Literatura científica selecionada sobre o tema "Norsk Glassverk, A/S"
Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos
Índice
Consulte a lista de atuais artigos, livros, teses, anais de congressos e outras fontes científicas relevantes para o tema "Norsk Glassverk, A/S".
Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.
Artigos de revistas sobre o assunto "Norsk Glassverk, A/S"
Nielsen, Helle Lykke. "Ikke et ord om minoritetssprog". Sprogforum. Tidsskrift for sprog- og kulturpædagogik 13, n.º 40 (1 de outubro de 2007): 5–9. http://dx.doi.org/10.7146/spr.v13i40.114559.
Texto completo da fonteTjaum, Arne. "Per Christiansen, «Norsk pengerett», Universitetsforlaget 1987, 723 s". Jussens Venner 23, n.º 07 (1 de agosto de 1988): 241. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3126-1988-07-03.
Texto completo da fonteWærp, Henning Howlid. "Litt fra bokhøsten 2001". Nordlit 6, n.º 2 (1 de agosto de 2002): 191. http://dx.doi.org/10.7557/13.1981.
Texto completo da fonteÅfarli, Tor A. "Motivasjon for separate numerus- og definittprojeksjonar i norsk DP-struktur". Oslo Studies in Language 12, n.º 1 (29 de junho de 2021): 211–25. http://dx.doi.org/10.5617/osla.8923.
Texto completo da fonteRøsok, Kjell Ove. "IFRS for SMEs". Magma 19, n.º 1 (1 de janeiro de 2016): 44–48. http://dx.doi.org/10.23865/magma.v19.961.
Texto completo da fonteTjelmeland, Hallvard. "James Godbolt: Nesten norsk. Det flerkulturelle Drammen 1970–2020JamesGodboltNesten norsk. Det flerkulturelle Drammen 1970–2020Fagbokforlaget, Bergen 2020, 560 s." Historisk tidsskrift 100, n.º 4 (15 de dezembro de 2021): 379–82. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-2944-2021-04-11.
Texto completo da fonteTobiassen, Tomas Midttun. "Knut Bergo: Rett praksis – Lærebok i norsk juridisk metodeKnutBergoRett praksis – Lærebok i norsk juridisk metodeFagbokforlaget, Bergen 2022. 489 s." Lov og Rett 61, n.º 10 (7 de dezembro de 2022): 646–65. http://dx.doi.org/10.18261/lor.61.10.5.
Texto completo da fonteMouritsen, Flemming. "Den nordiske barndommens kulturhistorie". BUKS - Tidsskrift for Børne- & Ungdomskultur 34, n.º 60 (8 de março de 2023): 8. http://dx.doi.org/10.7146/buks.v34i60.136586.
Texto completo da fonteKaiser, Sabine, e Henriette Kyrrestad. "Måleegenskaper ved den norske versjonen av Sense of Coherence (SOC-13)". PsykTestBarn 8, n.º 1 (24 de janeiro de 2018): 1–13. http://dx.doi.org/10.21337/0056.
Texto completo da fonteNielsen, Svein Vatsvåg. "Litt av en prosess 40 år med omorganisering av norsk kulturminneforvaltning". Primitive Tider, n.º 19 (1 de dezembro de 2017): 15–29. http://dx.doi.org/10.5617/pt.7201.
Texto completo da fonteTeses / dissertações sobre o assunto "Norsk Glassverk, A/S"
Bengtsson, John, e Tobias Karlsson. ""NE BIS IN IDEM" : En komparativ studie av svensk och norsk konventionstillämpning". Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1808.
Texto completo da fonteI Europakonventionen finns ett förbud mot att en person skall kunna bli straffad för ett brott där denne redan blivit slutligt dömd eller frikänd. Det innebär alltså i praktiken ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen också benämns – ”ne bis in idem”. Detta förbud har flera gånger varit föremål för prövning i såväl Europadomstolen som i nationella domstolar. Målen har gällt allt från rattfylleri till miljösanktioner. Det denna uppsats behandlar är dock relationen mellan skattetillägg och skattebrott.
Svensk lagstiftning och praxis kring de parallella sanktionerna har studerats utifrån en komparativ studie med Norge som jämförelseobjekt. Tanken är att jämförelsen i första hand skall ge en fördjupad bild av de svenska förhållandena och den svenska tillämpningen av konventionen samt vad det skulle innebära om Sverige införde ett subjektivt rekvisit i skattetilläggslagstiftningen.
Det svenska skattetillägget syftar till att främja uppgiftslämnandet hos skattskyldiga samt att avlasta åklagarmyndigheten från lindrigare fall av skatteundandragande. Skattetillägg kan bli aktuellt vid lämnande av oriktig uppgift eller vid skönstaxering och påförs enbart på objektiva grunder. Det finns med andra ord inget krav på uppsåt eller oaktsamt beteende från den skattskyldige. Skattetilläggskommittén kom i en utredning med ett förslag om att införa ett subjektivt rekvisit vid påförande av skattetillägg. Detta förslag anammades dock inte av regeringen som dock valde att klargöra och utveckla de redan befintliga befrielsegrunderna innehållande subjektiva inslag. Den främsta skillnaden gentemot den norska motsvarigheten är att man i Norge valt att indela denna i allmän respektive förhöjd tilleggsskatt. Den allmänna tilleggsskatten liknar i huvudsak det svenska skattetillägget, medan det vid den förhöjda tilleggsskatten krävs ytterligare ett rekvisit i form av uppsåt eller grov oaktsamhet. De båda ländernas skattebrottslagstiftning är i det närmaste identisk, vilket innebär att de innehåller såväl objektiva som subjektiva rekvisit.
Den ovan nämnda principen ”ne bis in idem” återfinns i sjunde tilläggsprotokollets artikel 4 och har påverkat avgöranden angående de svenska och norska sanktionssystemen på olika sätt. Det svenska sanktionssystemet har genom avgöranden i såväl Europadomstolen som svenska domstolar inte ansetts strida mot dubbelbestraffningsförbudet. Domstolarna har som främsta argument framhållit att påföljderna skiljer sig åt i sina väsentliga element, genom att skattebrott kräver uppsåt. I Norge går avgörandena från Høyesterett isär beroende på om det handlar om allmän eller förhöjd tilleggsskatt. Även här tar domstolen i första hand sikte på om påföljdernas rekvisit skiljer sig åt. Både de svenska och norska domstolarna har även diskuterat vad som innefattas av begreppen i artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet och artikel 6 samt förhållandet mellan dessa begrepp.
Sverige och Norge tolkar inte konventionens artiklar olika utan skillnaderna beror snarare på nationell lagstiftning. Skulle Sverige införa ett subjektivt rekvisit i skattetilläggslagstiftningen skulle med stor sannolikhet reglerna, i likhet med den norska förhöjda tilleggsskatten, strida mot principen ”ne bis in idem” i Europakonventionen.
Livros sobre o assunto "Norsk Glassverk, A/S"
name, No. Stor norsk-samisk ordbok = D ru-s mi s tnegirji. Karasjok: Davvi Girji, 2003.
Encontre o texto completo da fonteKristoffersen, Terje. De tause heltene: 830 S : i livsfarlig oppdrag for norsk etterretning og sikringstjenese 1940-45. Porsgrunn: Norgesforl., 2009.
Encontre o texto completo da fonteLtd, ICON Group, e Group International Inc ICON. NORSK AGIP A/S: Labor Productivity Benchmarks and International Gap Analysis (Labor Productivity Series). 2a ed. Icon Group International, 2000.
Encontre o texto completo da fonteLtd, ICON Group, e ICON Group International Inc. NORSK AGIP A/S: International Competitive Benchmarks and Financial Gap Analysis (Financial Performance Series). 2a ed. Icon Group International, 2000.
Encontre o texto completo da fonteGmbh, Babadada. BABADADA, norsk - Schwiizerdütsch mit Artikeln, visuell ordbok - s Bildwörterbuech: Norwegian - Swiss German with articles, visual dictionary. Babadada, 2021.
Encontre o texto completo da fonteCapítulos de livros sobre o assunto "Norsk Glassverk, A/S"
Mellingen, Øyvind K., e Irene Tollefsen. "Bærekraftig utvikling i norsk skoleforskning. En litteraturgjennomgang". In Utdanning for bærekraft. Erfaring og forskning fra barnehage og skole, 51–72. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2023. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.193.ch3.
Texto completo da fonteSkjelbred, Bente Helen, e Ingvild Digranes. "En tegnende lærer". In Flerstemmige perspektiver i norsk utdanningsforskning. Spenninger og muligheter, 147–68. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2023. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.212.ch8.
Texto completo da fonteØdegård, Guro, e Marianne Takle. "Nye former for tilhørighet. Migrantorganisasjoner for barn og ungdom i en norsk sivilsamfunnskontekst". In Fra kollektiv til konnektiv handling?, 271–98. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2018. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.45.ch10.
Texto completo da fonteTrabalhos de conferências sobre o assunto "Norsk Glassverk, A/S"
Crazzolara, Blanca, Patrick Gowran e Jordi Vàzquez Mas. "Fly A Rocket! Programme: assembly, testing and post-flight review of a sounding rocket payload". In Symposium on Space Educational Activities (SSAE). Universitat Politècnica de Catalunya, 2022. http://dx.doi.org/10.5821/conference-9788419184405.127.
Texto completo da fonteGuerra, Claudia, Sam Beckers, Arthur Tavares Quintão e Jakub Zemek. "Fly a Rocket! ESA's hands-on programme for undergraduate students". In Symposium on Space Educational Activities (SSAE). Universitat Politècnica de Catalunya, 2022. http://dx.doi.org/10.5821/conference-9788419184405.067.
Texto completo da fonte