Bibliografias temáticas / På arbetsmarknaden

Índice

Artigos de revistas
Teses / dissertações
Livros
Relatórios de organizações

Literatura científica selecionada sobre o tema "På arbetsmarknaden"

Autor: Grafiati

Publicado: 25 de julho de 2024

Última modificação: 31 de julho de 2024

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos

Selecione um tipo de fonte:

Consulte a lista de atuais artigos, livros, teses, anais de congressos e outras fontes científicas relevantes para o tema "På arbetsmarknaden".

Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.

Artigos de revistas sobre o assunto "På arbetsmarknaden"

Löfström, Åsa. "Ekonomisk könsdiskriminering på arbetsmarknaden En teoriöversikt". Tidskrift för genusvetenskap 8, n.º 1 (23 de junho de 2022): 66–72. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v8i1.5476.

Texto completo da fonte

Resumo:

Förekommer ekonomisk diskriminering av kvinnor på dagens svenska arbetsmarknad? Enligt Åsa Löfström kan man tala om både löne- och anställningsdiskriminering, men i ekonomisk forskning har man hittills mest uppehållit sig vid utbudet av arbetskraft och negligerat efterfrågesidan. Därigenom har t ex den könssegregerade arbetsmarknadens betydelse för kvinnodiskrimineringen kommit i skymundan, menar hon.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Carlsen, Solveig, e Lise Drewes Nielsen. "Kvinnliga företagare - varför det?" Tidskrift för genusvetenskap 9, n.º 1 (23 de junho de 2022): 16–25. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v9i1.5404.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftar politiken gentemot kvinnliga företagare till att bryta arbetsdelningen mellan könen på arbetsmarknaden eller till att ge famnar individuella överlevnadnnöjligheter? Ger kvinnligt företagande ekonomisk självständighet åt kvinnor eller låser det fast dem i ett bemende till mannen som försörjare? Solveig Carlsen och Lise Drewes Nielsen granskar de kvinnliga företagamas villkor på arbetsmarknaden ur kvinnopolitisk synvinkel vtifrån erfarenheter i Holland och Danmark

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Qvist, Gunnar. "Om periodindelningen i kvinnohistorien". Tidskrift för genusvetenskap 1, n.º 1 (28 de junho de 2022): 45–52. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v1i1.6037.

Texto completo da fonte

Resumo:

Gunnar Qyist gör här en periodisering av den svenska kvinnohistorien utifrån kriterier som demografisk utveckling, läget på arbetsmarknaden, den faktiskt förda kvinnopolitiken på statlig och organisationsnivå samt kvinnornas egna strävanden.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Katz, Katarina. "Transitionsekonomierna och kvinnoarbetet. Könsperspektiv på den ryska arbetsmarknaden". Tidskrift för genusvetenskap 22, n.º 3-4 (16 de junho de 2022): 57–77. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v22i3-4.4273.

Texto completo da fonte

Resumo:

Despite the dramatic changes in the economic system and in gender discourse in Russia over the last 10 years, gender differences in labour force participation and employment have remained more stable than expected. Women were at a disadvantage at work in the USSR and they remain so in today's Russia. Both men and women have left the labour märket, to a similar degree, but while the male exit is concentrated in young and old cohorts, women of reproductive age are less likely to be "at work". The gender wage differential appears to have increased by some percentage points. The limited quantitative evidence indicates that the main driving force behind this is the increase in income differentiation. Contrary to expectations, female unemployment is not larger than male.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Nermo, Magnus. "Hundra år av könssegregering på den svenska arbetsmarknaden". Sociologisk Forskning 37, n.º 2 (1 de abril de 2000): 35–65. http://dx.doi.org/10.37062/sf.37.19476.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Sundin, Elisabeth. "Osynliggörandet av kvinnor - exemplet företagare". Tidskrift för genusvetenskap 9, n.º 1 (23 de junho de 2022): 3–15. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v9i1.5401.

Texto completo da fonte

Resumo:

Kvinnliga företagare uppmärksammas mycket för närvarande och man får lätt uppfattningen att de utgör en ny grupp på arbetsmarknaden. Elisabeth Sundin visar emellertid att, kvinnor som företagare har gamla anm • och att deras verksamhet snarare har minskat än ökat. Den stora massan av kvinnliga företagare har blivit osynliggjorda — och riskerar att möta samma öde i dagens ekonomi

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Friberg, Torbjørn. "Universitetslärares nya sociala villkor på svensk arbetsmarknad". Tidsskrift for Arbejdsliv 17, n.º 4 (1 de dezembro de 2015): 40–52. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v17i4.109005.

Texto completo da fonte

Resumo:

I ett globalt sammanhang betraktas den h øgre utbildningen som en självklar del av den nya politiska ekonomin. Forskare benämner detta fenomen i termer av 'akademisk kapitalism'. På den europeiska kontinenten har policymakare reagerat på dessa processer genom att standardisera och nivellera den h øgre utbildningen; det man idag kallar Bolognaprocessen. I kombination med dessa processer finner vi spridningen av New Public Management principerna som ligger till grund f ør att offentliga myndigheter marknadsorienteras. Därtill ser vi idag hur det h øgre utbildningssystemet tvingas in i den nya europeiska innovationspolitiken, vilken befrämjar tätt samarbete och samverkan med stat och industri. Inte sällan tar detta sig uttryck i krav på att utbilda alltfler entrepren ører i syfte att främja social och ekonomisk regional tillväxt. I betraktelsen av obligatorisk h øgskolepedagogik, som ett deleuzianskt-inspirerat 'uttryck' f ør ovanstående ekonomiska och politiska processer, s øker jag f ørstå produktionen av nya sociala f ørväntningar. Detta i syfte att bättre f ørstå universitetslärarnas nya sociala villkor på svensk arbetsmarknad.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Hertzberg, Fredrik. "Formaliserade möten, tidigarelagda val. Reflektioner kring gymnasieutredningens syn på övergång från skola till arbetsmarknad". Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 17, n.º 1 (1 de janeiro de 2008): 53–74. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v17i1.872.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Vesterberg, Viktor. "Lärande för inkludering i arbetsliv och samhälle". Pedagogisk forskning i Sverige 29, n.º 1-2 (5 de junho de 2024): 157–80. http://dx.doi.org/10.15626/pfs29.0102.07.

Texto completo da fonte

Resumo:

Social inkludering och livslångt lärande utgör nyckelområden inom den Europeiska unionens arbetsmarknads-, utbildnings- och socialpolitiska områden. I denna artikel undersöks hur professionella inom EU-finansierade insatser riktade till utsatta EU-migranter i Sverige arbetar med att främja lärande för social inkludering för målgruppen. Analysen är inspirerad av Foucaults begreppsapparat kring styrningsrationaliteter och makt. Syftet är att bidra med kunskap om lärande riktat mot utsatta grupper som ska lära sig att bli socialt inkluderade. I artikeln analyseras vilka problembilder, utmaningar och möjligheter för lärande som lyfts fram inom EU-finansierade sociala insatser samt vilka pedagogiska rationaliteter och tekniker som ligger till grund för fostrandet av projektens deltagare. Det empiriska underlaget för artikeln är 16 kvalitativa intervjuer med personer som på olika vis är involverade i de EU-finansierade insatserna. Ett av studiens huvudsakliga resultat handlar om två olika rationaliteter för lärande som identifierats; individorienterat lärande samt strukturellt inriktat lärande. Det individorienterade lärandet handlar om fysisk och psykisk ohälsa sprungen ur projektdeltagarnas leverne. Det strukturellt orienterade lärandet handlar om att främja medborgarkunskap – kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter som finns i Sverige och Europa - för att främja gruppens deltagande i samhällslivet och demokratin.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Arvidsson, Jessica, Carin Staland-Nyman, Stephen Wildén e Magnus Tideman. "Sysselsättning för unga med intellektuell funktionsnedsättning". Socialvetenskaplig tidskrift 27, n.º 1 (21 de dezembro de 2020): 25–49. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3411.

Texto completo da fonte

Resumo:

Studien analyserar sambanden mellan sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått i gymnasiesärskolan och deras sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå och geografiska härkomst. Den här registerstudien baseras på Halmstad university register on pupils with intellectual disabilities (HURPID), Longitudinell integrationsdatabas för arbetsmarknads- och sjukförsäkringsstudier (LISA) samt LSS-registret. Studien omfattar 12 269 unga med intellektuell funktionsnedsättning som gick ut gymnasiesärskolan mellan 2001 och 2011. De samband som studeras analyseras genom multipla logistiska regressioner. Resultaten visar att föräldrars utbildningsnivå har viss betydelse för före detta gymnasiesärskoleelevers sysselsättning. Barn till högutbildade föräldrar har med större sannolikhet en sysselsättning inom daglig verksamhet och barn till lågutbildade föräldrar har med större sannolikhet ett förvärvsarbete. Sannolikheten för att ha någon av sysselsättningskategorierna daglig verksamhet eller förvärvsarbete är lägst bland barn till föräldrar som är födda i länder utanför Norden. Högutbildade föräldrar antas ha en högre grad av den ”välfärdskompetens” som krävs för att hantera dagens välfärdssystem och härigenom kunna påverka de ungas möjligheter att få insatser likt daglig verksamhet. Lågutbildade föräldrar antas ha egna erfarenheter av, och kontakter med, arbetsplatser där det finns arbetsuppgifter utan (eller med låga) formella kompetenskrav. Samhällets kunskaper och medvetenhet om den sociala bakgrundens betydelse för efter(sär)gymnasial sysselsättning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver öka. Detta i syfte att bättre möta varierande individuella förutsättningar och främja etablering i arbetslivet för fler unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning vid övergången från skoltid till arbetsliv.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Mais fontes

Teses / dissertações sobre o assunto "På arbetsmarknaden"

Kunstek, Fanni. "(O) Synliga på arbetsmarknaden "Invandrarkvinnors" inträde på den svenska arbetsmarknaden". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31404.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Larsson, Lina, e Catrin Österlind. "Lokal identitet på arbetsmarknaden". Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1279.

Texto completo da fonte

Resumo:

This thesis deals with local identity and the workplace. We have taken part of stories dealing with local identity and the workplace, by using a qualitative method. We interviewed eleven men working at the same company. The group contained of men from urban areas as well as rural areas. The data from our interviews have been applied to theories of local identity and social theories by sociologists such as Durkheim, Simmel and Tönnies.

We asked questions regarding local identity and its influence in the workplace. We found our respondents expressing a sense of home and local identity, however it was not a decisive aspect in the recruitment process.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Magnusson, Julia. "Åldersdiskrimineringsskyddets ställning på arbetsmarknaden". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-51475.

Texto completo da fonte

Resumo:

The hypothesis for this essay is that the protection of age discrimination in the labour market is inferior to that of other grounds of discrimination due to the fact that EU regulations as well as national provisions allows exemptions for age from the non-discrimination principle. A legal method originating from traditional legal sources is used in order to determine the purpose and use of the regulation and illustrate how it could affect younger workers. In addition to legislation, collective agreements are examined and two areas of investigation; the Swedish 67-year rule and vacation benefits, are reviewed in an exemplifying purpose. The juridical inquiry and analysis illustrate, from a national and an EU perspective, the differences of treatment that can be justified on grounds of age as well as the possibility of positive actions and visualises possible consequences. The analysis concludes that the exemptions does not necessarily undermine the protection of age discrimination, but emphasise that there is risk of applying the exemptions even though purpose and measures can be questioned. The latter in relation to the lack of positive actions confirm the initial hypothesis and can affect young workers in a negative way.
Uppsatsen bygger på en hypotes om att ålder intar en svagare ställning på arbetsmarknaden i jämförelse med övriga diskrimineringsgrunder eftersom att det i större utsträckning finns lagregleringar som berättigar särbehandling på grund av ålder. I syfte att utröna regleringens bakomliggande syften och användning samt belysa hur den kan påverka yngre arbetstagare har en rättsvetenskaplig metod med grund i arbetsrättsliga rättskällor tillämpats. Utredning och analys belyser de utrymmen för berättigad särbehandling samt de möjligheter till aktiva åtgärder som klargörs i såväl nationell som EU-lagstiftning och exemplifierar möjliga konsekvenser. Granskningen är till viss del baserad på jämförelser mellan olika kollektivavtal och två undersökningsområden, 67-årsregeln och semesterförmåner, används i ett illustrerande syfte. Analysen visar på att undantagen inte nödvändigtvis underminerar åldersdiskrimineringsskyddet, men att det finns risk för att de används trots att syfte och åtgärder kan ifrågasättas. I kombination med avsaknaden av krav på aktiva åtgärder innebär det att den inledande hypotesen kan anses som bekräftad vilket riskerar att påverka yngre arbetstagare på ett negativt sätt.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Leo, AnnaJohanna, e Eleonora Toth. "Lågutbildades etablering på arbetsmarknaden". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31416.

Texto completo da fonte

Resumo:

Det finns stor kunskap om varför ungdomar ej fullföljer gymnasiet, trots detta avslutar tre av tio ungdomar gymnasiet utan en examen. En stor del av de som kategoriseras arbetslösa är individer utan komplett gymnasieexamen. Enligt de undersökningar som lyfts i detta examensarbete är utbildning den säkraste vägen till etablering på arbetsmarknaden men vi ser ett behov av att hitta andra strategier för lågutbildade att nå önskade yrkeskategorier. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka strategier och upplevda möjligheter hos personer utan slutbetyg från gymnasiet. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som anser sig vara etablerade på arbetsmarknaden i en variation av yrkeskategorier.Resultatet har analyserats utifrån teorierna Careership, Planned happenstance och Tovatts tolkning av socialt kapital. Resultatet visar på hur informanterna anser sig haft tur men även att deras höga arbetsmoral och hårda arbete resulterat i etablering på arbetsmarknaden. I analysen av resultatet kan en förstå hur informanterna använt en stor del av de egenskaper som Planned happenstance belyser som fördelaktiga för att ta sig fram på arbetsmarknaden. Det går även att utläsa hur både sociala och kulturella faktorer tillsammans med de personliga valen utgör individens karriärval. För de framgångar informanterna mött kan en se hur ett socialt kapital möjliggjort både arbetstillfällen och kunskap att etablera sig på arbetsmarknaden.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Svensson, Cecilia, e Emma Rothoff. "Etableringsuppdraget : Flyktingars etablering på arbetsmarknaden". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32700.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Hagnestad, Disa. "Principalansvar på den moderna arbetsmarknaden". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-94617.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Kristiansson, Tove, e Sara Högberg. "Från utbildning till arbetsmarknad – Vilka krav ställer arbetsmarknaden på ekonomer i Västerås?" Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-828.

Texto completo da fonte

Resumo:

Problem:

Författarna anser att ekonomistudenterna bör få kännedom om vilka krav som kommer att ställas på dem efter avslutade studier. De bör även få kännedom om Bolognaprocessens inverkan på utbildningsstrukturen och om det kommer att förändra arbetsmarknadens krav på ekonomer.

Syfte:

Syftet med denna kandidatuppsats är att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan på Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav på ekonomer i Västerås.

Metod:

En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer.

Slutsats:

Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha någon större inverkan på arbetsmarknadens krav på ekonomer i Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås är ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott på ekonomer. Erfarenhet är det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom.

Problem:

The authors of this thesis consider that students of economic ought to gain knowledge of which demands the labour market makes on economists after finishing their education. They should also gain knowledge of the change in education due to the process of Bologna and the effect it will have on the labour market demands on economists.

Purpose:

The purpose of this thesis is to describe the process of Bologna and its influence on Högskoleverket, the Swedish university and the economic education. The purpose is also to describe the labour market for economists in Västerås and to examine which demands the labour market makes on economists.

Method:

The thesis is built on a qualitative approach, with secondary information and on interviews made with four persons who the authors consider to have good knowledge of the economic education and the labour market for economists.

Conclusion:

The influence that the process of Bologna has on Högskoleverket, the university and the economic education does not seem to have any essential effect on the labour market demands on economists in Västerås. The labour market in Västerås for economists looks bright today, but in the future there is a chance of a surplus amongst economists. Experience seems to be the most important qualification for an economist applying for work.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Moberg, Mia, e Hilda Sandberg. "Attraktivitet på arbetsmarknaden : en kvalitativ studie om hur attraktiva före detta revisorsassistenter är på arbetsmarknaden". Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21177.

Texto completo da fonte

Resumo:

Revisionsbranschen har en förhållandevis hög personalomsättning, särskilt högt är det bland revisorsassistenter som arbetat tre till fem år i branschen. Det finns ett flertal studier som försöker svara på frågan kring orsaken till detta. Syftet med vår studie har istället varit att fokusera på vilka attribut revisorsassistenter som lämnar branschen tar med sig ut i arbetslivet samt hur attraktiva före detta revisorsassistenter faktiskt är på arbetsmarknaden. Studien tar sin utgångspunkt i en teoretisk referensram som består av två grundläggande teorier, up or outoch förväntningsgapet,för att förklara varför många revisorsassistenter förhållandevis tidigt lämnar revisorsyrket. Dessa teorier har vi kompletterat med utveckling av tre identifierade attribut: praktiska erfarenheter, utbildning och kontaktnät. Denna kvalitativa studies empiri består av semistrukturerade intervjuer med nuvarande- och före detta revisorsassistenter, en auktoriserad revisor samt rekryterare som arbetar med att anställa ekonomer. Analysen av intervjuerna ledde fram till slutsatsen att det är en kombination av de tre attributen tillsammans med ett fjärde attribut; hårt arbete, som bidrar till attraktivitet på arbetsmarknaden för före detta revisorsassistenter.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Färggren, Susanne, e Alexander Pontikis. "Beror den ökade ungdomsarbetslösheten på matchningsineffektiviteter på arbetsmarknaden?" Thesis, Södertörn University College, School of Social Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-935.

Texto completo da fonte

Resumo:

Bakgrund: Ungdomsarbetslösheten har blivit ett allt mer uppmärksammat problem under senare tid. Vissa hävdar att en av orsakerna är mismatch på arbetsmarknaden, dvs. att arbetssökande och lediga jobb inte hittar varandra. Denna utsaga intresserade oss och ligger till grund för vår valda frågeställning. Dessutom har vi under de senaste två åren sett tecken på en konjunkturuppgång men samtidigt en eftersläpning i sysselsättningen, däribland ungdomar.

Syfte: Syftet med denna uppsats är om man kan förklara den ökade ungdomsarbetslösheten under åren 2001-2005 med hjälp av att studera matchningsineffektiviteter på arbetsmarknaden.

Metod: Detta gör vi med hjälp av att data över vakanser och arbetslöshet i åldrarna 20-24. Dessa använder vi som underlag när vi skall skatta den s.k. Beveridgekurvan som vi använder oss av som teoretisk referensram. Denna kurva studerar sambandet mellan vakanser och arbetslöshet. Utifrån denna studerar vi hur antalet vakanser påverkar arbetslösheten. Gör den inte det så har vi en förändring av sambanden mellan vakanser och arbetslösa som kan tolkas som matchningsineffektiviteter på arbetsmarknaden mellan våra två tidsperioder. Vi har också en jämförelsegrupp: arbetslösa i åldrarna 25-44 för att titta på relativa skillnader mellan båda grupperna gällande relativlöner. Vi har även valt studera data på utbildningsnivån hos ungdomar. Vi har även reflekterat över lagstiftningens påverkan.

Resultat: Vi har observerat en ökad mismatch i perioden 2001-2005 jämfört med 1992-2000 bland ungdomar i åldrarna 20-24 år. Bland de vuxna gruppen i åldrarna 25-44 år har vi sett en förbättrad matchning i samma jämförande perioder.

Slutsatser: Den viktigaste slutsatsen är att de ökade matchningsineffektiviteterna på arbetsmarknaden kan hjälpa till att förklara den senaste tidens (2001-2005) ökade ungdomsarbetslöshet. Vi kan dock inte helt och hållet säkerställa överförbarheten i dessa resultat då vi har problem i vårt dataunderlag.

Lagstiftningar som medför mindre flexibla anställningsformer kan också hjälpa till att förklara eftersläpningarna under konjunkturcyklerna.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Löfvenius, Linda. "Funktionshindrad på arbetsmarknaden? En kvalitativ textanalys av hur föreställningar om förhållandet till arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning framställs i den svenska funktionshinderspolitiken". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45412.

Texto completo da fonte

Resumo:

In this essay I study how ideas of people with disability-issues and their relationship to the labor market takes form in the Swedish politics of functional limitation. There has been some modification within the concept of disability-issues and functional limitations that people either can have or experience in their surroundings. In this essay I also ask the question if there has been some change in the ideas of people with disability-issues and their relationship to the labor market in the Swedish politics of functional limitation along with the modification of the concept of disability-issues and functional limitations. To fulfill the purpose with this essay I am using a discourse analytic method based on ideas from social constructivism. In my research I am analyzing two documents, one from before the modification of the concepts and one from the time after. To analyze these two documents I am using the analytic tool problem – reason – solution, inspired by Ulf Mörkenstam. The result show us that the ideas of the relationship to the labor market for people with disability-issues are very similar within these two documents. Even though they from some points starts from different line of thoughts, they both end up with giving the idea that this group of people have a difficult situation on the labor market, they do not participate on the labor market on same conditions as other people and they suffer with difficulty in the competitive strength together with other people on the labor market.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Mais fontes

Livros sobre o assunto "På arbetsmarknaden"

centralbyrån, Sweden Statistiska, ed. Utbytbarhet på arbetsmarknaden: Yrken och löner för olika utbildningsgrupper. [Stockholm]: Statistiska centralbyrån, 2000.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Karlson, Nils. En ny svensk modell: Vägval på arbetsmarknaden : sönderfall, omreglering, avreglering eller modernisering? Stockholm: Norstedts akademiska förlag, 2008.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Boréus, Kristina. Spjälorna i buren: En arbetsplatsstudie av ojämlikhet mellan kvinnor och män, invandrade och infödda. Lund: Studentlitteratur, 2010.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Lönnroos, Lisa Tönnes, e Anna-Karin Gustafsson. Nyanlända kvinnors etablering: En komparativ studie av nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden i Norden och de etableringspolitiska insatserna. Copenhagen: Nordic Council of Ministers, 2018. http://dx.doi.org/10.6027/tn2018-520.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Johansson, Jesper. "Så gör vi inte här i Sverige. Vi brukar göra så här.": Retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik 1945-1981. Växjö: Växjö University Press, 2008.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Bernhardtz, Victor. Skitliv: Ungas villkor på en förändrad arbetsmarknad. Stockholm: Atlas, 2012.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Ratio e Staten och arbetsmarknaden - om konfliktregler och utvecklingskraft (projekt), eds. Arbetsmarknadens karteller: Nya perspektiv på det svenska kollektivavtalssystemets historia. Stockholm: Norstedts akademiska förlag, 2008.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Eriksson, Ylva Ulfsdotter. Yrke, status & genus: En sociologisk studie om yrken på en segregerad arbetsmarknad. Göteborg: Göteborg University, Department of Sociology, 2006.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

1944-, Afshar Haleh, e Maynard Mary 1950-, eds. The dynamics of "race" and gender: Some feminist interventions. London: Taylor & Francis, 1994.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Lockout, strejk och blockad: En strategisk analys av konfliktvapnen på den svenska arbetsmarknaden. Stockholm: Ratio, 2006.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Mais fontes

Relatórios de organizações sobre o assunto "På arbetsmarknaden"

Norlén, Gustaf, e Oskar Penje. Demografi och kompetensförsörjning i gränsområdet Innlandet-Dalarna-Värmland. Nordregio, outubro de 2023. http://dx.doi.org/10.6027/r2023:121403-2503.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna rapport är beställd av Gränsregionen Innlandet-Dalarna med syftet att ta fram statistik över gränsregionen Innlandet-Dalarna (inklusive Värmland) med fokus på kompetensförsörjning i gränskommunerna mellan Sverige och Norge. Rapporten innehåller statistik över arbetsmarknaden i gränsområdet med fokus på nutid och utveckling under den senaste tioårsperioden. I den här avslutande delen vänds i stället blicken mot framtiden för att diskutera de trender som väntas påverka framtidens arbetsmarknad och de utmaningar och möjligheter det kan innebära för gränskommunerna i Innlandet-Dalarna-Värmland. Det som styr tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden på lång sikt är främst de större megatrenderna. Men även konjunkturfaktorer och specifika händelser kan ha stor påverkan på kort sikt. Arbetsmarknaden är tätt knuten till den ekonomiska konjunkturen och enskilda händelser som pandemin och Rysslands invasion av Ukraina är exempel på händelser som kan ha stor påverkan på kort sikt. Alla dessa trender och händelser manifesteras olika på olika platser då alla lokala arbetsmarknader har olika förutsättningar som skapar såväl möjligheter som utmaningar. I det här avsnittet tas först konjunkturens roll upp och sedan vänds fokus mot megatrenderna och vilka utmaningar och möjligheter som de kan komma att medföra för gränskommunerna.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Sjöland Kozlovic, Martina, e Morten Frisch. Etableringshinder, diskriminering och missgynnande: En litteraturöversikt över samband mellan etablering på hyresbostadsmarknaden och arbetsmarknaden. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178770953.

Texto completo da fonte

Resumo:

Den här litteraturöversikten fokuserar på missgynnande och diskriminering på hyresbostadsmarknaden och deras respektive kopplingar till etableringshinder på arbetsmarknaden. Genom en scoping review genomfördes sex intervjuer med forskare knutna till fältet, 1100 artiklar identifierades i en initial litteratursökning och 32 artiklar ansågs uppfylla kriterierna för litteraturöversikten. Av översikten kan vi dra slutsatsen att missgynnande och diskriminering förekommer på hyresbostadsmarknaden och utgör etableringshinder som i förlängningen försvårar arbetsmarknadsetablering. Det rör sig såväl om direkt diskriminering i ansökningsprocesser som om missgynnande till följd av socioekonomisk ojämlikhet och effekter av policyer. Vidare framkommer att det saknas forskning på direkt diskriminering på grund av religion, könsidentitet, ålder eller funktionsnedsättning. Även adresseffekter måste anses vara ett outforskat område i Sverige.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Löfving, Linnea, Anna Lundgren, Jukka Teräs e Eeva Turunen. Ålands strukturfondsprogram 2014-2020: Utvärderarnas slutrapport per 13.12.2022. Nordregio, janeiro de 2023. http://dx.doi.org/10.6027/r2023:1.1403-2503.

Texto completo da fonte

Resumo:

Detta är utvärderarnas slutrapport per 13.12.2022 av det åländska strukturfondsprogrammet 2014-2020. Bakom programmet står EUfonderna, den europeiska regionalfonden och den europeiska socialfonden med delvis olika krav på de av programmet (med-) finansierade verksamheterna. De förenas dock i ambitionen att i enlighet med Europeiska unionens övergripande mål om smart och hållbar tillväxt för alla utveckla och stärka företagande, innovationskapacitet, social integration, arbetsmarknad och miljö på Åland.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Berlina, Anna, e Alix Vuithier. Svensk-norskt samarbete: viktiga utmaningar och framtida möjligheter. Nordregio, março de 2024. http://dx.doi.org/10.6027/r2024:21403-2503.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna rapport, beställd av Region Värmland, analyserar gränshinder inom den statliga regionalpolitiken mellan Sverige och Norge, med målet att belysa integrationen av gränsperspektivet och diskutera utmaningar samt möjligheter för gränsöverskridande samarbete. Gränsen mellan Sverige och Norge beskrivs som “mjuk” med omfattande flöden, där historien av samarbete erbjuder betydande potential. Starka sociala band och ‘den mjuka gränsen’ främjar arbetskraftens rörlighet och affärssamarbeten, vilket bidrar till ökad konkurrenskraft och större marknader. Rapporten identifierar även gränshinder som påverkar individer, pendlare, och företag i gränsområdet. Den betonar vikten av dialog och samverkan för att ta tillvara möjligheter och hitta lösningar på gemensamma utmaningar. Rapporten framhåller att den regionala politiken i båda länderna ger regionerna ansvar för utveckling, men pekar på skillnader i hur gränsöverskridande aspekter hanteras. Den understryker vikten av gränsöverskridande samarbete för att skapa en integrerad arbetsmarknad och främja ekonomisk utveckling, trots att dessa aspekter har fått minskad uppmärksamhet i de nuvarande nationella strategierna. Rapporten uppmanar till en ökad inriktning på gränsöverskridande samarbete och bättre utnyttjande av regionernas potential för att överbrygga gränshinder och främja en hållbar utveckling i gränsregionerna.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Oferecemos descontos em todos os planos premium para autores cujas obras estão incluídas em seleções literárias temáticas. Contate-nos para obter um código promocional único!