Teses / dissertações: "Orkesterit"

1

Lindström, Henrik. "Virtuell orkester i filmmusik". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3015.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om det går att uppnå en liknande upplevelse i en filmscen med samma filmmusik skapad virtuellt med en dator gentemot live- inspelade musiker. Nyckelfrågorna i den här undersökningen är - kan en scen ur en film upplevas bättre/sämre beroende på samma musik skapad med dator kontra live? Kan handlingen i scenen uppfattas olika? Förändras känslan i scenen mellan versionerna? I undersökningen använder jag mig av en filmscen ur långfilmen Finding Alice (Fernandez, 2019) som jag komponerat musiken till. Med hjälp av scenen ”I’m Gonna Kill Him” undersöker jag i form av ett blindtest hur stor skillnad åskådaren upplever mellan två versioner av scenen – den ena med virtuellt stråk och den andra med live-stråk. Blindtestet genomfördes på en handfull personer, både med tränade och otränade musiköron. Det blev mycket intressanta diskussioner utifrån frågorna jag hade sammanställt till blindtestet. Man kunde märka likheter och skillnader på hur filmscenen upplevdes. Personerna med tränade musiköron tenderade att föredra versionen med live-inspelat stråk. De starkaste argumenten för den versionen var att den kändes mindre ”Hollywood” och allvarligare i tonen än versionen med virtuellt stråk. De tyckte även att timing/frasering och dynamik med live-stråket kändes mer organiskt och gifte sig bättre med dialogen. Personerna med otränade musiköron tenderade att inte uppleva stor skillnad alls. Eftersom jag utifrån förutsättningarna bara fick ihop en handfull personer till blindtestet var det svårt att komma fram till en slutsats. Men det gick att se tendenser. Personerna med tränade och insatta musiköron kunde uppleva skillnad mellan virtuell musik skapad med dator och live-inspelad musik, och gav därmed olika upplevelser för filmscenen. Men för det otränade musikörat blev upplevelsen i princip samma mellan versionerna. Nyckelord: filmmusik, virtuell, orkester, stråkar, musik, film, MIDI

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

2

Kindlundh, Bodil. "Att spela med orkester : Franz Berwalds konsertstycke, Op. 2, för fagott och orkester". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2405.

Texto completo da fonte

Resumo:

I detta arbete analyseras videor med inspelningar av fagottister som spelar Berwalds konsertstycke för fagott och orkester. Det fokuserar på hur man som solist bör förhålla sig till orkestern, dirigenten och publiken. Olika svårigheter i stycket behandlas, och lösningar på olika problem diskuteras.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

3

Hagsten, Stina. "Orkester i blåsväder : Utmaningar och lösningar i arbetet med blåsorkesterverksamhet". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-81550.

Texto completo da fonte

Resumo:

Arbetets syfte är att identifiera och förstå de utmaningar som ledare för blåsorkestrar på musik- eller kulturskolor upplever, samt hur de går tillväga för att hantera eventuella problem och nå framgång i sin verksamhet. Tidigare forskning visar att dirigenten som person och ledare har stor betydelse för orkesterns utveckling, men att den sociala miljön som bildas i orkestern också påverkar hur orkestern utvecklas och hur orkestermedlemmarna trivs i orkestermiljön. Det betyder att blåsorkestern kan blir en viktig plats dit eleverna går för att träffa sina vänner och ha det trevligt. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem musiklärare som arbetar med blåsorkesterverksamhet. Resultatet överensstämmer i stora delar med tidigare forskning som visar att det dirigenten gör före, under och efter repetitionerna spelar roll för orkesterns och orkesterelevernas utveckling. Dessutom visar resultatet i denna studie att den sociala aspekten av att spela i blåsorkester är viktigare än vad som skulle kunna förväntas. I diskussionen lyfts den sociala aspekten fram tillsammans med andra viktiga motivationsfaktorer för elever.
The purpose of the work is to identify and understand the challenges that leaders of wind orchestras at music schools experience, and how they cope with the problems and achieve success in their organization. Previous research shows that the conductor is of great importance for the development of the orchestra, but the social environment is also essential, so that the wind orchestra becomes a place where you pupils can socialize and have a good time. The study is based on qualitative semi-structured interviews of five selected music teachers who works with wind orchestra activities. The result shows much of what the previous research also does, that what the conductor does before, during and after rehearsals affects the progression of the orchestra. In addition, the results show that the social aspect of playing in the wind orchestra is more important than could be expected. In the discussion, the social aspect is highlighted together with other important motivational factors for pupils.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

4

Svensson, Anna. "Att trivas i orkestern : En fallstudie om gemenskap och sammanhållning i en ungdomsblåsorkester". Thesis, Karlstads universitet, Musikhögskolan Ingesund, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13442.

Texto completo da fonte

Resumo:

I denna studie undersöks hur gemenskap och sammanhållning i en ungdomsblåsorkester ser ut och hanteras både utifrån orkesterledarens och de deltagande ungdomarnas synvinkel. Även betydelsen av gemenskap och sammanhållning och hur den tar sin form är frågor som besvaras i uppsatsen. Datamaterialet består av intervjuer med olika grupper av ungdomar ur den studerade ungdomsorkestern samt en intervju med orkesterns ledare. Den studerade orkestern kommer från en stad i mellersta Sverige. I resultatet visas att det är viktigt med en orkestergemenskap och att gemenskapen fås och visar sig i både sociala och musikaliska aktiviteter som bland annat resor, läger, fikastunder, repetitioner och konserter. Blåsorkestern har tydliga musikaliska mål med sin verksamhet och både Ledaren och ungdomarna vill att orkestern ska låta bra och uppnå goda musikaliska resultat. För att nå goda resultat menar Ledaren att gemenskap och sammanhållning är en förutsättning för att verksamheten och det musikaliska arbetet ska fungera. De sociala aktiviteterna ses visserligen som viktiga och för många en bidragande orsak att stanna kvar i Blåsorkestern, men själva musicerandet ses ändå som det allra viktigaste. Resultaten diskuteras utifrån formella och informella aktiviteter med utgångspunkt i teorier om grupper och dess processer, ledarskapsteorier och teorier om sammanhållning.
The present study examines how the community and cohesion in a youth wind band may appear and is handled both by the orchestra conductor and the participating youth's point of view. The importance of community and cohesion and how it takes its shape are questions that are answered in the study. The data material consists of interviews with different youth groups from the studied youth wind band and an interview with the wind band's conductor. The studied band comes from a town in central Sweden. The result shows that it is important to have an orchestra community and that the community is present and active through both social and musical activities, including trips, camps, coffee breaks, rehearsals and concerts. The wind band has clear musical goals with their activities and both the leader and the youth strive for a good sound and to achieve good musical results. In order to achieve good results the leader emphasizes that community and cohesion is essential for the activities and the musical work to function. The social activities are certainly regarded as important and for many a contributing factor to remain in the wind band, but musicianship is still seen as the most important factor. The results are discussed based on formal and informal activities on the basis of theories of groups and its processes, leadership theories and theories of cohesion.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

5

Jonsson, Gille Madeleine. "Ton, rörelse och textur : Hur orkester och metallplatta möttes i stycket Vridning". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3496.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

6

Anderberg, Elisabet. "Hierarkin i orkestern : en kvalitativ studie i upplevelsen av hierarkisk och icke-hierarkisk orkestersteuktur". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2419.

Texto completo da fonte

Resumo:

From a hermeneutic perspective, a qualitative study based on interviews of six musicians has been conducted. The informants work or have worked in orchestras with hierarchical or non- hierarchical structure. The asked questions concerned the informants’ experiences of equality, interaction, motivation, their personal musical development and the quality of the orchestra’s performance. The biggest differences that were noticed concerned the perceived degree of equality, which was higher in the non-hierarchical orchestra. Furthermore, the psychosocial environment correlates with equality in the orchestra and is thus a structural issue. All the informants stated that the best musical performance can be achieved in a hierarchical orchestra, in which all musicians play the part they auditioned to. Contrary to the results from the interviews, the literature used in this study states that the best musical quality is achieved in orchestras with a non-hierarchical structure.
Med utgångspunkt i ett hermeneutiskt perspektiv har en kvalitativ studie genomförts, med intervjuer av sex musiker. Dessa arbetar eller har arbetat i hierarkisk eller icke- hierarkisk orkesterstruktur. Frågorna som ställts har handlat om informanternas upplevelse av jämlikhet, samspel, motivation, den egna musikaliska utvecklingen samt det musikaliska resultatet i orkestern. De skillnader som var störst framkom i upplevelsen av jämlikhet, som upplevdes starkast i den icke-hierarkiska orkestern. Den psykosociala miljön relateras till jämlikheten i orkestern och är således en strukturell fråga. En gemensam åsikt som framkom i undersökningen var att det bästa musikaliska resultatet uppnås i den hierarkiska orkesterstrukturen där alla spelar den stämma de har provspelat sig till och således spelar med högsta möjliga nivå. De exemplen från litteraturen som tas upp visar dock en annan bild av hög musikalisk nivå, som uppnås i orkestrar med icke-hierarkisk struktur.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

7

Torpp, Larsson Magnus Theodor. "Prøveteknik : Om dirigents prøveteknik med et orkester og om overgangsfasen fra forberedelse til udøvelse". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3090.

Texto completo da fonte

Resumo:

Strauss, Richard, Don Juan, Op. 20

Sørensen, Bent, Evening Land, 2017

Tchaikovsky, Peter Ilyitch, Symphony No. 4, F minor, Op 36

Dirigent: Magnus Theodor Torpp Larsson

Orkester: Norrköpings Symfoniorkester

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

8

Herlitz, Elin. "Uppkomsten av en cirkusorkester : arrangera demokratiskt". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1484.

Texto completo da fonte

Resumo:

Min fascination för cirkus har pågått en längre tid, framförallt för den moderna formen nycirkus. I nycirkusföreställningar används musiken som ett viktigt element och jag har haft en längtan efter att få spela musik som skulle kunna passa ihop med cirkusnummer. Genom att komponera melankoliska och roliga melodier skapades ett underlag att jobba med för de personer som jag hittade till mitt projekt. Jag ville att alla skulle få känna sig delaktiga i arrangeringsprocessen och att det skulle göra melodierna till sina. Att jobba mot ett mål att spela in fyra låtar och ha en konsert gjorde att arbetet kunde sätta fart.

Bilaga: 1 CD

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

9

Sjögren, Victor. "Att öva utanför övningsrummet : En musikanalys av Richard Strauss konsert för oboe och liten orkester". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3525.

Texto completo da fonte

Resumo:

Richard Strauss (1864–1949) var en av de mest tongivande kompositörerna och dirigenterna under sin mycket långa och framgångsrika karriär. Hans oboekonsert, skriven 1945–1946, var ett av de sista stycken han komponerade och har sedan blivit ett mycket viktigt verk i oboerepertoaren. Kompositionen är både vacker och utmanande och spelas ofta både på konserter och i sökningssammanhang. Syftet med detta examensarbete var att genom analys av första satsen och analys av en inspelning av ett tidigare eget framförande få en bättre förståelse för stycket för att kunna förbättra framtida framföranden av det. Resultatet blev en djupare insikt i verkets uppbyggnad, en förståelse för vad som kan utvecklas i ett framförande av konserten och hur detta kan åstadkommas.

Medverkande:

Victor Sjögren, Oboe

Asuka Nakamura, Piano

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

10

Adbo, Jerry. "Den moderne Maestron : Dirigentens roll i vår tids körliv, ur koristens perspektiv". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-4089.

Texto completo da fonte

Resumo:

In this text, I reflect on the conductor's role in Swedish choir life today. I start from the thesis that the conductor fulfills an extremely important function in choirs, orchestras and ensembles. This against a historical background where I describe the conductor as a musical leader and how its role and function has varied and developed. The text deals with both orchestral conducting and choral conducting, but the focus of the survey is on the chorister's perspective and the choristers' perception of the conductor's function and significance. I set their perception against my own thoughts about what role the conductor has and what purposes it can serve in today's choir life. The work is based on qualitative interviews and my own experiences.

Under mitt sista läsår på kandidatprogrammet i kördirigering vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, läsåret 2020/2021, har jag deltagit i fyra konsertproduktioner som dirigent, vilka ligger till grund för denna skriftliga reflektion. De fyra konserterna har föregåtts av fyra repetitioner samt ett genrep och sedan konsert. Det är KMH:s vokalensemble som fungerat som övningskör och som också framfört konserten under min ledning.

I den första produktionen, september 2020, instuderade och dirigerade jagFolke Rabe - To Love, satserna 6 och 7.I den andra, december 2020 (julkonsert), Judith Weir - Illuminare, Jerusalem. I den tredje produktionen, februari 2021 instuderade och dirigerade jag Ludvig Norman - Motett (op. 50) och i den fjärde produktionen har jag instuderat Johannes Brahms - Lieder und Romanzen (Op. 93a), 6 satser. Denna konsert utgör min examenskonsert och framförs den 3 juni 2021.

Medverkande: KMH Vokalensemble

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

11

Källner, Rebecka, e Minda Birgestam. ""Det är därför man är med i orkestern, för fikat. Fikat är helt galet gott" : Faktorer som påverkar ungdomar att delta i gruppmusicerande". Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-21117.

Texto completo da fonte

Resumo:

Fritid beskrivs av ungdomar som något som skapar mening i tillvaron. Musiken är en stor del av denna fritid. Många ungdomar lyssnar på musik, och en del lägger fritiden på att själva musicera. Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur ungdomar talar om vilka faktorer som påverkar deras deltagande i en musicerande grupp. För att få fram ett resultat valde vi att göra gruppintervjuer med ungdomar ur en kör, en orkester samt ett storband. I varje gruppintervju deltog mellan två och fyra ungdomar, samtliga i gymnasieålder. I dessa gruppintervjuer fick vi fram flera olika faktorer som motiverar ungdomarna att hålla på med gruppmusicerande. Trots gruppernas olikheter har de största faktorerna som framkommit som viktiga varit aktuella i samtliga tre grupper. Dessa kan enkelt sammanfattas i tre kategorier; det sociala, den musikaliska upplevelsen, samt personlig utveckling. Inom det sociala ingår faktorer som att träffa vänner, att skapa nya vänskapsrelationer samt att vara en del av en gemenskap. Under den musikaliska upplevelsen ingår faktorer som att skapa musik tillsammans med andra, att vara en del av en musikalisk helhet samt att uppleva starka musikaliska ögonblick. Under den tredje kategorin, personlig utveckling, ingår faktorer som att bli bättre på sitt eget instrument, att växa som människa, samt att lära sig om musikteori, bland annat notläsning, tempo, nyanser och gehör.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

12

Lindberg, Kajsa. "Samuel Barber, Knoxville: Summer of 1915, opus 24 : Drömbilder från barndomen". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1628.

Texto completo da fonte

Resumo:

I denna textmässigt beskrivande del av mitt arbete med Knoxville: Summer of 1915 (opus 24), ett verk för sopran och orkester med musik av Samuel Barber och text av James Agee, har jag främst fokuserat på de delar i instuderingen av verket som haft mest betydelse för mig personligen, både som sångerska och som konstnär. Det som har haft avgörande betydelse för mig är verkets unika uppbyggnad, men även mina personliga känslor och egna livserfarenheter, som hjälpt till att forma min uppfattning om verket som helhet. De delar som belyses i uppsatsen är framförallt textens innebörd, verkets kulturella sammanhang och olika sätt som musik och sång kan samverka för att understryka och lyfta fram känslotillstånd och underliggande betydelser i ord.

Bilaga: 1 CD

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

13

Håkestad, Andreas Evjen. "Fra mester til master : Et studium i komposisjon". Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for musikk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-17520.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

14

Mårtensson, Staffan. "Primus inter pares : instrumentalisten som dirigent". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2104.

Texto completo da fonte

Resumo:

I föreliggande arbete söker jag sammanfatta den process som fört mig från rollen som utövande instrumentalmusiker till rollen som dirigent. Min metod är den personliga reflektionen med referenser till egna erfarenheter och till några framstående föregångare på dirigentpulten. Jag snuddar vid sociologen Pierre Bourdieus tankar och fokuserar sedan på tre specifika fallstudier. Dessa utgörs av mina reflektioner kring en konsert med Gävle Symfoniorkester då jag var både dirigent och solist, ett samarbetsprojekt mellan KMH och Operahögskolan då jag var dirigent för en operaproduktion samt slutligen mina konkreta förberedelser inför min examenskonsert med Norrköpings Symfoniorkester, då jag dirigerar verk av Brahms och Bartók. Här utgår jag från partituret till ett av verken och redovisar de observationer som ligger till grund för min musikaliska tolkning och för repetitionsarbetet. Jag inleder och avslutar med reflektioner, då jag applicerar mina erfarenheter av och tankar, både personliga och allmänna, om ämnet – instrumentalisten som dirigent.

1. Presentationen var en examenskonsert. Medverkande och program:

Norrköpings Symfoni-orkester, dirigent Staffan Mårtensson:

J Brahms: Haydn-variationer op 56a

B Bartók: Konsert för orkester

2. Med det skriftliga examensarbetet följer två filmfiler, vilka finns tillgängliga för nedladdning:

-DVD av konsertframförande 2016-01-14 med Gävle Symfoniorkester, dirigent Staffan Mårtensson:

J Strauss d y: Ouvertyr till Läderlappen

-DVD av konsertframförande 2016-05-19 med Norrköpings Symfoni-orkester, dirigent Staffan Mårtensson:

J Brahms: Haydn-variationer op 56a

B Bartók: Konsert för orkester

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

15

Luomala, Markus. "The conductor as part of a creative process : Case: Students composing for a student orchestra". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2092.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

16

Lilja, Robin. "Musikaliska kontraster genom förbud : Undersökning av min kompositionsmetod antikomposition". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74099.

Texto completo da fonte

Resumo:

Mitt arbete har tagit avstamp i min vilja att lyfta fram unika egenskaper i musikverk. Flerdelade musikverk (exempelvis sviter) består ofta av delar (exempelvis satser) som kontrasterar mot varandra på något sätt. Det är just dessa kontraster som jag intresserat mig för. Arbetets syfte är att undersöka hur jag ska kunna uppnå musikaliskt kontrasterande resultat med hjälp av en regelstyrd kompositionsmetod. Metoden utgår från att man skapar särskilda ramar för varje del (sats) i ett musikverk i kompositionsprocessen, där ramarna för de enskilda delarna även fungerar som förbud för de andra delarna. Dessa förbud är huvudfokus för metoden, och därför kallar jag metoden "antikomposition". För att kunna utveckla metoden har jag komponerat en 25 minuter lång orkestersvit i fyra satser, där jag utnyttjar en kompositionsprocess jag använt mig av tidigare. Jag har även läst på om andra kompositionsmetoder för att skapa en metod som utgår från relevanta arbetssätt i komposition. Egna analyser av fyra andra verk har hjälpt mig hantverksmässigt, konstnärligt men också med material som underlättat att kommunicera mina tankar. För att undvika "blindhet" för min egen musik har jag dessutom tagit hjälp av andra tonsättare som kommenterat mitt verk.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

17

Löfberg, Anton. "I dirigentens verktyglåda". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3173.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka redskap två dirigenter använder under orkesterrepetitioner, hur deras repetitionsteknik är utformad, samt att undersöka hur för- och efterarbetet sker. Metoderna var observationer under repetitioner, enkät till musikerna i orkestern samt intervjuer med dirigenterna som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar bland annat att dirigenterna i undersökningen använde sig av snarlika fysiska och intellektuella redskap och att skillnaden i deras repetitionsteknik låg i en dirigents önskan att vara mer effektiv under repetitionen. Arbetet synliggör vilken påverkan dirigentens repetitionsteknik och användandet av olika redskap har på orkestern, samt att om redskapen används på oreflekterat sätt kan de skapa hinder för andra redskap och orkestern.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

18

Lincke, Jacob. "Datorspelsmusik med symfoniorkester". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4996.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

19

eriksson, hemström Gusten. "Opera i stockholm galärvarvet". Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-37640.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

20

Ottesen, Gunvald. "Den fullkomne operadirigenten : Om musikalsk ledelse av musikkdramatikk". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3493.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

21

Samuelsson, Ida. "Fortsätt blås! : En studie av kulturskolornas och musikkårernas arbete för elevernas fortsatta musicerande". Thesis, Växjö University, School of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2633.

Texto completo da fonte

Resumo:

I denna uppsats kommer jag att undersöka hur kulturskolor och musikkårer

arbetar för att ungdomar ska vilja aktivera sig i orkesterlivet efter kulturskolan.

Uppsatsen utgår från dessa huvudteman:

 Hur ser kulturskolorna och musikkårerna på rekryteringsmöjligheterna av

ungdomar idag?

 Hur arbetar kulturskolorna och musikkårerna för att ungdomarna ska

fortsätta spela när kulturskolan är över?

 Avslutningsvis sätter jag in frågorna i ett större sammanhang och för ett

resonemang kring kulturskolornas och musikkårernas olika arbetssätt.

Undersökningen har gjorts som en enkätstudie. En enkät skickades ut

till alla Skånes 33 kommuner och en annan till 20 musikkårer. Den

största delen av musikkårerna är missnöjda med samarbetet med

kulturskolan, och med antalet ungdomar i orkestern. Svaren tyder på

att både musikkårerna och kulturskolorna är intresserade av ett

samarbete.

Slutsatserna som dras är:

 För att musikkårerna inte ska ”växa ur tiden” är det troligen nödvändigt att

ett gemensamt arbete med kulturskolan utvecklas. Detta skulle onekligen

gynna både kulturskolorna och musikkårerna!

 Det måste ske en förändring så att eleverna inte ser musicerandet och

skolan så tätt sammanbundna att de måste sluta med båda samtidigt.

3

 Kulturskolorna borde vara mer öppna för att själva ta kontakt med de

orkestrar och musikkårer som de vill samarbeta med och föreslå

samverkansprojekt.

 Musikkårerna måste vara öppna för nya arbetssätt. Att marknadsföra sig på

de rätta ställena kommer att bli avgörande för musikkårernas fortlevnad t

ex genom att utveckla en välfungerande hemsida. Troligtvis blir de även

tvungna att integrera modernare musik i sin repertoar för att locka de

yngre

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

22

Ehnvall, Zacharias. "Ur begynnelser : Skapandet av begreppet anslag genom mina kompositioner". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3159.

Texto completo da fonte

Resumo:

Under de senaste två åren har jag genomfört min masterutbildning i komposition vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. I det här arbetet gör jag en undersökning och ett formulerande av de tankar som kommit ur – och styrt – mitt komponerande, mitt lyssnande och mitt lärande under dessa två år. Begreppet anslag blir här en ledsagare för tanken och arbetet inleds med skapandet begreppet. Därefter presenteras och analyseras sex av de musikverk jag komponerat under masterutbildningen. Ingången till de sex verk som presenteras sker från vitt skilda håll, i hopp om att bredda förståelsen kring uppkomsten av begreppet anslag och att fördjupa dess dubbelverkande utbyte med musiken. Genom begreppet anslag bli skapandet av musik ett instrument med vilket undersökningar av världen och existensen tycks mer möjliga att påbörja.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

23

Höglind, Johan. "Bartóks violakonsert : studier av olika utgåvor". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1851.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

24

Frykholm, Johannes. "Levande spelmusik : Att bearbeta arrangemang på TV-spelsmusik utifrån musikers upplevelser och återkoppling". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3367.

Texto completo da fonte

Resumo:

TV-spelsmusik och arrangering är något som brinner starkt för mig. Dock kan det finnas bristande intresse för TV-spelsmusik bland professionella musiker. För att öka musikers engagemang när de ska framföra levande TV-spelsmusik, och för att bredda mina arrangeringskunskaper, har jag bearbetat två av mina skrivna arrangemang med hjälp av musikerna själva. Musikerna som deltog i arbetet har fått bidra med egna upplevelser om sina instrument och med återkoppling på deras instrumentstämmor i mina arrangemang. Med detta underlag bearbetades arrangemangen för att sedan repeteras i orkester och till sist framföras på en konsert. Framförandet har utvärderats mot bearbetningarna för att se hur strategierna fungerar i praktiken. Om inte denna bearbetningsstrategi är användbar i framtiden så kommer i alla fall resultatet jag fått från detta projekt vara till nytta. Lärdomen jag fått från genomförandet, och framförallt från musikernas återkoppling och upplevelser, kommer kunna hjälpa all min framtida arrangering och mitt framtida yrkesliv som arrangeringslärare.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

25

Brodin, Jonas. "Launy Grøndahls trombonkonsert : En studie om den performativa och musikaliska aspekten av ett solistiskt framträdande". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2976.

Texto completo da fonte

Resumo:

Dagens solistiska framträdanden inom den klassiska musiken kan se olika ut, men det finns särskilda aspekter och kvalitéter som kännetecknar de mest framstående solisternas framföranden. Det kan handla om hur solisten kommunicerar med andra personer i rummet, vad kroppsspråket uttrycker, med mera. Den här skriftliga reflektionen inom ett konstnärligt examensarbete behandlar och redovisar en process rörande instudering av olika framförandepraxis och senare även tillämpning av dessa på Launy Grøndahls trombonkonsert. I inspiration av framstående solister som Christian Lindberg och Martin Fröst är studiens syfte att som solist utveckla en förmåga att ge en tilltalande helhetsbild för publiken, där inte bara det musikaliska spelar in, utan även det performativa runt omkring. Detta har resulterat i en klar och tydlig bild av viktiga punkter som bör ligga i fokus vid ett framträdande av trombonkonserten, och även andra stycken inom liknande genrer och sammanhang. Fördjupning i detta ämne är viktigt då dessa aspekter tenderar att utelämnas inom de flesta musikutbildningarna i Sverige, och särskilt vid utbildningar inriktade på klassisk musik.

1. Blue Bells of Scotland - Dora Jordan (1761-1816), arr. Arthur Pryor (1889-1942)

Jonas Brodin; trombon, Matilda Andersson; piano

2. Three Swedish Songs (for SoloTrombone and Seven Trombones accompaniment) - arr. Lars Karlin (1983-)

II. Visa i Midsommartid, III. Gammal Fäbodpsalm

Jonas Brodin, David Cox, Lars Egens Flemström, Hjalmar Ljungberg, Vilhelm Weréen, Carl Appelgren, Amelia Hjortenhammar, Håkan Björkman; tromboner

3. Vallåt från Jämtland - som framförd av Nils Landgren och Esbjörn Svensson

Jonas Brodin; trombon, Anton Brodin; elgitarr

4. Paz Y Jazz - Andy Martin, arr. Tom Kubis

Jonas Brodin; trombon, Emma Granstam; trumpet, Sebastian Jonsson; tenorsax, Anton Ericsson; elbas, Simon Landqvist; trummor, Matilda Andersson; piano, Anton Brodin; elgitarr

5. Concert pour Trombon et Piano ou Orchestre - Launy Grøndahl (1886-1960)

I. Moderato assai ma molto maestoso, II. Quasi una leggenda, III. Finale. Maestoso

Jonas Brodin; trombon, Erik Lanninger; piano

6. Three Swedish Songs - arr. Lars Karlin

I. Koppången - Per-Erik Moraeus, (1950-)

Jonas Brodin, David Cox, Lars Egenes Flemstrøm, Hjalmar Ljungberg, Vilhelm Weréen, Carl Appelgren, Amelia Hjortenhammar, Håkan Björkman; tromboner

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

26

Tudén, David. "Chrysopoeia : Materialets resonans genom musiken". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3603.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

27

Käll, Ludvig. "Wagnerskt Orgelbrus : Att transkribera Richard Wagners musik för orgel". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-4041.

Texto completo da fonte

Resumo:

I orgeltranskriberingens historia så har Richard Wagners musik fått en särställning genom organisten Edwin H. Lemares massiva transkriptionsarbete. I det här arbetet undersöks hur Lemares transkriptionskonst är utformad och hur hans metoder kan appliceras på eget transkriptionsarbete. Lemares och andras transkriptioner jämförs med Wagners originalpartitur för att metoder och verktyg ska kunna observeras. Dessa appliceras på en egen transkription, vars skapelseprocess redogörs för. Detta arbete visar att Lemare använder sig av en metodisk teknik som i stora drag grundar sig på det klangliga resultatets slutliga kvalitet. I det här arbetet beskrivs denna teknik relativt ingående, för att om möjligt bidra med insikter och metoder för den av transkriptioner intresserade.

Tillhörande inspelning av transkription Morgenpracht (Wagner/Käll) inspelad i Sankt Görans kyrka. Orgel: Ludvig Käll

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

28

Hägglund, Anders. "Musikaliskt framförande i midibaserad musik : En undersökning om hur två olika metoder för att komponera mididata påverkar upplevelsen av digital orkestral musik". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15439.

Texto completo da fonte

Resumo:

Med hjälp av digitala ljudbibliotek kan man få tillgång till ljudet av en orkester, men hur kan man återskapa känslan av en riktig orkester? Det finns flera metoder för att digitalt återskapa ett mänskligt framförande, två av de vanligaste är realtidsinspelning och datorsimulering. Båda metoderna kan användas för att efterlikna/återskapa mänskliga karaktärsdrag i musikaliska framföranden.I detta arbete jämfördes dessa metoder ur lyssnarens perspektiv, för att ta reda på vilken metod som bäst gynnar kompositörer av digital orkestral musik. Undersökningen utnyttjade en kvantitativ metod i form av en internetbaserad enkät där respondenterna fick svara på frågor och rangordna deras upplevelse av de olika metoderna.Resultatet visade bland annat att den generella upplevelsen av metoderna inte skiljde sig åt i genomsnitt, men att det fanns trender mellan olika lyssningsvanor och vilken metod som föredrogs. Mängden insamlad data var inte tillräcklig för att dra konkreta slutsatser, arbetet visar dock tendenser och kan användas som underlag till vidare forskning.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Teses / dissertações sobre o tema "Orkesterit"

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos