Teses / dissertações: "Psykoterapia"

1

Gunnarsson, Catarina. "Psykoterapins plats i offentligt finansierad sjukvård : Om mellanchefers attityder till psykoterapi som behandlingsform". Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1753.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna explorativa studie utgår från ett intresse för samspelet mellan den kliniska vardagen och det omgivande samhället. Sju mellanchefer på vårdcentraler och vuxenpsykiatriska öppenvårds-mottagningar har intervjuats i syfte att undersöka deras föreställningar och attityder runt psykoterapi som behandlingsform, exempelvis deras tankar om psykoterapins verkan och tillgänglighet liksom deras medvetenhet om och attityder till en ökande betoningen på evidensbaserad vård. Frågeställningar: 1. Hur beskriver cheferna psykoterapi som behandlingsform och vilka attityder har de till psykoterapi.2. Hur upplever cheferna psykoterapins villkor, exempelvis beträffande gränsdragningar och evidensbaserad vård, och vilka attityder har man. Via semistrukturerade intervjuer har en kartläggning av utfallsrummet gjort genom att svaren har kategoriserats i de områden som framträtt under intervjuerna. Cheferna hade en positiv syn på psykoterapi och ansåg att psykoterapi behövs som behandlingsform. Deras kunskap om psykoterapi och dess villkor skilde sig åt. En misstro mellan beslutsfattare och kliniker beskrevs, liksom en önskan om en mångfald av behandlingsmetoder. Slutsatser var bl.a. att former för att integrera olika typer av kunskap för att öka tilltron mellan sjukvårdens aktörer behövs.
This exploratory study is based on an interest in the interaction between clinical routine and the surrounding community. Seven middle managers in health care centers and psychiatric clinics were interviewed to examine their beliefs and attitudes about psychotherapy as a treatment, such as their thoughts on psychotherapy effectiveness and availability as well as their awareness of and attitudes to a growing emphasis on evidence-based care. Questions: 1. How do you describe the heads psychotherapy as a treatment and what attitudes they have to psykoterapi.2. How managers experience psychotherapy conditions, for example on the boundary issues and evidence-based care, and what attitudes they have. Through semistructured interviews, a survey of the sample space made by the responses was categorized into the areas that emerged during the interviews. The managers had a positive view of psychotherapy and found that psychotherapy is needed as a form of treatment. Their knowledge regarding psychotherapy and its terms varied. Mistrust between policy makers and clinicians were described, as well as the desire for a variety of treatment methods. Conclusions included the need to find ways to integrate different types of knowledge, to build trust between healthcare stakeholders.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

2

Milusic, Zoran. "Relationen inom psykoterapin : betydelsen för psykoterapin utifrån psykoterapeutens perspektiv". Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2075.

Texto completo da fonte

Resumo:

Inledning: Syftet med denna studie var att öppna diskussion och belysa den genuina, naturliga relationen mellan terapeuten och patienten under terapin och relationens roll i den terapeutiska processen. Frågeställningar: De är baserade på frågor om relationen som begrepp, inställning till personlig öppenhet (Self-Disclosure), relationens betydelse för terapin i relation till terapeutisk teknik och teoribygge, och frågor om roller i skapande och upprätthållande av relationen i terapin. Metod: Studie är kvalitativ och genomfördes som ensemistrukturerad intervju med fem terapeuter av olika rinriktning och olika erfarenheter inom terapeutiskt arbete. Tre av dem var kognitivt orienterade medan två hade dynamisk bakgrund. Materialet analyserades, strukturerades och valdes utifrån frågeställningars ämne och tillåtet utrymme. Resultat: I studien framkom att relationen inom terapi anses som oundviklig del av terapiprocessen och att en god relation mellan patient och terapeut gynnar terapin och terapins utfall. Diskussion: De intervjuade terapeuterna beskrev ett mer öppet, fritt, flexibelt sätt att bemöta människan och att använda sin egen person med sin genuinitet samt en mer jämlik ställning mellan terapeuten och patienten. Slutsats blir att relation har betydelse bland terapeuter och betecknas som en av de viktigaste tredskapen i psykoterapi.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

3

Huusko, R. (Risto). "Psykoterapiat masennuksen hoidossa". University of Oulu, 2015. http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201510212089.

Texto completo da fonte

Resumo:

Tässä tutkimuksessa oli tarkoituksena hakea uusin saatavilla oleva tutkimustieto psykoterapioista masennuksen hoidossa. Käypä hoidon uusimmat näytönastekatsaukset masennuksen hoidossa ovat vuodelta 2010, joten tässä tutkimuksessa keskitytään tuota uudempaan tietoon. Tutkimusongelmat olivat seuraavat: 1) Millä terapiamuodoilla on tieteellinen tutkimusnäyttö masennuksen hoidossa? 2) Miten terapian kesto ja terapiasessioiden tiheys vaikuttaa hoitotulokseen. 3) Miten tehokkaita eri terapiat ovat verrattuna lääkehoitoon. 4) Mitkä terapiamuodot yhdistettynä lääkehoitoon ovat parempia kuin pelkkä lääkehoito? 4) Miten potilaan ja terapeutin välinen allianssi vaikuttaa hoitotulokseen? Tutkielma suoritettiin kirjallisuuskatsauksena. Artikkeleja haettiin Medline (Pubmed) ja PsychINFO -tietokannoista keskittyen meta-analyyseihin viimeisen viiden vuoden ajalta. Päähakusanoja olivat psychotherapy, depression, ”major depression”, meta-analysis sekä eri terapiatyyppien nimet. Tulosten mukaan eri psykoterapioilla ei ole merkittävää eroa masennuksen hoidossa. Vahvin näyttö on interpersonaalisella psykoterapialla, kognitiivisella psykoterapialla, psykodynaamisella psykoterapialla ja ongelmanratkaisuterapialla. Myös behavioraalisella aktivaatioterapialla, sosiaalisen taitojen harjoituksella ja supportiivisella terapialla on tutkimusnäyttöä, mutta aineistot eivät ole yhtä suuria. Terapian ja masennuslääkityksen yhdistäminen on lähes aina vaikuttavampaa kuin kumpikaan hoitomuoto yksinään. Näin näyttää olevan kaikkien seitsemän edellä mainitun terapian kohdalla. Allianssista ei löytynyt pelkkään masennuksen hoitoon liittyviä tutkimuksia. Allianssitutkimukset olivat tehty masennus- ja ahdistuspotilaiden seka-aineistolla. Korkealle arvioitu allianssi näytti ennustavan parempaa hoitotulosta psykoterapiassa. Työhön sisältyi yksi terapian kestoa ja tiheyttä käsittelevä meta-analyysi. Huomattavin löydös oli se, että tiheämpään annettu terapia on vaikuttavampaa kuin sama määrä terapiasessioita harvaan annettuna. Avainsanat: masennus, psykoterapia, interpersonaalinen terapia, kognitiivinen terapia, ongelmanratkaisuterapia, psykodynaaminen terapia, behavioraalinen aktivaatioterapia, sosiaalisten taitojen harjoitus, supportiivinen terapia, allianssi, yhdistelmähoito, lyhytterapia.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

4

Enelius, Mats, e Niclas Reich. "Psykoterapi i Socialtjänsten?" Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-27835.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka förekomst och omfattning av psykoterapeutiska insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorgs (IFO) kommunala verksamhetsutbud (egenregi) under åren 2003 och 2007. Två kommuner i Stockholmsområdet, Täby och Järfälla, ingick i studien. Till grund för undersökningen användes information och statistik från socialstyrelsens statistikdatabaser, kommunernas journalföringssystem och verksamhetsberättelser. Insatserna i de olika verksamheterna differentierades utifrån tre kategorier med utgångspunkt i en vid tolkning av Strupps definition av psykoterapi och med tillägg av eventuell förekomst av kontroll och/eller tvång i insatserna. Tre olika kategorier av insatser identifierades; sociala, psykosociala och psykoterapeutiska insatser. Resultatet av studien visade att psykoterapeutiska insatser förekommer inom socialtjänsten och har ökat mellan de undersökta åren. Undersökningen komplicerades av brister i dataunderlaget. Verksamheterna redovisade statistik på olika sätt. Detta gällde såväl inom som mellan kommunerna. Socialstyrelsens statistikdatabaser gav endast övergripande information. Bristerna i dataunderlaget innebär att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

5

Walkama, Ingestedt Britta. "Psykoterapi med äldre". Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2086.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna studie är att belysa psykoterapeuters erfarenheter av psykoterapi med äldre patienter. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem äldre legitimerade psykoterapeuter. I intervjuerna låg fokus på följande frågeställningar, förekommer specifika drag hos en äldre patient, hur ser den psykoterapeutiska processen ut med äldre patienter och har psykoterapeutens egen ålder och livserfarenhet betydelse för psykoterapi med äldre patienter. Resultatet visar att åldras är ett nytt livsskede i en människas liv, som innebär förluster, sorger men också utveckling och fördjupad självkännedom. En tid av försoning och integritet. Hur en äldre patient handskas med sitt åldrande behöver sättas i relation till tidigare erfarenheter i livet. I studien beskrivs de äldre patienterna som motiverade, modiga och självreflekterande. De existentiella frågeställningarna får ett större utrymme i psykoterapier med äldre patienter, medan det också tydligt framkommer att hos den äldre finns ett behov att ha kontakt med det som hon haft tidigare och prata om konkreta praktiska saker som tillhör vardagen. För att äldre patienter ska få tillgång till psykoterapi behövs flexibilitet både när det gäller den yttre ramen och terapeutens förhållningssätt. Hänsyn behöver tas till den äldre patientens både fysiska och mentala kapacitet. Överföringar och motöverföringar beskrivs som mera otydliga och subtila med äldre patienter. Något som tyder på, att terapierna har en mera stödjande karaktär. Det framkommer att terapeutens ålder och livserfarenhet har betydelse och underlättar arbetet med äldre patienter. Att arbeta med äldre patienter beskrivs som berikande och i termer av ett ömsesidigt givande och tagande mellan terapeut och patient.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

6

Nordman, Olsén Kerstin. "Psykoterapeuters egen psykoterapi". Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4124.

Texto completo da fonte

Resumo:

Inledning: Det har funnits många aspekter av vad som påverkat psykoterapeuter i deras yrkesutövning.I forskning har psykoterapeuter uttryckt att den egna psykoterapin har varit en av de viktigas erfarenheterna i den egna utvecklingen som psykoterapeuter. Frågeställning: Hur har psykoterapeuter upplevt den egna psykoterapins påverkan på yrkesutövningen och har olika perioder av terapi haft olika inflytande? Metod: Denna studie har varit kvalitativ, i form av semistrukturerade intervjuer, med sju stycken psykodynamiskt utbildade psykoterapeuter. Förutom intervjuer har också tidigare forskning och litteratur i ämnet redovisats.Bearbetning av resultatet har skett i tematisk analys. Resultat: Psykoterapeuternas egen psykoterapi har påverkat dem inom flera områden i deras yrkesutövning. Främsta skälet till att de har gått i egen terapi har varit personliga svårigheter men också utbildningskrav. Diskussion: Psykoterapeuterna har upplevt att den egna psykoterapin har stort inflytande på olika delar av identiteten som psykoterapeut. De har inte varit lika lätt att skilja ut olika perioder av terapi och deras påverkan. En hypotes har varit att olika terapier och livserfarenheter har byggt på varandra och resulterat i att psykoterapeuter senare i livet har en annan beredskap att klara sina egna och andras livskriser.
Introduction: Thera have been many aspects of what has influenced psychotherapist on their practice. in research has psychotherapist expressed that their own psychotherpy is one of the most important experience for their growth as therapists. Problem: How has psychotherapist experienced their own psychotherapys influence on their profession and has different episodes of therapy different influence? Method: This has been a qualitative study, with semistructured interviews, with seven psychodynamic psychotherapists. Besides interviews have also previous research and litterature on the subject been reported.Processing has taken place into the theamtic analysis. Results: Psychotherapists own psychotherapy has affected them in several areas of their professional. Main reason that they have gone into self-therapy has been for personal difficulties but also educational requirements. Discussion: Psychotherapists have experienced that their own psychotherapy has great influence on various parts of their identity as therapists. It has not been as easy to distinguish different periods of therapy and its impact. One hypothesis has been that various therapies and life experiences have built on each other and resulted in psychotherapist in later life has different capacity to cope with theirown and others life crisis.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

7

Forell, Lisa. "Genusperspektiv i psykoterapi". Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6031.

Texto completo da fonte

Resumo:

Inledning: Enligt en statlig utredning från 2016 slås det fast att kvinnors ökade psykiska ohälsa har samband med det större ansvar än män för barn och hushåll kvinnor tar. Krav att ta ansvar för andra medför att många kvinnor gör det på bekostnad av de egna behoven. Det finns få studier om genusperspektivets roll och användning i psykoterapi. Syftet med studien är att beskriva hur en grupp legitimerade psykoterapeuter använder sig av genusperspektiv i det terapeutiska rummet och hur de definierar begreppet. Frågeställningar: Hur definierar psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter genusperspektivet och dess betydelse för dem? På vilket sätt använder de sig av genusperspektivet i det terapeutiska arbetet? Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem legitimerade psykoterapeuter, samtliga kvinnor djupintervjuades. Resultatet av intervjuerna har analyserats genom kvalitativ forskningsansats vilken har bearbetats genom en tematisk analysmetod. Resultat: Deltagarna delar en medvetenhet om mäns och kvinnors olika villkor i samhället. Studien visar att terapeuterna har olika förhållningssätt till praktiken med genusperspektiv. Några anser att öppenhet och transparens med genusperspektivet gentemot patienten krävs medan andra tar med den såsom en tyst kunskap i terapirummet. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning om feministisk teori. Problemet med att koppla de egna kunskaperna till praktiken stämmer med tidigare forskning och studier.
Introduction: There are few studies about the role of gender perspective and it’s use in psychotherapy. The purpose with this study is to describe how a group of legitimized psychotherapists use gender perspective in the therapeutic room and how they define the concept. Question formulations: How do psychodynamic orientated psychotherapists define gender perspective and its meaning for them? In what way do they use gender perspective in the therapeutic work? Method: A qualitative investigative method has been used where five legitimized psychotherapists, all women was interviewed in-depth. The result was analyzed and processed through thematic analysis method. Result: The participants share awareness of the different conditions between men and women in society. The study shows that the therapists have different approach to the practice with gender perspective. Some of the informants believe that openness and transparency with gender perspective towards the patient is required while others bring it as a silent knowledge into the therapy room. Discussion: The results are discussed from earlier research on feministic theory. The problem with connecting the own knowledge to the practice agree with earlier research and studies.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

8

Negri, Luce. "Mindfulnessbaserad psykodynamisk psykoterapi : terapeuters uppfattning av hur mindfulnessmeditation påverkar psykodynamisk psykoterapi". Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6318.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

9

Tomic, Mirela, e Armine Wannesian. "Kulturella möten i psykoterapi". Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2055.

Texto completo da fonte

Resumo:

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk.

Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod.

En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå.

En övergripande slutsats för klientgruppen är åsikten att terapeutens kompetens och personliga egenskaper spelar större roll i upplevelsen av relationen än deras etniska tillhörighet.

Resultatet utmynnar i en teoretisk modell användbar vid förståelsen av aspekter som kan ha betydelse för upplevelsen av den terapeutiska relationen vid kulturella möten.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

10

Malmberg, Ekdahl Anna. "Psykoterapi i fjärde åldern". Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4679.

Texto completo da fonte

Resumo:

Socialstyrelsen har konstaterat att äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område, trots att många äldre drabbas av psykiska besvär, och efterlyser behandlingsalternativ till medicinering. Man konstaterar samtidigt att det saknas undersökningar av effekten av psykoterapi för personer i högre åldrar, något som delvis kan bero på att många studier har en åldersgräns på 75 år. Tidigare studier visar också att psykoterapeuter föredrar att ta emot yngre patienter i psykoterapeutisk behandling. Studien är en beskrivning av några psykoterapeuters upplevelser av det psykoterapeutiska arbetet med personer som är 75 år och äldre. Sju psykoterapeuter intervjuades i denna kvalitativa undersökning där datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med tematisk analys. Det som upplevs vara vanligast förekommande tema för denna åldersgrupp är förluster och skam kopplat till detta. Det finns många tankar som rör det existentiella men samtal som rör den egna döden tycks förekomma i väldigt begränsad utsträckning. Det framkommer också att samtliga psykoterapeuter i studien ser behovet och nyttan med psykoterapi för äldre men att det oftast handlar om mycket korta terapier, mellan en till tio gånger.
The National Board of Health and Welfare has found that older peoples mental health is a neglected area, despite the fact that many older people suffer from mental health problems and calls for alternative treatment to medication. It also notes that there are no studies of the efficacy of psychotherapy for people at older ages, which may partly be due to the fact that many studies have an age limit of 75 years. Previous studies also show that psychotherapists prefer to receive younger clients in the psychotherapeutic treatment. The study is a description of some therapists experiences of psychotherapeutic work with people who are 75 years and older. Seven psychotherapists interviewed in this qualitative study in which data collection was done through semi-structured interviews were analyzed by thematic analysis. What is perceived to be more predominant theme for this age group is loss and shame attached to loss. There are many thoughts concerning the existential issues but topic concerning their own dead seems to occur to a very limited extent. It also emerges that all therapists in the study sees the need and usefulness of psychotherapy for older people but it usually involves very short therapies, between one to ten times.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

11

Helldahl, Karin, e Carola Mattsson. "Negativa effekter av psykoterapi". Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121807.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med studien var att undersöka blivande psykoterapeuters uppfattning av negativa effekter av den egenterapi som de genomgått inom ramen för utbildningen till legitimerade psykoterapeuter. Vilka negativa effekter av egenterapi rapporterar psykoterapeutstudenter och skiljer sig dessa från vad patienter som genomgått psykoterapi rapporterar? En frågeställning var också hur blivande psykoterapeuter ser på egenterapins funktion (terapeutisk funktion, modellfunktion, empatisk funktion eller övertygelsefunktion), En enkätundersökning genomfördes bland studenter på två olika psykoterapeutprogram under den avslutande terminen. Totalt kom 33 studenter att delta. Instrumentet som använts, “Negativa händelser och effekter av psykologisk behandling”, består av 60 påståenden som skattas utifrån upplevda biverkningar av psykoterapi (och vad som specifikt orsakats av egenterapin). Jämförelse gjordes med redan publicerade data kring patienters rapportering (Norström, 2015). I tillägg fick studenterna skatta egenterapins funktion på en fyrgradig skala. Resultatet visar att en relativt stor andel av psykoterapeutstudenterna rapporterade någon form av negativ effekt av egenterapin. Vanligast var att man upplevde att gamla obehagliga minnen väcktes till liv (36%), att man inte förstod sin terapeut (27%) och att man kände sig mer sorgsen (24%). Resultatet visar också att rapporterade negativa effekter av egenterapi var relativt likartad mellan gruppen studenter och patienter. Egenterapins terapeutiska funktion angavs ha mycket stor betydelse bland drygt hälften av studenterna. Störst andel av studenterna, drygt hälften, angav att den terapeutiska funktionen hade en mycket stor betydelse. Sammantaget pekar studien på behovet av att uppmärksamma de negativa effekterna av psykoterapi, samtidigt som fortsatt forskning inom detta komplexa område är nödvändig.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

12

Brandstetter, Madiedo Consuelo. "Klientens perspektiv på psykoterapi". Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2803.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna uppsats undersöker vad människor som har gått i psykoterapi, oavsett vilken inriktning, tycker har varit viktigt i sina erfarenheter. Syftet är att, utifrån klientens perspektiv, öka förståelsen för avgörande faktorer i en psykoterapi. Arbetet har en kvalitativ ansats, där intervjuer med fem vuxna har analyserats med en tematisk metod. Tre huvudteman identifierades: a) anledning att söka psykoterapi b) att välja att påbörja och fortsätta psykoterapi och c) effekter av psykoterapi. Resultaten pekar också att klienterna gör ett aktivt val när de accepterar den hjälp som de har sökt. Betydelsen av den roll psykoterapeuten spelar framhävs samt den terapeutiska kontakten. Den terapeutiska metod som används framstår i jämförelse som en mindre viktig aspekt av denna kontakt. Slutligen, psykoterapiernas effekt är ett viktigt resultat av erfarenheterna.
This paper examines how people who have been in psychotherapy, regardless of the used method, think about what has been important in their experiences. It aims to increase the understanding of what is effective in psychotherapy based on the client’s perspective. The study has a qualitative approach, where interviews with five adults were analyzed using a thematic approach. Three main themes were identified: a) reason to seek psychotherapy, b) reason to accept the psychotherapy offered and c) the effects of that contact. The findings also point out that clients make an active choice when they accept the help that they have looked for. Another aspect in the findings is the obvious importance the role the psychotherapist plays in the therapeutic contact. The therapeutic method used in psychotherapy emerges as a less important aspect of the contact which is nevertheless still mentioned in the reports. Finally, the positive effect of the therapeutic contact is highlighted as an important aspect.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

13

Liss, Ditte. "Vändpunkter i psykodynamisk psykoterapi : Psykoterapeuters erfarenhet av vändpunkter i psykoterapi inom allmänpsykiatrisk öppenvård". Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-35606.

Texto completo da fonte

Resumo:

Dagens psykoterapiforskning domineras av effektstudier. Vad som ligger bakom patientens uppnådda förändring är inte lika utforskat. Den forskning som finns har på senare tid alltmer betonat det relationella perspektivet. Syftet med denna uppsats var att belysa några leg. psykoterapeuters erfarenhet av vändpunkter inom psykodynamisk psykoterapi inom allmänpsykiatrisk öppenvård. Semistrukturerad intervju valdes som metod. Frågeställningarna berörde bidragande orsaker till vändpunkter samt hur psyko-terapeuter märker att en vändpunkt i en terapi har ägt rum. Resultaten visade att bidragande orsaker till en vändpunkt kunde sammanfattas under rubrikerna: allians, överföring och motöver-föring, ramfaktorer, dåtid och nutid, beroende och agens, ont och gott samt icke-verbala metoder. Hur psykoterapeuter märker att en vändpunkt i en terapi har ägt rum sammanfattades under rubrikerna: tecken innan en vändpunkt sker, kontakt och kroppsspråk, angelägenhet om terapin, från terapisituation till livet, självtillit och ökad mognad, realistisk självbild, förbättrade relationer och härbärgerande. En vändpunkt ansågs oftast utvecklas successivt genom terapeuts och patients gemensamma arbete. Det genuina mötets betydelse mellan terapeut och patient betonades.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

14

Olson, Margareta. "Aspergers Syndrom och Psykodynamisk Psykoterapi". Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1740.

Texto completo da fonte

Resumo:

Att ha diagnosen Aspergers syndrom innebär bl a sociala problem och psykisk sårbarhet. Denna kvalitativa studie omfattar intervjuer med fyra psykoterapeuter och en psykolog, som har erfarenhet av att behandla personer med Aspergers syndrom. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeuters syn på psykodynamisk psykoterapi med personer med Asperger syndrom. Frågeställningarna har varit: hur lägger man upp en terapeutisk behandling för personer med Aspergers syndrom? Vilka aspekter inom terapin med personer med Aspergers syndrom är viktiga för behandlingen? Studien visar att teraputerna arbetar utifrån olika psykodynamiska teorier. Terapeuten behöver också ha stora kunskaper om funktionshindret. Att terapeuten har kunskap om vilka effekter funktionshindret har på personer med Asperger syndrom medför att viktiga komponenter som bemötande och arbetsallians möjliggörs och som är grunden för ett fortsatt behandlingsarbete. Vidare anses det viktigt att ta hänsyn till den specifika livssituation och historia som personer med Aspergers syndrom har, eftersom tidigare erfarenheter har betydelse för hur patienten handlar, reagerar och förstår sina livsmönster i nuet. Samtliga terapeuter betonar att personer med Aspergers syndrom i behandlingen har förbättrat sitt sociala samspel. Dessutom tycks det som att det fordras mycket av terapeuten i behandlingen med denna målgrupp eftersom det är långa behandlingar och att det är känslomässigt påfrestande att arbeta med personer med Aspergers.
To be diagnosed with Asperger's syndrome involves among other social problems and psychological vulnerability. The sample consists of four psychotherapists and one psychologist, who have experience in treating people with Asperger syndrome. The purpose of this study is to investigate the psychotherapists’ view of psychodynamic psychotherapy with people with Asperger syndrome. Questions have been; How do you set up a therapeutic treatment for people with Asperger's syndrome? What aspects in therapy with people with Asperger syndrome are important to the treatment? The study shows that therapists work from various psychodynamic theories. The therapist must also have vast knowledge of the disability. The therapist’s knowledge of the effects disability has on people with Asperger syndrome causes the key components that touch and working alliance is made possible and is the basis for continuing treatment work. Furthermore, it is important to take into account the specific situation in life and history that people with Asperger syndrome have, because past experience is relevant to how the patient react and understand their patterns of life in the present. All therapists stress that people with Asperger syndrome in treatment have improved their social interaction. Moreover, it seems that it requires a lot of the therapist in the treatment with this audience, because it is long treatments and that it is emotionally stressful to work with people with Asperger's

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

15

Leandersson, Eva. "Avgörande ögonblick/vändpunkter i psykoterapi". Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1754.

Texto completo da fonte

Resumo:

Vad är avgörande vändpunkter i psykoterapi? Detta är en kvalitativ studie av konfidenters upplevelser av avgörande ögonblick/vändpunkter. Studien utgår från konfidenternas upplevelser och beskrivning av dessa vändpunkter. Metoden är fenomenologisk och utgår ifrån EPP- metoden. Samtliga sex informanter har gått i terapi över 25 timmar och alla har gått i en psykodynamisk terapi. Resultatet visade inte på några avgörande ögonblick/vändpunkter i form av aha-upplevelser. Konfidenterna lyfte istället fram vändpunkter i form av insikter över tid. Två gemensamma drag trädde fram i materialet. Konfidenterna framhöll hur de med terapins hjälp fick syn på hur de suttit fast i mönster och försvar i sina tidiga objektrelationer. Konfidenterna framhöll också vikten av ett "eget rum" att möta sig själv tillsammans med terapeuten.
What is the crucial turning point in psychotherapy? This is a qualitative study of patients' experiences of the crucial moments/ turning points in their psychotherapy. This study examined patients' experiences and their description of these. The method is phenomenological and is called the EPP- method. The six informants have all attended more than 25 hours of therapy they have all attended psychodynamic therapy. The results revealed no crucial moments/ turning points such as "aha moment". Instead the patients emphasized turning points and insights over time. Two common features emerged in the material. The patients emphasized how they due to the therapy became aware of how they have been stuck in patterns and defense systems due to their early object relations. The patients also emphasized the importance of a "private room" of their own where they could meet themselves together with the therapist.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

16

Olsson, Lena, e Kerstin Johansson. "Dodofågelns vara eller inte vara : Klienters upplevelser av psykoterapi vid psykologmottagningen i Umeå utifrån specifika och gemensamma faktorer". Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42330.

Texto completo da fonte

Resumo:

Studien syftade till att undersöka upplevelsen av specifika och gemensamma faktorer av psykoterapi hos klienter vid psykologmottagningen i Umeå där psykologstudenter bedriver terapier under handledning. Data erhölls från undersökningar som utförts på 86 klienter i psykodynamisk eller kognitiv behandling. Självskattningsinstrument som använts är Comparative Psychotherapy Process Scale (CPPS) som mäter specifika faktorer samt GF-formuläret som nyligen konstruerats för att mäta gemensamma faktorer (common factors). Resultaten har senare statistiskt bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Det som framkom var att gruppen som erhöll kognitiv terapi hade högre värden avseende såväl kognitiva specifika faktorer som psykodynamiska jämfört med den psykodynamiska gruppen. KBT-klienter upplevde mer av gemensamma faktorer än PDT-klienter. PDT-klienter skiljde ut PDT- och KBT-processer tydligare än KBT-klienter. Båda instrumenten föreföll i viss mån mäta såväl specifika faktorer som gemensamma faktorer. Ålder, kön och längd på terapin visade sig inte ha någon större betydelse. Att studenterna var nybörjare inom psykoterapi samt utbildas i båda terapiinriktningarna kan ha haft betydelse för utfallet liksom undersökningsgruppens eventuella tidigare erfarenhet av psykoterapi. En mer tydlig profilering avseende såväl klienter som studenter och ett mer enhetligt tillvägagångssätt skulle kunna medföra en bättre utvärdering av instrumenten.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

17

Davidsson, Kerstin, e Cecilia Morawski. "Patienters upplevelser av kvalitetssäkring i psykoterapi". Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-39614.

Texto completo da fonte

Resumo:

Stockholms läns landsting bedriver ett kvalitetssäkringsprojekt, Qualitative Assessment of Psychotherapy in Sweden (QAPS). Denna uppsats syfte var att undersöka patienters upplevelser av att delta i QAPS. Det har bara gjorts ett fåtal liknande undersökningar tidigare. Psykoterapiutvärderingar har visat sig ha positiva bieffekter för deltagande patienter. Denna undersökning genomfördes med både enkäter och intervjuer. Enkätfrågorna handlade om patienternas upplevelser av QAPS, uppfattning om terapeutens inställning till QAPS, om de använt material från formulären i terapin samt patienternas upplevelse av hur formen för besvarande och informationen fungerade. Utifrån svaren konstruerades en frågeguide vilken användes till de halvstrukturerade telefonintervjuerna. Psykoterapiutvärderingen var en möjlighet till att stanna upp och reflektera över terapin och sitt mående. Men patienterna beskriver även svårigheten i att förmedla sin upplevelse på ett djupt och mångfasetterat sätt med hjälp av enbart skattningsskalor.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

18

Hultin, Gunnar. "Fokus vid depressionsbehandling i psykodynamisk psykoterapi". Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42203.

Texto completo da fonte

Resumo:

Antalet personer med diagnosen depression ökar och kommer inom några år att vara den näst största folksjukdomen i världen ur handikappande synpunkt. I Sverige räknar Socialstyrelsen med att fem procent av befolkningen någon gång under sin livstid drabbas av depression. Som verksam psykodynamiskt inriktad terapeut är det idag extra viktigt att ha vetenskapligt stöd för sitt arbete då det återkommande framförs åsikter om att andra terapiinriktningar är effektivare. Uppsatsen visar några utvecklingsteoretiska exempel som grund för psykodynamiska inriktad terapi. Den innehåller också en kvalitativ studie som redovisar resultatet av några verksamma psykodynamiskt inriktade terapeuters fokus vid behandling av depression. Resultatet visar att psykodynamiskt utbildade terapeuter tror på och fokuserar på det de har fått utbildning i. De dagtingar inte med sin förvärvade kunskap genom att ställa upp på kortare terapier eller på former man inte har utbildning i eller tror på. Sammantaget bekräftar man att det främst är kvinnor som söker behandling för depression men att man tror att mängden män som lider av depression är lika stor. Männens sätt att förhålla sig till sina bekymmer tror man uttrycker sig på annat sätt. Överlag ger ingen terapeut uttryck för att det spelar någon roll vilket kön man tillhör för behandlingens resultat utan att det mer beror på personerna och relationen mellan terapeut och patient.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

19

Brännström, Helena, e Åsa Lundbäck. "Corrective emotional experience : förändringsmekanism i psykoterapi". Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121311.

Texto completo da fonte

Resumo:

Corrective emotional experience (CEE) innebär att patienten känslomässigt upplever och erfar nya och mer adaptiva sätt att möta tidigare, olösta konflikter i en trygg relation. Denna studie syftar till att undersöka och tydliggöra vad ”corrective emotional experience” består i och vilka metoder som kan skapa sådana erfarenheter. Vad händer i patienten, vilka interventioner använder terapeuten för att möjliggöra CEE för patienten, samt vilka indikationer finns för dessa interventioner? Som metod för detta examensarbete genomfördes en systematisk litteraturstudie. Via databassökning identifierades 16 kliniska studier om CEE från de senaste 15 åren. Studierna som hade måttlig (3 studier) till svag (13 studier) evidensstyrka utgör bas för analysen. Resultaten visade bl a på att CEE är viktigt för att patienten ska kunna förändra maladapativa mönster och att terapeuten har en avgörande roll i att erbjuda en trygg relation. Vikten av terapeutens förmåga till intersubjektivitet, ”bonding”, att kunna vara en trygg bas samt att anpassa sig efter patientens anknytningsmönster är kunskap som framkommer i denna studie. Slutsatser som kan dras av studien är att CEE är en viktig förändringsmekanism i psykoterapi. Mer forskning omkring CEE behövs dock för att ytterligare påvisa vad som är verksamt och varför, förslagsvis med särskilt fokus på psykoterapeutens uppdrag att bygga relation och allians.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

20

Telneset, Marthe Godager. "Emosjonsregulering som transmetodisk fokus i psykoterapi : Illustrert med en diskusjon av metakogntiv terapi og korttids dynamisk psykoterapi". Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Psykologisk institutt, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-15872.

Texto completo da fonte

Resumo:

Ulike terapeutiske retninger er på mange måter ulike og motstridende og vektlegger de delene av terapien som er unike for dem (Frank & Frank, 2003). Dette kan skape et fokus på ulikheter mellom psykoterapeutiske retninger, som igjen kan føre til manglende kommunikasjon, konkurranse og mindre effektiv psykoterapi. Er det mulig at det finnes transmetodiske fellestrekk og mål i psykoterapi som kan skape et større fokus på likheter mellom ulike terapeutiske retninger? Kan emosjonsregulering være et slikt felles fokus? Ved å ta utgangspunkt i to terapeutiske retninger, metakognitiv terapi (MCT) og korttids dynamisk psykoterapi med fokus på affektfobi (STDP) vurderes det hvorvidt det er mulig å anse emosjonsregulering som et transmetodisk fokus i psykoterapi. MCT og STDP hører innunder to ulike psykoterapeutiske tradisjoner, henholdsvis den kognitive versus den psykodynamiske, og kan sies å stille med ulike teoretisk spesifiserte mål, mediatorer og terapeutiske metoder for å hjelpe klienter i terapi. Det vil bli vurdert hvorvidt det er mulig å finne fenomen i disse to på overflaten ulike terapiretningene som kan regnes som emosjonsregulering, og hvordan retningene forholder seg til begrepet emosjonsregulering. For eksempel vil det bli vist hvordan to sentrale begrep i MCT og STDP, det kognitive oppmerksomhetssyndromet (CAS) og forsvar kan anses som ulike strategier for emosjonsregulering. Et mer eksplisitt fokus på emosjonsregulering i disse to retningene vil kunne åpne opp for et større fokus på likheter og enighet på kryss av terapeutisk tilnærming, samt øke effektiviteten av psykoterapi.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

21

Norlin, Mattias. "KBT-psykoterapi via videosamtal : Vilka attityder har KBT-behandlare i Sverige till psykoterapi som förmedlas via videolänk?" Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-178085.

Texto completo da fonte

Resumo:

KBT-terapi har de närmaste åren alltmer utförts via videosamtal, även kallat videoconferencing psychoterapy (VCP) i privat och regional vård i Sverige som spridits ytterligare under pandemin covid-19. Syftet var att undersöka KBT-behandlares åsikter om VCP. Frågeställningen var ”Vad har KBT-behandlare för attityder gällande KBT via VCP?”. Ett urval samlades in genom ett bekvämlighetsurval som erhölls genom webenkät. Enkäten spreds via E-post till två KBT-föreningar (BTF och SFKBT) och bland annat på sociala medier. 140 fullständiga svar gav resultatet att KBT-behandlarna var positiva till VCP som ansågs tidsbesparande och flexibelt men svårt att motivera vissa patienter till. KBT-tekniker och arbetssätt som ansågs mer okomplicerat var agenda, behandlingsmål, hemuppgifter, boostersessioner, acceptans och återfallsprevention. Det ansågs komplexare med känsloreglering, rollspel och exponering. Ångest, depression och stress ansågs lättare att behandla medan större osäkerhet eller skeptiskhet fanns gällande tvång, bipolaritet, personlighetssyndrom och fobier. Slutsats blev att VCP ansågs som ett bra sätt att bedriva KBT med god allians. Kreativa lösningar ansågs behövas för att lösa pedagogiska utmaningar samt att det ansågs som en utmaning att läsa av kroppsspråk och känsloläge. Vidare forskning krävs för vidare attitydmätning hos KBT-kliniker. VCP kommer säkerligen vidareutvecklas och expandera vidare.

Linköpings universitet | Institutionen för beteendevetenskap och lärande Psykoterapeutexamensuppsats/magisteruppsats/uppsats på avancerad nivå, 15 hp | Psykoterapeutprogrammet (KBT) Höstterminen 2020 | ISRN-nummer: LIU-IBL/PST-A—20/02—SE

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

22

Wännman, Lena. "Behandlingsutvärdering av specialiserad psykiatrisk enhet : resultat från sju års behandling av personer utsatta för sexuella övergrepp". Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42212.

Texto completo da fonte

Resumo:

Studien är en utvärdering av behandling som utförts på en specialiserad enhet, ASTA-teamet, inom psykiatriska klinken, Norrlands universitetssjukhus, där patientgruppen utgörs av kvinnor och män med erfarenhet av sexuella övergrepp. Våld mot kvinnor och barn definieras som ett folkhälsoproblem av Västerbottens läns landsting och utvärdering av behandling för den här gruppen är viktig att göra som ett led i folkhälsoarbetet, men också för att undersöka om det är möjligt att bedriva tidsbegränsade behandlingar med bibehållen vårdkvalitet och goda behandlingsresultat. Studien baseras på ett patientmaterial bestående av alla patienter som avslutat sin behandling i ASTA-teamet under åren 2003-2009. En studie av bakgrundsdata visar att 85 % av patienterna varit utsatt för sexuella övergrepp före 18 års ålder, 43 % i förskoleåldern. Drygt hälften av patienterna uppger övergrepp från flera förövare. Mer än 60 % har haft kontakt med vuxenpsykiatrin tidigare, detta trots att medianåldern för gruppen är endast 29 år. Däremot har bara 30 % uppgett att de varit i kontakt med barnpsykiatri. En stor del av gruppen - 65 % - har inte haft kontakt med polis eller rättsväsendet och endast sju procent uppger att dom har avkunnats i de mål där patienten varit målsäganden. Patienterna har fyllt i självskattningsformulär före och efter behandling samt en behandlingsutvärdering. En journalstudie är också genomförd för att se hur stor del av patienterna som återkommer till psykiatrisk behandling inom ett år efter avslutad behandling. Självskattningarna visar att patientgruppen före behandling har betydligt mer symtom än jämförelsegrupper, lägre känsla av sammanhang och låg hälsorelaterad livskvalitet, med bland annat kroppssmärta och nedsättning av den fysiska funktionen. Vid självskattningar efter behandling framgår att patienterna förbättras avsevärt, även de patienter som genomgått tidsbegränsade behandlingar. Ungefär 90 % av patienterna är nöjda med behandlingen och upplever att de blivit förbättrade. Journalstudien visar att av de patienter som enbart fått behandling i ASTA-teamet har 77 % inte sökt ny psykiatrikontakt ett år efter behandlingsavslutning. Slutsatser som kan dras är att patienter med psykiatrisk problematik kopplad till en historia av sexuella övergrepp har stora psykiska problem men förbättras i ASTA-teamets behandling, och att behandlingseffekten leder till att patienterna i stor utsträckning klarar sig utan stöd från psykiatrin upp till ett år efter avslutad behandling.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

23

Reslegård, Christina. "KBT behandling inom ramen för Rehabgarantin, uppfattning och upplevelser hos behandlare och patienter i primärvården, Jämtland". Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42347.

Texto completo da fonte

Resumo:

En stor del (uppskattningsvis 30%) av primärvårdens patienter lider av psykisk ohälsa. Genom införandet av Rehabgarantin garanteras personer med ångest och depression evidensbaserad samtalsbehandling bland annat i form av kognitiv beteendeterapi. En enkätundersökning visar att behandlare inom primärvården i Jämtland ger en behandling som influeras av andra terapeutiska inriktningar tillsammans med KBT och att de anser att KBT i sig är en alltför begränsad metod för att möta behoven hos primärvårdens patienter. Enkätundersökning visar också att man anser att rehabgarantin främjar samsyn och teamarbete samt att den höjer statusen för samtalsbehandling i jämförelse med andra behandlingsmetoder. När det gäller kostnadseffektivitet ser man både fördelar och nackdelar för patienter och verksamheten. Behandlarnas syn på KBT som behandlingsmetod har inte förändrats efter rehabgarantins genomförande. Patienters uppfattning om innehållet i samtalsbehandlingen stämmer väl överens med behandlarnas uppfattning. KBT ansågs vara en adekvat behandlingsmetod. Kunskapen om KBT ökade för de flesta under samtalsbehandlingens gång. De uppfattade sig ha fått lika mycket stöd och insikt som hjälp att förändra beteende och tankemönster. För 22 av de 27 patienterna hade den psykiska hälsan förbättrats under det senaste året. Med hänsyn tagen till betydande livshändelser som 24 av 27 patienter upplevt torde man ändå våga säga att för dessa patienter hade samtalsbehandlingen haft en i huvudsak positiv påverkan på deras psykiska hälsa. Bortfallet i enkätundersökningarna är stort och slutsatser kan inte generaliseras till andra populationer.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

24

Edeby, Lars. "Man behöver inte vara irriterad för att bussen inte går! : En studie kring militära observatörers inställning till livet. Blir det någon förändring?" Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42152.

Texto completo da fonte

Resumo:

In the literature it is not possible to find something about Swedish UN Military Observers (MO) experience of life is changing after their service. The aim of this study was to investigate if this has happened. The selection is of type “snowball”. Interviews were made with twelve MO by telephone, both male and female. Included was the question: Have your attitude towards life changed after your service? ”. Of the answers were done qualitative content analyses. In this process was found that you can categorise the answers in four categories: Development, humility, gratitude and frustration. All of the interviewed have mentioned at least one of the categories, most two, usually. It is possible to link these changes to the crisis and development theory. During the service the MO is going through a development crisis which results in these changes. The meaning of the study is that serving as an MO have changed there attitude towards life.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

25

Söderberg, Åsa. "Posttraumatiska symtom och upplevd livskvalitet hos kvinnor utsatta för sexuellt våld". Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42360.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om kvinnor som utsatts för sexuellt våld och om våldets konsekvenser; hur det tar sig uttryck i form av självskattade posttraumatiska symtom och självskattad upplevd livskvalitet, samt hur dessa förhåller sig till varandra. Undersökningsgruppen bestod av 34 kvinnor som sökt och erbjudits behandling inom ramen för ett psykiatriskt behandlingsteam för patienter utsatta för sexuella övergrepp. De har fyllt i självskattningsformulär för traumasymtom (HTQ) och subjektiv livskvalitet (QOLI). Resultatet visar att sexuellt våld tycks ha omfattande och långvariga konsekvenser i form av såväl posttraumatiska symtom, som en subjektiv upplevelse av sänkt livskvalitet på flertalet områden. Det förelåg dock inget entydigt samband dem emellan, i det att högre grad av posttraumatiska symtom nödvändigtvis hängde samman med lägre grad av subjektiv livskvalitet. Studien förstärker bilden av förhållandet mellan traumahändelse, posttraumatiska symtom och andra konsekvenser av trauma, inklusive den subjektiva upplevelsen av livskvalitet, som komplext och multifaktoriellt. Den ger också antydningar om att konsekvenser kan se olika ut beroende på typ av traumahändelse och tid som förflutit efter trauma.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

26

Lönneborg, Eva-Lena. "Psykoterapi mot sjukskrivning : En enkätstudie av 32 sjukskrivna patienter som fått psykoterapi enligt Dagmaravtal hos privatpraktiserande leg psykoterapeut". Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42208.

Texto completo da fonte

Resumo:

Bedömningsgruppen för Dagmarpsykoterapi i Jämtland skickade under åren 2000 och 2006 ut en enkät till patienter före och efter psykoterapeutisk behandling hos privatpraktiserande leg psykoterapeuter. Urvalet var sjukskrivna patienter. Syftet med denna uppsats är att slutföra denna enkätstudie som på grund av resursbrist inte bearbetades. Försäkringskassan hade beviljat medel för 30 extra psykoterapier där kriteriet var sjukskrivning. Metod för utvärdering var en enkät med frågor inom områdena hälsa, vård och läkemedelskonsumtion, livskvalitet, socialt stöd och nätverk, boende, arbete, framtiden. Undersökningen var av kvantitativ natur och resultatet behandlades statistiskt. En öppen fråga med ”synpunkter” behandlades för sig. Resultatet visade en signifikant minskning när det gällde sjukskrivning där 7 av 32 patienter återgått i arbete. Patienterna skattade också signifikanta skillnad när det gällde upplevelse av livskvalitet. De upplevde sig förbättrade bl a när det gäller den kroppsliga hälsan, psykiskt välbefinnande, förmågan att tänka klart och redigt. Patienterna upplevde också att kontakten med andra människor förbättrats och att förmågan att vara aktiv förbättrats. När det gällde vårdkonsumtion visar resultatet på minskat antal besök hos läkare på sjukhus. Läkemedelskonsumtion visade på en minskad förbrukning av smärtstillande medel. Resultatet talar i riktning mot att terapeutisk behandling hos leg psykoterapeut är verksam när det gäller att minska sjukskrivningstalet samt pekar på behovet av psykoterapeutisk kompetens inom primärvården. En begränsning i studien är att kontrollgrupp saknades vilket minskar möjligheterna att fastställa direkt kausalitet.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

27

Garetsos, Åsa, e Lars Andersson. "Unga vuxnas upplevelse av förändring i psykoterapi". Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-42567.

Texto completo da fonte

Resumo:

Psykoterapi har dokumenterad effekt, men det är oklart hur förändringen går till och vad som är verksamt i terapin. Klientperspektivet förbises ofta i forskningen. I syfte att undersöka hur förändring i psykoterapi upplevs intervjuades åtta före detta klienter från projektet Ungdomar och Unga Vuxna vid Ericastiftelsen. Samtliga hade skattat sin förbättring som stor enligt SCL-90. Intervjuerna analyserades enligt induktiv tematisk metod. Respondenterna beskrev manifesta upplevda förändringar i fråga om symtomlindring, förbättrade relationer och ökad agens. Upplevda inre strukturella förändringar som beskrevs handlade om självbild och emotioner. Upplevda underlättande och hindrande faktorer för förändring beskrevs beträffande klientens egen delaktighet, terapeutens egenskaper, relationen till terapeuten samt faktorer i själva terapin.

Ungdomar och Unga Vuxna-projektet

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

28

Lindblad, Kristina. "Psykodynamisk psykoterapi med personer med intellektuell funktionsnedsättning". Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5942.

Texto completo da fonte

Resumo:

Inledning: Personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas oftare än andra av psykisk ohälsa och hamnar lätt i destruktiva livsmönster. De upplever ofta att de har svårt att få adekvat och anpassad behandling. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka psykoterapeuters upplevelse av psykodynamisk psykoterapi med personer med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning som lider av psykisk ohälsa. Frågeställningar: Hur beskriver psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter den psykoterapeutiska processen i arbetet med personer med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning? Vad beskriver terapeuterna som verksamt och hur ser de på behandlingsresultaten med målgruppen? Metod: Sex psykoterapeuter intervjuades utifrån en kvalitativ, deskriptiv ansats. Resultat: Vid analys av materialet framträdde ett antal teman. 1. Terapeuternas beskrivning av de olika faserna i den terapeutiska processen. 2. Yttre faktorer som kan påverka terapierna med målgruppen. 3. Den intellektuella funktionsnedsättningens betydelse. 4. Terapeutiska utmaningar i arbetet med målgruppen. 5. Det verksamma i terapierna. 6. Förutsättningarna runt terapeuten. Diskussion: Resultatet visar att de intervjuade terapeuterna upplever att psykodynamisk psykoterapi med lindrig-måttlig intellektuell funktionsnedsättning kan vara meningsfullt och verksamt. Vissa aspekter och behovet av att anpassa det terapeutiska arbetet beskrivs som centrala i arbetet med målgruppen.
Introduction: People with intellectual disabilities are affected more than others by mental illness and can easily fall into destructive patterns of life. They often feel that they have difficulty getting adequate and appropriate treatment. Aim: The purpose of this study was to investigate psychotherapists experience of psychodynamic psychotherapy with individuals with mild to moderate intellectual disabilities who suffer from mental illness. Issues:How do psychodynamic oriented psychotherapists describe the psychotherapeutic process in working with people with mild to moderate intellectual disabilities? What do the therapists describe as active and helpful and how do they look at the results of treatment? Method: Six psychotherapists were interviewed based on a qualitative, descriptive approach. Results: When analyzing the material a number of themes appeared: 1. The therapist description of the phases of the therapeutic process. 2. External factors that can influence therapies with the target group. 3. The intellectual disabilities significance. 4. Therapeutic challenges in the work with the target group. 5. The active and helpful. 6. The conditions around the therapist. Discussion: The result shows that the interviewed therapists feel that psychodynamic psychotherapy with mild-moderate intellectual disabilities can be meaningful and effective. Some specific aspects and the need to adapt the therapeutic work is described as central in the work with the target group.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

29

Engblom, Rosengren Cecilia, e Erik Strömbäck. "Relationen mellan måluppfyllelse och besvär i psykoterapi". Thesis, Stockholms universitet, Klinisk psykologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-170383.

Texto completo da fonte

Resumo:

Psykoterapeutisk behandling har traditionellt utvärderats med diagnosspecifika skattningsskalor. Syftet med psykoterapi ses alltså som besvärsminskning. Denna metod kan vara problematisk eftersom items i skalorna inte alltid är relevanta för patienten, och denna syn på psykoterapi inte är kompatibel med KBT som metod. Ett alternativ till att mäta besvär är att istället se till patientens mål och utvärdera terapin utifrån dessa. Ett sådant sätt att mäta kan ha flera fördelar; vara mer relevant för den enskilda patienten, ha en terapeutisk effekt i sig självt, ge en riktning åt terapin, ge kriterier för utvärdering samt vara mer kompatibelt med KBT. Dock saknas kunskap om relationen mellan minskning av besvär och uppfyllelse av terapimål under psykoterapi. I denna studie undersöks relationen mellan besvärsminskning och måluppfyllelse under behandling session för session. Data samlades in från nio behandlingar, och resultaten visade som förväntat en negativ korrelation mellan besvärsminskning och måluppfyllnad. Ingen tydlig trend kunde ses i vilket mått som förbättrades först. Ett starkare samband fanns mellan livskvalitet och måluppfyllelse än mellan livskvalitet och besvärsminskning.

Psykoterpeutexamensuppsats

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

30

Tanke, Albin. "Psykoterapins betydelse för patienters gudsupplevelser". Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4158.

Texto completo da fonte

Resumo:

Inledning: Människans gudsbilder avslöjar något om de möjligheter och problemområden hon står inför. Att öka kunskapen kring hur gudsföreställningar kan bemötas i psykoterapin är viktigt för forskningen, i synnerhet i mångfaldssamhället. Syftet med studien var att undersöka patienters erfarenheter av om, och i så fall hur, psykoterapin påverkade deras föreställningar om Gud. Frågeställningarna fokuserade patienternas upplevelser av vad som skedde med deras gudsföreställningar under en psykoterapi och erfarenheterna kring vilka faktorer som eventuellt bidrog till en påverkan på dessa. Metod: Fem patienter som avslutat en psykoterapeutisk behandling intervjuades. Studien hade en kvalitativ forskningsansats och tillämpade en fenomenologisk–hermeneutisk analysmetod. Resultat: Studien visar att gudsbilderna förändras genom psykoterapi. Stränga föreställningar blir friare och nyanseras. Metaforer framträder, vilket bidrar till en ny livssyn. Patientens utveckling hör ihop med gudsbildernas utveckling och vice versa. Bearbetningen leder till ökad känsla av ansvar, intresse för den egna utvecklingen och ökade möjligheter att relatera till andra. Förändringsfaktorer beror framför allt på terapeutens sätt att vara och intervenera. Diskussion: Resultaten visar möjlighet att arbeta fruktbart med fundamentalistiskt orienterade patienter. Gud som övergångsobjekt uppfattas som falsk trygghet och den ökade känslan av ansvar lindrar depressiva drag. Terapeutens interveneringar har betydelse för gudsbildernas och livstydningens utveckling, liksom terapeutens förkunskap gällande religiös livsvärld. Bearbetning av gudsbilder förändrar självuppfattningen och ökar skapandeförmågan.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

31

Wittkull, Susanne. ""… du måste ha kärlek till varje pris…" : Om anknytningsstil hos par som besöker familjerådgivningen". Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42367.

Texto completo da fonte

Resumo:

I detta arbete söks svar på frågan om anknytningsstil bland familjerådgivningens klienter skiljer sig från anknytningsstil hos referenspopulationen i mätinstrumentet, eftersom otrygg anknytning antas vara en bidragande orsak till parens svårigheter. Metoden som används är en kvantitativ undersökning av anknytningsstil hos personer som sökt hjälp vid Dalarnas kommunala familjerådgivningar under 3 veckor vintern 2010. Instrumentet som används vid undersökningen är ASQ, Attachment Style Questionnaire. Sammanlagt 89 personer besökte kommunal familjerådgivning i Dalarna för första gången under undersökningsperioden. Totalt 65 personer valde att delta i undersökningen genom att fyllda i ASQ. Av dessa var 46 frågeformulär ifyllda av bägge parter i ett par. 12 formulär var ifyllda av personer som kommit enskilt till mottagningen, eller där bara en av parterna valt att delta i undersökningen. Resultaten visar att 80 % av personerna i undersökningsgruppen har värden som hamnar utanför normalintervallet i ASQ. Endast i ett av 23 par hade bägge parter värden inom normalintervallet. Om man ska ta detta resultat på allvar behöver behovet av medvetna strategier för, och insikt om att det i vissa fall kan ta längre tid att, skapa tillit och allians mellan behandlare och par beaktas. En stor del av de par som besöker familjerådgivningen presenterar och har problem som inte låter sig lösas av "råd". Det kräver att familjerådgivare har mandat, kunskap och förmåga att anpassa nivån på insatsen till parens problem.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

32

Khodadadzadeh, Sonja. "Interpersonell problematik och arbetsallians i psykoterapi : Klientens upplevelse och förändring av interpersonell problematik och dess relation till arbetsallians i psykoterapi". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104210.

Texto completo da fonte

Resumo:

The purpose of this study was to examine interpersonal problems and its relationship to the working alliance in psychotherapy. To examine this, data was used from Umeå and Lund University psychology practice client database, which clients responded to by using the self-assessment scales Inventory of Interpersonal Problems Circumplex Scales and the Working Alliance Inventory. The sample consisted of 201 participants that answered the questionnaires both before and after psychotherapy. A second sample consisted of 93 clients who specifically sought help for interpersonal problems. Results showed that the level of interpersonal problems before and after psychotherapy changes. This means that individuals after psychotherapy experienced lower degree of interpersonal problems. The results also demonstrated that the link between interpersonal problems such as being vindictive/self-centred, cold/rejecting, socially impaired/introverted and submissive, the more interpersonal problems the lower working alliance estimation. Similar results were found for the group of participants who specifically sought help for interpersonal problems. The results are in line with previous studies where high estimation of interpersonal problems negatively affects the working alliance in psychotherapy. The relationship between interpersonal problems and working alliance needs to be studied further where further analysis of how interpersonal problems and working alliance changes over time in the different psychotherapy methods of cognitive behavioural therapy and psychodynamic therapy.
Syftet med denna studie var att undersöka interpersonell problematik och dess relation till arbetsallians i psykoterapi. För att besvara de aktuella frågeställningarna användes data från Umeå och Lunds universitets psykologmottagnings klientdatabas, där klienter besvarat självskattaningsskalorna i Inventory of Interpersonal Problems Circumplex scales och Working Alliance Inventory. Den totala urvalsgruppen bestod av 201 där dessa deltagare svarat på både för och eftermätning. En andra urvalsgrupp som bestod av 93 klienter som specifikt sökt för interpersonella problem. Resultat påvisade att graden av interpersonell problematik före och efter psykoterapi, detta innebär att individer efter terapi upplever lägre grad av interpersonellproblematik. Resultaten påvisade även samband mellan Interpersonella problem såsom att vara hämndlysten/självupptagen, kall/avvisande, socialt hämmad/introvert och undfallande och arbetsallians på det sättet att ju mer interpersonell problematik, desto lägre allians skattning. Liknande resultat påvisades för den grupp av deltagare som specifikt sökt för interpersonell problematik. Resultaten går i linje med tidigare studier där hög skattning av interpersonell problematik påverkar arbetsalliansen negativt i psykoterapi. Relationen mellan interpersonell problematik och arbetsallians behöver studeras ytterligare där vidare analys om hur interpersonell problematik och arbetsallians förändras över tid inom de olika psykoterapimetoderna kognitivbeteende terapi och psykodynamisk terapi var för sig.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

33

Borgenback, Rickard. "Mötet mellan själavård och psykoterapi : ur ett själavårdsperspektiv". Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-482.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna uppsats har behandlat skillnaderna mellan själavård och psykoterapi. Den har klargjort vad som kännetecknar de båda människostödjande insatserna, kristen själavård och profan psykoterapi. Den övergripande frågeställningen har varit om själavården kan utvecklas och berikas i mötet med psykoterapin samt om de båda professionerna ömsesidigt kan berika varandra? Är ett ökat samarbete mellan själavård och psykoterapi önskvärt? Vilka möjliga vägar syns i så fall för ett samarbete mellan dessa två? För att söka svar på min frågeställning har jag genomfört djupintervjuer enligt kvalitativ metod av fyra företrädare för själavården och fyra företrädare för psykoterapin. Svaren visade att det finns ett ömsesidigt intresse och öppenhet för varandras arbetsfält och kompetens. Trots att en del av svaren pekade på vissa risker med en ökad korsbefruktning mellan själavård och psykoterapi, så verkade fördelarna med ett ökat samarbete överväga. Min slutsats är att de intervjuade anser att psykoterapin har berikat och kommer att fortsätta berika själavården, bland annat genom vidareutveckling av olika former av pastoral psykoterapi. Det förefaller också finnas goda förutsättningar för att själavården ska kunna berika psykoterapin, främst då inom sorg, kris och katastrofarbete, arbete mot barn och ungdom samt arbete runt de existentiella frågorna i psykoterapin.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

34

Papadopoulou, Nisser Maro. "Unga vuxna patienter med försämrad självbild efter psykoterapi". Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6718.

Texto completo da fonte

Resumo:

Förmågan till självkärlek grundläggs tidigt och utvecklas livet igenom i samspel med andra människor. Steget in i vuxenvärlden kan dock innebära en särskild utmaning. Självbilden anses också både kunna påverkas genom och påverka utfallet av psykoterapi. Vid Stockholms Psykoterapiinstitut hade 11 av 134 unga vuxna patienter skattat en avsevärt försämrad självbild i SASB efter terapi. Statistiska beräkningar visade att dessa patienter initialt hade skattat en mer positiv självbild än övriga patienter, att de förbättrats i andra utfallsmått och att deras självbild hade förbättrats vid uppföljning. Utskrifter av intervjuer, gjorda med patienterna direkt efter terapin gav genom tematisk analys en bild av att tidigare narcissistiska försvarsmönster börjat ge vika som en följd av ökad självkännedom, men att en ofullständig assimilering av nyvunna insikter och bristande integrering av motstridiga känslor och tankar kan ha bidragit till att misstro och tvivel riktats mot det egna självet.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

35

Grahn, Love, e Håkan Walles. "Upplevelser av terapeuters allianspåverkan - Kritiska incidenter i psykoterapi". Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-55629.

Texto completo da fonte

Resumo:

Enligt många psykoterapiforskare förklarar arbetsalliansen en stor del av variansen i behandlingsutfallet. Tidigare kvantitativ forskning anger att variationer av terapeutens egenskaper, personliga drag och interventionsteknik stärker eller hindrar arbetsalliansen. Denna undersöknings syfte var att explorativt undersöka terapipatienters egna uppfattningar av alliansförknippade faktorer. Nio patienter i pågående psykoterapi intervjuades med Critical Incidents Technique. Tematisk analys resulterade i tre huvudkategorier av allianskopplade faktorer: Inom Stärkande faktorer betonades terapeutens strukturansvar, villkorslösa värme och respekt, auktoritet, förmåga till känslohantering och medvetandegörande. Hindrande faktorer innefattade bl.a. otydlighet, bristande uppmärksamhet och skuldbeläggande. Villkorsförknippade faktorer inbegrep terapeutens grundlighet, självutlämnande och införandet av nya metoder vilket verkade antingen hindrande eller stärkande för allansen. De stärkande och hindrande faktorerna går i linje med tidigare forskningsfynd. De villkorsförknippade faktorerna fanns inte omnämnda i tillgänglig litteratur. Resultatets tillförlitlighet, metodens styrkor och svagheter, författarnas bias och kliniska implikationer diskuteras. Trots urvalets begränsande inverkan på resultatens generaliserbarhet föreslås vidare forskning om villkorsförknippade faktorer.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

36

Huld, Lena. ""Skammen i terapirummet" : Om skam i psykodynamisk psykoterapi". Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1751.

Texto completo da fonte

Resumo:

Skambegreppet har kommit att bli allt mer betydelsefullt i mellanmänsklig interaktion. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skam identifieras i terapirummet och vilka vägar som kan tänkas finnas till skamlindring/skambefrielse. Fem intervjuer med fem terapeuter har genomförts. Tre av dessa arbetar i kyrklig kontext och två i sekulär. Två av frågorna i intervjuguiden har berört skam och skuld. Arbetet har den kvalitativa intervjun som metod och intervjun har analyserats med hermeneutisk ansats. Resultatet visar på att skammen är svår att definiera i terapirummet då den är starkt känslomässigt negativ och döljs ofta genom olika strategier. Vägarna till skambefrielse inkluderar förståelse och acceptans. Några av slutsatserna som studien pekar på är vikten av att terapeuter är väl införstådda med vad skam innebär i deras egna liv för att kunna möta konfidenter med skamproblematik och att upplevelsen av att bli förstådd är en viktig del för att kunna anträda vägen mot skamlindring/skambefrielse. Vikten av att kyrkan kan välja att bidra med goda miljöer för att hantera skam både individuellt och kollektivt diskuteras i studien.
The shame concept has become increasingly important in our human interaction. The purpose of this essay is to examine how shame is identified in the therapy room and what ways that can be used to achieve shame relief/shame liberation. Five interviews with five different therapists have been made. Three of the therapists work in an ecclesial context and two in a secular setting. Two of the questions in the interview guide, evolves around the subjects shame and guilt. The qualitative method is applied to the interviews and they have been analyzed with a hermeneutic approach. The result of the essay indicates that shame is difficult to define in the therapy room since it is a strongly negative emotion and often hidden by different human strategies. The ways to shame liberation includes understanding and acceptance. Some of the conclusions in the essay argument the importance of the therapist’s awareness of what shame means in their own lives in order to encounter patients having problems with shame and that being understood is of high importance in the attempt towards shame relief/shame liberation. The significance of the church choosing to contribute good atmospheres for managing shame both individually and collectively is also discussed in the essay.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

37

Niva, Printz Anna. "Psykoterapi och identitetsförändring : - från kriminell till ickekriminell livsstil". Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1757.

Texto completo da fonte

Resumo:

Vad motiverar en kriminellt belastad person att bryta sin brottsliga bana och söka psykoterapi som en del av den processen? Syftet med föreliggande uppsats är att öka förståelsen för psykoterapins plats i en identitetsförändringsprocess. Frågeställningarna som studien vill undersöka är: tidigare kriminellas motiv till att söka psykoterapi, deras förväntningar på vad psykoterapin ska hjälpa dem med, samt skäl för att ta avstånd ifrån eller återgå till ett kriminellt liv. Studien är en kvalitativ, explorativ undersökning som utgår ifrån intervjuer med fyra personer som själva har sökt psykoterapi efter avtjänade fängelsestraff. Resultatet visar att motiven för att lämna kriminaliteten var primärt de anhöriga, en vilja att inte förlora mer relationer, tid, arbete och boende, en rädsla för att dö samt en ökad personlig mognad. De har valt att gå i psykoterapi för att få hjälp att stoppa sitt kriminella beteende genom kontroll och prevention. Vidare att få bearbeta sina tidigare upplevelser och känslor samt få hjälp med återanpassningen till samhället; bli rehabiliterade. Psykoterapin påverkade och stärkte identitetsförändringsprocessen. Motiven för att tidigare välja kriminalitet var ett behov av att slippa ångest, maktlöshet, frustration, utsatthet och stämpling. Ytterligare skäl var få känna kicken, välbehaget och gemenskapen. Slutsatserna är att för att en förändring ska vara möjlig behöver den kriminella identiteten vara uppluckrad varför behandling under anstaltstiden sällan blir verksam. Det kriminella, mot förändringen konkurrerande, normsystemet behöver vara tillräckligt försvagat. Psykoterapin och psykoterapeutens plats i en identitetsförändringsprocess blir att vara ett stöd i den mest sköra fasen, i det vakum som uppstår när sociala band i övrigt är svaga och den nya identiteten ännu inte är tillräckligt stadigt förankrad. Den känslomässiga kopplingen till de behov och känslor som kämpar emot varandra i förändringsprocessen behöver benämnas och bearbetas.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

38

Pettersson, Susanne. "Psykoterapi som volontärinsats : om drivkrafter, psykoterapirelation och arbetstillfredsställelse". Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2091.

Texto completo da fonte

Resumo:

Är volontärt psykoterapeutarbete en win-win situation eller en fattigdomsfälla? Finns detblinda fläckar i den goda intentionen eller är en volontärresurs enbart av godo? Syftet med undersökningen var att beskriva hur några psykoterapeuter ser på sin arbetsinsats och arbets-situation som volontärer och samtidigt väcka frågor kring det ideella arbetets drivkrafter, eventuell påverkan på psykoterapirelationen och arbetstillfredsställelsens betydelse. Verksamheten som studerades finns inom Stadsmissionens regi i Stockholm på Terapicentretför unga, där merparten av psykoterapeuterna är volontärer. Den undersökningsmetod som användes var semi-strukturerad intervju och fem volontärer deltog i undersökningen. Den teoretiska anknytningen har huvudsakligen utgjorts av litteratur inom den psykodynamiska teoribildningen och då särskilt forskning inom psykoterapins område avseende terapeutisk effektivitet. Även forskning inriktad på relationell psykoterapi och forskning inom ideellt och volontärt arbete har bidragit till den teoretiska referensramen. Resultaten visade att volontärerna upplever drivkrafter som egennytta, att få vara del i ett meningsfullt sammanhang och att få göra nytta för andra som centrala drivkrafter för sin volontärinsats som också beskrivs som mycket engagerande, meningsfull, stimulerande, givande och som starkt hoppingivande. Viktigt var också upplevelsen av positivt bekräftande från omgivningen. Arbetssituationen upplevdes som mycket tillfredsställande och parametrar som gott ledarskap, frihet, flexbilitet och den sociala kontexten lyftes fram. I undersökningen kunde inte konstateras någon uppenbar koppling mellan det volontära engagemanget och innehållet i psykoterapi-relationen. Undersökningsresultaten kan tolkas som att volontärarbetet sammantaget upplevs som identitetsstärkande för volontären.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

39

Svaleklint, Marie. "Förändringsprocesser i jagstrukturerande psykoterapi för individer i psykos". Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4160.

Texto completo da fonte

Resumo:

Inledning: En studie i ämnet om erfarenheter av förändringsprocesser i terapiprocessen i jagstrukturerande psykoterapi. Det kliniska arbetet vilar på terapi med unga personer i psykos, beskrivna av psykoterapeuter. Frågeställningar: Hur visar sig utveckling och förändring hos konfidenten? Hur kan dessa kopplas till metodens faser och teoribildning? Metod: Urvalet är fem verksamma psykoterapeuter vilka valt ut kliniskt material med unga personer i psykos. Studien är kommen utifrån en hermeneutisk och fenomenologisk metod vilka vilar på två delar, en deskriptiv del och en kvalitativ del, där litteratur och tidigare forskning adderas till intervjumaterialet. Till detta har likaledes ett fenomenologiskt raster lagts. Psykoterapeuternas berättelser är utgångspunkten för ett teoriskapande anslag. Resultat: Förändringsprocess definieras i denna studie såsom en upplevelse där känslan hos terapeut/konfident är att något påtagligt hänt/händer, ett utvecklingssteg av avgörande betydelse. Den kvalitativa analysens resultat fördelas i sex utkristalliserade huvudgrupper: språklig utveckling, att kunna förstå sin historia, smärta och sorg, interaktion, hantering av tid och ansvarstagande. Resultatet visar på individuella skillnader i konfidenternas uttryck i förändringsprocesser. Vidare visar studiens resultat på att konfidenters förändringsprocesser följer den jagstrukturerande psykoterapimetodens fasen. Interaktion och förhållningssätt är av avgörande betydelse för att en förändringsprocess skall bli möjligt. Förändringsprocesserna kan kopplas och förklaras utifrån den teoribildning som den jagstrukturerande psykoterapimetoden vilar på. Diskussion: Respondenterna beskriver förändringsprocesserna i deras kliniska arbete såsom en öppning av individens möjlighet att sträva mot mer jämställda och samorganiserade ordningar. Respondenterna beskriver detta som en sorts re-strukturering, som en grogrund, en plattform och utgångspunkt för en neuros-orienterad terapeutisk möjlighet vidare i livet. Struktur, förhållningssätt, insikt i sorg, förhållning till tid och livshistoria gör det möjligt att få till stånd en interaktion, reflektion och således förmåga till sublimering.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

40

Moilanen, Harry. "Affektfokuserad psykoterapi : Effekter av en metodhandledning i grupp". Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4161.

Texto completo da fonte

Resumo:

Affektfokuserad psykoterapi är på frammarsch i västvärlden och forskningen indikerar goda resultat. Vidare är handledning ett viktigt moment för många yrkesgrupper, inte minst för psykoterapeuter. Det finns mycket forskning om handledning i allmänhet, däremot finns det inte så mycket forskning om effekter av grupphandledning. Syftet med denna studie var dels att undersöka vad en teoretisk utbildning samt metodhandledning i grupp i affektfokuserad psykoterapi kommit att betyda för fem deltagande psykoterapeuter, dels att se på vilket sätt de använder sig av affektfokuserad psykoterapi. Metoden som använts i studien har en kvalitativ ansats och den baseras på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att metodhandledningen var mycket värdefull. Samtliga informanter sade sig vara nöjda med metodhandledningen, även om den också många gånger var känslomässigt utmanande. Alla sade sig vara intresserade av affektfokuserad psykoterapi, och hade stor nytta av metodens olika inslag i mötet med patienter. Däremot använde sig ingen av metoden på ett renodlat sätt i sin kliniska verksamhet.
Affect-focused psychotherapy is on the march in the western world and the research indicates good results. Furthermore, supervision is a valuable element for many professionals, especially for psychotherapists. There is much research on supervision in general, however, there is not much research on the effects of group supervision. The purpose of this study was to investigate what the theoretical training and method group supervision in affect-focused psychotherapy have come to mean for the five participating psychotherapists, and to see how they make use of affect-focused psychotherapy. The method used in the study has a qualitative approach and it is based on semi structured interviews. The results show that method supervision was very important. All respondents said they were satisfied with the method supervision, although many times it was emotionally challenging. All said they were interested in affect-focused psychotherapy, and had great use of the method and its various elements with their patients. However none used the method in a pure manner in their clinical activities.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

41

Sjöström, Carina. "Terapeutisk allians, teknik eller relation?" Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42348.

Texto completo da fonte

Resumo:

Detta arbete belyser begreppet terapeutisk allians och hur patienten upplever den. Studien bygger på resultat från ett kvalitetsprojekt som genomfördes vid Psykiatriska kliniken, Umeå 2007-2008. Fördjupning har skett i två olika skattningar, ett frågeformulär som handlar om patientens upplevelse av samtalsterapin samt SCL-90 med tonvikt på subskalan interpersonell sensivitet. Resultatet visar att patienterna upplevt att terapeuten gett värme och stöd, att samarbetet varit bra samt att de uppnått en känsla av förbättring. Vidare visar SCL-90 att symtombilden är relativt lika för män och kvinnor initialt i behandlingen men efter avslutad samtalsbehandling är skillnaden stor. Kvinnors symtombild har förbättrats betydligt men mäns resultat ligger klart under cut-off gränsen för klinisk signifikans.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

42

ivarsson, elin. "Fluoxetinbehandlings effektivitet vid bulimi utan samtidig behandling med psykoterapi". Thesis, University of Kalmar, School of Pure and Applied Natural Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2170.

Texto completo da fonte

Resumo:

Abstract

Syftet med studien var att utvärdera fluoxetins effekt på hetsätning och kräkning vid bulimia nervosa

då ingen samtidigt psykoterapi ges. Även tid för behandlingseffekt, förändringar på andra

sjukdomskarakteristika, förekomst av viktförändring och biverkningar undersöktes. Studien

genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar efter litteratur skedde i Pubmed, Google, ELIN,

Artikelsök, Cochrane, EMEA, SweMed+. Sökorden var; bulimia, bulimia nervosa, fluoxetine, prozac,

psychotropic drugs, antidepressive agents, serotonin uptake inhibitors, ätstörning, eating, disorder.

Sammanfattningsvis hade fluoxetin 60 mg/dag en god effekt på att minska antalet hetsätningar och

kräkningar per vecka jämfört med placebo. Patienterna gick ner i vikt av fluoxetin 60 mg/dag och

förändring på mätskalor tydde på en attitydförändring till sjukdomen. Biverkningarna ansågs stå i

proportion till behandlingen. Korttidseffekten vägde över långtidseffekten. Behandling med enbart

fluoxetin 60 mg/dag visar på positiva effekter men bör förmodligen inte användas som enda

behandling mot bulimi, utan bör ses som ett tillägg till psykoterapi.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

43

Ortlieb, Ylva, e Anna Strutz. "Från rädsla till relation : Sju psykospatienters upplevelse av psykoterapi". Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-5917.

Texto completo da fonte

Resumo:

Arbetets utgångspunkt var att undersöka hur personer med psykosdiagnoser kan uppleva psykoterapi. Vi valde att fokusera patientens upplevelse då vi anser att denna är viktig för förståelsen av individen bakom diagnosen. Syftet var att belysa det subjektiva värdet av terapi för dessa personer samt att beskriva deras upplevelser och tolka de beskrivna fenomenens mening. För att uppnå detta syfte användes en berättande, hermeneutisk ansats. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet visade att intervjupersonerna främst fokuserar relationen till terapeuten som avgörande för deras upplevelse av terapin. Som viktiga aspekter av relationen betonas såväl terapeutens personliga som professionella sidor. Vidare framhåller merparten av de intervjuade vikten av att få dela och tala om sina psykotiska upplevelser. Resultatet visade även att många av intervjupersonerna skiljer mellan arbetet med den terapeutiska relationen och arbetet med psykosproblematiken. I arbetet med psykosen har terapeuten den aktiva rollen som lärare, modell och representant för omvärlden, medan relationsarbetet karaktäriseras av gemensamt arbete och ömsesidighet.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

44

Chalmain, Kristina. "Retorik i psykoterapi : Hur en psykoterapeut etablerar sitt ethos". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-11345.

Texto completo da fonte

Resumo:

This paper aims to describe and discuss psychotherapy in rhetorical terms; in particular how psychotherapists can use their ethos, or person, as a means for convincing the patient, and subsequently discuss how these insights in turn can be useful for other rhetors. Classical rhetoric is commonly associated with one speaker exercising influence on an audience of many, but modern rhetoric is broader, and includes all situations where someone is attempting, by speech or in writing, to affect anyone, including the rhetor himself. With this broader definition, psychotherapy may also be considered a form of rhetoric. Psychotherapy does, however, highlight the aspect of power distribution, in that it is clear that it is up to the patient to determine whether the rhetoric will achieve its purpose or not, that is, if he will be influenced by it. In psychotherapy, it is also important to differentiate between persuading and convincing: for a permanent change to occur in the patient’s thoughts and actions, the deeper, "internal" form of conviction is necessary for change to take place. When attempting to convince an audience, it is important for the speaker to establish a credible ethos, that is, present a trustworthy persona. A psychotherapist can do this in several ways, including demonstrating compassion and empathy; retain an expert role but still be personal when the situation requires; and strike a balance between direct and indirect control of the situation. Creatively explored, these aspects may be fruitful for other rhetors as well.
Denna uppsats syftar till att beskriva och diskutera psykoterapi med hjälp av retoriska begrepp; i synnerhet hur en psykoterapeut kan använda sitt ethos, eller person, som ett medel för att övertyga patienten, och därefter diskutera hur dessa insikter i sin tur kan användas i andra retoriska situationer. Klassisk retorik förknippas med en talare som utövar påverkan på en månghövdad publik, men den moderna retoriken är bredare, och inbegriper alla tillfällen där någon söker i tal eller skrift påverka någon annan, inklusive sig själv. Med denna bredare definition kan även psykoterapi räknas som en form av retorik. Psykoterapin gör dock maktfördelningen mellan talare och tilltalad extra tydlig, i och med att det är upp till patienten att avgöra om retoriken ska uppnå sitt syfte eller ej, det vill säga om åhöraren ska låta sig påverkas av den. I psykoterapi är det också viktigt att göra skillnad mellan att övertalas och övertygas: för att en beständig förändring ska inträda hos patienten måste den djupare, ”inre” formen av förändring äga rum. Ett viktigt medel för att övertyga en åhörare är att talaren etablerar ett trovärdigt ethos, det vill säga presenterar en trovärdig personlighet. En psykoterapeut kan göra detta på flera sätt, till exempel genom att visa medkänsla och empati; behålla sin roll som expert men ändå vara personlig när situationen kräver; och skapa en balans mellan direkt och indirekt styrande av den aktuella terapisituationen. Applicerade med en dos kreativitet kan dessa aspekter vara givande att utforska även i andra retoriska situationer.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

45

Jarl-Åberg, Cecilia. "Fyra studerandes ideal och resurser på grundutbildningen i psykoterapi". Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4647.

Texto completo da fonte

Resumo:

Den här studien undersöker egna resurser och ideal som fyra studerande på den grundläggande utbildningen i psykoterapi vid Sankt Lukas utbildningsinstitut ger uttryck för. Vidare intresserar sig studien för hur de fyra studerandes uttryckta resurser och ideal överensstämmer med CER-modellen av Skovholt och Rønnestad. CER-modellen beskriver vad som gör en psykoterapeut framgångsrik, en så kallad master therapist. Undersökningsmaterialet består av åtta intervjuer som ingår i ett forskningsprojekt som är ett samarbete mellan Sankt Lukas utbildningsinstitut och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och som fokuserar på frågan: Vad händer med studenter under en psykoterapi- och psykoterapeututbildning? Materialet har bearbetats enligt en deskriptiv metod och har sedan prövats mot CER-modellens kriterier. Resultatet visar på flera uttryckta ideal och resurser som på ett påtagligt vis överensstämmer med kriterierna i CER-modellen. De ideal som tydligast framträder handlar om viljan att lära, att växa som människa, att bli medveten om den egna personen samt att kunna förhålla sig på ett realistiskt sätt till gränssättningar. Resultatet i denna studie visar på en samstämmighet både med tidigare forskning kring vad som anses vara verksamt i psykoterapi och visar på överensstämmelser med CER-modellen och kan med fördel användas av utbildningsinstitut för att aktivt arbeta med att definiera ideal och sammanhang för sina studerande också i syfte att bjuda in till en kritisk diskussion inom professionsgemenskapen om vad dess ideal rymmer och vad de förbiser.
This paper examines the personal resources and ideals expressed by four students at the basic psychotherapy training at the Sankt Lukas institute. Furthermore, the study deals with the correspondence between the expressed resources and ideals of the four students and the CER model by Skovholt and Rønnestad. The CER model describes what it is that makes a psychotherapist successful, a so-called master therapist. The research material consists of eight interviews that are part of a research project, a collaboration between the Sankt Lukas institute and the Department of psychology at Stockholm University, and focuses on the question: What happens to students during psychotherapy and psychotherapist training? The material has been processed in accordance with a descriptive method and then tested against the criteria of the CER model. The result shows several expressed ideals and resources that correspond substantially with the CER model criteria. The ideals that show up most prominently deal with the desire to learn, to grow as a human being, to become aware of oneself, and to be able to realistically relate to the definition of boundaries. The result in this study indicates a concurrence both with previous research on what is considered to be efficient in psychotherapy and with the CER model, and it may very well be used by educational/training institutes in order to actively promote the defining of ideals and contexts to their students, thus also inviting a critical discussion within the professional community on the content of these ideals and what they may overlook.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

46

Bakke, Elisabeth. "Begreppet Acceptans som beskrivning av förändring i psykodynamisk psykoterapi". Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4657.

Texto completo da fonte

Resumo:

Det debatteras inom psykoterapiforskningen om hur förändring går till. Accep-tans beskrivs av två relationella teoretiker, Safran och Muran (2000), som hjärtat i psykoterapi. Acceptans tycks inte ha studerats som common factor inom psykoterapiforskningen. Frågeställningarna är: Hur kan förändringsproce-ssen beskrivas i psykodynamisk psykoterapi med hjälp av begreppet acceptans? Har patienterna nått en ökad acceptans, vilken slags acceptans ar de uppnått och hur hänger det samman med förändring? Framträder acceptans i intervjuer-na på ett sådant sätt så att man kan se det som en common factor av betydelse? Arbetet har en kvalitativ ansats där intervjuer med sex vuxna som genomgått långtids psykoanalys eller psykodynamisk terapi analyserades med tematisk analys. Resultat: Fem teman i framträdde i analysen: a) Acceptans av flera aspekter av själv, b) Acceptans av egen begränsning, c) Acceptans av ansvar och agens, d) Acceptans av olikhet, e) Terapeutens acceptans av patienten. Resultatet visar på att all förändring inte är och inte kan beskrivas i termer av acceptans men det tyder på att acceptans kan ses som en viktig underliggande mekanism som bidrar till förändring. Det pekar också i riktning mot att studiet av acceptans som utfallsmått kan bidra till att studera strukturell förändring efter psykoterapi men ytterligare forskning skulle behövas för att undersöka detta vidare.
There is a debate in psychotherapy research on how change takes place. Accep-tance is described in relational theory by Safran and Muran (2000) as the heart of change in psychotherapy. It seems acceptance has not been studied as a common factor in research of psychotherapy. The question at issue is: How can the process of change in psychodynamic psychotherapy be described using the concept of acceptance? Have the patient reached an increased level of accep-tance, what kind of acceptance is it and how is it linked to change? Does accep-tance appear in such a way in the interviews that one can see it as a common factor of importance? This study has a qualitative approach, where interviews with six adults have been analyzed using a thematic approach. Five main themes emerged: a) Acceptance of more aspects of self, b) Acceptance of personal limits, c) Acceptance of responsibility and agency, d) Acceptance of difference, e) The therapist's acceptance of the patient. The result shows that not all change is or can be described in terms of acceptance but it indicates that acceptance can be seen as an important underlying mechanism that contributes to change. It also indicates that the study of acceptance as measure of outcome could contribute to studying structural change after psychotherapy but further research would be needed.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

47

Ellingsen, Elin Grothe. "Møte med det tause barnet i psykoterapi : Et kasusstudie". Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Psykologisk institutt, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-26388.

Texto completo da fonte

Resumo:

Tausheten til barn med selektiv mutisme kan betraktes som en forsvarsmekanisme og unngåelsesstratergi for å redusere engsteligheten som barnet opplever i sosiale situasjoner. Det finnes ingen allmenn akseptert standard for behandling av lidelsen, og det er stor mangel på forskning av tilstrekkelig metodologisk kvalitet som kan vurdere effekten av hvilken behandling som er best egnet for disse barna. Det er også mangel på detaljerte beskrivelser av behandlingsforløp. Formålet med oppgaven er å illustrere gjennom et kasusstudie hvilke teknikker og faktorer som var nyttige i behandlingen av et førskolebarn med selektive mutisme, og hvilke som var mindre hensiktsmessige. I terapien blir det avdekket forhold som ser ut til å opprettholde klienten sin selektiv mutisme. Særlig har samspillet mellom barnet og omsorgsgiver en stor betydning. Hovedfokuset ble å redusere klientens engstelighet og gjøre henne tryggere i sosiale interaksjoner. Intervensjonene som ble iverksatt innebar veiledning og psykoedukasjon til omsorgsgiver, leketerapi, defokusert kommunikasjon, samt ulike atferdsteknikker, deriblant desensitivisering. En form for desensitivisering; shaping, ga god effekt. En kombinasjon av humor og aktiviteter som skapte fysiologisk aktivering virket å trigge lydproduksjon.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

48

Axelsson, Lo, e Linda Roman. "Studentledd psykoterapi och dess effekt på depression och ångest". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-178324.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna uppsats var att undersöka behandlingseffekten av studentledd psykoterapi på Umeå Universitets psykologmottagning gällande depressions- och ångestsymptom. Mer specifikt var syftet även att jämföra de två behandlingsmetoder som praktiseras på mottagningen; kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykodynamisk terapi (PDT), samt jämföra de självskattningsinstrument för depression och ångest som ingår i mottagningens testbatteri (Patient Health Questionnaire 9-items, PHQ-9; Hospital Anxiety and Depression scale, HADS; General Anxiety Disorder 7-item scale, GAD-7). Ett ytterligare delsyfte var att beskriva mottagningens klientpopulation. Stickprovet bestod av 61 deltagare (72.1 procent kvinnor, 49.2 procent studenter, medianålder 23 år) som behandlats med antingen KBT eller PDT. För att undersöka effekterna av behandling jämfördes deltagarnas symptomskattningar före och efter behandling uppdelat på behandlingsmetod med hjälp av två-vägs variansanalys (ANOVA). Resultaten visade stora effektstorlekar för behandling gällande depression och ångest. Inga signifikanta skillnader observerades mellan behandlingsmetoder, vilket kan bero på bristande power. Diskrepans mellan instrumentens förmåga att identifiera deltagare med symptom på depression och ångest kunde ses, i synnerhet gällande depressionssymptom. I linje med rådande forskning visar studiens resultat att studentledd behandling har effekt på depression och ångest. Validiteten för de instrument som används på Psykologmottagningen bör dock undersökas närmare. Sammantaget belyser resultaten i denna studie vikten av att välja mätinstrument anpassade för den tilltänkta populationen för att kunna utvärdera behandlingseffekt.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

49

Ricke, Paula. "Rekonsolidering av minnen i psykoterapi med EMDR : Klienters upplevelser". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180359.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna intervjustudie undersöker klienters upplevelser av hur traumatiska minnen förändrats efter psykoterapi med Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR. Informanterna var sex vuxna klienter som utvecklat patologiska symtom efter traumatiska upplevelser och som genomgått psykoterapi med EMDR. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med hjälp av fenomenografisk metod. Med hjälp av tematisk analys skapades tre huvudteman och fem underkategorier. Informanterna beskrev hur de traumatiska minnena med tillhörande känsloregister aktiverades i en trygg kontext som gav en upplevelse av bibehållen kontroll. Minnena upplevdes obetydligt störande efter terapin samt möjliga att sätta i sitt sammanhang och i rätt tidsföljd. Den känslomässiga laddningen i minnena upplevdes i hög utsträckning neutraliserad. Vidare beskrevs positiva förändringar avseende självuppfattning samt att adaptiva upplevelser och hjälpsamma känslor integrerats i de traumatiska minnena. Dessa faktorer indikerar att en process kompatibel med teorin om minnesrekonsolidering skett, utifrån att traumatiska, emotionella minnen processats, ny adaptiv information införlivats genom upplevande och gamla, ursprungliga minnen uppdaterats och rekonsoliderats.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

50

Apelmo, Per. "Den ickeverbala kommunikationens betydelse. Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet". Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-41549.

Texto completo da fonte

Resumo:

”Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet” är en fallstudie med kvalitativ metod där ”Berättelsen om K” står i centrum. Det empiriska arbetet sätts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. Flerårig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar på följande frågeställningar: Vad kännetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom användandet av expressiva estetiska uttrycksformer? Vilka former tar sig en sådan kommunikation? Hur förhåller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation? Vilka konsekvenser får denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visar Att det är möjligt att konstruera en förståelse av sin verklighet och sig själv genom sitt handlande i kropp, rörelse, färger, lera, ljud på instrument samt inspelad musik. Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som språk i sig. Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjänst – samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas. Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] är av avgörande betydelse då utveckling av sinne och själv är en social, relationell komposition. Att ett nytt mellanmänskligt område skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, känslomässiga, intersubjektiva mötet som uppstår – och att tolkning får stå tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse. Att leken är central för var människa. Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vårt vara som människor. Jag har i tidigare texter använt benämningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Teses / dissertações sobre o tema "Psykoterapia"

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos