Literatura científica selecionada sobre o tema "Mei ge"
Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos
Consulte a lista de atuais artigos, livros, teses, anais de congressos e outras fontes científicas relevantes para o tema "Mei ge".
Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.
Artigos de revistas sobre o assunto "Mei ge"
1
Nawangwulan, Sri, e Dyan Angesti. "Analisis Time Series Metode Winter Jumlah Penderita Gastroenteritis Rawat Inap Berdasarkan Data Rekam Medis Di Rsud Dr. Soetomo Surabaya". Jurnal Manajemen Kesehatan Yayasan RS.Dr. Soetomo 2, n.º 1 (26 de abril de 2016): 17. http://dx.doi.org/10.29241/jmk.v2i1.48.
Texto completo da fonteResumo:
ABSTRAKMasalah Gastroenteritis (GE) ialah masalah kesehatan masyarakat yang penanggulangannya tidak hanya dilakukan dengan pendekatan medis dan pelayanan kesehatan saja, melainkan dengan melakukan pemahaman tentang kebersihan makanan dan minuman yang akan dikonsumsi setiap harinya juga menyangkut aspek pengetahuan dan perilaku yang kurang mendukung pola hidup sehat.Analisis time series dan proyeksi tentang morbiditas bisa memberikan informasi yang berkaitan dengan angka kesakitan yang terjadi. Di RSUD Dr. Soetomo Surabaya jumlah penderita GE perbulan rata-rata mencapai 200 pasien. Dengan tingginya jumlah pasien GE tersebut, maka akan dilakukan analisis time series pada penderita GE di bagian unit rekam medis rawat inap RSUD Dr. Soetomo Surabaya berdasarkan data bulanan tahun 2011 sampai 2014, dilihat dari kejadian setiap bulannya. Hasil prediksi jumlah penderita GE rawat inap bulan Mei 2014 terjadi peningkatan jumlah penderita menjadi 95 penderita; bulan Juni-Agustus terjadi penurunan jumlah penderita menjadi 80, 59, dan 16 penderita; September-November terjadi peningkatan menjadi 62, 103, dan 142 penderita; Mei-November 2014 Laki-laki mengalami peningkatan jumlah penderita pada bulan Mei sebanyak 54 penderita; bulan Juni-Agustus 2014 mengalami penurunan jumlah penderita menjadi 48, 38, dan 10 penderita; bulan September-November 2014 mengalami peningkatan jumlah penderita sebanyak 29, 65, dan 83 penderita sebanyak di RSUD Dr. Soetomo.
2
홍소영 e CHOIKyuBal. "Compare features of modern Chinese means ‘Mei’ and ‘Ge’". Journal of Chinese Language and Literature ll, n.º 74 (abril de 2016): 51–71. http://dx.doi.org/10.26586/chls.2016..74.003.
Texto completo da fonte
3
Pan, Yiwei, e Aibin Yan. "Legends, Inspirations and Space: Landscape Sacralization of the Sacred Site Mount Putuo". Religions 12, n.º 12 (26 de novembro de 2021): 1050. http://dx.doi.org/10.3390/rel12121050.
Texto completo da fonteResumo:
Mount Putuo in Zhejiang Province, China, is the most important holy land of Guanyin in East Asia. Landscape sacralization is a key modality by which sacred meaning is constructed. This paper takes several examples—the Tidal Sound Cave (“chaoyin dong” 潮音洞), the Well of the Immortal Mei (“Meixian jing” 梅仙井), the Well of Ge Hong (“Ge Hong jing” 葛洪井), the Well of the Immortal (“xianren jing” 仙人井), and Duangu Pier (“Duan Gu daotou” 短姑道頭)—to analyze the three types of processes of sacralization. The Tidal Sound Cave is a re-construction of the founding myths; Well of the Immortal Mei, the Well of Ge Hong and the Well of the Immortal reflect harmony between local legends of Daoist immortals and the sacred Buddhist site; and the Duangu Pier accomplished its sanctification process in the course of local pilgrimage activities. By sorting out the mechanism and process of landscape sanctification and exploring the generation and renewal of landscape meaning, we can observe the logic of the construction of this sacred site.
4
Cammell, S. B., D. E. Beever, J. D. Sutton, J. France, the late G. Alderman e D. J. Humphries. "An examination of energy utilization in lactating dairy cows receiving a total mixed ration based on maize silage". Animal Science 71, n.º 3 (dezembro de 2000): 585–96. http://dx.doi.org/10.1017/s1357729800055314.
Texto completo da fonteResumo:
AbstractSix multiparous Holstein-Friesian cows were offered a total mixed ration based on maize silage in a repeated measure design to evaluate the partition of gross energy (GE) during early to mid lactation. Four measurements were made at 6-week intervals with energy and nitrogen balances carried out in open-circuit respiration chambers over 6 days during lactation weeks 6, 12, 18 and 24. The intakes of total diet dry matter (DM) corrected for volatile losses (VCDM), organic matter (OM) and GE declined significantly (P< 0•01) as lactation progressed, although apparent digestibility of these fractions was not altered, resulting in a significant (P< 0•01) decline in digestible nutrient intake at each stage of lactation. Methane and urine energy losses were not significantly affected, resulting in significantly (P< 0·001) higher amounts of digestible energy (DE) partitioned to methane and urine as lactation progressed with associated significant reductions in metabolizable energy (ME) intake (MEI) (P< 0·01) and ME as a proportion of DE (P< 0·001) and GE (q) (P< 0·05). With advancing lactation there was a significant (P< 0·001) increase in the amount of ME partitioned to heat (HP/MEI), but no significant change in the amount partitioned to milk and tissue. Individual values for diet metabolizability (ME/GE) at actual (production) levels (qa) (mean 0·625 MJ/MJ) were corrected to an equivalent value at maintenance (qmc) (mean 0·666 MJ/MJ). The overall ME intakes (MJ/day) were: ad libitum, 246, corrected for level of feeding effect, 263, with a predicted ME requirement according to AFRC (1993) (MER93) of 242. Substitution of the calculated qmc into the predictive equations (AFRC, 1993) resulted in a mean maintenance requirement of 57·6 MJ/day (0·464 MJ/kg M0·75/day) whilst the mean value derived from the linear model describing the experimental data was 82·5 MJ/day (0·664 MJ/kg M0·75/day). The mean efficiencies of utilization of ME for milk production derived from AFRC (1993) and the linear regression model were 0·653 MJ/MJ and 0·625 MJ/MJ respectively.
5
Ernawatik e Nyna Puspita Ningrum. "Hubungan antara perilaku ibu tentang kebersihan dan frekuensi kejadian Gastroentritis pada balita usia 1-3 tahun di RS Adi Husada Kapasari Surabaya". EMBRIO 2 (21 de janeiro de 2013): 51–56. http://dx.doi.org/10.36456/embrio.vol2.no0.a1160.
Texto completo da fonteResumo:
Gastroentritis merupakan penyebab utama morbiditas dan mortalitas pada anak di seluruh dunia, dimana pada balita daya tahan tubuh masih sangat rentan terhadap penyakit. Selain itu penyakit gastroentritis pada balita juga dipengaruhi oleh perilaku ibu, karena balita sangat tergantung pada ibu dalam melakukan kegiatan sehari-hari. Tujuan penelilian ini adalah untuk menganalisa hubungan perilaku ibu tentang kebersihan dan frekuensi kejadian gastroentritis pada balita usia 1-3 tahun. Jenis penelitian yang digunakan analitik kuantitatif dengan desain penelitian cross sectional yang dilaksanakan pada tanggal 1 April – 31 Mei 2010 di RS Adi Husada Kapasari, uji statistik dengan menggunakan sperman rank. Berdasarkan hasil penelitian diperoleh hasil bahwa sebagian besar (56%) ibu berperilaku tidak sehat dan sebagian besar (60%) balita usia 1-3 tahun terserang GE > 3x dalam kurun waktu 3 bulan. Dan hasil sperman rank didapatkan thitung 9,39 > ttabel 2,048, jadi Ho ditolak dan H1 diterima, yang menyatakan terdapat hubungan perilaku ibu tentang kebersihan dan frekuensi kejadian GE pada balita usia 1-3 tahun. Oleh sebab itu perlu adanya penyuluhan tentang pentingnya membiasakan ibu untuk berperilaku hidup sehat sebagai upaya untuk pencegahan penyakit gastroenteritis pada balita.
6
Sandell, Johan, Oliver Langer, Peter Larsen, Fr�deric Dolle, Fran�oise Vaufrey, St�phane Demphel, Christian Crouzel e Christer Halldin. "Improved specific radioactivity of the PET radioligand [11C]FLB 457 by use of the GE medical systems PETtrace MeI microlab". Journal of Labelled Compounds and Radiopharmaceuticals 43, n.º 4 (30 de março de 2000): 331–38. http://dx.doi.org/10.1002/(sici)1099-1344(20000330)43:4<331::aid-jlcr320>3.0.co;2-h.
Texto completo da fonte
7
Agustino, Leo, e Badrul Azmier Mohamed@Bakar. "The Paradox of Social Media: The De-democratization of Malaysia". Insignia Journal of International Relations 2, n.º 02 (12 de novembro de 2015): 52. http://dx.doi.org/10.20884/1.ins.2015.2.02.457.
Texto completo da fonteResumo:
AbstractToday, social media is perceived as the media. Blogs and bloggers have changed journalism; YouTube has discovered rare and raw talents; and the trinity (Facebook, Twitter, YouTube) have sparked revolutions. Focusing on end-users instead of producers and its interactive-ness are two paramount characters that permit ordinary people to engage in extra-ordinary activities. From the showbiz to politics, social media has left its marks. The World political events in recent years, in particular Arab Spring of MENA (Middle East and North Africa) have showcased positive link between social media and democratization. Malaysia has experienced quite a similar phenomenon to MENA in the verge of the 12th General Election (GE-12), held on March 8, 2008. The failure of the only ruling coalition, Barisan Nasional (National Front, or BN) to retain its two-third majority in the GE-12 is an empirical evident of people?s desire and aspiration for free and fair elections, good-governance, and democratization which are very different from race-based politics. At a glimpse, the results of the 13th General Election (GE-13) which was held on May 5, 2013 are quite similar to the GE-12. Yet, deeper analyses indicated race-base politics and �strong government� has made a comeback. Hence, this article explores the paradox when the state is not only interfering but also participating in social media. This exploration demonstrates social media is not only meant for the masses; and that by possessing money, machinery, and authority; the state is potentially dominant at social media.
Keywords: Democratization, de-democratization, social media, general election
AbstrakSaat ini, media sosial diterima sebagai media. Blog dan para blogger mengubah jurnalisme: YouTube menemukan bakat-bakat terpendam dan alami; serta the trinity (Facebook, Twitter, YouTube) telah memicu revolusi. Fokus yang lebih diberikan kepada pengguna akhir ketimbang produsen dan karakter interaktifnya adalah dua karakter penting yang memungkinkan orang-orang biasa terlibat dalam aktivitas-aktivitas yang tidak biasa. Dari pertunjukan ke politik, media sosial telah meninggalkan jejaknya. Peristiwa politik dunia dalam beberapa tahun terakhir, khususnya fenomena Arab Spring dari MENA (Timur Tengah dan Afrika Utara) telah menunjukkan hubungan positif antara media sosial dan demokratisasi. Malaysia mempunyai pengalaman yang hampir sama dengan fenomena MENA dalam Pemilihan Umum ke 12 (GE-12), pada 8 Maret 2008. Kegagalan dari satu-satunya koalisi yang berkuasa, Barisan Nasional (National Front, or BN) untuk mempertahankan 2/3 suaranya adalah bukti empiris bahwa rakyat berkeinginan dan mempunyai aspirasi untuk Pemilu yang bebas dan adil, pemerintahan yang baik, dan demokratisasi yang sangat berbeda dari politik berbasis ras. Sekilas, hasil Pemilihan Umum 13 (GE-13) yang diselenggarakan pada 5 Mei 2013 sangat mirip dengan GE-12. Namun, analisis yang lebih dalam menunjukkan bahwa politik berbasis ras dan pemerintah kuat telah kembali. Oleh karena itu, artikel ini mengeksplorasi hal yang paradoks ketika negara tidak hanya mencampuri tetapi juga berpartisipasi di media sosial. Eksplorasi ini menunjukkan bahwa media sosial tidak hanya dimaksudkan untuk massa; dan bahwa dengan memiliki uang, mesin, dan otoritas; negara berpotensi menjadi dominan di media sosial.
Kata-Kata Kunci: Demokratisasi, de-demokratisasi, media sosial, pemilihan umum
8
Matsushita, Sachiko, Haruki Kohata, Yoshiharu Hida, Kenta Tamaki, Mone Hemmi, Akira Nakajima e Toshihiro Isobe. "Semiconductor-Sensitized Thermal Cells Operated Under 100 °C". ECS Meeting Abstracts MA2022-01, n.º 1 (7 de julho de 2022): 141. http://dx.doi.org/10.1149/ma2022-011141mtgabs.
Texto completo da fonteResumo:
Concept The semiconductor-sensitized thermal cell (STC) is a new method for converting heat directly into electric power using dye-sensitized solar cells (DSSC). In the STC, the dye of DSSC was replaced with a semiconductor to allow the system to operate using heat instead of light.1 The number of thermally excited charges in a semiconductor is determined by the Fermi-Dirac distribution2; for example, Ge generates a number of thermally excited charges that exceeds the number of photons in room light at 80 ˚C. STC is expected as a powerful energy-harvesting device for wide applications such as IoT devices, distribution power sources, etc. Previous Results As the STC demonstration, liquid display was operated at 80 ˚C and Bluetooth devices was operated in the heat of asphalt.3 The biggest issue of STC is the power restore phenomena “in” heat. Initially, it was thought that the STC would stop generating electricity when it reached a chemical equilibrium at the set temperature. However, when the distance between the electrodes is close, the discharge performance restores when the circuit switch is turned off. In this presentation, we will focus on this recovery and electrochemically investigate what kind of phenomenon causes the recovery. Methods and Results To examine the recovery phenomenon, we focused on the electrolyte thickness. The STCs consist of three layers, an electrolyte layer sandwiched with a semiconductor working electrode and a counter electrode. We fabricated 4 different Ge-STCs with different electrolyte thicknesses and examined their electrochemical properties. Fluorine-doped tin oxide (FTO) was used for the counter electrode. The CuCl, CuCl2 and LiCl in PEG600 was used for the electrolyte.4 The 0.78, 1, 2 and 3 μL of the electrolyte were used when the thicknesses of the electrolyte were 85, 114, 228 and 342 μm, respectively, to eliminate the difference in the contact area of the electrode/electrolyte. The obtained cells were named according to their corresponding electrode distances (Cell-85, -114, -228 and -342). As a result, the cell with the narrowest electrode spacing and the lowest electrolyte mass discharged the longest (Figure). In the presentation, we will report these phenomena and electrochemical impedance analysis in detail. References (a) Matsushita, S.; Araki, T.; Mei, B.; Sugawara, S.; Inagawa, Y.; Nishiyama, J.; Isobe, T.; Nakajima, A., A sensitized thermal cell recovered using heat. J. Mater. Chem. A 2019, 7, 18249-18256; (b) Matsushita, S.; Tsuruoka, A.; Kobayashi, E.; Isobe, T.; Nakajima, A., Redox reactions by thermally excited charge carriers: towards sensitized thermal cells. Mater. Horiz. 2017, 4, 649–656. Inagawa, Y.; Isobe, T.; Nakajima, A.; Matsushita, S., Ag2S-Sensitized Thermal Cell. J. Phys. Chem. C 2019, 123 (19), 12135-12141. Kohata, H.; Obinata, M.; Ikeda, T.; Sekiya, H.; Mei, B.; Wang, Y.; Mizukoshi, K.; Isobe, T.; Nakajima, A.; Matsushita, S., Power Generation at Room Temperature -How to Design of the Sensitized Thermal Cell-. Research Square 2021, 384614. (a) Ikeda, T.; Sekiya, H.; Kohata, H.; Isobe, T.; Nakajima, A.; Matsushita, S., Role of the ions in the Ge/(CuCl, CuCl2 and LiCl)/FTO-sensitized thermal cell. J. Electroanal. Chem. 2021, 895, 115413; (b) Matsushita, S.; Sugawara, S.; Ikeda, T.; Araki, T.; Sekiya, H.; Kohata, H.; Isobe, T.; Nakajima, A., Fermi Level Dependence of a Working Electrode on the Open Circuit Voltage in a Sensitized Thermal Cell. Chem. Lett. 2020, 49 (9), 1013-1016. Figure 1
9
Muchtar, Eli, Amber Koehler, Michael J. Johnson, Kari G. Rabe, Wei Ding, Timothy G. Call, Jose F. Leis et al. "Immunogenicity of a Recombinant Herpes Zoster Vaccine in Patients with Chronic Lymphocytic Leukemia". Blood 136, Supplement 1 (5 de novembro de 2020): 49–50. http://dx.doi.org/10.1182/blood-2020-140338.
Texto completo da fonteResumo:
Introduction: In 2017, a two-dose recombinant zoster vaccine (RZV) containing glycoprotein E (gE) and a novel adjuvant was approved to prevent herpes zoster and its complications in adults ≥50 years of age in the US. There are limited data on the immunogenicity and safety of RZV in patients with chronic lymphocytic leukemia (CLL). Methods: Between 8/15/2018 and 11/4/2019, RZV-naïve patients with CLL and monoclonal B-cell lymphocytosis (MBL) seen at Mayo Clinic, Rochester, MN were enrolled in this IRB-approved study. All participants received two doses of vaccine, at 0 and 2 months after enrollment. Cell-mediated immunity was measured by dual-color interferon γ (IFN- γ) and interleukin 2 (IL-2) FLUOROSpot in peripheral blood mononuclear cells (PBMC) after depletion of ≥50% leukemic B cells. Results were reported in spot forming cells (SFC)/106 PBMC in wells stimulated with gE overlapping peptides or varicella zoster virus (VZV) inactivated cell lysate. Response rate was defined as the proportion of participants who achieved a ≥2-fold increase in IFN- γ or IL-2 SFC/106 PBMC one month after the second dose of vaccine compared with pre-vaccination baseline levels. We also determined the geometric mean fold rise (GMFR) and geometric mean count (GMC) of SFC /106 PBMC at baseline and 90 days after the first dose of vaccine. Two cohorts were enrolled: Cohort 1 consisted of individuals with previously untreated MBL and CLL; and Cohort 2 consisted of CLL participants who were on Bruton tyrosine kinase inhibitor (BTKi) therapy. We compared the response data to historic age-and sex-matched healthy controls who received RZV. Chi-square or Fisher's exact tests measured differences in response rates and Kruskall-Wallis tested for differences in continuous variables. Among CLL participants, multivariable regression analysis was used to investigate the association between day 90 SFC and prior BTKi treatment, accounting for age at RZV, age at CLL diagnosis, sex, and day 0 SFC. Results: Sixty-one participants were enrolled. Paired samples were available for 41 participants (22 in Cohort 1 and 19 [18 ibrutinib and 1 acalabrutinib] in Cohort 2), and 68 age- and sex-matched healthy controls. Baseline characteristics of MBL/CLL participants are shown in Table 1. Compared to healthy controls, participants with MBL/CLL had a significantly lower IFN-γ VZV-specific response rate (41% vs. 63%, p=0.03) and IFN-γ gE-specific response (56% vs. 96%, p<0.001); although there were no differences in IL-2 response rates to VZV (51% vs 68%, p=0.09) or gE (95% vs. 100%, p=0.14, Table 2). There were differences in GMFR between participants with MBL/CLL and controls that reached statistical significance for IFN-γ and IL-2 gE-specific responses and borderline significance for IFN-γ VZV-specific responses (Table 2). VZV-specific response rates did not significantly differ between individuals with untreated MBL/CLL and those receiving BTKi (52% vs. 28%, p=0.12 for IFN- γ; (62% vs. 39%, p=0.15 for IL-2), nor did IL-2 gE-specific responses (96% vs. 95%, p=1.0). However, untreated MBL/CLL participants had significantly higher IFN- γ gE-specific response rate compared to BTKi-treated individuals (73% vs. 37%, p=0.02, Table 2). IFN- γ and IL-2 VZV- and gE-specific SFC GMC was significantly higher at Day 90 compared to Day 0 in all vaccinees, although the magnitude of response was significantly lower in MBL/CLL participants compared to healthy controls (Table 3). Among participants with MBL/CLL, age at diagnosis, age at receipt of RZV, and sex did not predict response to vaccination after accounting for prevaccination values. No serious adverse events were noted among MBL/CLL participants while on this study. Additional analyses including determination of humoral immunogenicity and long-term follow up to ascertain risk of herpes zoster infection are ongoing at this time. Conclusion: RZV was associated with lower cell mediated immunogenicity in MBL/CLL participants compared to healthy older adults. Among individuals with CLL, BTKi treatment was associated with decreased cell mediated immunogenicity of the vaccine. Given the inferior response rates, an additional dose of RZV may be considered to boost responses and should be studied in this patient population. Disclosures Johnson: GSK: Research Funding. Ding:Abbvie: Research Funding; Astra Zeneca: Research Funding; DTRM: Research Funding; alexion: Membership on an entity's Board of Directors or advisory committees; MEI Pharma: Membership on an entity's Board of Directors or advisory committees; Octapharma: Membership on an entity's Board of Directors or advisory committees; Merck: Membership on an entity's Board of Directors or advisory committees, Research Funding; Beigene: Membership on an entity's Board of Directors or advisory committees. Kenderian:Humanigen: Consultancy, Patents & Royalties, Research Funding; Torque: Consultancy; Novartis: Patents & Royalties, Research Funding; Kite: Research Funding; Gilead: Research Funding; Juno: Research Funding; BMS: Research Funding; Tolero: Research Funding; Mettaforge: Patents & Royalties; Lentigen: Research Funding; MorphoSys: Research Funding; Sunesis: Research Funding. Wang:Novartis: Research Funding; Incyte: Research Funding; Innocare: Research Funding. Kay:Juno Theraputics: Membership on an entity's Board of Directors or advisory committees; Oncotracker: Membership on an entity's Board of Directors or advisory committees; Dava Oncology: Membership on an entity's Board of Directors or advisory committees; Rigel: Membership on an entity's Board of Directors or advisory committees; Morpho-sys: Membership on an entity's Board of Directors or advisory committees; Cytomx: Membership on an entity's Board of Directors or advisory committees; Agios Pharma: Membership on an entity's Board of Directors or advisory committees; Astra Zeneca: Membership on an entity's Board of Directors or advisory committees; Sunesis: Research Funding; Abbvie: Research Funding; MEI Pharma: Research Funding; Pharmacyclics: Membership on an entity's Board of Directors or advisory committees, Research Funding; Acerta Pharma: Research Funding; Tolero Pharmaceuticals: Membership on an entity's Board of Directors or advisory committees, Research Funding; Bristol Meyer Squib: Membership on an entity's Board of Directors or advisory committees, Research Funding. Levin:GSK: Research Funding. Kennedy:ICW Ventures: Research Funding. Weinberg:GSK: Research Funding. Parikh:GlaxoSmithKline: Honoraria; AstraZeneca: Honoraria, Research Funding; Janssen: Honoraria, Research Funding; TG Therapeutics: Research Funding; Merck: Research Funding; AbbVie: Honoraria, Research Funding; MorphoSys: Research Funding; Verastem Oncology: Honoraria; Pharmacyclics: Honoraria, Research Funding; Genentech: Honoraria; Ascentage Pharma: Research Funding.
10
LIN, MEI-YING, e SI-QIN GE. "Erratum: MEI-YING LIN & SI-QIN GE (2021) Tsounkranaglenea hefferni gen. et sp. nov. from Sabah, Malaysia (Coleoptera, Cerambycidae, Lamiinae: Saperdini). Zootaxa, 5048: 289–297." Zootaxa 5060, n.º 4 (2 de novembro de 2021): 599. http://dx.doi.org/10.11646/zootaxa.5060.4.10.
Texto completo da fonteTeses / dissertações sobre o assunto "Mei ge"
1
Southerland, Abigail C. "Zhong Guo Da Xue Sheng Dui Mei Guo Da Xue Sheng Han Yu Fa Yin De Jie Du Fen Xi - Liu Ge Ge An De Yan Jiu". The Ohio State University, 2007. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu1420561951.
Texto completo da fonte
2
Ahlénius, Emma, e Lovisa Öst. "Att ge eller att inte ge : En studie om projektledares arbete med återkoppling". Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-42919.
Texto completo da fonteResumo:
Bakgrunden till vår uppsats är att återkoppling behövs som verktyg på en arbetsplats för att få medarbetare att trivas. Detta har i grund och botten anknytning till vårt behov av att känna oss accepterade och av att känna samhörighet. Forskning har visat att bekräftelse från omvärlden är en viktig del för individens självbild. Särskilt i en projektorganisation är återkoppling betydelsefullt, eftersom projektgrupper ofta består av nya konstellationer av människor som snabbt måste lära sig att samarbeta. Om ett bra arbete med återkoppling sker kan detta få positiva effekter på arbetsprestationer. Problematiken kring att ge återkoppling handlar om att ge den på ett konstruktivt sätt som får mottagaren att ta åt sig. Genom att granska tidigare forskning undersökte vi varför det finns ett behov av återkoppling i pro-jektgrupper, vad forskningen säger att givaren bör tänka på när det handlar om återkoppling samt vad konsekvenserna och resultatet kan bli av återkoppling. Vårt syfte är att utifrån den forskning som idag finns undersöka hur arbetet med åter-koppling ser ut i praktiken för fem stycken projektledare. Vi ställde oss bland an-nat frågeställningarna: Ger projektledare återkoppling? På vilka sätt? Hur ser de på arbete med återkoppling? Vet de hur teorin ser ut kring ämnet? Arbetar de med att bli bättre på att ge återkoppling? För att undersöka frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Projektle-darna arbetar alla inom samma bransch, fastighetsförvaltningsbranschen. Våra intervjudata bearbetades genom transkribering samt kodning efter förutbestämda teman. I vår analys jämförs den teoretiska bakgrunden med den empiriska datan vi insamlat. En matris med en sammanställning av det insamlade materialet återfinns i bilaga 2. Vår slutsats är bland annat att projektledare mest arbetar med positiv återkoppling och att negativ återkoppling kan vara problematiskt att ge. Vi fann även att projektledarna inte hade någon teoretisk kunskap om ämnet återkoppling utan de färdigheter de besatt hade de lärt sig genom erfarenhet.The background of our paper is that feedback is needed as a tool on during work to make the individuals feel comfortable. This is basically related to our need of feeling accepted and to feel affinity. Research has demonstrated that the confirmation from the outside world is an important part of the individual's selfimage. In a project based environment, feedback is important, as project groups often consist of new constellations of people who quickly must learn to work together. If feed-back could be used successfully, this can have positive effects on work perfor-mance. The problem of providing feedback is how to give it in a constructive way so the receiver to take in the information and accept it. By examining past research, we examined why there is a need for feedback in project teams, what the research says that the giver should consider when it comes to feedback, and what consequences and results of feedback could be. Our purpose is, based on existing research, to examine how feedback is used in practice for five project managers. We asked ourselves following questions: Do project managers provide feedback? In what ways? How do they work with feedback? Do they know how the theory looks about the topic? How do they work to become better at giving feedback? To examine the issues, we used a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. The interview subjects were all working in the same indus-try, the real estate industry. Our interview data were processed by transcribing and coding by predetermined themes. In our analysis we compared the theoretical background of the empirical data we collected. A matrix with a compilation of the collected data is presented in appendix 2. Our conclusion is that project managers mostly work with positive feedback and that giving negative feedback is perceived problematic. We also discovered that the project managers lacked a theo-retical knowledge about the subject and that the skills they possessed, had they learned through experience.
3
Andersson, Caroline, Sara Hermansson e Hindgren Gun-Britt Schneider. "Att ge omvårdnad till personer med begåvningshandikapp : en intervjustudie med patientansvariga sjuksköterskor". Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1041.
Texto completo da fonte
4
Medel, Grafström Jimmy, e Erik Johansson. "Ett sätt att ge omvårdnad till äldrepersoner med depression". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-64372.
Texto completo da fonte
5
Olofsson, Linnea. "Kan kombinationsbehandling med liotyronin och levotyroxin ge positiva effekter hos patienter med hypotyreos?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43265.
Texto completo da fonteResumo:
Bakgrund: Sköldkörteln är en endokrin körtel som tillverkar två viktiga hormon som påverkar många olika organ, tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) som är det mest aktiva. Det tillstånd då det bildas för lite sköldkörtelhormon jämfört med vad kroppen kräver kallas hypotyreos och hypotyreos kan vara svår att känna igen på grund av en skiftande symptombild. Syntetiskt T4, levotyroxin, är förstahandsval vid behandling. Trots tillräcklig dosering av levotyroxin, har patienter visats ha minskat psykologisk välbefinnande och minskad neurokognitiv funktion. I enstaka fall, när patienten inte mår bra trots att proverna ser bra ut, kan tillägg av L-T3 prövas. År 2014 skrevs L-T4 ut till cirka 420 000 patienter i Sverige och en kombination av L-T4 och L.T3 skrevs ut till 517 patienter. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka om patienter som enbart står på L-T4 kan bli hjälpa av en kombination av L-T4 och L-T3 och om det finns underlag för ändring i rekommendationer vid hypotyreosbehandling då enbart L-T4behandling inte ger önskade resultat. Metod: Frågeställningen besvarades genom en litteraturstudie, och artiklar som användes som underlag utsöktes i PubMed. Sex studier valdes ut. Resultat: I alla studier sjönk T4 koncentrationerna och i fem studier ökade koncentrationerna av T3 i kombinationsgrupperna jämfört med monoterapigrupperna. Resultaten från två studier visade på ökade QOL-värden, förbättrad sinnesstämning och kognitiv funktion. I en studie sänktes visserligen kolesterolvärdet men halten av deoxypyridinolin i urinen ökade i kombinationsgruppen vilket innebär en ökad benresorption. En sorts placeboeffekt, då de som fick monoterapi ansågs få placebo eftersom de inte fick något tillägg, sågs i monoterapigrupperna i tre av studierna. I fyra av studierna tillfrågades patienterna vilken behandling de föredrog, i tre av dessa föredrogs kombinationen av majoriteten och i den fjärde hade de flesta ingen preferens. Slutsats: Fler patienter valde kombinationsterapin, vilket talar för att patienterna mår bättre av kombinationsbehandlingen. De varierande slutsatserna från studierna kan bero på att patienterna var olika sjuka, hade olika doseringar av L-T3 samt att man i alla studier inte mätte samma parametrar vilka kan ha påverkats olika av behandlingarna. Fler studier krävs för att undersöka vilka subgrupper som kan dra fördel av kombinationsbehandling innan ändringar görs av behandlingsrekommendationer. I vissa fall där symptom kvarstår efter längre tids stabil L-T4 dosering kan tillägg av L-T3 vara försvarbart.
6
Golzadeh, Dorrsa, e Mendoza Daniela Tapia. "Att ge information till ungdomar med diabetes mellitus typ 1". Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2176.
Texto completo da fonteResumo:
Bakgrund I Sverige uppnår ofta ungdomar, 12 - 17 år, inte behandlingsmålen för diabetes vilket kan leda till uppkomst av diabeteskomplikationer och sviktande egenvård. För att förhindra detta krävs det att ungdomar får tillräcklig information gällande sjukdomen och behandlingen. Information till ungdomar bör anpassas efter individens behov och utvecklingsnivå. Vårdpersonal som arbetar med ungdomar ska även säkerställa att ungdomar har möjlighet att påverka och bestämma över vården. Information är en del av sjuksköterskans ansvarsområden och sjuksköterskor som arbetar med ungdomar bör tillgodose ungdomens behov av information för att främja till en god egenvård. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge information till ungdomar, 12-17 år, med diabetes mellitus typ 1 för att främja egenvård. Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes på sjuksköterskor verksamma på diabetesmottagning för barn och ungdomar. Sex intervjuer genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. Vid analys av intervjumaterialet användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det framkom att vid informationsgivning krävdes ett positivt bemötande, öppen kommunikation och en framtidsfokuserad arbetsmetod som motiverade ungdomar till en förbättrad egenvård. Informationen skulle även vara individuellt anpassad efter ungdomarnas intresse, kunskapsnivå och kognitiva förmåga för att tillgodose egenvården. En god relation och lämplig stöd från föräldrarna var en ytterligare faktor som främjade ungdomarnas egenvård. Slutsats Ett individ fokuserat förhållningssätt bör användas vid vård av ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Informationen bör anpassas efter individens livssituation och behov. Ett framtids fokuserat och problemlösande förhållningssätt bör användas för att motivera ungdomar till en förbättrad egenvård.
7
Johansson, Alexandra, e Amanda Derborn. "Sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter med alkoholbruksyndrom". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24997.
Texto completo da fonteResumo:
Bakgrund 63,5 miljoner människor i världen lever med ett alkoholbruksyndrom, vilket medför risker för uppkomst av somatisk sjukdom såsom cancer, levercirros och hjärt- och kärlsjukdom. Alkoholbruksyndrom är en samhällsfråga då det orsakar ökade samhällskostnader och ökat sjukvårdsbehov. Sjuksköterskan som dagligen möter patientgruppen med alkoholbruksyndrom ska behandla sina patienter med värdighet, respekt och utgå ifrån ett personcentrerat perspektiv. Syfte Studiens syfte är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter med alkoholbruksyndrom på somatisk avdelning och inom primärvården. Metod Vald metod är litteraturstudie med kvalitativ design. Resultatet framställs genom en kvalitativ innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar som valdes genom sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat Fyra huvudkategorier framkom i litteraturstudien; kunskapsbrist, bemötande, identifiering av alkoholbruksyndrom och attityder. Sjuksköterskor uttrycker brist på möjlighet till att få kunskap inom alkoholbruksyndrom vilket kan leda till att bemötandet påverkas av personliga attityder och förutfattade meningar. Sjuksköterskor upplever identifiering av och mötet med patienter med alkoholbruksyndrom som svårt, vilket i sin tur påverkar sjuksköterskans möjlighet att ge en personcentrerad och jämlik omvårdnad till patientgruppen. Konklusion Patientgruppen med alkoholbruksyndrom riskerar möjligheten att få vård baserat på ett personcentrerat omvårdnadsperspektiv. Det grundar sig främst på sjuksköterskors kunskapsbrist, osäkerhet och att de utgår från personliga attityder. Nyckelord Alkoholbruksyndrom, Erfarenheter, Kvalitativ studie, Omvårdnad, Sjuksköterskor.Background 63.5 million people in the world are living with alcohol use disorder, which results in risks for the occurrence of somatic diseases such as cancer, liver cirrhosis and cardiac diseases. Alcohol use disorder is a social issue because it increases social costs and the need of health care. Nurses who daily meet with patients with alcohol use disorder should treat their patients with dignity, respect and use person centered care. Aim The aim of the study is to investigate nurses experience of caring for patients with alcohol use disorder in somatic and primary care. Method Chosen method is literature study with qualitative design. The results were made through a qualitative content analysis of ten scientific articles which were chosen through searches in the data bases Cinahl, PubMed and PsycINFO. Results Four main categories appeared from the literature study; lack of knowledge, response, identification and attitudes. Registered nurses express lack of opportunity to gain knowledge of alcohol use disorder which could lead to an affected response by personal attitudes and preconceptions. Registered nurses experience the identification of and the meeting with patients with alcohol use disorder difficult, which in turn affects the nurse’s possibility to give equal care centered on the person in this patient group. Conclusion The patient group with alcohol use disorder risks the possibility to receive care based on a person-centered nursing perspective. This is mainly based on the nurse’s lack of knowledge, insecurity and personal attitudes. Keywords Alcohol Use Disorder, Experiences, Nurse, Nursing, Qualitative Study.
8
Dintica, Daniela. "Att ge information till patienter med bristande språkkunskaper : En litteraturstudie". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24974.
Texto completo da fonteResumo:
The main aim of this study is to illuminate problems related to communication with immigrant patients with insufficient or no knowledge of the dominant languageSyftet med denna litteraturstudie är att belysa prblem som är kopplade till kommunikation med patienter som har utländsk härkomst och bristande språkkunskaper.
9
Mattsson, Susanne, e Jeanette Fredriksson. "En undersökning om läxor : Vilka effekter kan läxor ge?" Thesis, Stockholm University, Department of Mathematics and Science Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-31148.
Texto completo da fonteResumo:
Detta är en undersökningen om hur rektorer och lärare uppfattar läxor, vilka skäl det finns för att ge läxor och vilka effekter de förväntas ha. Studien undersöker också om skolor har något skrivet i lokala styrdokument om läxor.Fyra lärare och två rektorer intervjuats och en studie av tjugo skolors hemsidor har genomförts.Rektorernas uppfattning är att läxor tar för mycket tid från lärare och att elever behöver sin fritid. Lärare ger läxor i huvudsak för att föräldrar ska få insyn och bli delaktiga i barnens skolarbete och de är överens om att eleverna behöver träna framförallt läsning hemma. Två av skolorna har riktlinjer avseende arbetet med läxor.Läxor kan ha positiva effekter såsom till exempel ökat lärande, men det negativa kan vara att det leder till stora skillnader i barns lärande beroende på hemförhållanden. En annan slutsats är att läxor bör problematiseras och diskuteras för att främja alla barns måluppfyllelse.
10
Søby, Magne Inderberg. "Parametrisering av kraftfelt for ReaxFF med H, C, Si og Ge". Thesis, Norwegian University of Science and Technology, Department of Physics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-10419.
Texto completo da fonteLivros sobre o assunto "Mei ge"
1
lu, Le. Ge ju mei ying. Shang hai: Hua dong li gong ta xue chu ban she, 2009.
Encontre o texto completo da fonte
2
Leroux, Gaston. Ge ju mei ying. Taibei Shi: Yuan liu chu ban shi ye gu fen you xian gong si, 1994.
Encontre o texto completo da fonte
3
hu, Le, e Zhao hong shi. Ge ju mei ying. Xi an: Shan xi shi fan ta xue chu ban she, 2007.
Encontre o texto completo da fonte
4
Mori, Motoko. Ling mei shuai ge. Taibei Shi: Dong li chu ban she you xian gong si, 2005.
Encontre o texto completo da fonte
5
Leroux, Gaston. Ge ju mei ying. Taibei Shi: Hua wen wang gu fen you xian gong si (Wo er wen hua chu ban shi ye bu), 2006.
Encontre o texto completo da fonte
6
Cheng, Zhiren. Mei hua ge ji. Nanchang: Jiangxi ren min chu ban she, 2017.
Encontre o texto completo da fonte
7
xie, James Butler Gai, ed. Ge sheng mei ying. Shanghai: Hua dong shi fan da xue chu ban she, 2004.
Encontre o texto completo da fonte
8
Xiao, Dingli. Mei mei shi ge ji qi ren. Suzhou: Gu Wu xuan, 2004.
Encontre o texto completo da fonte
9
Forsyth, Frederick. Ge ju mei ying zhi Manhadun mei ying. Taibei Xian Banqiao Shi: Ya shu tang wen hua shi ye, 2001.
Encontre o texto completo da fonte
10
mo, Xu zhi, e Cui jing hui. Zui mei de shi ge. Bei jing: Zhong guo hua qiao chu ban she, 2013.
Encontre o texto completo da fonteCapítulos de livros sobre o assunto "Mei ge"
1
Camilleri, Michael. "Case Discussions: Nausea and Vomiting". In Mayo Clinic Illustrated Textbook of Neurogastroenterology, 103–22. Oxford University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.1093/med/9780197512104.003.0005.
Texto completo da fonteResumo:
The gastrointestinal causes of nausea and vomiting include delayed gastric emptying (GE), such as chronic gastroparesis and chronic intestinal pseudo-obstruction; impaired gastric accommodation; rumination syndrome; colonic motor dysfunction or rectal evacuation disorder manifesting as associated constipation; and, extremely rarely, brainstem tumor.
2
Aalberts, Joyce, e Nicoline Jacobs. "Leren kiezen als imperatief. Beroepscode en kritische reflectie op ethisch handelen". In Code en karakter, 100–110. Uitgeverij SWP, 2009. http://dx.doi.org/10.36254/978-90-8850-032-9.08.
Texto completo da fonteResumo:
Pedagogen worden in hun beroepsuitoefening regelmatig met situaties ge- confronteerd die een beroep doen op hun vermogen om zich een oordeel te vormen dat drie dimensies heeft: een vakinhoudelijke, juridische en ethische dimensie. Dit blijkt onder andere uit vragen die pedagogen aan hun beroepsvereniging stellen – de Nederlandse Vereniging van Pedagogen en Onderwijskundigen (NVO).
3
Shimakawa, Ann, e Ersin Bayram. "Breast Diffusion MRI Acquisition and Processing Techniques: The GE Healthcare Perspective". In Diffusion MRI of the Breast, 251–55. Elsevier, 2023. http://dx.doi.org/10.1016/b978-0-323-79702-3.00016-2.
Texto completo da fonte
4
Struijs, Alies. "Beslissen in onzekerheid. Morele dilemma’s van professionals in de jeugdzorg". In Code en karakter, 87–99. Uitgeverij SWP, 2009. http://dx.doi.org/10.36254/978-90-8850-032-9.07.
Texto completo da fonteResumo:
Jeugdzorgwerkers belanden tegenwoordig eerder op de drempel van de ge- zinsfeer, maar worden daar geconfronteerd met morele dilemma’s waar- voor geen eenduidige oplossing is. Om ernstiger problemen te voorkomen moeten zij vroegtijdig signaleren dat er iets mis zou kunnen zijn. Dat is nadrukkelijk het streven in het huidige overheidsbeleid, zowel op centraal als op lokaal niveau.1 Deze ontwikkeling van meer overheidsbemoeienis in de privésfeer en een sterkere preventieve en op interventie gerichte aanpak zien we op verschillende maatschappelijke terreinen, maar vooral ook in opvoedingssituaties.2 Een aanpak die niet altijd verenigbaar is met de gang- bare ethiek van de hulpverlener van deze beroepsgroep.
5
Autran Daniela Munteanu, Jean-Luc. "Radiation Response of Group-IV and III-V Semiconductors Subjected to D–D and D–T Fusion Neutrons". In New Advances in Semiconductors [Working Title]. IntechOpen, 2022. http://dx.doi.org/10.5772/intechopen.103047.
Texto completo da fonteResumo:
This work focuses on the radiation response of Group IV (Si, Ge, SiC, diamond) and III-V (GaAs, GaN, GaP, GaSb, InAs, InP, InSb, AlAs) semiconductors subjected to D–D (2.45 MeV) and D–T (14 MeV) neutrons. The response of each material has been systematically investigated through a direct calculation using nuclear cross-section libraries, MCNP6, and Geant4 numerical simulations. For the semiconductor materials considered, we have investigated in detail the reaction rates per type of reaction (elastic, inelastic, and nonelastic) and proposed an exhaustive classification and counting of all the neutron-induced events and secondary products as a function of their nature and energy. Several metrics for quantifying the susceptibility of the related semiconductor-based electronics to neutron fusions have been finally considered and discussed.
6
Autran Daniela Munteanu, Jean-Luc. "Radiation Response of Group-IV and III-V Semiconductors Subjected to D–D and D–T Fusion Neutrons". In New Advances in Semiconductors [Working Title]. IntechOpen, 2022. http://dx.doi.org/10.5772/intechopen.103047.
Texto completo da fonteResumo:
This work focuses on the radiation response of Group IV (Si, Ge, SiC, diamond) and III-V (GaAs, GaN, GaP, GaSb, InAs, InP, InSb, AlAs) semiconductors subjected to D–D (2.45 MeV) and D–T (14 MeV) neutrons. The response of each material has been systematically investigated through a direct calculation using nuclear cross-section libraries, MCNP6, and Geant4 numerical simulations. For the semiconductor materials considered, we have investigated in detail the reaction rates per type of reaction (elastic, inelastic, and nonelastic) and proposed an exhaustive classification and counting of all the neutron-induced events and secondary products as a function of their nature and energy. Several metrics for quantifying the susceptibility of the related semiconductor-based electronics to neutron fusions have been finally considered and discussed.
7
ASSIS, LETÍCIA DE. "HABITAR UM CORPO DISSIDENTE: COMO (RE) EXISTIR EM MEIO À SOROFOBIA E À GORDOFOBIA3". In A internet como campo de disputas de ge^nero, 52–64. Cultura e Barbárie, 2024. http://dx.doi.org/10.29327/5366407.1-6.
Texto completo da fonte
8
Schibli, Hermann S. "The Battle Against Ophioneus". In Pherekydes Of Syros, 78–103. Oxford University PressOxford, 1990. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780198143833.003.0004.
Texto completo da fonteResumo:
Abstract In the preceding two chapters of our study we have seen how each of the three pre-existing deities, Chronos, Zas, and Chthonie, contributes to the creation of the universe and its gods. From the primary elements of the seed produced by Time, gods are born who invest their birthplaces, the 1wxo{, with reality as cosmic regions. This event we have termed the first creation, the coming-into-being of the larger cosmos and its divine inhabitants (the 1revTeµ,vxos generation). Zas next arranges to complete the creative process begun by Chronos. As a cosmic craftsman he fashions a robe embroidered with earth and the surrounding ocean and bestows it as a wedding gift upon Chthonie. To effect his union with Chthonie he becomes identified with cosmogonic Eros. The earth-principle, Chthonie, is now transformed into the actual Earth, Ge; the image of the robe upon the winged oak allows the fecund Earth to be pictured as part of a great, life-bearing tree, supporting itself in the larger, surrounding cosmos. The wedding of Zas and Chthonie-Ge not only entails the physical creation of the world but, as a lepos yaµ,os and the first marriage ever, it also becomes a prototype for the rightful customs and institutions of gods and men.
9
Boistrup, Lisa Björklund. "Sålla agnarna från vetet – Kritiska perspektiv på bedömning i matematik". In Matematikundervisningens sociopolitiska utmaningar, 129–55. Stockholm University Press, 2022. http://dx.doi.org/10.16993/bcc.g.
Texto completo da fonteResumo:
Detta kapitel belyser bedömning inom matematikundervisningen som en helhet. I kapitlet beskrivs hur bedömning på olika sätt gör att vissa elever får rika möjligheter att lära sig och engagera sig i matematik, medan andra inte får samma möjligheter. Genom bedömning på olika ’nivåer’ styr skolsystemet så att elever sållas ut och sociala strukturer upprätthålls. Detta står i kontrast till vad som sägs i officiella dokument. I kapitlet dras nytta av resultat från tidigare klassrumsstudier och forskningsprojekt genomförda av lärare och forskare i samverkan. Den helhetsbild av matematik som presenteras —ett bedömningsdispositiv—, består av olika bedömningsdiskurser som elever får erfara, eller inte. Den innehåller också den påverkan som olika resurser —t.ex. lärobok, diagnostiska prov etc— har på klassrummens bedömningspraktik, samt även regleringar och beslut, vilka även dessa påverkar bedömningspraktiker på klassrumsnivå. Syftet med att presentera en sådan helhetsbild är tvåfaldigt: (a) att bidra till förståelsen av hur bedömning i matematik som en helhet kan se ut i en bild som fångar olika nivåer och aspekter; och (b) att ge en utgångspunkt för vidare forskning och diskussioner mellan lärare, studenter och beslutsfattare.
10
Narciso, Rodi, Ayrla Morganna Rodrigues Barros, Cristiane Tonetto Escobar e Helena Maria Ribeiro. "GE COMPREENDENDO A GERAÇÃO SCREENAGER E SEU NOVO PAPEL NA EDUCAÇÃO". In Integração de Tecnologias na Educação, 49–54. 2a ed. Even3 Publicações, 2023. http://dx.doi.org/10.29327/5315172.2-8.
Texto completo da fonteResumo:
Este estudo apresenta como objetivo principal discorrer acerca do processo de interatividade proporcionado pelas tecnologias digitais, as quais são caracterizadas como elementos fundamentais para um processo educacional eficiente com os alunos das novas gerações, independente da modalidade de ensino que seja desenvolvida: presencial, semipresencial ou a distância, tendo em vista uma melhor compreensão acerca da geração Screenager e seu papel na Educação. A tecnologia já ganhou o seu espaço na sociedade e nas diversas esferas sociais por trazer inúmeras possibilidades e inovações para as pessoas, no entanto, é importante acrescentar que ela, mesmo com todos os benefícios que promove, não será capaz de transformar as práticas pedagógicas tradicionais ainda em atividade na atualidade. Para tanto, é necessário que os responsáveis pelo trabalho pedagógico, mais precisamente o docente, estejam comprometidos a encarar essa nova realidade, compreendendo que ela é necessária para que a mudança ocorra satisfatoriamente no processo de ensino-aprendizagem. Assim, a tecnologia deve integrar o processo educativo para que o modelo de aprendizagem ganhe uma nova roupagem, com mecanismos tecnológicos inovadores, os quais provocam o aluno a sentir o desejo de querer aprender coisas novas de um jeito diferente, afinal, o aluno da geração Screenager vive conectado à internet, navegando pelas redes sociais e jogando com variadas pessoas ao redor do mundo, então está habituado a essa realidade, contudo, somente a presença da tecnologia não garante esse processo de interatividade. Para discutir tal assunto será feita uma pesquisa de cunho bibliográfico, por meio da qual será colhido material teórico.
Trabalhos de conferências sobre o assunto "Mei ge"
1
Hammar Wijkmark, Cecilia, Ilona Heldal e Maria-Monika Metallinou. "Virtuell Simulering för kvalitetssäkring av träning för befäl inom räddningstjänsten". In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.601.
Texto completo da fonteResumo:
Intresse och behov för att kvalitetssäkra träning av befäl inom räddningstjänst ökar. Idag finns inget krav på certifiering av befäl i Sverige, så som i t.ex. i Storbritannien och Estland, men räddningstjänster uttrycket behov av att systematisera, genomföra och dokumentera befälsträning. Utgångspunkten ligger på att vidareutveckla träningen, fokusera mer explicit på lärandet och utvecklande av feedback, snarare än att ge kritisk bedömning. Befälsträning innebär uppbyggnad av, såväl tekniska som icke-tekniska färdigheter, så som situationsuppfattning, riskbedömning, förutseendet av händelseförlopp, kommunikation och ledarskap, vilket kräver att den tränande kan agera i hela, realistiska och dynamiska händelser. Att diskutera eller spela rollspel i händelser illustrerade med foton, video eller animationer, används för träning, medan praktiska övningar på fysiska övningsfält ofta ansetts som det mest realistiska övningsformatet. Sådana övningar är resurskrävande och därmed begränsade till antal, men också begränsade utifrån säkerhets- och miljöaspekter, samt variation av övningsobjekt. Ofta används containrar och betonghus som ska representera olika objekt i olika scenarion. En byggnad kan t.ex. representera en mekanisk verkstad på förmiddagen och ett hotell på eftermiddagen, utan att visuellt kunna representera någondera. Bränder är kontrollerade och bränslet begränsat. Dessa förutsättningar påverkar möjligheterna till att visualisera kritiska skadeplatsfaktorer och skapa dynamik i scenarion, vilket i sin tur påverkar befälsträning. Virtuell simulering möjliggör idag lösningar till ovan nämnda begränsningar för befälsträning, där personer kan agera i befälsrollen fullt ut och t.ex. uppleva konsekvenser av beslut. Många personer kan tränas, resurseffektivt, med samma förutsättningar (scenario, problematik etc.). Det ger möjlighet att kvalitetssäkra träningen och att skapa ett kvalitetssäkringssystem för befäl. Denna presentation delar erfarenheter från en studie genomförd under införandet av virtuell simulering för kvalitetssäkring av styrkeledare och insatsledare i Nerikes Brandkår under 2021-2022, där såväl virtuell simulering med motspel genomförts och utvärderats, men där också ett system för kvalitetssäkring av befäl testats. Syftet med presentationen är att visa konkreta exempel på utmaningar och möjligheter för kvalitetssäkring av räddningstjänstpersonal i olika ledningsroller, genom att använda virtuell simulering och ett forskningsbaserat kvalitetssäkringssystem.
2
Emanuelsson, Kajsa. "Falska varningar för utryckningsfordon". In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.599.
Texto completo da fonteResumo:
Utryckningskörning är en svårt och potentiellt farligt. En riskfaktor är interaktionen med andra trafikanter. Förare är enligt lag skyldiga att lämna fri väg när ett utryckningsfordon med föreskriven larmanordning närmar sig. Trots detta misslyckas ibland förare med att lämna fri väg i god tid. Ett tillvägagångsätt för att öka framkomligheten är därför att ge bilister en tidigt, så kallad EVA-varning för att ett utryckningsfordon närmar sig. Distributionen av EVA varningarna sker längs de vägar där ett utryckningsfordon inom kort beräknas att passera. Det innebär att om utryckningsfordonet avviker från den planerade rutten så finns det en risk för falska EVA-varningar. Det vill säga att bilisten får en varning för annalkande utryckningsfordon som aldrig dyker upp. För att undersöka EVA:s potential, samt effekterna av falska varningar, genomfördes en simulatorstudie med 110 bilförare. Under en 30-minuters körning blev försökspersonerna ikappkörda av utryckningsfordon tre gånger. Av deltagarna fick 70 personer 1–3 falska varningar. Efter att ha genomfört körningen överskattade förarna antalet falska varningar de fått. Desto fler falska varningar de fått, desto mer överskattade de antalet. De falska varningarna hade ingen signifikant effekt på den upplevda nyttan med EVA-varningar. Generellt sett var förarna, oavsett hur många falska varningar de fått, positivt inställda till att ha EVA-varningar i sin egen bil.
3
Zhou, Yanyan, Qize Zhong, Zhihao Ren, Landobasa Y. M. Tobing, Yuan Hsing Fu, Rachel Ang, Bo Li, Hong Zhou, Chengkuo Lee e Lennon Y. T. Lee. "Wafer scale Ge-on-Si metalens for the mid-infrared". In Optical Fiber Communication Conference. Washington, D.C.: Optica Publishing Group, 2023. http://dx.doi.org/10.1364/ofc.2023.m4i.3.
Texto completo da fonte
4
Kåreklint, Lars. "Vikten av upptäcktstid i genomförandet av risk- och sårbarhetsanalys". In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.603.
Texto completo da fonteResumo:
Myndigheter, regioner och kommuner måste återkommande genomföra en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Målet med RSA är att organisationen ska identifiera och analysera de risker organisationen står inför, avgöra hur sårbar organisationen är för riskerna och sedan vidta åtgärder för att hantera riskerna. Utöver detta ska organisationen rapportera in till myndigheterna som sedan skapar en regional och nationell lägesbild. I riskanalysen utgår organisationen ifrån en bedömning av vilka konsekvenserna skulle bli om en händelse inträffar tillsammans med en bedömning om hur sannolikt det är att händelsen inträffar. I arbetet med RSA ska fokus främst riktas mot risker där konsekvenserna blir höga eller katastrofala om en händelse inträffar men att sannolikheten är låg att händelsen sker. Bedömningarna vägs sedan samman och ett beslut tas om åtgärder ska tas eller ej för att öka organisationens robusthet mot risken. Men det är först när en organisation upptäcker förändringar i omvärlden som kan leda till nya eller förändrade risker som den kan bedöma riskerna, ju tidigare desto bättre. Upptäcktstiden kan vara lång, kort men även negativ. Ett exempel på lång upptäcktstid är klimatförändringar som på sikt leder till nya risker som organisationen ställs inför. För andra händelser är upptäcktstiden kort som exempelvis när ett fraktfartyg går på grund i Suezkanalen som sedan medför nya risker för störningar i tillgången till produkter som organisationen är beroende av. Ett exempel på en negativ upptäcktstid är när en händelse redan har inträffat utan att organisationen är medveten om den, som när en organisation har blivit utsatt för en cyberattack som upptäcks först efter några månader. Förmågan att upptäcka nya eller förändrade risker bör därför bli ytterligare en parameter i arbetet med RSA, vid sidan av bedömningen av konsekvensen och sannolikheten. Följande presentation syftar till att ge ett bidrag i utvecklingen organisationers arbete med RSA genom att rikta fokus mot hur organisationer kan arbeta för att kontinuerligt upptäcka nya eller förändrade risker i omvärlden.
5
Schüppert, B., J. Schmidtchen e K. Petermann. "Integrated-optical waveguides in silicon by germanium indiffusion". In Integrated Photonics Research. Washington, D.C.: Optica Publishing Group, 1990. http://dx.doi.org/10.1364/ipr.1990.mi7.
Texto completo da fonteResumo:
Silicon is an attractive material for monolithic integration of optical and electronic components for wavelengths above 1.1 μm. In this concept even laser diodes may be integrated by means of heteroepitaxy of III–V compounds on silicon, and detectors can be fabricated by heteroepitaxial growth of germanium1, whereas electronic components can be realized by standard techniques. Rib waveguides have been realized in Ref. 2 for an n/n + silicon and proposed in Ref. 3 for a Ge-doped epilayer grown on an undoped substrate. The basic idea of our technique for integrated-optical waveguides in silicon is to indiffuse an element with a larger refractive index than that of silicon into a lightly n-doped epilayer, which is grown on a heavily doped n+ substrate. Because losses increase with an increase of free carriers, the element for indiffusion must belong to group IV of the periodic system. Both conditions are met by Ge that is deposited as a GeSi alloy onto the epilayer, either by quasi-simultaneous evaporation of Ge x Si(1- x ) using a jumping E-beam or by evaporating a system of thin alternating Ge and Si layers. The channel waveguides are formed through standard lift-off techniques (Figs, 1a–1c). To avoid evaporation during diffusion, a SiO2-overlay is sputtered onto the epilayer (Fig. 1d). After diffusion at 1200C for 69 h (Fig. 1e) the SiO2 overlay is removed by etching (Fig. 1f). A typical depth profile of Ge is shown in Fig. 2, yielding a diffusion depth of d = 2.1 μm and a diffusion constant of D = 1.6 × 10-2 μm2/h. Various waveguides with different stripe widths, alloy ratios, and layer thicknesses have been fabricated, and the spot sizes have been measured to be in the range of 4–8 μm for the vertical and 6–12 μm for the horizontal spot. Fitting the measured vertical spot sizes to theoryyields the maximum index enhancement as a function of Ge content, which is shown in Fig. 3. The Ge content before indiffusion is given in terms of the product of the deposited layer thickness τ and the alloy ratio x from which the maximum Ge concentration at the surface after indiffusion can be calculated if we assume that the material is completely indiffused.
6
Wu, Bo, Hengkang Li, jianji Dong e Xinliang Zhang. "All Optical Nonlinear Activation Function Based on Ge/Si Hybrid Micro-Ring Resonator". In Asia Communications and Photonics Conference. Washington, D.C.: OSA, 2021. http://dx.doi.org/10.1364/acpc.2021.m5i.6.
Texto completo da fonte
7
Guimarães, Iris Isabela da Silva Medeiros, Beatriz Emanuele da Silva Medeiros Guimarães, Larissa Santos Bonelli Rebouças, Sophia Queiroz Chaves Sibalszky, Cristina Célia Teixeira e Aline Figueiredo de Oliveira Novaes. "Gravidez ectópica cervical: relato de caso". In 44° Congresso da SGORJ - XXIII Trocando Ideias. Zeppelini Editorial e Comunicação, 2020. http://dx.doi.org/10.5327/jbg-0368-1416-2020130260.
Texto completo da fonteResumo:
Introdução: A gravidez ectópica (GE) trata-se da implantação e do desenvolvimento do zigoto em espaço extrauterino, como ovários, tuba uterina, cérvice, entre outros. A GE é considerada um desafio para a saúde pública, sendo responsável por 75% das mortes maternas durante o primeiro trimestre de gravidez e por até 13% das mortes associadas a todo o período gestacional, além de poder afetar a fertilidade das mulheres acometidas. Objetivo: Relatar o caso de uma paciente atendida com GE cervical. Materiais e Métodos: Relato de caso. Resultado e Conclusão: L.A.S., 21 anos, G4PC3A0, admitida dia 27 de dezembro de 2019 com sangramento vaginal discreto e fração beta do hormônio gonadotrofina coriônica humana (bHCG) 8.831 mUI/mL em 18 de dezembro de 2019. Ultrassonografia transvaginal (USTV) demonstrou útero homogêneo com volume de 84 cm3; colo uterino deformado, contendo imagem heterogênea, hiperecogênica, com áreas anecoicas, contornos parcialmente definidos e vascularização abundante ao Doppler, invadindo colo, canal cervical e parede lateral direita, formando massa de 54,5 cm3; endométrio de 3,1 mm; ovários sem alterações. Optado por realização de anatomopatológico (AP) para elucidação diagnóstica, e durante coleta de material apresentou sangramento vaginal volumoso, evoluindo para histerectomia total e salpingectomia bilateral. AP demonstrou placenta ectópica increta em junção istmo cervical, com invasão trofoblástica estromal profunda. Colo uterino com acantose ectocervical. Mundialmente, a incidência da GE varia de 1,5 a 2% das gestações, sendo que menos de 1% dessas desenvolvem-se na cérvice. Os fatores de risco para GE cervical são: doenças e cirurgias cervicais, curetagens prévias, Síndrome de Asherman, cesarianas prévias e fertilização in vitro. Seu diagnóstico baseia-se na história clínica e nos exames complementares. A tríade clássica sugestiva da GE consiste em: dor pélvica ou abdominal, atraso menstrual e sangramento vaginal. Os exames complementares incluem a dosagem do bHCG e a USTV. Assim, valores de bHCG acima de 2.000 mUI/mL e ausência de saco gestacional intraútero, somada à presença de tecido trofoblástico no canal cervical à USTV, sugerem GE cervical. O tratamento mais empregado em pacientes hemodinamicamente estáveis consiste na administração intramuscular (IM) de metotrexato (MTX) em protocolo de múltiplas doses, tendo em vista o elevado risco de hemorragia grave no tratamento cirúrgico. Esse protocolo trata-se na administração de MTX, 1 mg/kg, nos dias 1, 3, 5 e 7, alternado com o ácido folínico, 0,1 mg/kg IM, nos dias 2, 4, 6 e 8, a fim de minimizar seus efeitos adversos. Deve-se dosar o bHCG sempre antes de uma nova aplicação de MTX, interrompendo o tratamento caso haja queda maior que 15%. Ao final do tratamento, se não for observado tal declínio, o tratamento cirúrgico é indicado. Portanto, apesar das possíveis complicações da GE cervical, é possível diminuir o risco à vida e à infertilidade feminina por meio do diagnóstico precoce e do tratamento correto.
8
Robertsson, Carin, Lovisa Spångberg, Anna Pettersson e Sandra Ask. "Hur mår hon?" In SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/wcc30/hurmarhon.
Texto completo da fonteResumo:
Vi är fyra studenter från Linköpings universitet som upplever att det finns en problematik inom sjukvården när det gäller kvinnors hälsa. Baserat på egna upplevelser och upprörande konversationer förstod vi ganska snart att det finns ett behov för förändring. Idén och syftet bakom Hur Mår Hon? är att skapa ett utrymme för att diskutera, reflektera och dela upplevelser om kvinnohälsa och genom att göra detta hoppas vi på att synliggöra och ge kunskap för en mer jämställd hälso- och sjukvård.
9
Dillen, Eric R., e Shawn M. Gallagher. "Development of the Tier 1 Emission Reduction Control Strategy for GE-7FDL High-Power Medium-Speed Locomotive Diesel Engine". In ASME 2002 Internal Combustion Engine Division Fall Technical Conference. ASMEDC, 2002. http://dx.doi.org/10.1115/icef2002-504.
Texto completo da fonteResumo:
This paper summarizes the technical development of the GE-7FDL series locomotive diesel engine to EPA Tier 1 emissions standards. The goal of the project was to use the existing GE-7FDL Tier 0 engine with minimal design changes and optimize for performance with respect to the Tier 1 limits. The work focused on statistically quantifying the variation seen under standard test conditions, quantifying the impact of cooling system performance, altitude, and ambient temperature on exhaust emissions and fuel consumption, and developing a robust design and control strategy to ensure optimal emissions and fuel consumption throughout the operating range and life of the locomotive. A Tier 1 prototype locomotive was used during the development to characterize the performance trends of the engine. Testing was performed over the range of altitudes required by the EPA and advanced analysis techniques were used to develop control algorithms that meet Tier 1 emissions requirements and exceed fuel consumption commitments. Extensive verification/validation testing was performed to ensure that the design goals and process capability requirements were met.
10
Merino, Bruna Gabriela, Lukas Henrique Michels, Fernanda Ferruzzi Lima, Aline Akemi Mori, Eduarda Maria dos Santos Souza e André Luís Quiroga. "Influência do óleo essencial de lavanda no controle da dor miofascial e amplitude de movimentos mandibulares, em pacientes com desordem temporomandibular: um estudo clínico randomizado, controlado e duplo-cego". In II Congresso Internacional Interdisciplinar da Uningá. Editora Uningá, 2023. http://dx.doi.org/10.46311/ed.un.20221018161.
Texto completo da fonteResumo:
O objetivo foi avaliar o efeito do óleo essencial de lavanda no controle da dor e amplitude dos movimentos em pacientes com desordem temporomandibular por meio de um estudo clínico randomizado, controlado e duplo-cego. Para isso, realizou-se uma pesquisa clínica randomizada, controlada e duplo-cego com a participação de nove pacientes com o diagnóstico de DTM dolorosa, segundo o protocolo DC/TMD. Estes indivíduos foram distribuídos aleatoriamente em três grupos, sendo GE (grupo experimental), GP (grupo placebo) e GC (grupo controle). Os dados serão tabulados e submetidos à análise de variância com nível de significância estatística de 5%.
Relatórios de organizações sobre o assunto "Mei ge"
1
Asztalos Morell, Ildikó, Isak Falk-Eliasson e Robin Eriksson. Urfolksperspektiv på livsmedelsstrategin. SLU Future food, Swedish University of Agricultural Sciences, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.5m806l8ijt.
Texto completo da fonteResumo:
Trots internationella och nationella förpliktelser att ge urfolk och samer förutsättningar att utöva sin traditionella försörjning, misslyckas staten med att leva upp till dessa. Livsmedelsstrategier från Sveriges nordligaste regioner – där samiska näringsidkare gör sina största bidrag till ekonomin – brister i hur de inkluderar ett samiskt perspektiv på livsmedelsproduktion. Strategierna nämner rennäringen och dess ekonomiska betydelse, men lyfter inte dess strukturella problem. Strategierna diskuterar inte heller andra samiska näringar (fiske, jakt, matförädling) eller statens skyldigheter mot dessa. I arbetet mot ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara livsmedelssystem finns det möjligheter med att inkludera ett urfolksperspektiv som förbises.
2
Kruidhof, Marjolein, e Joop Woelke. Bestrijding van Lyprauta cambria met ge-encapsuleerde insectparasitaire aaltjes. Bleiswijk: Wageningen University & Research, BU Glastuinbouw, 2019. http://dx.doi.org/10.18174/473587.
Texto completo da fonte
3
Andersson Granberg, Tobias, Krisjanis Steins e Martin Waldemarsson. Kvantitativa modeller för ett robust och resilient transportsystem. Linköping University Electronic Press, abril de 2023. http://dx.doi.org/10.3384/9789180751711.
Texto completo da fonteResumo:
Både mindre störningar och större händelser som katastrofer och kriser har en påverkan på transportsystemet. Dels kan de ge upphov till förändrade möjligheter att tillgodose efterfrågan, till exempel om infrastruktur blir skadad, dels kan det ge förändringar i efterfrågan, vilket t.ex. var tydligt under Covid-19 pandemin, eller ge upphov till nya behov, t.ex. av nödtransporter. Hanteringen av dessa störningar, ur ett transportsystemperspektiv, kan ske via förebyggande och förberedande åtgärder, vilka bidrar till en ökad robusthet och resiliens. Det kan vara att stärka och skydda infrastruktur eller att ha resurser i beredskap, som operativt kan verka avhjälpande och återställande. Åtgärderna kräver ofta komplexa beslut kring prioritering och resurshantering - områden där kvantitativa modeller har goda möjligheter att användas som grund för beslutsstöd. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheten att använda kvantitativa modeller för att öka robustheten och resiliensen hos det svenska transportsystemet vid större störningar. Via en litteraturstudie och intervjuer med systemexperter från räddningsområdet, transportsektorn samt akademin, identifierades fem olika områden där kvantitativa modeller bedöms kunna ge värdefulla bidrag. Dessa är 1. Efterfrågemodellering, 2. Risk- och sårbarhetsanalys, 3. Evakueringsplanering, 4. Resurslokalisering och 5. Prioritering och resurshantering. Inom samtliga finns utrymme för att via forskning och utveckling ta fram beslutsstödsverktyg som kan bidra vid planering, förebyggande arbete, och operativ resursstyrning. Även inom andra områden, till exempel kommunikation, samverkan och organisering, finns det behov av forskning, då gärna med inslag av andra discipliner såsom human factors och digitalisering.
4
Sjölander, Jens, e Pål Brunnström. Idéburen sektorssamverkan med Malmö universitet. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771929.
Texto completo da fonteResumo:
Den här rapporten är en delrapport inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan (Spets) och belyser Malmö universitets samverkan med organisationer inom den idéburna sektorn. Rapporten bygger på en intervjustudie med tio idéburna organisationer, och speglar samverkan med Malmö universitet ur deras perspektiv: vilken samverkan som bedrivs, vad den ger organisationerna, utmaningar och hinder samt möjlighet för utveckling av samverkan, till exempel genom ett strategiskt partnerskapsavtal.Rapporten visar att det på Malmö universitet sker en hel del samverkan både kopplat till forskning, utbildning och nyttiggörande och att denna samverkan när den sker i relation till idéburen sektor främst är kopplad till tre av universitetets fakulteter – Fakulteten Kultur och samhälle, Fakulteten Hälsa och samhälle samt Fakulteten Lärande och samhälle. De intervjuade organisationernas motiv för samverkan med universitetet varierar, och undersökningen indikerar att organisationerna ser samverkan som ett sätt att fylla behov av kunskap och kompetensförsörjning, att genom vänlig kritik stimulera till nytänkande, samt att ge organisationerna ökad legitimitet i deras arbete för samhällsförändring. Undersökningen visar att det finns behov av ökad systematik i samverkan och att mer skulle kunna göras för att stärka samverkan kring forskning och utbildning. De intervjuade organisationerna lyfter behovet av mer forskning om och tillsammans med den idéburna sektorns organisationer och behovet av mer samverkan kopplat till studenters uppsatser och praktik. Här finns en möjlighet att möta organisationernas behov av kunskap, kompetens och framtida personal. Det finns även ett behov av fler arenor för möten, gärna regelbundet återkommande, mellan universitetet och den idéburen sektor, och organisationerna efterlyser även generellt ökade kunskaper om den idéburna sektorns särart, förutsättningar och behov, inom akademin såväl som i samhället i stort. Undersökningen belyser även behovet av utökat stöd och finansiering för forskare som samverkar med idéburen sektor, då finansiering av samverkan är ett särskilt problem.
5
Bergström, Lena, Emma Svahn e Anders Adill. Provfiske efter strömming i södra Bottenhavet – översikt av äldre studier och återbesök 2022. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.6rd1p380jp.
Texto completo da fonteResumo:
Strömmingen (Clupea harengus membras) är en nyckelart i Bottenhavets ekosystem och en bas för traditionellt kustnära fiske, men det kustnära yrkesfisket har rapporterat att fångsterna av strömming i södra Bottenhavets kustområden har minskat mycket påtagligt. Analyser av data från utsjön bekräftar att förekomsten av större strömming har minskat, men det är en brist på fiskerioberoende data för kustnära vatten som kan belysa förändringar i strömmingsbestånden. Den här rapporten syftar till att sammanställa information om äldre kustprovfisken i Bottenhavets kustområden, som skulle kunna användas i detta syfte, samt bidra till att belysa hur förekomsten av strömming har förändrats över tid genom jämförelser mellan nu och då. Sammanställningen visar att det finns data som skulle kunna användas för att påvisa hur den kustnära förekomsten av strömming har förändrats över tid från provfisken i Forsmark och Finbo sedan 1970-talet. Provfiskena är utförda med varierande metodik och redskap. Dessa fisken utförs dock inte längre. Ett återbesök till en av de tidigare stationerna vid Forsmark visade att medelfångsten av strömming under vår och försommar år 2022 var påtagligt mindre än vid motsvarande årstid under 1970- och 1980-talen. Den totala fångsten strömming år 2022 var endast 8 procent av fångsten i medeltal de tidigare åren, 1975–1988. Skillnaden var ännu mer tydlig för strömming av större storlek. Av den strömming som fångades vid Forsmark år 2022 var ingen fisk större än 25 cm. Medelfångsten vid en station vid Finbo, Åland, som också återbesöktes år 2022, var av samma omfattning som de tidigare åren, och i fångsten år 2022 ingick även strömmingar av större storleksklasser. Resultaten belyser även vikten av sammanhängande tidsserier. Vid både Forsmark och Finbo fanns stor mellanårsvariation i data från de tidigare åren, vilket är viktigt att ta med i bedömningen av 2022 års data, som är baserad på upprepade provfisken vid endast en station och ett år. En upprepning av tidigare utförda provfisken under fler år och på fler stationer skulle ge en säkrare bild av beståndens biologiska status idag. Resultaten för 2022 stöder dock den minskning som rapporterats från yrkesfisket.
6
Nadeau, Elisabet, Andrea von Essen e Anne Kjersti Bakken. Effekt av kvävegödslingsstrategi på gräsvallens avkastning och foderkvalitet vid olika utvecklingsstadier i första skörd. Department of Applied Animal Science and Welfare, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.38e4a3v12l.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med projektet var att studera effekt av delad kväve(N)-giva och tidpunkt för den sena N-givan innan första skörd på avkastning, kvävebalans och fodervärde med speciellt fokus på råproteinhalt och råproteinets kvalitet i en timotej/ängssvingel vall. En vallfröblandning med 80 % timotej och 20 % ängssvingel såddes 2017 på NIBIO Kvithamar, Trondheim och 2018 på NIBIO Særheim, Stavanger, Norge och på Rådde gård, Länghem, Sverige (Hushållningssällskapet Sjuhärad). En yta av den sådda arealen skördades som förstaårsvall 2018 på NIBIO Kvithamar och som förstaårsvall 2019 på NIBIO Særheim och Rådde gård. En annan yta av den sådda arealen skördades som andraårsvall 2019 på NIBIO Kvithamar och som andraårsvall 2020 på NIBIO Særheim och Rådde. Försöksdesignen var randomiserat blockförsök med 3 fältblock, 4 gödslingsbehandlingar och 3 skördetidpunkter i första skörd. Gödslingsbehandlingarna var A) ingen N-gödsling, B) 110 kg N/ha på våren när grästillväxten började, C) 60 kg N/ha på våren när grästillväxten började och 50 kg N/ha när första noden känns på första timotejplantan, D) 60 kg N/ha på våren när grästillväxten började och 50 kg N/ha när två noder känns på största delen av timotejskotten. Samtliga försöksrutor gödslades med P och K på våren när grästillväxten började och mineralgödsel användes i samtliga led. Skördetidpunkterna var 1) vid början av stjälksträckning hos timotej då första noden var kännbar på första skotten, 2) när två noder var kännbara på största delen av timotejskotten och 3) vid begynnande axgång hos timotej när axet syntes på 10 % av skotten. Dessutom togs en skörd fyra veckor efter första skörd på de rutor som skördades vid skördetidpunkt 3, för att undersöka hur mycket kväve som var tillgänglig och kunde mobiliseras till återväxten. N-gödsling ökade råproteinhalten och den skördade avkastningen av torrsubstans (ts) och råprotein. Delad N-giva gav lika råproteinhalt som vid full giva på våren, men då andra givan gavs sent (ca 2 veckor innan skörd) var ofta ts-avkastningen oförändrad eller till och med lägre, vilket var fallet på Rådde och Kvithamar år 2. Tiden för den sena N-givan hade mindre betydelse for Særheim och Kvithamar i Norge, vilket kan bero på att gräsen tog upp mer N från jorden. Den sena N-givan som gavs ca 2 veckor innan skörd vid timotejens begynnande axgång visade sig ge effekt på ts-avkastningen i återväxten. Med tanke på att både väder och jordens N-innehåll kan påverka hur fort grödan tar upp N för att lagra in till sin tillväxt bör den andra givan ges 3-4 veckor innan skörd. Delad N-giva förbättrade inte proteinkvaliteten i form av större andel sant protein jämfört med full giva på våren, vilket kan bero på att en N-giva på 110 kg N/ha är en måttlig giva som gräsvallen hinner ta upp och lagra in som sant protein. Det var inga skillnader i nitrathalt mellan N-gödslingsstrategierna och nitrathalterna var låga, vilket visar på att växterna har omvandlat N från gödsel och jord till sant protein. Vi hittade få och små indikationer på att delad giva gav lägre N-förluster än en hel giva på våren. Med stigande gödselpriser och större svängningar i vädret kan det vara en fördel med delad giva, men det ger också en körning till i vallen.
7
Lin, X. W., D. N. Seidman e P. R. Okamoto. In situ studies of amorphization of the Ge-Al and Si-Al systems induced by 1 MeV electron irradiation. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), outubro de 1990. http://dx.doi.org/10.2172/10154302.
Texto completo da fonte
8
Myrenås, Elin, e Philip Jacobson. Utvärdering av ålyngelutsättningar i Mälaren och Ymsen. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.senksngfup.
Texto completo da fonteResumo:
I Sverige görs utsättningar av importerade ålyngel som en del av förvaltningsåtgärderna inom den svenska ålförvaltningsplanen. Eftersom det är svårt att avgöra om en ål är av importerad och utsatt härkomst eller naturligt hitvandrad så är det svårt att utvärdera vilka effekterna är av de utsättningar som görs. I den här rapporten utvärderar vi effekterna av att sätta ut ål genom att analysera data från specifika experimentutsättningar av ål som gjorts med syftet att följa effekterna av dessa över tid. I sjöarna Mälaren och Ymsen har experimentutsättningar av importerade och märkta (PIT-märkta eller kemiskt märkta med alizarin, barium, strontium) ålar följts upp systematiskt med riktade provfisken eller genom ål som fångats i yrkesfisket i över 20 års tid. Från fisket i de båda sjöarna har ål provtagits och dissekerats. Resultaten från dessa fisken och provtagningar tyder på att en stor andel av de utsatta ålarna stannade kvar i den del av sjön där de sattes ut. Cirka 11–15 % av den ål som har satts ut per utsättning har återfångats, och majoriteten av dessa var honor. Inom respektive sjö kunde inga större skillnader fastställas gällande kondition, parasiteringsgrad av simblåseparasiten Anguillicola crassus, eller ålder mellan utvecklingsstadier, varken mellan omärkta (potentiellt naturligt hitvandrade) och märkta (importerade och utsatta) ålar eller mellan experimentutsättningar. Tillväxthastigheten var högre för omärkt ål jämfört med märkt ål i Mälaren (dock liten effektstorlek) men generellt växte ålen i Mälaren, oavsett ursprung, långsammare än ål i Ymsen. Det fanns också en skillnad vid vilken ålder ålarna mognade från gulål till blankål mellan Mälaren och Ymsen, medan mängden ål vid utsättningstillfället (täthet) inte verkade ha en så stor påverkan. Det indikerar att vattensystemet i vilken utsättningen sker påverkar hur snabbt utsatt ål växer och når blankålsstadiet. Val av sjö kan därmed vara avgörande för hur snabbt ål från en utsättning genererar blankål och därmed kan bidra till att nå ålförvaltningsplanens mål att 40 % av en teoretiskt opåverkad biomassa ska ge sig av till Sargassohavet.
9
Dickens, J. K. ''Yields of Radionuclides Created by Photonuclear Reactions on Be, C, Na, C1, and Ge, Using Bremsstrahlung of 150-MeV Electrons''. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), dezembro de 2001. http://dx.doi.org/10.2172/814601.
Texto completo da fonte
10
Koehler, Birgit, e Lena Bergström. Havsbaserad vindkraft i samexistens med fiske, vattenbruk och naturvård? : en inledande kunskapssammanställning. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.4or8sfk59u.
Texto completo da fonteResumo:
Havsbaserad vindkraft är en viktig komponent i omställningen till förnybar energi för att bemöta den globala klimatkrisen. För att bättre förstå förutsättningarna för utbyggnad av havsbaserad vindkraft behövs kunskap om möjligheter, hinder och åtgärder för samexistens mellan vindkraft och andra behov till havs. Den här rapporten presenterar resultat från en litteraturanalys för att belysa nuvarande kunskapsläge om samexistens mellan havsbaserad vindkraft och yrkesfiske, vattenbruk respektive naturvård. Angående samexistens med yrkesfiske är huvudsakliga möjligheter som diskuteras i litteraturen att utforma fiskeredskap och -metoder som är kompatibla med vindparker, och designa vindparker så att det kan finnas förutsättningar för att även utöva fiske. Huvudsakliga potentiella hinder som diskuteras i litteraturen är låg acceptans för havsbaserad vindkraft inom fiskesektorn som kan försvåra möjligheter till utvecklingsprojekt, och säkerhetsaspekter, som risk för olyckor, skada på vindparkens installationer, samt skada eller förlust av fiskeredskap, och även tillhörande osäkerheter kring försäkringsaspekter. Åtgärder som undersöks enligt litteraturen inkluderar dels förebyggande åtgärder, som noggrant samarbete med aktörer och intressegrupper vid platsval, lokala eller regionala samrådforum, och styrning på högre politisk nivå, dels strategiska åtgärder, som satsningar på utveckling av teknik som medför minskad risk för skada, utveckling av fiskeredskap som kan användas i vindparker och småskaliga pilotprojekt kring god praxis för fiskevänliga vindparker. Bland planeringsmässiga åtgärder betonas framförallt proaktiv havsplanering. Angående samexistens med vattenbruk diskuteras i litteraturen framförallt fördelar med att kombinera vattenbruk med vindparker, som kan leda till mer effektiv platsanvändning och ökade möjligheter för att etablera vattenbruk längre bort från kusten. Som hinder diskuteras främst att utvecklingen av sådan fleranvändning fortfarande är i ett tidigt skede och inte kommersiellt gångbar, så att det fortfarande behövs kunskapsutveckling i form av pilotstudier, teknikutveckling, risk- och konfliktanalyser, men även att lagstiftningen idag kan vara försvårande för samexistens. Centrala åtgärder som diskuteras i litteraturen är till exempel att stimulera forskning, innovation och utveckling, inkludera fleranvändning i havsplaneringen och utveckla ett gemensamt ramverk för aktörer inom fleranvändning inklusive ett tydligt regelverk för förvaltning, tillståndsprocesser och övervakning av verksamheterna. Angående samexistens med naturvård fokuserar rapporten på olika aspekter kring om, och i så fall hur, havsbaserad vindkraft kan vara förenlig med naturvårdens syften. Möjligheter för samexistens mellan vindparker och lagstadgade skyddade områden är svåra att fastställa på en generell nivå, då det beror på om vindparken medför en risk för det skyddade områdets målsättning eller inte. Förutsättningarna påverkas även hurdana förflyttningseffekter som skulle kunna uppstå inom fiske och andra marina användningar, och vilka miljöeffekter dessa kan leda till. Bland sätt på vilka havsbaserade vindparker skulle kunna gynna naturvården, på en mer generell nivå, belyser litteraturen till exempel att 1) artificiella reveffekter kan främja vissa arter, vilket skulle vara gynnsamt om det stärker hotade eller sårbara arter, eller arter som fyller en önskad funktion i ekosystemet, som filtrering eller bioreglering, och 2) indirekta skyddseffekter kan uppstå om fiske utesluts helt eller delvis i parken, och ge möjlighet till återhämtning för arter som dör i fisket, samt havsbottnar (om området tidigare har påverkats av bottentrålning). Litteraturen, och olika pågående pilotprojekt, belyser även möjligheter att integrera naturinkluderande designer i vindparkernas utformning, till exempel hur vindkraftverkens fundament och erosionsskydd skulle kunna utformas för att främja vissa, önskade arter. Bland potentiella hinder identifieras till exempel risken att en samlokalisering med skyddade områden skulle innebära ömsesidiga kompromisslösningar, så att nätverket av skyddade områden blir suboptimalt. Litteraturen diskuterar även en risk att reveffekter vid vindkraftverken kan motverka syftet med det skyddade området, till exempel att oönskade arter gynnas eller att den nya artificiella livsmiljön skadar naturligt förekommande livsmiljöer, samt osäkerheter kring hur fiskemönster kommer att utvecklas i området och dess närhet, inklusive förflyttningseffekter. Möjligheten att integrera naturbaserade lösningar, till exempel att utforma vindkraftverkens fundament så att de kan främja vissa arter, diskuteras allt mer. En farhåga som lyfts i detta sammanhang är att den forskningsbaserade utvecklingen går långsamt framåt, då det fortfarande finns osäkerheter kring ekologisk effektivitet, effektstorlek eller möjliga risker med sådana lösningar. Möjliga åtgärder som diskuteras i litteraturen för att stärka naturvården är till exempel att strategiskt använda havsplaneringen för att lokalisera områden för vindkraft på ett sätt som kan gynna sådana arter och livsmiljöer som behöver stärkas eller rehabiliteras från fysisk påverkan, samt att testa och vidareutveckla naturbaserade lösningar. En övergripande aspekt som lyfts i litteraturen är vikten av tillräcklig och kontinuerlig kommunikation, och av riktade insatser för att öka förutsättningarna för samexistens och acceptans. Exempel är att stärka möjligheter till engagemang från olika aktörer, konsultera en bredd av sektorer och intressegrupper, säkerställa information till allmänheten, samt att påbörja samråd tidigt i processen och på ett sätt så att det blir tydligt vilken typ av inflytande som är möjlig i vilket skede. Stimulering av forskning och innovation, transparenta och strukturerade processer för havsplanering, kunskapsutbyte mellan länder samt offentlig tillgång till data är andra centrala insatser som betonas.