lång regiondebatt om hur den regionala förvaltningen ska organiseras. Denna debatt har resulterat i ett beslut om en försöksverksamhet med regionalt självstyre i fyra län från 1 juli 1997 till 31 december 2002. I den regionala försöksverksamheten som ytterligare har förlängts till 2006 ingår Kalmar, Gotland, Skåne och Västra Götaland. De två sistnämnda regionerna är mitt undersökningsmål. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram de väsentliga faktorer/element som kan relateras till och förknippas med regional identitet. Fokus för min uppsats ligger på svenska regioner och regiondebatt.Den regionala identiteten har uppmärksammats av många forskare och debattörer eftersom den ses som en förutsättning för en regional kontinuitet och framgångsrik utveckling. En hel del politiska debatter ägnar sig antingen åt att tona ned eller lyfta fram den regionala identitetens betydelse för den nationella statens framtida roll och status. Mitt undersökningsområde är regionerna Skåne och Västra Götaland och uppsatsens fokus ligger på den regionala identiteten.

In the past decades, exacerbating regional disparities in the European Union as well as the newly joined Eastern European states have led to a growing interest in examining the spatial embeddedness of development. Hungary, a small and very monocentric country, has experienced rapid growth in the region of its capital city and its surrounding, whereas formerly lagging regions continued to fall behind. This thesis examines growing regional disparities in Hungary in order to provide a more comprehensive overview of the phenomenon and synthesise a growing body of both Hungarian and international literature based on their relevance for Hungary. As regional disparities rarely form an explicit research subject, the first aim of this thesis was to establish a suitable method for a comprehensive national level analysis. Within a mixed methodological framework, three theoretical perspectives on regional development were selected to analyse and reveal structural disparities, which were set in contrast with GDP levels of regions. On the one hand, the method proved to be useful to establish a refined rank order of the regions based on their approximated level and speed of development. On the other hand, the three different perspectives revealed structural strength and weaknesses underlying general development level of regions. The results did confirm the multiple advantages of the most developed regions, as well as the complex disadvantage of the most backward regions. Based on this experience a further increase in disparity levels can be expected in Hungary. Regions between the two extremes showed more heterogeneous outcomes across the perspectives, revealing very different development path and structural problems behind the performance level of these regions. Taken together, these findings support the heightening need of decentralization in Hungary, in order to tackle growing regional disparities and establish policy responses at a regional level.

Planning and managing outdoor recreational resources at larger spatial scales, conceptualized as a regional approach to recreation planning and management, is studied. Considering and understanding the role of spatial scale has been beneficial to the field of ecology; however, the importance of spatial scale has rarely been considered in the recreation resource management literature. A regional approach to planning and management is differentiated from a site-specific approach as managers and planners must consider the implications of management actions or policies at a larger spatial scale than a single park, recreation area, lake, or reservoir. For this study, the provision of boating opportunities at Utah lakes and reservoirs is considered. Multiple data collection techniques, both quantitative and qualitative, were applied in this study. Additionally, two distinct groups of respondents participated: (1) park managers and their staff; and (2) boaters (individuals who own boats registered in Utah). Data were collected at three different spatial scales: (1) lake or reservoir level (site); regional level; and (3) state level. Multiple analytical approaches were used to ascertain both groups' perspectives towards a variety of topics important to recreation management including content analysis and cluster analysis, as well as considering experience use history. The results suggest implementing a regional approach is more complicated and inclusive than providing a wide range of recreational opportunities. The organizational capacity of the managing agencies, along with their ability to cooperate with other governmental and private organizations, is also important. Also, considering larger spatial scales increases an agency's options to address various challenges such as conflict, displacement, recreation succession, and homogenization and sub-optimization. As such, when prescriptive decisions about where various recreational opportunities ought to be provided, management problems and issues and agency capacity should also be considered. This dissertation also provides a model for conducting regional analyses.

Asking the question "can regional and community web portals become sustainable?" demands a foray into many different disciplines. Sociology, education, business, strategic and knowledge management, organisational theory, relationship management and current technological trends and capabilities are some of the areas on which community projects, such us the development of communities on-line, are founded.

Regional säkerhetskomplex-teori är en central del av Köpenhamnsskolan, och den beskriver säkerhet som något som sker framför allt på en regional analysnivå. Teorin kan beskrivas som en blandning mellan neorealism och konstruktivism, sett ur ett regionalistiskt perspektiv.I den här uppsatsen försöker jag ta reda på vad den här teorin tillför till förståelsen av säkerhetspolitik, utöver vad vi lär oss av konventionell neorealistisk eller liberal teori. Detta gör jag genom två fallstudier där de olika teorierna jämförs med varandra och deras förklaringskraft studeras. Min ena fallstudie handlar om Europa, den andra om den post-sovjetiska sfären med fokus på Ryssland. Jag drar slutsatsen att regional säkerhetskomplex-teori har både för- och nackdelar jämfört med dominerande teorier. Dess styrka är förmågan att omfatta flera olika regioner i världen trots att deras säkerhetsdynamik skiljer sig markant från varandra. Teorin lämnar också utrymme för icke-statliga aktörer och icke-militära aspekter av säkerhet. Vidare så ger den oss ett komplext samspel mellan olika analysnivåer.Bland teorins svagheter finns en brist på kausalitet, otydliga konstruktivistiska variabler, samt problem med att beskriva överlappningar mellan olika regioner.
Regional security complex theory is a centerpiece of the Copenhagen school, and it primarily describes security on a regional level-of-analysis. The theory can be described as mixture of neorealism and constructivism, all seen from a regionalist point-of-view. The purpose of this thesis is to find out what this theory contributes to the understanding of security, apart from what conventional theory, such as neorealism and liberalism, teaches us. I will try to accomplish this thru two case studies where different theories are compared to each other and their explanatory power is studied. One of my case studies is on Europe, the other on the post-soviet sphere, focused on Russia. I conclude that regional security complex theory has both pros and cons. Its strength lies in the ability to encompass regions all over the world, despite the significant differences in their respective security dynamics. The theory also leaves space for non-state actors and non-military aspects of security. Further more, it describes a complex interplay of different levels-of-analysis.The weaknesses of the theory include a lack of causality, unclear constructivist variables, as well as an inability to describe regional overlapping.

The overarching goal of this thesis is to explore and assess infrastructure-environment-health interactions in Indian cities, addressing social factors such as wealth and literacy, as well as the provision of multiple infrastructures.

Five main studies are conducted. First, exploration of Delhi all-cause mortality data and survey of local experts on associations between infrastructures, environment, and health outcomes. Key findings include: a) that 50% of deaths in Delhi are reported with cause not classified (demonstrating the need for bottom-up study to supplement hospital data) and b) that ~19% of classified deaths by cause in Delhi, India could be related to infrastructure or infrastructure-related environmental factors.

Second, review of epidemiology studies relating health outcomes to infrastructure and pollution exposure in Indian and Asian cities is conducted to help identify initial evidence and gaps for infrastructure-related health effects and quantification of differential risk based on social factors (e.g. low socio-economic status (SES)).

Third, top-down analyses using national survey of under age-five mortality rates (U5MR) by multiple infrastructure conditions are studied while addressing confounding social factors. A key finding is that the relative risk for under-five mortality rates are 860% higher in Urban India for those lacking multiple basic infrastructure provisions relative to improved conditions for low SES condition and limited literacy households. These analyses demonstrates limited literacy household sensitivity and importance of considering multiple infrastructures together over single infrastructure improvements.

Fourth, bottom-up comparative community study helps characterize infrastructure, environment, extreme weather conditions and local sustainability priorities. A key finding was that households deprived of infrastructure provisions would prioritize that first over pollution or extreme weather conditions. In addition, both low SES communities studied were different in their coverage of all infrastructures except cooking fuels. In the high SES area, infrastructure conditions were ranked as a highest priority (e.g. drainage) with pollution and climate-related extreme weather events still higher priorities than low SES areas, which selected water supply, parks and open space, and drainage as highest priorities. Multiple dimensions of access to healthcare conditions in the same neighborhoods were explored next with findings indicating the two low SES areas to have similar travel costs to reach care and different abilities to pay for care. The high SES area also had higher accessibility to care yet with quality of care less acceptable relative to low SES areas that had issues with wait times, affordability, and access- suggesting future study should address such factors and effects on health outcomes.

Finally, data availability, needs, and challenges are explored for computing health benefits of multiple infrastructure interventions, while also identifying preliminary intervention scenarios and who may benefit more or less by age, gender, and SES.

These efforts offer a preliminary approach to helping prioritize future decision-making in Asian cities by demonstrating initial methods that can be useful for modeling risks and interactions between infrastructure provisions, environment, and health.

