Teses / dissertações sobre o tema "På arbetsmarknaden"

This thesis deals with local identity and the workplace. We have taken part of stories dealing with local identity and the workplace, by using a qualitative method. We interviewed eleven men working at the same company. The group contained of men from urban areas as well as rural areas. The data from our interviews have been applied to theories of local identity and social theories by sociologists such as Durkheim, Simmel and Tönnies.

We asked questions regarding local identity and its influence in the workplace. We found our respondents expressing a sense of home and local identity, however it was not a decisive aspect in the recruitment process.

Problem:

Författarna anser att ekonomistudenterna bör få kännedom om vilka krav som kommer att ställas på dem efter avslutade studier. De bör även få kännedom om Bolognaprocessens inverkan på utbildningsstrukturen och om det kommer att förändra arbetsmarknadens krav på ekonomer.

Syfte:

Syftet med denna kandidatuppsats är att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan på Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav på ekonomer i Västerås.

Metod:

En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer.

Slutsats:

Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha någon större inverkan på arbetsmarknadens krav på ekonomer i Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås är ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott på ekonomer. Erfarenhet är det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom.

Problem:

The authors of this thesis consider that students of economic ought to gain knowledge of which demands the labour market makes on economists after finishing their education. They should also gain knowledge of the change in education due to the process of Bologna and the effect it will have on the labour market demands on economists.

Purpose:

The purpose of this thesis is to describe the process of Bologna and its influence on Högskoleverket, the Swedish university and the economic education. The purpose is also to describe the labour market for economists in Västerås and to examine which demands the labour market makes on economists.

Method:

The thesis is built on a qualitative approach, with secondary information and on interviews made with four persons who the authors consider to have good knowledge of the economic education and the labour market for economists.

Conclusion:

The influence that the process of Bologna has on Högskoleverket, the university and the economic education does not seem to have any essential effect on the labour market demands on economists in Västerås. The labour market in Västerås for economists looks bright today, but in the future there is a chance of a surplus amongst economists. Experience seems to be the most important qualification for an economist applying for work.

Bakgrund: Ungdomsarbetslösheten har blivit ett allt mer uppmärksammat problem under senare tid. Vissa hävdar att en av orsakerna är mismatch på arbetsmarknaden, dvs. att arbetssökande och lediga jobb inte hittar varandra. Denna utsaga intresserade oss och ligger till grund för vår valda frågeställning. Dessutom har vi under de senaste två åren sett tecken på en konjunkturuppgång men samtidigt en eftersläpning i sysselsättningen, däribland ungdomar.

Syfte: Syftet med denna uppsats är om man kan förklara den ökade ungdomsarbetslösheten under åren 2001-2005 med hjälp av att studera matchningsineffektiviteter på arbetsmarknaden.

Metod: Detta gör vi med hjälp av att data över vakanser och arbetslöshet i åldrarna 20-24. Dessa använder vi som underlag när vi skall skatta den s.k. Beveridgekurvan som vi använder oss av som teoretisk referensram. Denna kurva studerar sambandet mellan vakanser och arbetslöshet. Utifrån denna studerar vi hur antalet vakanser påverkar arbetslösheten. Gör den inte det så har vi en förändring av sambanden mellan vakanser och arbetslösa som kan tolkas som matchningsineffektiviteter på arbetsmarknaden mellan våra två tidsperioder. Vi har också en jämförelsegrupp: arbetslösa i åldrarna 25-44 för att titta på relativa skillnader mellan båda grupperna gällande relativlöner. Vi har även valt studera data på utbildningsnivån hos ungdomar. Vi har även reflekterat över lagstiftningens påverkan.

Resultat: Vi har observerat en ökad mismatch i perioden 2001-2005 jämfört med 1992-2000 bland ungdomar i åldrarna 20-24 år. Bland de vuxna gruppen i åldrarna 25-44 år har vi sett en förbättrad matchning i samma jämförande perioder.

Slutsatser: Den viktigaste slutsatsen är att de ökade matchningsineffektiviteterna på arbetsmarknaden kan hjälpa till att förklara den senaste tidens (2001-2005) ökade ungdomsarbetslöshet. Vi kan dock inte helt och hållet säkerställa överförbarheten i dessa resultat då vi har problem i vårt dataunderlag.

Lagstiftningar som medför mindre flexibla anställningsformer kan också hjälpa till att förklara eftersläpningarna under konjunkturcyklerna.

Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Vi har använt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har läst på Beteendevetenskapliga programmet och på Programmet för Välfärdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fånga deras väg ut på arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjälp av teorier om flexibilitet, sociala roller och känslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvårar etableringen på arbetsmarknaden, då arbetsgivarna har svårt att veta vad utbildningarna innebär. Samtidigt blir det svårt för individen att veta var på arbetsmarknaden hon passar in. Våra intervjupersoner anser att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden om de inte har en tydlig yrkestitel. Väl inne på arbetsmarknaden är det enklare att utvecklas i sin yrkesroll.

Denna studies syfte är att se på rörlighet på arbetsmarknaden utifrån ett individperspektiv och hur vägledning kan vara till stöd på individnivå. De frågeställningar arbetet behandlar innefattar sju individers erfarenheter av arbete,vägledning och utbildning. Utifrån dessa faktorer behandlar vi teorier kring rörlighet och matchning till arbetsmarknaden. Vi har genomfört en litteraturstudie i kombination med en empirisk undersökning med sju kvalitativa intervjuer. De slutsatser vi drar är att vägledning kan påverka individers rörlighet på arbetsmarknaden och att vägledning kan bidra till att individer matchas till utbildning och arbete. Fem av sju intervjuade har saknat vägledning vid något tillfälle, andra faktorer som efterfrågas är personliga möten med ett professionellt bemötande samt relevant innehåll i vägledningen.

The purpose of this studie is to research the mobility in the labour market in an individual perspective, and to see how guidance can support the individual. The questions treated in this studie includes seven individuals' experiences of work, counselling and education. On the basis of these factors, we treat theories around mobility and matching to the labour market. We have implemented a literature study combined with an empirical survey with seven qualitative interviews. The conclusions we draw is that counselling can influence individuals' mobility on the labour market and that counselling can contribute so that individuals are matched to education and work. Five out of seven interviewed has lacked counselling at some occasion, other factors requested is personal meetings with a professional treatment and relevant contents in the counselling.

2018-06-07.

Mot bakgrund av den dagsaktuella debatten om ungdomars svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, har vi genom en kvalitativ studie undersökt hur ett antal ungdomar reflekterar över sin framtid på denna och studerat deras tankar kring övergången från nuvarande sysselsättningssituation till arbete. Antologin innehåller fem enskilda bidrag, varav två fokuserar på arbetslösa ungdomar och resterande delar på studerande vid traditionella gymnasieprogram, på fotbollsgymnasium och vid universitet. Studien visar att informanterna upplever att det i samhället finns en norm. Enligt denna skall ungdomars huvudsakliga sysselsättning vara arbete eller studier. Samtliga huvudinformanter menar att de vill leva normenligt och således betraktar de arbete som en viktig del av livet och som en identitetsskapande faktor. Trots att många av de arbetslösa ungdomarna inte söker jobb de är kvalificerade för, visar studien att de ansluter sig till den samhälleliga diskurs som menar att ungdomsarbetslösheten är en konsekvens av samhällsstrukturen. De studerande ungdomarna ser sig i större utsträckning som aktivt handlande och ansluter sig istället till den diskurs där problemet istället betraktas som en konsekvens av en individrelaterad passivitet.

The aim of this study was to examine the possibilities to enter the regular labour market for pupils and young adults with intellectual disabilities. The method used is tape-recorded qualitative interviews with; Two pupils with intellectual disabilities, studying the last year at a special school. Two young adults with intellectual disabilities, former pupils at a special school and at the moment in search of work at a Public Employment Service office for young adults with disabilities. Furthermore were interviews made with two professionals, one student counsellor at a special school and one representative at a Public Employment Service office for young adults with disabilities. For analysing the empirical data, Iris Marion Young's theory about Five Faces of Oppression, Crip theory and Dalrymple and Burkes theory about empowerment was used. The results showed difficulties in enter the labour market for these young adults and wishes to be able to support themselves financially by a regular work. The aim of the welfare system is to help people with intellectual disabilities through for example special schools, vocational training and wages benefits. These efforts are not really helping but are rather increasing the disabilities and the following discrimination on the labour market.

Sverige står nu inför en ny industriell revolution som innebär att allt fler yrkessektorer blir berörda, speciellt vissa service- och tjänsterelaterade yrken. Den teknologiska utvecklingen skapar större möjligheter för företag att dela upp tillverkningsprocessen och på så sätt kan företagen utnyttja komparativa fördelar i de områden där dessa finns. Konsekvenserna kan bli att företag väljer att placera tillverkningen i andra länder vilket skapar oro för att arbetstillfällena ska minska i länder som Sverige. Hur många arbeten som kan påverkas av företagsflytt är ett ämne som har förekommit i medier den senaste tiden och buden är många.

Genom att utföra en undersökning, som ger en uppskattning av hur många arbetstillfällen detta kan påverka, bedömer vi att 27 procent av den totala sysselsättningen i Sverige potentiellt kan vara utflyttbar. Ett vanligt antagande är att de arbetare som berörs av företagsflytt har en lägre utbildning och att högutbildade står på säker mark. Men så är inte fallet enligt vår undersökning, utan arbeten som kräver en högre utbildning är inte mindre utflyttbara. Reallöneutvecklingen kommer att påverkas till en följd av omstruktureringen men till vilken grad är svårt att säga. Vi tror dock att en avtrappning i reallöneökningen kommer att ske i framtiden.

The purpose of our thesis is to understand the opportunities and obstacles that administrators in the municipalities and work intermediaries in Halland experience in their work with the introduction of newly arrived refugees in the labor market. In this study we have done 8 qualitative interviews with employees in the municipality and the employment in work intermediation in Halland to illuminate the underlying factors of why the report "A lost year" of the Swedish Integration Board shows that few newly arrived refugees get a job in the first year after they have been received a residence permit.

The study showed that newly arrived refugees have it more difficult to be introduced in the labor market in Sweden. The underlying causes of the situation are many, according to those interviewed. Knowledge in the Swedish language is most important for the introduction of the newly arrived refugees'. Other factors that affect the newly arrived refugees’ opportunity to be introduced in the labor market are the discrimination that exists in society. There are also individual and cultural differences between the newly arrived refugees that affect their chance of getting a job in Sweden.

Sammanfattning

Syftet med vår studie var att undersöka vilket stöd personer med funktionsnedsättningen Aspergers syndrom själva uppgav att de behövde samt deras egna upplevelser av delaktighet på arbetsmarknaden. I studien har vi gjort nio kvalitativa intervjuer med personer som har Aspergers syndrom. Frågeställningarna har avsett att beskriva deras egen syn på arbete och stöd i samband med detta samt svårigheter de upplevt. Flera uppgav att de har saknat ett naturligt stöd på arbetsplatserna som kunde hjälpa dem att strukturera och begränsa arbetsuppgifterna. Vi har i analysen använt teorin om supported employment. Studien har visat att arbetet i sig inte är det viktigaste, utan även den sociala gemenskap som det innebär. Respondenterna beskrev att de både ville ha social gemenskap och vara delaktiga, men uppgav samtidigt svårigheter med socialt samspel och att avläsa sociala koder. Vi har använt teorin KASAM som ett redskap i analysen. Vår studie visade för att ett arbete ska kännas meningsfullt var det viktigt att arbetsuppgifterna motsvarade respondenternas utbildning, kunskaper och erfarenheter och detta uttrycktes på olika sätt. Genom att sprida kunskap om Aspergers syndrom i form av föreläsningar kunde respondenterna även fungera som ett stöd för andra.

I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vår studie är att studera unga med högskoleutbildning och deras syn på val av utbildning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas på en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen från Mälardalens Högskola under 2004 med minst 120 poäng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), Välfärdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, Missbruksvårdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fått svara på frågor angående etablering, brist på arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrån en hermeneutisk ram. I resultatet av undersökningen framkom att rörlighet och flexibilitet är idag något som man kan behöva för att få ett arbete inom det som man är utbildad till. Det har också visat sig att de som kan ”ta för sig” ökar chanserna till jobb inom sitt utbildningsområde. Även arbetslivserfarenheten har en betydelse för etableringen inom arbetsmarknaden för unga akademiker. Det har även visat sig att unga akademiker idag väljer den utbildning man är intresserad av och inte det arbetsmarknaden söker.

År 2006 hade kvinnor i genomsnitt 83 procent av männens lön. Denna skillnad beror till viss del på diskriminering och kan förklaras med hjälp av diskrimineringsteori. Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer har stor makt över arbetsmarknaden och lönebildningen, och de har olika förslag på hur detta problem ska lösas. De förslag som nämns mest frekvent handlar om kvotering och en reformerad föräldraförsäkring.

Frågeställningen bakom denna uppsats är vad de olika arbetsmarknadsaktörerna anser om kvotering och föräldraförsäkringen som medel för att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Går åsikterna isär eller åt samma håll?

Undersökningen visar att de olika arbetsmarknadsaktörerna har något skiljda åsikter om vad som är det huvudsakliga problemet med lönediskrimineringen på arbetsmarknaden, och hur detta ska lösas. Av de undersökta aktörerna är fyra av sex positiva till en reformerad föräldraförsäkring och tror att detta skulle leda till ett mer jämnt uttag av föräldraledigheten, och att detta i sin tur skulle vara positivt för jämställdheten på arbetsmarknaden. I frågan om kvotering är aktörerna däremot inte lika enade, av fyra undersökta aktörer är två positiva och två negativa.