Denna masteruppsats undersöker vilka intressen det är som formar den regionala utvecklingsplaneringen utifrån ett perspektiv av regionförstoring och hållbar mobilitet. Globaliseringen har resulterat i att konkurrensen om förutsättande faktorer för en ekonomisk tillväxt idag sker mellan regioner. Regioner har således genom den regionala utvecklingsplaneringen identifierats till att vara nyckelaktörer för att erhålla ekonomisk tillväxt. En strategi för detta är regionförstoring då en utvidgad geografisk funktionalitet stärker den regionala konkurrenskraften gentemot andra regioner. Parallellt har regioner identifierats till att vara nyckelaktörer för en omställning till ett hållbart mobilitetsparadigm vilket står i konflikt med det ökade transportarbetet som orsakas av regionförstoring. Detta innebär att avvägningar behöver göras inom den regionala utvecklingsplaneringen. Utifrån hur regioner uttrycker och hanterar den konflikterande relationen mellan regionförstoring och hållbar mobilitet syftar studien till att undersöka vilka intressen det är som styr den regionala utvecklingsplaneringen och då även formar hur samhället utvecklas. Genom strategi- och policydokument som är vägledande för regional utveckling har den regionala utvecklingsplaneringen i Region Jönköpings län, Region Örebro län och Region Östergötland studerats. Slutsatserna påvisar hur kombinationen av den regionala utvecklingsplaneringsprocessens begränsade utrymme för medborgardeltagande och betydelsen som det regionala näringslivet tilldelas för att säkra regionens konkurrenskraft och överlevnad har resulterat i att näringslivets intressen konsekvent tillgodoses inom den regionala utvecklingsplaneringen. Studiens slutsatser stärker befintlig forskning om hur en tillväxtorienterad utveckling riskerar att cementera strukturer som ekologiskt påfrestande transportvanor, de traditionella könsrollerna och socioekonomisk segregation. Avslutningsvis påvisas även studiens slutsatser ett behov av att nyansera barnperspektivet inom den regionala utvecklingsplaneringen då även barnperspektivet har utformats efter näringslivets intressen.

For sustainable development of Blekinge to be carved out in a strategic manner,steps taken need to be coordinated in the right direction(i.e. towards meeting basic principles of socio-ecological sustainability).One part of this project looks into the various steps that could be taken to reach sustainability at a principle level.The other part looks at the importance of mutual cooperation among various stakeholders within the region.We look at current steps been taken and the potential for cooperation in the region. Our study reveals that many opportunities exist, both for strategic steps towards sustainability and for ways Blekinge organizations could cooperate to achieve them.We found that opportunities exist in the areas of renewable energy, energy efficiency,transportation and regional cooperation.In particular,this study identified significant opportunities to expand networks of cooperation in Blekinge.For instance, expansion of advocacy groups, expansion of railway and cooperation for alternative fuels among organizations and municipalities are all opportunities.

Europas regioner väljer i allt högre utsträckning att etablera så kallade regionkontor i Bryssel för att bevaka sina intressen mot EU:s institutioner samt använda unionens resurser för att uppnå regionala politiska mål. I tidigare studier av dessa kontor har ett perspektiv förbisetts, nämligen huruvida etableringen av ett regionkontor påverkar det regionala politiska och administrativa systemet. Den teoretiska utgångspunkten i denna uppsats är Börzel och Risses teoretiska ramverk, vilket ämnar förklara den skiftande graden av europeisering av nationella politiska system. Genom att använda sig av ramverkets idéer rörande socialisering prövar denna studie om regionala representationskontor i Bryssel kan förväntas anta rollen som normativa entreprenörer för att få tjänstepersoner inom regional förvaltning att ändra sin inställning kring EU:s roll i arbetet med regional utveckling. För att undersöka detta utförs en fallstudie med tjänstepersoner verksamma inom Region Dalarna, Region Gävleborg samt Region Örebro län, tre regioner som samtliga representeras av regionkontoret Central Sweden i Bryssel. Genom halvstrukturerade intervjuer undersöks Central Swedens normativa effekt på tjänstepersoner som frekvent interagerar med regionkontoret. Uppsatsens resultat indikerar att regionkontor har en upplevd normativ effekt på tjänstepersoner inom vissa politikområden. Inom dessa områden upplever de intervjuade att Central Sweden har kunnat påverka deras inställning till att engagera regionen i aktiviteter på europeisk nivå samt attityder gällande hur EU kan användas i arbetet med regional utveckling. Inom andra politikområden går det inte att observera en normativ effekt. Tjänstepersoner verksamma i politikområden inom vilka det föreligger en tydlig diskrepans mellan europeisk och svensk policy förefaller ha större förutsättningar för europeisering. Vidare har dessa normativa skiften hos tjänstepersoner potential att påverka inriktningen på den regionala politiken, särskilt inom områden med vaga eller otydligt definierade mål.

Tidigare studier visar en ökning av psykisk ohälsa och olika socioekonomiska indikatorer är olikastarkt associerade med prevalensen för psykisk ohälsa, men det är osäkert i vilken grad och hursambandet verkar i en regional kontext. Syftet med studien är att utifrån regional data analyserasambandet mellan olika socioekonomiska indikatorer (Yrkesgrupptillhörighet, Utbildningsnivå, ochEkonomisk stress) och mild psykisk ohälsa i relation till män och kvinnor i olika åldersgrupper samtdiskutera om det finns en socioekonomisk gradient i psykisk ohälsa. Resultaten visar att ekonomiskstress har ett starkt samband till psykisk ohälsa både för män och kvinnor i olika åldersgrupper.Resultatet visar även på kön- och åldersskillnader i regressionsanalyserna både inom indikatorernaskategorier och sambandens styrka. Ingen signifikant gradient mellan samtliga nedbrutnasocioekonomiska indikatorer och psykisk ohälsa kunde påvisas eftersom det förekom omvändaassociationer inom och mellan sambandsanalyserna. Den stora variationen i sambandsanalysernapåvisar att ytterligare stratifieringar kan göras både för de oberoende och beroende variablerna.
Previous studies in public health show an increase in Common Mental Disorders, and where some socioeconomic indicators are differently associated with the prevalence of mental illness, it’s uncertain to what extent and how the associations displays in a regional public health context. The purpose of the study is to analyze, on the basis of regional data, the association between different socioeconomic indicators (Occupational group, Educational level, and Economic Stress) and Common Mental Disorders in relation to men and women in different age groups and discuss whether there is a socioeconomic gradient in Common Mental Disorders. The results shows that economic stress is highly associated to mental illness for both men and women in their different age groups. The regression analyzes also show gender and age differences both within the indicators' categories and the statistical significance of the correlations. No significant gradient between the various socioeconomic indicators used and Common Mental Disorders could be demonstrated since there were reverse associations within and between the statistical analyzes. The great variat ion in the correlationanalyzes shows that further stratifications can be made both for the independent and dependent variables.

As a response to meet climate targets, transit-oriented development is seen as a tool in Swedish regional development to decrease car dependency. By national infrastructural investments in new train stations, small municipalities are expected to continue the transit-oriented development by plan dense areas with housing in connection to the new train stations. Previous research has shown that sustainable development plans are hard to implement, and that there is a lack of research about the processual dimension of implementing transit-oriented development plans, especially in rural areas. The aim of the thesis is to scrutinise the conditions in which these plans are supposed to be put into place at a municipal level, and in what way municipal interest affect to the implementation. The research question is asking how sustainable development is enacted in practice from the example of transit-oriented developmentin rural areas close to bigger cities. The chosen case studies are two neighbouring municipalities in Västra Götaland region that got new train stations in 2012, according to the planning norm of TOD and due to being located in a designated transport corridor. The empirical data consist of five comprehensive plans and interviews with six municipal politicians. By using a theoretical framework of governmentality studies the rationalities and underlying assumptions that makes the certain enactment of the plans intelligible are analysed. The result show that there are different logics behind the implementation of transit-oriented development plans at the regional and at the municipal level. The rationalities to implement the municipal plans conflict with the stated aim of the plans. When striving for a bigger tax base, the municipalities build housing that attract middle class families, which are the opposite of the dense development close to the train stations that are the goal of the regional plans. Because of interurban competition for a certain population, a sustainable development though transitoriented development can be hard to implement.

This study is based on a case study of Pilotprojekt Drevfjällen, a project whose ambition is tofind ways to secure nature conservation in a local context. This is promoted at governmentlevel, which says that a local connection is needed to achieve sustainable regionaldevelopment. The study, based on a theoretical background of the concept of governance,intends to evaluate whether Pilotprojekt Drevfjällen can contribute to a sustainable regionaldevelopment.This study is based on meeting documentations, semi-structured interviews with variousstakeholders in the project, field studies and participant observation at an informativemeeting. The region of interest, north Dalarna, was visited twice to obtain the specificconditions that Pilotprojekt Drevfjällen have. The interviews revealed positive attitude to theincreased dialogue and cooperation that Pilotprojekt Drevfjällen has meant for theparticipants. Some questions were raised among respondents about the concept of localmanagement and its definition as well as for the representativeness of the parish unions.The conclusions, based on the conceptual framework, is that the Pilotprojekt Drevfjällen hasmany attributes to succeed with a local connection, however, with the exception that therepresentativeness should be reviewed and elaborated further. To stimulate sustainabledevelopment the social dimension needs to be further integrated into the discussions. Theconcept of local management can´t be defined at this point. To make the process moveforward and to prevent speculation among stakeholders local management needs to be definedin a near future.

1999 fick Sveriges miljöpolitik en helt ny struktur; regeringen antog de femton nationella miljökvalitetsmålen som ett nytt angreppssätt för att verka för en hållbar utveckling. Sveriges miljöarbete är varje medborgares och myndighets ansvar men kommunen och länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att möjliggöra genomförandet av miljömålen på en lokal och regional nivå.

Denna studie behandlar kommunens och länsstyrelsens uppfattningar kring åtgärderna av genomförandet av de nationella miljökvalitetsmålen. Studien baseras på ett antal kvalitativa intervjuer som har analyserats med hjälp av Fredrik Burströms teori om kommunal miljömanagement.

Studien visar att miljömålens struktur ger en bra möjlighet i det lokala miljöarbetet. Det största hindret är en allmän resursbrist, vilket hindrar en stor del av genomförandet i miljömålsarbetet. Medan ansvaret har delegerats till kommunen och länsstyrelsen har inte de ekonomiska möjligheterna att genomföra arbetet följt med. De viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt miljömålsarbete är en delaktighet från många aktörer. På lokal och regional nivå är de viktigaste förutsättningarna en bättre förankring och integrering av miljömålen än vad som sker idag. Förutsättningarna på lokal och regional nivå är också mindre bra när det gäller de miljöproblem som är nationella och internationella till sin karaktär.

This study focuses on motivation -Involved in recycling behavior among residents of Muhlenberg County, Kentucky. Knowledge of recycling and how it was acquired, and the variables of environmental concern, economic incentive and the peer pressure were compared so that behavior could be distinguished that separated recyclers from nonrecyclers. Talcott Parsons' work in action theory and George Homans' work in exchange theory provide the theoretical foundation for my study. The research was approached in a qualitatively based design with interviews of twenty area residents. Demographic factors of age, sex, religious affiliation, church attendance, education and income of respondents were solicited. In addition to interviews, I administered a demographic survey. Recycling behavior was correlated positively with older age, convenience, female sex, higher levels of education, higher income, affiliation with liberal church denominations, and urban residence. It was negativley correlated with church attendance. Recyclers were better informed about environmental topics, especially those pertaining to recycling. Peer pressure was shown to have a positive effect on recyclers and recycling behavior. Recyclers were concerned about the quality of their environment, while nonrecyclers felt that the quality of the local environment was above average.

This paper documents macro-economic change in Swedish regional labor markets during the last great recession (2008). This is made by using Swedish macro-data and analyzing employment flows over the period 2003-2013. The findings point to the fact that there is great disparity in the geography both when it comes to how the regions resist crises and recoup in the aftermath (Resilience) and how the crisis effect the labor market and its momentum in the recovery phase (polarization). The findings indicate that the 2008 financial crisis affected the Swedish regional labor market in a polarized development. Regions that showed patterns of this behavior before the recession managed to go through the crisis and recoup well, whereas the regions that didn’t show a polarized pattern before 2008 had a much harder time recuperating after the crises. With these findings we can generate a more sophisticated knowledge how regional economies can resist and recoup after financial recessions and use this to reduce the impact of future recessions.

Studien ger en bild av hur tjänstemän på regional och lokal nivå ser på miljömålsarbetet. Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hur tjänstemän, som aktivt arbetar med miljömålen på en länsstyrelse och en kommun, uppfattar miljömålsarbetet och vilka faktorer som de anser är viktiga för ett lyckat miljömålsarbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju tjänstemän från en länsstyrelse och en kommun. Fokus har legat på de intervjuade tjänstemännens syn på åtgärdsarbetet på den egna myndigheten.

De problem som verkar vara mest centrala för intervjupersonerna i miljömålsarbetet är resursbrist, att det saknas politisk förankring, att inte tillräckligt många olika aktörer är delaktiga i arbetet, att det är ett brett område och att det är svårt att integrera miljömålen i myndigheternas ordinarie verksamhet. Fördelarna verkar främst vara att många vill delta i arbetet, att man har gemensamma mål som är beslutade av riksdagen, att man har en enhetlig struktur som går från nationell till regional och lokal nivå och att det finns ett system för uppföljning.

De faktorer som i studien framstår som mest centrala för ett lyckat miljömålsarbete är brett deltagande, samverkan, nätverk, integration av miljömålen i andra samhällsmål och i befintlig verksamhet inom myndigheterna, politisk förankring samt informationsspridning genom dialog och marknadsföring. Även att skapa bättre förutsättningar för människor att ändra sitt beteende i en miljövänligare riktning anses vara viktigt. Det handlar då främst om resursfrågor och att åstadkomma en tydligare styrning från nationell nivå, men även juridiska styrmedel och ett effektivt uppföljningssystem.

In his latest collection of writings about the foodways of the Appalachian region, Fred W. Sauceman guides readers through country kitchens and church fellowship halls, across pasture fields and into smokehouses, down rows of vegetable gardens at the peak of the season and alongside ponds resonant with the sounds of a summer night. The scenes and subjects are oftentimes uniquely personal, and they combine to tell a love story, a chronicle of one person's affection for a region and its people, its products, and its places. Traversing Appalachia from an Italian kitchen in Pennsylvania to a soda shop in South Carolina, BUTTERMILK AND BIBLE BURGERS is a tribute to people loyal to the land and proud of their culinary heritage. Sauceman describes the common bond of breaking beans, the dignity of the barbecue pit, the nobility of the black-iron skillet, and the transformative power of a glass of Tennessee buttermilk. Sauceman also shares recipes from a teacher who lived to be 116. He explains Kentucky banana croquettes and Virginia Ju-Ju burgers. He samples trout caviar in the mountains of North Carolina and sorghum on the Cumberland Plateau in Tennessee. From a notebook stained by Nehi, Sauceman calls forth stories of Hungarian immigrants who gather every fall to make cabbage rolls in Virginia and Cubans who converge in Tennessee to roast a pig and to remember. BUTTERMILK AND BIBLE BURGERS is most of all an expression of gratitude for the persistence of the people who feed us.
https://dc.etsu.edu/etsu_books/1031/thumbnail.jpg

The study theorizes that a nation-state can manifest a condition similar to that of personality commonly associated with humans. Through the identification of consistent behaviors, a personality like condition is recognizable, and the underlining motivations dictate national policy independent of any current social/political influence. The research examines Russia during two historical periods examining the conflict events and social/political transitions of the period, to identify common behavioral characteristics, which indicate the existence of any independent personality like trait. The study focuses on two historical periods: the Monarch Period of Peter I (The Great), and the Post-Soviet Union period of Vladimir Putin, periods selected as historical eras in which Russia experienced major political or social transition. Using a comparative qualitative historical analysis with a behaviorist focus, the research examines these periods by profiling each era’s elements of society and the events of domestic and international conflict that Russia experienced, while evaluating the actions taken in response to each. The research discovers that Russia exhibits personality like traits, similar to those associated with humans and are likewise developed from experience, and once imbedded into Russian psychology, regardless of the current social/political elements or situational conditions, remain prime motivators to Russian behavior. The personality like characteristic identified was similar to inferiority, which leads to behavior characteristics comparable to narcissism, as the definition of narcissism relates to the need for admiration and or acceptance. The study identified the origins of the inferiority like complex and the narcissistic like behavior pattern exhibited by Russia in both periods.

Social networks have increased significantly during the latest decades, but what does the cooperation include and how does the network processes look like? Networks are not specific for communities in the 2000’s or for that matter human organisations, but the ability to build networks and introduce more actors to the organisation have become easier with today’s communication technology. The study is about the Norrköping Municipality membership in the transnational network Sweden Emilia Romagna Network (SERN). It gives an insight into how networking and cooperation can be seen by politicians and officials, based on mission statements and the reason why a municipality choose to participate in transnational networks. The study aims to examine how Norrköping Municipality uses the SERN network and what the network have resulted in since the beginning of the municipality membership in 2005. It is a qualitative study which involves interviews with officials and politicians from the Municipality of Norrköping and textual material from SERN’s strategy documents and policies. The empirical material has been analyzed from the theoretical and methodological traditions Actor-Network Theory and Discourse Theory. The study has shown that the cooperation have given an opportunity to establish contacts with other municipalities and organisations on a regional, national and international level, where members of the network can form European projects together. At the same time, emphasizes the importance of discussing each other’s work and approaches in the design of the network process. The network processes, the dimensions of cooperation and the motivations for cooperation are discussed in the analysis. 

Municipal and regional actors, and in particular their respective governments, have key roles to play for society’s transition to sustainability, and many good efforts have been made. However, co-creating sustainable visions and effective governance towards such visions is a complex challenge and an overarching systems perspective is often lacking in the decision making. This is an often-forgotten piece in the sustainability discourse, which risks leading to ’solutions’ in one area that cause problems in another area. This, in turn, risks leading to unnecessary goal-conflicts, sub-optimizations, and slow progress. Despite good insights and actions on sub-parts of the sustainability challenge, capacity to coordinate efforts across sectors is generally missing. The overarching aim of this work was therefore to explore how practitioners, not the least leaders, in municipalities and regions can be sufficiently supported in their missions to enhance cross-sectoral strategic work for sustainability. The overall pursuit of this aim was undertaken through an action research approach with seven Swedish municipalities, two Swedish regions and one Finnish region. Initially, practitioners’ perspectives of what hinders effective sustainability transitions in their municipalities or regions were investigated through focus group discussions. In addition to many specific, context dependent barriers, a prevailing blindness to barriers that are directly linked to a lack of a sufficiently large systems perspective was found. Most of the action research was about testing an existing preliminary implementation model for multi-stakeholder co-creation and co-learning for strategic sustainable development. The model was evaluated in terms of strengths, weaknesses, barriers and enablers through observations, dialogues, round table discussions and a survey. The preliminary implementation model was generally appreciated by practitioners and was generally considered to fill its purpose. However, a need for additional support was pointed out, to assist continued work with the model in the absence of external expert facilitators. A key element of the asked-for support was ways to involve and engage top leaders into active participation already upfront. An approach to achieve this was explored in one of the participating municipalities. This included an initial assessment of current work and existing steering systems and their alignment with the preliminary implementation model, followed by a focus group discussion with political and administrative leaders. In combination with a comprehensive understanding of barriers to effective sustainability transitions, the result from the testing of the preliminary implementation model and the approach to engaging leaders have laid a foundation for methodological support for cross-sectoral municipal and regional strategic work for sustainability.

I september 2015 kom världens länder att sluta upp kring en plan för global hållbar utveckling. Envägledande plan för policyutveckling och arbete på nationell, regional och global nivå. Agenda 2030 - Transforming our world som den heter och i uppsatsen refereras den som Agenda 2030 (A/RES/70/1/,2015). Uppsatsen du nu håller i din hand undersöker Länsstyrelsen i Stockholms arbete med Agenda 2030. Iuppsatsen utforskas förutsättningarna för myndigheten att arbeta med agendan, hur man på myndighetenhittills har hanterat uppdraget och hur man förstår uppdraget. Uppsatsen lyfter fram kunskapsläget kringAgenda 2030, olika hinder för arbetet och inte minst motivationen och förväntningar hos tjänstemännen att arbeta med uppdraget. Studiens empiriska material består av en kartläggning och sammanställning av alla yttranden som Länsstyrelserna i Sverige gjort på Uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (Regeringen, 2016d), intervjuer med tjänstemän som direkt ellerindirekt arbetar med Agenda 2030 samt en enkät om Agenda 2030 på Länsstyrelsen i Stockholm.I analysen av det empiriska materialet framkallas en bild av motsättningar samtidigt som det finns enallmänt positiv anda. Höga prioriteter bland beslutsfattare angående Agenda 2030 kontrasteras mot en lågupplevd prioritetsnivå bland tjänstemän som kommer att arbeta med Agenda 2030. Analysen visar att det finns flera grundläggande förutsättningar som kan innebära svårigheter för att Länsstyrelsen i Stockholmatt genomföra Agenda 2030 i enlighet med dess grundläggande ambitioner. Dessa handlar om att man istort sett är ganska nöjd med det man åstadkommer i sitt dagliga arbete och att Agenda 2030 kan bli ett insorteringsdokument snarare än ett verktyg för förändringsarbete. Analysen visar att kunskapsnivån om Agenda 2030 är låg och att verksamhetsområdet har stor påverkan vilka frågor man tycker är viktigare än andra i agendan vilket i sig är ett problem när det kommer till att arbeta utifrån helheter. Studien bekräftar vikten av tydlighet kring vad som ska implementeras och dess prioritering för att tjänstemän ska prioritera frågan. Studien pekar mot att ett nytt förhållningssätt kommer att krävas för att Agenda 2030 ska blir det levande ramverk som det är tänkt att vara för att åstadkomma en transformativ förändring, detta gäller även Länsstyrelsen i Stockholm.

Thanks primarily to the international community, sustainable development has in recent decades been more in the forefront. Many communities around the world are taking part in discussions and implementing strategies that address sustainable development. However, Sweden has been and continues to be extremely proactive in addressing sustainable development. Perhaps, this can be seen best in the län of Skåne. There are numerous communities throughout Skåne that address sustainable development. In addition, and what also makes Skåne an even more interesting case study is its recent history, which includes a significant influx of immigrants, the construction of the Öresund Bridge, and the desire of the national government of Sweden to address sustainable development. This project looks at a specific region in the two types of countries that do not address sustainable development (Turkey and the U.S.A.) and examines what methods from Skåne can be implemented into the respective regions. In addition, addressing sustainable development in a regional context involves the creation of a complex social system. Therefore, the paper also analyzes how these two regions can think and operate like regions and initiate a plan for sustainable development.
tepecikasli@gmail.com, eem_anderson@yahoo.com

Denna studie syftar till att studera hur jämställdhet fylls med innehåll i regeringens nationella strategi för regional hållbar tillväxt och attraktionskraft perioden 2015–2020 och handlingsplaner från tre valda regioner som alla ingår i projektet ”regional jämställd tillväxt”, samt vilka effekter det får för möjligheten att politisera kön. Detta görs utifrån Carol Bacchis metodologi för policyanalys som heter ”What’s is the problem represented to be?” Även den tidigare Alliansregeringen har drivit liknande projekt, men studien avgränsas till den nuvarande regeringens strategi. Utifrån Bacchis sex steg för policyanalys, som bygger på filosofen Michel Foucaults teori om styrning och makt som kallas för ”governmentality”, konstrueras tre forskningsfrågor som alla har en angränsande följdfråga: Hur representeras problemet av regeringen och regionerna och på vilka premisser dessa representationer bygger på? Hur legitimeras problemrepresentationerna och vad som lämnas oproblematiserat? Vilka effekter kan problemrepresentationerna innebära för jämställdhetsdiskursen, individernas liv och hur de ser på sig själv och andra, samt hur problemrepresentationen produceras, sprids, försvaras och hur den kan ersättas? För att kunna reflektera kring detta sista steg tillförs ytterligare teori i form av Chantal Mouffes och Ernesto Laclaus ”diskursteori”. Studien visar på att problemet är brist på kunskap bland de regionala aktörerna och kvinnors bristande kapacitet att verka på marknaden. Jämställdhet problematiseras inte utifrån ett rättviseperspektiv, utan ses som ett medel för ökad regional tillväxt. En problemrepresentation som legitimeras av en problematisk demografisk utveckling och globaliseringen. För att ta till vara på all tillväxtpotential framställs människor som kreativa, vars entreprenörskap ska främjas. En problemrepresentation som sprids genom stora internationella institutioner och framställs som moraliskt rätt. Problemrepresentationen kan ersättas genom att konstruera ett politiskt klimat där motståndares åsikter ses som legitima och därmed möjliggöra politisering av kön och även fler sätt för människor att identifiera sig på.
The purpose of this thesis is to study how gender equality is filled with meaning in the governments national strategy for a regional sustainable economic growth and attractiveness during 2015-2020 and in the strategies from three selected regions, that are all included in the project “regional economic growth with a gender equality perspective”, as well as it has on the ability to politicize gender. This is done with help of Carol Bacchis methodology for analyzing policy called ”What’s the problem represented to be?”. The former government Alliance for Sweden have been working with a similar project, but this thesis is delimited to the strategy of the current government. With starting point in Bacchis six steps for analyzing policy, based on the philosopher Michel Foucaults theory about governing and power called “governmentality”, there are three research questions constructed, and each one is associated with a follow up question: What is the problem represented to be by the government and by the regions and on what premises are they build upon? How has this problem representation been legitimized and what is not problematized? What effects can this problem representation generate for the gender equality discourse, the way the subjects think about themselves and others, their lives and how are this problem representation being produced, disseminated and defended and how can it be replaced? Too be able to reflect on this last step, Chantal Mouffes and Ernesto Laclaus “discourse theory” is applied. This thesis shows that the problem is represented as a lack of knowledge about gender equality among the regional actors, and women’s capacity to act on the market. Gender equality is not being problematized as a matter of justice, rather as a mean for an increased regional growth. The problem representation is legitimized by referring to a problematic demographic development and globalization. To take advantage of the potentials for economic growth, humans are being portrayed as creative, and their entrepreneurship needs to be promoted. This representation of the problem is spread through major international institutions and is being portrayed as morally correct. This problem representation can be replaced by create a political climate where other opponents opinions are seen as legitimate, which makes it possible to politicize gender and also for humans to identify in more ways.

Problemet med övergödning har länge varit uppmärksammat i Sverige. De åtgärder som har satts in för att minska problemet har inte fungerat tillfredsställande och därför är det extra viktigt att följa upp och utvärdera målet Ingen övergödning. En central del i arbetet med miljömålen är utvärdering och uppföljning, som görs för att bedöma om vi närmar oss de uppsatta miljömålen. I det svenska miljömålsarbetet har så kallade miljöindikatorer fått en betydande roll. De fungerar som ett verktyg för att operationalisera, implementera, följa upp och utvärdera hållbar utveckling. Syftet med studien är att på regional nivå identifiera och analysera vad som styr valet av miljöindikatorer i uppföljningen och utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning samt urskilja om målet är uppföljningsbart. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två representanter från RUS-projektgrupp och tre personer som samordnar miljömålsuppföljningenute på länen. Den teoretiska ramen i uppsatsen bygger främst på målstyrning, uppföljning och utvärdering, samt på en beskrivning av miljöindikatorer och DPSIR-modellen.

Resultatet från studien tyder på att det återstår en hel del arbete med att förbättra och utveckla uppföljningen av miljömålen på regional nivå och det kommer förmodligen att ta avsevärd tid innan miljömålet Ingen övergödning kommer att uppnås. Ett återkommande problem i miljömålsarbetet är bristen på tid och resurser för att kunna utföra arbetet och frågan är hur länsstyrelserna ska komma runt problemet med att hitta lämpligt datamaterial. Att hitta ideala indikatorer är också svårt. Många gånger styrs valet av miljöindikator av vilket datamaterial det finns att tillgå. Ytterligare ett problem är hur en samlad bedömning ska kunna göras av miljötillståndet och övergödningens effekter, när det inte går att göra jämförelser mellan länen. Samordningen är en av de viktigaste delarna i uppföljningen av miljömålen och i studien framkom det att den kunde ha fungerat bättre, om de miljömålsansvariga myndigheterna tagit på sig ett uttalat ansvar. Ytterligare studier krävs kring arbetet med att följa upp och utvärdera miljömålen på regional nivå, när alla länsstyrelser har tagit fram indikatorer.

European Regional Nature Parks are based in rural areas and are involved in the fields of biodiversity and sustainable development. Sustainable tourism is a highly topical issue in Europe and many countries are trying to raise the citizens’ and tourists’ awareness of sustainability issues. It is therefore natural that Regional Nature Parks have become a useful tool in this regard. Implementing the principles of sustainable tourism implies a combination of the socioeconomic goals of regional park tourism and the ecological goals of nature conservation. Nature conservation through tourism has become increasingly market-oriented and more instrumental over the years, which reflects the rise of neoliberalist politics. Accordingly, this thesis will contribute to answering the following question: how is the natural heritage of the RNP of Auvergne Volcanoes used as a tool to promote sustainable tourism on a regional scale within a European framework? The thesis focuses mainly on the Regional Nature Park of Auvergne Volcanoes as a cultural, natural and environmental heritage. It investigates whether the Park’s local landscapes are used to turn it into a saleable product within a European framework. The thesis also emphasises the governance aspects of the park through an analysis of the policies and planning documents guiding it. In this way, this thesis focuses on the role of the European Union and of national, regional and local governments in sustainable tourism. It also aims to extend our understanding of the influence of public policy upon the development of sustainable tourism.

The transport sector is making slow progress towards sustainability, particularly given the urgency and scale of the sustainability challenges associated with the sector and the number of solutions that exist. This thesis uses a three-phase research methodology to identify and provide guidance to help address the barriers preventing the expansion of one of the most rapidly growing transportation alternatives: electric vehicles. The engagement of stakeholders can act as a strategic point of intervention to address these barriers and facilitate the regional market introduction of the technology. A process was therefore developed to help project management in the pre-project planning phase to address the key challenges to engagement that are commonly experienced on electric vehicle projects. The process combines a Strategic Sustainable Development approach with Best Practice for Engagement. Information was sourced from literature and interviews with experts in electric vehicles, stakeholder engagement and Strategic Sustainable Development. Initial feedback from testing the process on an electric vehicle project indicates that this guidance is timely and likely to become widely applicable on similar projects in the future.

The history of transportation planning in New York City has created disparities between those who have sufficient access to the public transportation network, and those who face structural barriers to traveling from their home to education, employment, and healthcare opportunities. This thesis analyzes the legacy of discriminatory policy surrounding the Metropolitan Transportation Authority (MTA) and city and state governments that have failed to support vital infrastructure improvement projects and service changes to provide multi-modal welfare to New York’s working poor. By exploring issues of transit equity as they pertain to the New York City subway system, this thesis raises the question: which communities lack adequate access to public transit opportunity and what are the policies and historical developments that have created these inequities? Through examination of grassroots community-based movements towards social justice and transportation equity, this thesis will review the proposals, campaigns, and demands that citizen-driven organizations have fought for in New York City. These movements, I argue, are the most effective method to achieve greater transportation justice and intergenerational equity.

Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie. Miljöhistoria, samhällsutveckling och synen på miljö utgör den teoretiska förankring som metoden knyter an till. Kopplingar görs också till konsekvenser av samhällsutvecklingen. Arkivmaterial och intervjuer har använts som konkreta redskap för insamlingen av empirin i studien.

Det framkommer en bild där regional omsorg om vatten mest handlat om rätten till att äga och nyttja vatten med exempel på en historiskt våldsam hantering. Inom länsstyrelsen kom under 1800-talet diknings- och regleringstillstånd att prägla förvaltningen. Den tidigare dominansen av agrara intressen började tidigt 1900-tal att ge vika för allmänintresse av vattenkraftutbyggnaden. Först vid 1900-talets mitt börjar ett uttalat intresse för vård av vattnet skönjas. Industrisamhällets snabba utveckling med rationalisering inom jordbruket, resursförbrukning och ökande konsumtion hade lett till utsläpp och hantering som skadat naturmiljön. Övergödning och negativa effekter i vattenmiljöerna genom vattenreglering är sådana skador. Intentionen att idag motverka konsekvenserna av de mänskliga verksamheterna görs bl.a. med hjälp av mål, lagar och ekonomiska medel. För området Roxen och Glan etablerades på 1980-talet ett regionalt intresse för vattenkvalitet avseende övergödning m.m. Reningsverk och miljöopinion är faktorer som både regionalt och nationellt lyckas åstadkomma dämpning av de grövsta effekterna under senare delan av 1900-talet. Inför en framtida regional omsorg om vatten syns både hopp och farhågor. På ett regionalt plan finns erfarenhet och kunskap som viktiga tillgångar där dialog och samverkan framstår som delar i framgångsrik förvaltning. Samtidigt uppvisar utvecklingen att tidigare tillväxttendenser lett till allvarliga konsekvenser för vattenmiljön vilka bara delvis har lindrats.

Studien visar att, trots att inte mål, medel eller vilja saknats, så uppfattar man problemen i vattenmiljön med övergödning och effekter av vattenreglering som fortsatta problem. Det förefaller som om krånglig lagstiftning och ekonomiska lösningar försvårar genomförandet av planerade åtgärder. Som jag ser det framstår, för en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, två "nivåer" av lösningar. En rent formmässig, som bygger på optimism inför kunskap och tekniska framsteg som gjorts inom ramen för våra samhällssystem. Den andra sidan är just beroendet till kunskapen och framstegen, som delvis är skulden till vad som skett. Det ter för framtiden osäkert och komplext att sätta tilltro till. För att möjliggöra en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, behövs allmänt en förändrad syn på relationen till natur där i högre grad fel och problem i det mänskliga systemet beaktas, istället för att fokusera på problemen i miljön.

This dissertation investigated how the Gikuyu people of central Kenya understood justice, forgiveness and trauma healing or their absence during a decade of intra-group reciprocal violence. This qualitative research study employed the narrative research method utilizing the "Williams Model" (Riessman, 2008). Field interviews were guided by a primary research question: What do the narratives of perpetrators and victims in reciprocal violence reveal about their understanding of justice, forgiveness and trauma healing or their absence? Fourteen research participants aged 78 to 92 years shared their full narratives. Current conflict analysis literature overwhelmingly centers on the victims and less on perpetrators. The reseach sample allowed perpetrator voices to be heard. The findings of this study suggest that the absence of justice as defined by the stakeholders is a primary perceived barrier towards forgiveness and trauma healing in post-conflict environments. While restorative justice literature offers hope in repairing harm, it's applicability in this study bears some complications when faced with the unreadiness of perpetrators to face their victims in a voluntary process. An extended discussion on restorative justice is offered under implications. Fair land re-distribution was identified as the most preferred response to the question of justice but is yet to be addressed. This stalemate suggests the need for a new negotiated framing and definition of justice if progress is to be expected. The study found out that forgiveness and trauma healing are desired but perceived as impossible goals. Researchers and policy makers could benefit from the findings especially in promoting native and localized restorative justice processes in order to terminate cycles of reciprocal violence.

I studien genomförs en analys av begreppet hållbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hållbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hållbar utveckling på den regionala nivån sker utifrån nationella ramar men det är på den regionala och kommunala nivån som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det är viktigt att ha kunskap om hur begreppet hållbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstå vad begreppet syftar till och hur det bör tillämpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjälp av indikatorer är det möjligt att följa och utvärdera arbetet för hållbar utveckling. Uppsatsen diskuterar förhållningssätt och problem i kringoperationaliseringen av hållbar utveckling i ett regionalpolitiskt sammanhang samt vilka svårigheter som är förknippade med framtagandet av hållbarhetsindikatorer.

Kinas säkerhet - En studie av hur Kina hanterar regionala utmaningar Den regionala stabiliteten i Sydostasien präglas av Kinas tydliga dominans. Kinas strävan att bibehålla regional stabilitet kännetecknar den kinesiska utrikes- och säkerhetspolitiken. För Kina är ett stabilt närområde en viktig grundpelare i sin strävan mot att fortsätta sin ekonomiska tillväxt och öka sitt regionala och på sikt även globala inflytande. Ett stabilt närområde är dessutom en förutsättning för att Kina ska kunna öka sitt engagemang i områden bortom sitt närområde. Denna uppsats analyserar Kinas syn på sin säkerhet i sitt närområde, och hur denna uppnås och bibehålls. Genom en jämförande studie där Burma och Nordkorea tjänar som tämligen olika referensstater används ett realistiskt teoretiskt perspektiv för att förklara Kinas ageranden och val av strategi. Resultatet visar ett Kina som tydligt strävar efter att påverka sin omgivning på ett sätt som säkerställer säkerhet och ekonomisk tillväxt. Kina nedtonar konsekvent sin roll som regional stormakt, men har under de senaste åren också visat prov på att utnyttja denna. Kinas tillämpning av milieu shaping uttrycks dock olika och skiljer sig åt i fallen Burma och Nordkorea. Nyckelord: burma, kina, kärnvapen, myanmar, milieu shaping, nordkorea, säkerhet, säkerhetspolitik

Anställda spenderar en stor del av sin tillvaro på arbetsplatsen och den psykosociala arbetsmiljön blir då en viktig faktor för att främja ett längre och mer hållbart arbetsliv. Rollen som första linjens chef kräver idag stor kunskap och förmåga för att hantera de krav som finns från organisation, medarbetare, chefer samt lagar och förordningar. Det är därför av stor vikt att arbetsgivare och organisationer har väl fungerande strukturer och processer för att följa upp sina chefer och medarbetares psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var att bidra med en ökad förståelse för hur första linjens chefer inom regional hälso- och sjukvård upplevde sin psykosociala arbetsmiljö, hur de ansåg att den borde kartläggas och följas upp samt påvisa vilka behov cheferna har för uppföljning av den. Studien syftade till att få fram chefernas egna tankar och upplevelser kring deras psykosociala arbetsmiljö. För att undersöka detta användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att chefernas relation till sin närmsta chef var avgörande för hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö och i sin tur vilka behov de hade för uppföljning och stöd. De chefer som beskrev en god relation till sin verksamhetschef upplevde i större utsträckning att deras behov av uppföljning tillgodosågs till skillnad mot de chefer som upplevde en sämre relation till sin verksamhetschef. De chefer som beskrev en sämre relation till sin verksamhetschef beskrev att behoven i mångt och mycket skulle tillgodoses om relationen till verksamhetschefen vore bättre. De slutsatser som kunde dras var således att relationen och kommunikationen med närmsta chef var avgörande för hur man upplevde sin psykosociala arbetsmiljö. Cheferna beskrev även att det fanns ett stort behov av fler informella möten med chefskollegor och att deras psykosociala arbetsmiljö skulle gynnas av att ha en mindre arbetsgrupp.

Avhandlingen behandlar en grupp industriarbetares deltagande i olika läraktiviteter på arbetsplatsen i samband med en organisationsförändring. Företaget var i behov av mångkunnig personal och organiserade därmed läraktiviteter. Syftet är att beskriva anställdas deltagande i dessa läraktiviteter i termer av faktiskt deltagande och inställningen till deltagande, samt att förklara eventuella skillnader.

Deltagande förstås i termer av motivation som utvecklas i ett komplext samspel mellan individrelaterade faktorer och faktorer som har med arbete, läraktiviteter, förändringsprocess och yttre omgivning att göra. De motivationsteorier som används är förväntan-valensteori, arbetsrelaterad teori samt en kontextuell motivationsteori.

Studien baseras på en fallstudie inom en avdelning vid ett traditionellt produktionsföretag. Det huvudsakliga empiriska materialet utgörs av intervjuer med de industrianställda. Dessutom har ett flertal informella studiebesök på arbetsplatsen genomförts, liksom dokumentinsamling och informantintervjuer.

I resultatet framträder tre grupper med olika deltagarmönster, som utifrån mönstren kan benämnas de ”engagerade”, de ”motvilliga” och de ”osäkra”. Det visar att industrianställda inte är någon enhetlig grupp. För gruppen ”engagerade” fanns få hinder för att delta i läraktiviteter. De hade även egna personliga motiv för deltagande. De individrelaterade förklaringarna, tycks vara särskilt viktiga för att förklara motivationen, och de hade kommit in i något som kan beskrivas som positiva lärspiraler. Gruppen ”motvilliga” såg inte deltagandet i läraktiviteter som något viktigt. De var inte överens om företagets mål och kände sig inte delaktiga i förändringsprocessen. De kontextuella förklaringarna har alltså ett stort värde för att förstå deltagandet i denna grupp. Gruppen ”osäkra” hade låg tilltro till sin förmåga, och hade ringa erfarenhet av tidigare läraktiviteter. Hur läraktiviteterna var utformade, var särskilt viktiga för denna grupp. De ”osäkra” liksom de ”motvilliga” tycks ha kommit in i negativa lärspiraler. Studien visar således att olika faktorer är betydelsefulla för olika grupper.

This dissertation focuses on the participation of a group of industrial workers in different learning activities at the workplace in connection with an organizational change. The purpose is to describe the employees’ participation in learning activities in terms of actual participation and attitude to participation, and to try to explain any differences.

Participation is understood in motivational terms, which exist in a complex interaction between individual-related factors and factors connected to work, learning activities, change process and external environment. The motivational theories used are the expectancy-valence theory, work-related theory and one contextual motivation theory.

The study is based on one case study within a department of a traditional production company. The empirical material consists mainly of interviews with the industrial workers. In addition, data have been collected through informal study visits at the workplace, as well as through documentary analysis and informant interviews.

Three groups with different participation patterns emerge from the data, and based on these patterns they are called “the dedicated group”, “the reluctant group” and “the insecure group”. This indicates that industrial workers are not a homogenous group. The “dedicated” group saw no obstacles in participating in learning activities. They also had their own personal motives for participation. The individual-related explanations seem particularly important to explain motivation, and this group had entered something which could be described positive learning spirals. The “reluctant” group did not consider it important to participate in learning activities. Their relationship to the company appear to be significant. Consequently, the contextual explanations are of great importance in order to understand the participation of this group. The “insecure” group showed little confidence in their own ability and had limited experience of previous learning activities. The design of the learning activities was especially important to this group. The “insecure” and the “reluctant” groups seems to have entered negative development spirals. The study thus shows that different factors are important to different groups.

Adaptive Governance approaches are being implemented by officials in Swedish municipalities. A close dialogue and cooperation between municipalities, and the acceptance of the uncertainty and unpredictability of climate change are included in the strategic work, and facilitate the introduction of Adaptive Governance approaches. However, Adaptive Governance approaches are at the same time hindered by the municipal systems, which does not allow for the introduction of new and innovative information. In particular, this study demonstrates that the systems are not structured to include such information from informal sources, such as citizens and farmers. This comparative study investigates water quality management at the local level, applying the concept of Adaptive Governance in three Swedish municipalities: Kalmar, Västerås and Upplands Väsby.The analysis is based on the theoretical framework of Adaptive Governance that expands on the understanding of adaptive management. The 17 semi-structured interviews conclude that the facilitators for Adaptive Governance are most evident within the areas of collaboration and shared responsibility between municipalities. Barriers to the development of Adaptive Governance are identified as a failure in the systems to include ecological knowledge. Expanding Adaptive Governance research to a larger number of municipalities within the European Union would shed some more light on what facilitates and what hinders the inclusion of Adaptive Governance approaches at the local level. Such research would have a dual effect: as a contribution to science and as a promotion for the practical implementation of the EU Water Framework Directive according to the Adaptive Governance approaches of the European water quality management.

This dissertation is an Investigation into the Tuareg involvement in violent conflict in the Sahara and the Sahel of North Africa from a sociological psychological perspective of unmet human needs. The research begins by establishing the structure and texture of the sociological, psychological, and emotional life patterns of their existence when not involved in violent conflict. This is followed by an examination of the pathology of Tuareg social structures that are engaged in intra and inter communal violence as perpetrators, victims, and bystanders. The first part of the research establishes normal conditions of the sociological life cycle and highlights natural areas of conflict that arise from exposure to rapid and/or external changes to their physical and social environment. The second part establishes parameters of expected damage from trauma, extended conflict, and failure to adapt to rapid environmental, social and political changes. The research methodology relies on a case study format that uses collaborative ethnography and phenomenological inquiry to answer the research questions and validate propositions made from existing literature and pre]existing research. The research questions focus on aspects of the sociological structure and failing psychological and emotional needs that are relevant to the subjectfs involvement in violent conflict. The research propositions are in part shaped from existing knowledge of tribal sociological structures that are related to the Tuareg by ethnicity, environment, and shared psycho]cultural attributes. The expected contribution of this research is the development of an alternative praxis for tribal engagement and village stability operations conducted by the United States Special Operations Command.

Studien belyser det regionala arbetet med miljökvalitetsmålen inom Östergötlands län. Syftet för studien har varit att identifiera och analysera hinder inom ramen för utarbetandet av miljömålen i Östergötlands län, med särskilt fokus på konflikter och de främsta orsakerna bakom dessa. För att avgränsa studien har främst arbetet inom jordbrukssektorn granskats. Studien är kvalitativ och grundad på kvalitativa intervjuer av personer involverade i miljömålsarbetet i Östergötland. Studien tyder på att det uppstått konflikter i samband med prioriteringsarbetet och att det inom jordbrukssektorsgruppen i Östergötland förekommit interna målkonflikter, kanske främst grundade i ideologiska synsätt. Ytterligare ett konfliktområde som framkommit gäller målstyrning som form och miljöbalken. När det gäller arbetsformen med sektorsgrupper tyder studien på att det upplevts som en positiv modell för miljömålsarbetet.

“Re:Regional” is a diploma work by Sanna Alm and Ylva Hedin, for the Master’s Programme in Spatial Planning presented at the Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden. “Greater Helsinki Vision 2050 – International Ideas Competition” was the starting point of this study. The competition was launched the 15th of December 2006 and the closing date was the 31st of May. During the spring term of 2007 we focused on developing and completing our entry. The competition organizers asked for visionary solutions and fresh new-thinking. This gave us, as participants, a great freedom of action and possibilities to form visionary plans for the future. The main assignment was to illustrate a land use plan for the Helsinki region. The regional planning perspective permeates every part of this study. When the entry had been sent to the jury we wanted to gain higher knowledge about different planning models regarding city planning in regional contexts. Our diploma work is therefore divided into two main chapters. The first chapter has a practical orientation and the second chapter is more theoretical: Part 1. Greater Helsinki Vision 2050 – International Ideas Competition: Apart from a presentation of our competition entry, the first part of this study contains information about the competition, the main assignment, required documents e.t.c. Our proposal “Re:Regional”, that is the regional plan and the detailed studies, is presented after a review of our process of thought. We don’t want to see Greater Helsinki develop into a grown-together grey mass with a centralized and standardized monocentric structure. In our proposal the three cities Nummela, Hyvinkää and Mäntsälä are being developed and strengthened. Less pressure is therefore put on the Helsinki metropolitan area regarding the fast building development that is needed. We suggest that today’s big city district develops inwards with different projects and solutions regarding cheaper dwellings, larger living spaces, new living forms and new forms of urban greenery. “Re:Regional” shows Greater Helsinki as a region with a multicentric structure, where old typologies and dichotomies have faded and where centralizing and decentralizing forces are not seen as opposites. We claim that differentiation can create integration, therefore the region is divided into areas with different characteristics and different levels of urbanity. These are the four so called “Regional Blocks”: - Helsinki Metropolitan Area - The mid-dense centres Nummela, Hyvinkää och Mäntsälä - ”Polycentric Space”, an area within the roads that link Helsinki and the mid-dense centres together - Block number four consists of sparse polycentricity, mainly woodland and agricultural landscape The comprehensive idea to form an integrated regional structure, with well-connected cities and smaller communities, can be described as an important task in many regions today – the fast population growth demands flexible and multicentric solutions. Our working method “Regional Blocks” can be developed and applied in other regions where the aim is to create widened but yet coherent structures. Part 2. Study objects/Comparison/Discussion: In the theoretical part of this study we introduce six study objects that we have chosen together and then divided between us. During the selection of objects we first and foremost didn’t look at the physical structures, instead we focused on the underlying aspects – how the cities in the regions have developed due to different trends in society. Our study objects and the literature we have analysed: A CITY CONCEPT - Social City - Sanna Alm – The book “Sociable Cities The Legacy of Ebenezer Howard” from 1998, by Peter Hall and Colin Ward. AN UTOPIAN REFORM - Urban Field - Ylva Hedin – The article ”Urban Field” from ”Journal of the American Institute of Planners” vol. 31: 4 from 1965, by John Friedmann och Johan Miller. A PLAN OF ACTION - The big city region Portland - Ylva Hedin – The homepage: www.metro-region.org (available: 2007-10-10). A DEVELOPMENT PLAN - The Stockholm Region - Sanna Alm – ”Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen”, by The Office of Regional Planning and Urban Transportation. A STRATEGY FOR URBAN RENEWAL - Urbana England - Sanna Alm – The report ”Towards an Urban Renaissance” from 1999, by The Urban Task Force. A MODEL FOR SOCIETY FORMATION - Linear Grid - Ylva Hedin – A vision for the Helsinki Regions urban structure from 1993, by Arken Arkitekter. First our study objects are introduced and analysed one by one, then follows a text where the objects are compared with each other and with our regional plan “Re:Regional” on the basis of seven factors: Central idea, Density, Green space, Transport network, Social structures, Planning perspective and The future. The conclusions are drawn in the chapter ”Jämförelse och diskussion” (Comparison and discussion). The study objects are also analysed in relation to different trends in society. Through an evaluation of the study objects and our own regional plan interesting points of comparison are being illustrated under the headlines “Att bygga inåt” (To build inwards), “Tydligare flerkärnighet” (Clearer polycentricity) and “Planeringsperspektiv och fysiska strukturer” (Planning perspectives and physical structures). In the last chapter we discuss ecological and social sustainability in a regional context – these two dimensions of sustainable development was focused on during the work with “Re:Regional” and are also discussed in the text where the objects are compared with each other.
Utgångspunkten för detta examensarbete, som vi valt att kalla ”Re:Regional”, har varit arkitekttävlingen ”Greater Helsinki Vision 2050 – International Ideas Competition”. Tävlingen utannonserades den 15 december 2006 och sista dag för inlämning av bidrag var den 31 maj. Under vårterminen 2007 fokuserade vi alltså enbart på att arbeta fram ett tävlingsbidrag. I en arkitekttävling är de huvudsakliga ramarna för projektet redan formulerade i ett tävlingsprogram. Samtidigt efterfrågas i denna tävling nytänkande och idérikedom, vilket gav oss som deltagare stor frihet och stora möjligheter att forma och arbeta fram visionära planförslag och konceptuella idéer. Den huvudsakliga uppgiften var att illustrera en regionplan, en framtidsvision för Helsingforsregionen. Det regionala planeringsperspektivet i tävlingsuppdraget genomsyrar innehållet i hela examensarbetet. Efter att bidraget lämnats in ville vi få djupare kunskap om olika planeringsmodeller för stadsutveckling i regionala sammanhang. Vårt examensarbete har därmed delats in i två huvudkapitel: Del 1. Greater Helsinki Vision 2050 – International Ideas Competition: Förutom en presentation av vårt tävlingsbidrag, ges i den första delen av detta arbete information om själva tävlingen och vad uppgiften omfattade. Vi presenterar även vår tankeprocess inför utformningen av regionplanen, samt inför de detaljerade studierna. Denna del av arbetet består av material på både engelska och svenska. Då tävlingsspråket var engelska, har de delar som ingick i vårt bidrag ej översatts. ”Re:Regional” är vår vision för hur storstadsregionen Helsingfors skulle kunna utvecklas fram till år 2050. Visionen har bland annat varit att skapa en regional struktur där skillnaderna mellan centrum och periferi kan suddas ut. Vi har inte velat skapa en megastad, eller en struktur inom vilken all fokus riktas mot en central stadskärna. Då Helsingfors är en relativt glest bebyggd storstad anser vi att det finns stora möjligheter att komplettera och förtäta redan bebyggda områden. Vi föreslår därför en utbyggnadsgräns runt storstaden. Samtidigt vill vi öka mångfalden och valmöjligheterna inom regionen genom att skapa fyra s.k. ”Regional Blocks” (regionala typer/delområden) med olika grader av urbanitet: - storstaden Helsingfors - städerna Nummela, Hyvinkää och Mäntsälä - “Polycentric Space”, det område som ringas in av de fyra städerna och som ska innehålla mindre samhällen - ett större område med skogs- och jordbruksmark med en gles småkärnig struktur Den övergripande och huvudsakliga idén om att forma integrerade, bättre sammanhållna stads- och samhällsstrukturer inom Helsingforsregionen, känns minst sagt aktuell. Den snabba befolkningstillväxt som sker i många regioner idag kräver flexibla, flerkärniga lösningar. Om fokus endast är inställt på att förtäta och bygga ut en regions storstadsområde, finns det risk för att resten av regionen utvecklas till en stor, gles periferi, inom vilken befolkningen hela tiden måste förhålla sig till ett storstadsområde. Vår arbetsmetod ”Regional Blocks” skulle även kunna användas i andra regioner där det finns en målsättning att skapa vidgade men ändå sammanhållna strukturer. Del 2. Studieobjekt/Jämförelse/Diskussion: I den mer teoretiska delen av examensarbetet presenteras sex studieobjekt vi valt ut tillsammans och sedan fördelat mellan oss. Vid valet av studieobjekten utgick vi i första hand inte från objektens fysiska former, det vill säga hur de i olika sammanhang etiketteras (som till exempel centralorts- eller nätverksregioner). Istället har vi utgått ifrån de bakomliggande aspekterna, hur städerna i regionerna utvecklats med bakgrund i olika samhällstrender. Våra studieobjekt och den litteratur vi utgått ifrån: ETT STADSKONCEPT - Social City - Sanna Alm – Boken “Sociable Cities The Legacy of Ebenezer Howard” från 1998, av Peter Hall och Colin Ward. EN UTOPISK REFORM - Urban Field - Ylva Hedin - Artikeln ”Urban Field” från tidskriften ”Journal of the American Institute of Planners” vol. 31: 4 från 1965, skriven av John Friedmann och Johan Miller. EN HANDLINGSPLAN - Storstadsregionen Portland - Ylva Hedin - Det regionala planeringsorganet Metros hemsida: www.metro-region.org (tillgänglig: 2007-10-10) där handlingsprogrammet ”2040 Growth Concept” finns tillgängligt. EN UTVECKLINGSPLAN - Stockholmsregionen - Sanna Alm - ”Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen” (planen vann laga kraft i november 2002), framtagen av Regionplane- och trafikkontoret. EN STRATEGI FÖR URBAN FÖRNYELSE - Urbana England - Sanna Alm - Rapporten ”Towards an Urban Renaissance” från 1999 skriven av The Urban Task Force. EN MODELL FÖR SAMHÄLLSBILDNING - Linear Grid - Ylva Hedin - En vision för Helsingforsregionens stads- och samhällsstrukturer framtagen av Arken Arkitekter 1993. Studieobjekten presenteras och analyseras först var och en för sig, sedan följer jämförelser mellan dem, inklusive vår regionplan utifrån sju olika faktorer: Bärande idé, Täthet/Gleshet, Grönska, Transportnät, Sociala strukturer, Planeringsperspektiv och Framtiden. I kapitlet ”Jämförelse och diskussion” dras slutsatser av analyserna utifrån de sju faktorerna, studieobjekten analyseras även i förhållande till övergripande samhällstrender. Med hjälp av studieobjekten görs även en utvärdering av vår regionplan där särskilt intressanta jämförelsepunkter belyses utifrån underrubrikerna ”Att bygga inåt”, ”Tydligare flerkärnighet” samt ”Planeringsperspektiv och fysiska strukturer”. I det avslutande kapitlet för vi var sin diskussion om ekologisk respektive social hållbarhet – två hållbarhetsdimensioner vi fokuserade på i tävlingsbidraget, och som även belyses i jämförelserna mellan studieobjekten.
Alla illustrationer i detta examensarbete (om inget annat uppges) är skapade av Sanna Alm och Ylva Hedin. saal02@student.bth.se, ylhe02@student.bth.se

I dag pågår ett nationellt miljömålsarbete som utgår från de 15 nationella miljökvalitetsmålen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömålsarbete som utgick från 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda kommun undersöka svårigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömål utifrån nationella miljömål. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstå när nationella mål skalas ner till lokala mål. Vägledande frågeställning har varit; Vilka svårigheter uppkommer när det gäller att utforma lokala miljömål utifrån de nationella? Vilka möjligheter har en liten kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömålen på lokal nivå? Grunden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där tyngdpunkten ligger på instudering och jämförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer. Bakomliggande fakta till uppsatsen, att ta fram underlag och bakgrund till två lokala miljömål, utfördes i samråd och i diskussion med anställda på Kinda kommun som arbetar inom områdena. De skalproblem som verkar ha uppstått för kommunen är vilken nivå man ska utforma de lokala miljökvalitetsmålen på för att de ska vara realistiska och genomförbara men ändå något att sträva mot. Svårigheter med att utforma lokala miljömål är just att de måste läggas på rätt nivå för att vara fungerande för kommunen.

This thesis has set out to shine a light on the prevalence of outdoor recreation in regional strategies, regarding how friluftsliv can contribute to regional development and growth. In the context of the outdoor recreation goals, friluftsliv has been pushed to be involved within the regional development and spatial planning process in regions. However, the extent of measures to involve friluftsliv in RDS/P (Regional Development Strategy/Plan) from regional authorities are far in-between. The County Administrative Board (TCAB) on the other hand, are actively working within their regions on how to involve friluftsliv in the spatial planning process, partly because of difference in responsibility factors from the two authorities. The same can be said regarding the many similarities and differences found primarily in the work from TCABs. For example, how friluftsliv frequently is described to have a positive contribution on citizens well-being and quality of life, that in-turn positively impact aspects of regional development, while some discuss the implications of friluftsliv on the environment. Friluftsliv can work as a catalyst for regional development, although it can be argued to be geographically dependant for commercial activities, while its indirect social, economic, and environmental contributions are not geography dependant. One conclusion made in the thesis is that a more transcending planning process regionally to promote friluftsliv is needed, where both the regions and TCAB carry out the planning in unison with the SEPA (Swedish Environmental Protection Agency) to spread the needed knowledge for the purpose of smart spatial planning between the authorities.
Denna masteruppsats har syftat till att belysa förekomsten av friluftsliv i regionala strategier, relaterat till hur friluftsliv kan bidra till regional utveckling och tillväxt. Detta analyserades i samband med uppkomsten av friluftslivsmålen, där friluftsliv är syftat till att vara involverad i den regionala utvecklingen och den fysiska planeringsprocessen i regioner. Emellertid är omfattningen av åtgärder för att involvera friluftsliv i RUS/P (Regional Utvecklingsstrategi/Plan) från regionala myndigheter låga. Länsstyrelserna å andra sidan arbetar aktivt inom sina regioner för att involvera friluftsliv i den fysiska planeringsprocessen. Detta är på grund av den skillnaden i ansvarsområden över specifika faktorer mellan de två myndigheterna. Detsamma kan kopplas till de många likheter och skillnader som främst återfinns i Länsstyrelsernas arbete. Exempelvis hur friluftsliv ofta beskrivs bidra på ett positivt sätt för medborgarens välbefinnande och livskvalitet, som i sin tur positivt påverkar många aspekter av regional utveckling, medan vissa fokuserar på att diskutera konsekvenserna av friluftsliv på miljön. Friluftsliv kan fungera som en katalysator för regional utveckling, även om friluftslivets kommersiella verksamhetsmöjligheter kan påstås vara geografiskt beroende kan dock dess indirekta sociala, ekonomiska och miljömässiga bidrag för regional utveckling syftas till att vara geografiskt oberoende. En slutsats som gjorts i uppsatsen är att en mer övergripande planeringsprocess regionalt för att främja friluftsliv behövs, där både regionerna och Länsstyrelserna genomför planeringen i överensstämmelse med Naturvårdsverket för att sprida den nödvändiga kunskapen i syfte att engagera i aktiv diskussion för främjandet av smart rumslig planering mellan myndigheterna.

The purpose of this dissertation is to examine the experiences of St. Bernard Parish, La., residents as they coped with the impact of the catastrophe of Hurricane Katrina on August 29, 2005. An estimated 50,000 St. Bernard Parish residents relocated to a new home one year after Katina in 2006, and many of those residents moved again. This study examines the effects of the decisions of St. Bernard residents to relocate or to return on their social connections. The utility, adaptability and durability of social networks of these residents will be explored to enrich our knowledge about the social effects of recovery and the role that distance plays in the way residents connect to each other six years after Hurricane Katrina. It also examines the applicability of disaster theory as it relates to this case and develops a methodology for examining the impact of geographic dispersal on social networks.

Föreliggande studie har genom nio semi-strukturerade kvalitativa intervjuer undersökt utredares, förundersökningsledares samt åklagares upplevelser och erfarenheter inom Polismyndighetens utredningsarbete, vad gäller sexuellt digitalt våld mot barn (under 18 år). Detta för att eventuellt kunna identifiera möjliga utvecklingsområden inom utredningsarbetet vad gäller att skicka oönskade nakenbilder samt att otillåtet sprida nakenbilder på någon annan. Detta då uppklaringsandelen i relation till antalet anmälningar vad gäller dessa brott kan anses vara låg. Således blev praktikers upplevelser och erfarenheter av arbetsprocessen samt om och i sådana fall hur de påverkas av att arbeta med sexuellt digitalt våld centralt. Resultatet påvisar att praktikerna lyfter flera aspekter av sitt arbete såsom bra ledarskap, utformningen av arbetsgrupper samt snabba samarbeten som välfungerande moment i utredningsarbetet. Flera utvecklingsområden framkom även där det bland annat efterfrågas klarare riktlinjer, samt mer metodstöd, kunskap och utbildning inom området för att öka effektiviteten i arbetet. Exponeringen i deltagarnas arbete med sexuellt digitalt våld mot barn, tillsammans med den stress praktikerna upplever utifrån deras arbetsbelastning, erfars bidrar till en negativ påverkan och minskad arbetskapacitet. Dock belyses att stöd och hjälp finns att tillgå som motverkar den negativa påverkan. Studiens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning inom området samt i relation till organisationsteori.
The present study has, through nine qualitative semi-structured interviews, examined investigators’, requisitors’ and prosecutors’ experiences of the police authority's investigative work regarding sexual digital violence against children (under age 18). The study aimed to identify areas of development within the investigative work regarding receiving unwanted nude images and unauthorized spreading of nude pictures of others. This because of the low crime clearance rate of reported crimes. Thus practitioners’ experience of their work process, including if and how they were affected by working with sexual digital violence, were essential. The results from the interviews highlighted several aspects of the work such as good leadership, team design, and rapid collaborations as well-functioning components. Several areas of development also emerged such as clearer guidelines, increased methodological support, increased level of knowledge, and education, to increase the work efficiency. The exposure to sexual content in the participants' work combined with the stress derived from their workload was experienced to contribute to a negative impact and reduced work capacity. However, it was highlighted that support and help was available to lessen the negative impact. The study's results were discussed based on previous research in the field and in relation to organizational theory.

Inom den växande turistnäringen är det viktigt för destinationer att marknadsföra sig på ett framgångsrikt sätt för att kunna hävda sig på den globala marknaden. Bra kommunikation till marknaden är därför ett viktigt konkurrensverktyg vid arbete med destinationsutveckling. Detta kan skapa fördelar på marknaden, inte minst för de regionala turistorganisationerna som arbetar med samverkan för ett större geografiskt område med många intressenter. Detta är ett arbete som dagligen genomsyrar en organisation såsom Jämtland Härjedalen Turism och problematiken med att skapa en gemensam kommunikationsplattform. För att vägleda dem i deras arbete har syftet med denna studie varit att undersöka hur regionala turistorganisationer kan använda sig av destinationsmarknadsföring för att bygga upp en effektiv kommunikation till marknaden. Vi har jämfört fem olika regionala turistorganisationer utifrån vår utvalda teori, med avsikt att avgöra vilken av dem som har det mest konkurrenskraftiga arbetssättet vad gäller uppbyggnad av marknadskommunikation. Undersökningen har utgått från en kvalitativ metod där vi i huvudsak har grundat vårt resultat på intervjuer med studieobjekten. Analys och slutdiskussion visar att det är viktigt att ha en väldefinierad och uttalad image då det är grundstenen i det fortsatta arbetet med kommunikationen. Genom att ha en klar och tydlig image så underlättas arbetet med varumärke, logo, positionering samt även kommunikationskanaler som ska framföra budskapet till destinationens utvalda marknader och målgrupper.

The aim of this thesis is to examine to what extent China acts as a superpower in the South China Sea. In order to accomplish the purpose of the study the International relations theory Offensive realism has been applied. The thesis is a case study, with the premiss to test Offensive realism on the selected case. Data is gathered from books and articles. Within the framework of Offensive realism, three categories have been selected to study China’s actions on three different occasions. The categories that have been applied are diplomacy, economy, and military. The occasions occur at different time periods, 1974, 2012, and 2014, in order to be able to give the study a wide basis.   The result shows, that from an Offensive realism perspective, China acts like a superpower in the South China Sea. In the cases studied China acts as a superpower in all of them. Breaking it down to the applied categories, diplomacy, economy, and military, it is showcased that China’s actions in the region are corresponding to that of a superpower eight of nine times. China seeks control of the region's wealth to strengthen its own economy, which in turn strengthens the country's military. Furthermore, the growth of the economy and resources means that control of the area is centered to China. Which increases the chance for China of creating a hegemony in the region.