Bibliografias temáticas / Landskaber

Índice

  1. Artigos de revistas
  2. Teses / dissertações
  3. Livros
  4. Capítulos de livros
  5. Relatórios de organizações

Literatura científica selecionada sobre o tema "Landskaber"

Autor: Grafiati
Publicado: 25 de julho de 2024
Última modificação: 31 de julho de 2024

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos

Selecione um tipo de fonte:

Consulte a lista de atuais artigos, livros, teses, anais de congressos e outras fontes científicas relevantes para o tema "Landskaber".

Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.

Artigos de revistas sobre o assunto "Landskaber"

1

Fentz, Christine. "Landskabet som iscenesætter". Peripeti 14, n.º 27/28 (1 de janeiro de 2017): 85–92. http://dx.doi.org/10.7146/peri.v14i27/28.110428.

Texto completo da fonte
Resumo:
Landskabet som iscenesætter er et essay af Christine Fentz som omhandler Secret Hotels Vandrefore- stilling A WAY, Mols (2016). Under titlen ”Landscape Dialogues” undersøger Secret Hotel i disse år krydsfeltet mellem deltagerinddragende scenekunst og relationel kunst, bæredygtige tilgange, landskaber og interdisciplinære samarbejder. Vandreforestillingen A WAY blev skabt som en del af denne fortløbende undersøgelse i et samarbejde med den tyske instruktør og teaterpædagog Uta Plate.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Wagner Sørensen, Bo, e Søren Forchhammer. "Byen og bygden – grønlandskhedens landskaber". Dansk Sociologi 25, n.º 4 (4 de dezembro de 2014): 13–33. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v25i4.4984.

Texto completo da fonte
Resumo:
Denne artikel tager udgangspunkt i udtalelser om Grønlands hovedstad Nuuk som ”et stykke Danmark på klipper”. Formålet er at vise, hvordan og hvorfor Nuuk er omstridt, og hvordan synet på byen har ændret sig over tid. Ved hjælp af landskabsbegrebet defineret som en relation mellem det sociale livs forgrund (os som vi er nu) og baggrund (os som vi kunne være) påvises en sammenhæng mellem synet på byen og den politiske udvikling i Grønland. Hvor den anti-urbane fortælling var fremherskende fra sidst i 1960’erne, hvor byerne var associeret med danskhed og fremmedgørelse, og grønlænderen og byen blev set som uforenelige størrelser, blev den fra 2000 i stigende grad afløst af en mere inkluderende og kompleks grønlandskhed. I landskabsterminologi var situationen den, at folk levede et utilpasset, danskpræget dagligliv i byen, men drømte om et andet liv i pagt med grønlandske traditioner og værdier. Hvor forgrund og baggrund lå meget langt fra hinanden, er der sket en tilnærmelse ved, at byen er blevet approprieret som et grønlandsk landskab. Nuuks status har således ændret sig i retning af stigende anerkendelse. Men Nuuk beskyldes samtidig for at videreføre en dansk centraliseringspolitik og kan i den forstand stadig ses som ”et stykke Danmark på klipper”. ENGELSK ABSTRACT: Bo Wagner Sørensen and Søren Forchhammer: The Town and the Settlement – Landscapes of “Greenlandicness” This article analyses statements about the Greenlandic capital Nuuk as being “a piece of Denmark on rocks”. The purpose is to show how and why Nuuk is contested and how this perspective has changed over time. Using the concept of landscape defined as a relation between the foreground (the way we are now) and background (how we could be) of social life, the article demonstrates how this perspective of the town is connected with the political development in the country. The anti-urban narrative was dominant from the late 1960s when towns were associated with “Danishness” and alienation, but it was increasingly replaced by a more inclusive and complex “Greenlandicness” from around 2000. In landscape terminology it appeared that people lived incompatible “Danish” everyday lives in towns, but dreamt about another life more in agreement with Greenlandic traditions and values. While foreground and background used to be far apart, they have come closer as the town has been appropriated as a Greenlandic landscape. Thus the status of Nuuk has changed towards increasing approval. However, Nuuk is also criticized for carrying on a Danish policy of dominance and centralizing. In this sense it is still considered “a piece of Denmark on rocks”. Keywords: Greenland, Nuuk, urban studies, landscapes, migration.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Ostenfeld, Klaus H. "Brobyggeren Klaus H. Ostenfeld". Vejhistorie 2019, n.º 34-35 (5 de janeiro de 2023): 3–17. http://dx.doi.org/10.7146/vejhistorie2019no34-35pp3-17.

Texto completo da fonte
Resumo:
Få danskere har haft den glæde at forme de store bygningsværker, som kommer til at pryde de danske og udenlandske landskaber i generationer. Klaus H. Ostenfeld er én af dem. Teksten er sammenskrevet af Jørgen Burchardt efter interview.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Konopka, Emiliana. "Landscape Painting and the Construction of “Icelandicness”: Icelandic Modern National Art vis-à-vis its Danish Origins". Biuletyn Historii Sztuki 85, n.º 1 (31 de maio de 2023): 95–116. http://dx.doi.org/10.36744/bhs.1112.

Texto completo da fonte
Resumo:
The article constitutes an attempt at developing a new approach to Icelandic national art, supported by an analysis of its role in the process of constructing “Icelandicness” and the Icelandic identity. It enters a dialogue with the study Kryptokoloniale landskaber: tid, sted og rum i billeder af islandsk landskab 1874–2011 by Ann-Sofie Nielsen Gremaud, with a concurrent focus on Icelandic landscape painting of the period 1874–1944 and its relation to Danish art. The Nordic, and especially the Icelandic art was routinely overlooked in the European artistic and historical narration, including the Polish scholarly environment, but it is well worthy of a closer scrutiny. Two fundamental assumptions that define the analysis presented herein are that the modern national art of Iceland derives from the Academic tradition in Denmark and that, concurrently, Icelandic artists participated in the process of developing national identity in opposition to the Danish model. In order to find confirmation for the posed theses, methodologies close to post-colonialism and crypto-colonialism have been used, as well as ones inspired by imagology and based on interdisciplinary research in the fields of art history, history, anthropology and cultural studies.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Thomsen, Bjarne Thorup. "Lagerlöfs relative landskaber. Om konstruktionenaf et nationalt territorium i Nils Holgersson". Edda 91, n.º 02 (28 de junho de 2004): 118–33. http://dx.doi.org/10.18261/issn1500-1989-2004-02-04.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Graugaard, Christian. "V O K S E V Æ R K E R - Et signalement af unge danskeres seksuelle liv". Psyke & Logos 31, n.º 1 (31 de julho de 2010): 25. http://dx.doi.org/10.7146/pl.v31i1.8457.

Texto completo da fonte
Resumo:
På grundlag af den eksisterende forskningslitteratur præsenterer artiklen et overblik over unge danskeres seksuelle liv. Unges livsbetingelser trækkes op, og vilkårene for deres seksuelle relationer og identitetsdannelse gennemgås. Det vises, at flertallet af seksuelt aktive unge er veltilfredse med deres aktuelle sexliv, og at den brede ungegruppe håndterer senmodernitetens udfordringer med stor pragmatisk sans. Samtidig er forskellige typer risikoadfærd dog udbredt blandt teenagere, og en mindre gruppe unge synes at have vanskeligt ved at honorere drømmesamfundets krav om refleksivitet, foranderlighed og navigation i komplekse sociale landskaber. Af samme grund argumenteres der for mere systematiske forskningstiltag samt for tidssvarende forebyggelse og sundhedsfremme blandt unge.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Vestergaard Knudsen, Line, Louise Villadsen e Kira Jørstad Klinkby. "Planteblindhed og oplevelser af planter i udendørs, rekonstruerede og levendegjorte fortidsmiljøer". Kulturstudier 13, n.º 2 (14 de novembro de 2022): 92–118. http://dx.doi.org/10.7146/ks.v13i2.134662.

Texto completo da fonte
Resumo:
Frilandsmuseer og historiske oplevelsescentre er som en slags tidsmaskiner, der formidler kulturhistorie gennem genstande, bygninger, landskaber og en række andre elementer. Men hvilken rolle spiller planter på sådanne besøgssteder? Vi mennesker er planteblinde i mange sammenhænge, er vi det også når vi går på besøg i udendørs, rekonstruerede og levendegjorte fortidsmiljøer? Hvordan kan man arbejde med at tydeliggøre plante-menneske relationer gennem tiderne på sådanne besøgssteder, og hvilke effekter har forskellige formidlingsgreb i denne sammenhæng? I artiklen undersøges publikums oplevelser af planter på et frilandsmuseum og et historisk oplevelsescenter og de måder som planterne tillægges betydning og inddrages i museumsbesøget identificeres og diskuteres.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Gjørup Madsbøll, Christina, e Michael Riber Jørgensen. "Smagen af Thy". Kulturstudier 13, n.º 2 (14 de novembro de 2022): 119–45. http://dx.doi.org/10.7146/ks.v13i2.134663.

Texto completo da fonte
Resumo:
Åbningen af Nationalpark Thy i 2008 var en skelsættende begivenhed i Thy. I årene op til og efter åbningen af Nationalparken udviklede der sig en ny idé om ”Smagen af Thy”, en eufemisme for Thy som ”terroir” og hjemsted for en særlig stedbundet fødevare- og madkultur. Denne artikel undersøger ”Smagen af Thy” ved at fokusere på plantearter, som indgår i nogle af de mest velkendte produkter associeret med Smagen af Thy, og som samtidig har en lang historie i Thy. Ud fra bl.a. interviews med udvalgte fødevareproducenter analyserer vi, hvordan planterne på forskellig vis indgår i skabelsen af Thy som terroir – som råvarer, produktionsmåder eller fortælling. Vi argumenterer for, at planternes roller og betydning i det nye terroir indebærer adskillige paradokser i forhold til deres historiske betydning. I Thy som terroir mødes lokale og globale kulturelle strømninger, og planternes traditionelle brug og betydninger genopfindes på nye måder. På den baggrund diskuterer vi udviklingen af ”Smagen af Thy” som både natur- og kulturarvsliggørelse af visse af landsdelens planter og i videre forstand de landskaber, de vokser i.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Pedersen, Louisa Haugaard. "Da sandkassen kom til Danmark – sandet der gav legen plads i storbyen". BUKS - Tidsskrift for Børne- & Ungdomskultur 36, n.º 63 (17 de setembro de 2019): 14. http://dx.doi.org/10.7146/buks.v36i63.115982.

Texto completo da fonte
Resumo:
Denne artikel giver en historisk gennemgang af, hvordan og hvorfor den danske folkeskolelærer Hans Dragehjelm (1875-1948) introducerede Danmark for sandkassen i 1907. Artiklen bidrager særligt med en indsigt i hans pædagogiske forståelse og overvejelser om sandkassens betydning for byens børn og deres leg, som han fremlægger i sit første værk, Barnets leg i sandet fra 1909. Hans ambition var at bringe naturen ind til storbyen København ved at skabe børnevenlige rammer med sandlegepladser, som kunne rumme børns leg. Han argumenterede for, at alle børn nærede et stærkt behov for leg og syssel med materialer skabt af naturen selv og for leg i naturrige arealer som afgørende grundlag for at børn kunne vokse op og blive til sunde og fornuftige voksne. Han så leg som en helhedsorienteret læringsform, der udviklede både krop og psyke, hvilket bidrog positivt til børns naturlige modningsproces og opdragelse. Sand var særligt pædagogisk velegnet for alle børns legeudfoldelser, fordi sandleg understøttede et samspil mellem det enkelte barns hånd og ånd med et naturligt legetøjsmateriale, der hverken kunne gå i stykker eller var dyrt at anskaffe. Dragehjelms ambition var at give alle byens børn plads og mulighed for en sund opdragelse i samtidens voksende urbane landskaber ved hjælp af naturens legetøj: sand.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Murphy, Luke John. "Distinguishing Discourses of the Dísir". Religionsvidenskabeligt Tidsskrift 74 (25 de março de 2022): 317–40. http://dx.doi.org/10.7146/rt.v74i.132109.

Texto completo da fonte
Resumo:
ABSTRACT: Previous studies of the dísir have tended to focus on either their links with fertility or use of the term to designate a wide range of supranatural female figures. This study reassesses the textual evidence for the nature of these beings, applying Jens Peter Schjødt’s notion of “discourse” to argue that we should not be searching for a single coherent category of beings. Rather, it argues, our sources depict three semidistinct “dísir” discourses: a group of prosperity-focused female figures with strong links to local landscapes worshipped during the late pagan Iron Age; the use of the signifier “dís” as a poetic synonym for a range of female figures in verse; and a medieval textual discourse of “martial dísir” construed on the basis of poetic texts, but which has no basis in pre-Christian religion. RESUME: Tidligere studier af diserne har haft en tendens til at fokusere enten på deres forbindelse til frugtbarhed eller på brugen af termen til at beskrive en bred vifte af overnaturlige kvindeskikkelser. Dette studier revurderer tekstgrundlaget for disse væseners natur og benytter Jens Peter Schjødts begreb ”diskurs” til at argumentere for, at der ikke er tale om én standardiseret kategori af væsener. I stedet argumenteres der for, at kilderne afslører tre mere eller mindre særskilte diskurser om ”dísir”: En gruppe kvindefigurer med fokus på velstand med stærke bånd til lokale landskaber, som blev dyrket i den sene jernalder; brugen af termen ”dís” som et poetisk synonym for diverse kvindeskikkelser i digte; og en middelalderlig tekstdiskurs omkring ”krigeriske dísir” konstrueret ud fra poetiske tekster, men uden understøttelse in førkristen religion.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Mais fontes

Teses / dissertações sobre o assunto "Landskaber"

1

Poulsen, Bjørn. "Land-By-Marked : to økonomiske landskaber i 1400-tallets Slesvig /". Flensborg : Studieafdelingen ved Dansk Centralbibliotek for Sydslesvig, 1988. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb366564104.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Bonde, Sara Nielsen. "Essay : Danmark - Uforudsigelighed og Fældede træerMexico - Fossils from FutureIsland - Landskaber og turist ambivalensTromsø - Begravede GravsteneSverige - Ledeblokke og bevægelse". Thesis, Kungl. Konsthögskolan, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kkh:diva-455.

Texto completo da fonte
Resumo:
Der er ingen undoing i bioheden, der sker bare noget nyt. Går noget under, kommer noget nyt frem af det gamle. Vi har glemt at vi selv har gået under mange gange. Vi bygger huse ovenpå glemte samfund, som Mexico Citys opbyggelse af de gamle atzekertempler. Vi bygger alting oven på hinanden, lag på lag på lag, og det nye gemmer det gamle. Men under os ligger der stadig spor fra det der er født og forgået før os. Arkæologer og palæontologer graver brudstykker frem og vi er fastlåst i vores forestillinger. Er det først gravet op, kan vi ikke lægge det tilbage. Vi kan bare lede efter mere. Indtil vi finder ruinerne af os selv. Bioheden varer ved.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Setten, Gunhild. "Bonden og landskapet. Historier om natursyn, praksis og moral i det jærske landskapet". Doctoral thesis, Norwegian University of Science and Technology, Department of Geography, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-2049.

Texto completo da fonte
Resumo:

Tiltagende miljøproblemer som resultat av et stadig mer intensivt drevet jordbruk går som en rød tråd gjennom den norske agrare etterkrigshistorien. Identifiseringen av miljøproblemene har ledet fram til grunnleggende endringer i norsk landbrukspolitikk. Særlig har det i løpet av de siste 25 årene tvunget seg fram et økende fokus på natur-, landskaps- og bredere miljøverdier knyttet til landbruksnæringen. Denne ideologiske dreiningen har hatt konsekvenser for bønders gårdsdrift. En sentral utfordring i denne avhandlingen er å kaste lys over hvordan politisk-ideologiske endringer påvirker, ikke bare bønders praksis i gårdsdriften, men også deres oppfatninger av natur og landskap som grunnlag for praksis. Empirisk retter denne avhandlingen seg mot hvordan et utvalg bønder i tre kommuner på Jæren i Rogaland tenker om, produserer og tar stilling til den natur og det landskap som de forvalter innenfor rammene av endrede landbruks og miljøpolitiske føringer.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Andersson, Marlene. "Landskapet : som bild och erfarenhet". Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-527.

Texto completo da fonte
Resumo:
Arbetet handlar om skillnaden i reception och erfarenhet i betraktande av landskap, endera som illusorisk bild och som mer erfarenhetsmässig upplevelse av landskapskonsten. Denna frågeställning behandlar den illusoriska bildens övergång till installation och platsspecifika konstverk ute i dess kontext. Jag behandlar rum, ram, plats och betraktarens positionering inför och med konstverket inom detta tema. Där jag undersökt villkoren för vilka erfarenheter man får av konstverket som endera illusoriskt och även som processbeskrivning. Det didaktiska syftet är att eleverna ska få möjlighet att undersöka närvarons platsspecifika betydelse för konstverket. Vidga platsen för skapandet, genom att gå ut och tillverka ett verk utanför skolans väggar och miljö. Jag ville ge dem en möjlighet att se hur man kan gestalta något från ett landskap på platsen. I min gestaltningsundersökning har jag bearbetat dessa frågor om landskapet som en processbeskrivning. Den rör frågor som representation av ett landskap i rummet och i en undersökande process. Betraktarens positionering inför och med konstverket. Kan man ta in natur i gallerirummet? Är naturen i sig konst nog? Jag har undersökt bilden och beskrivningen av ett landskap. Frågor som jag ställt mig är hur man kan ta in natur i konstrummet, hur den illusoriska bilden flyttats ut till vad den avbildat. Det inramade landskapet som ett substitut till det verkliga. Jag har tittat på hur konstnärer försökt att spränga gränserna mellan ramen och det verkliga landskapet. Lyckades de platsspecifika verken ute i det verkliga landskapet spränga konstrummets väggar? Visst lyckades man göra detta, men många gånger kom dessa verk tillbaka i form av tvådimensionella fotografier upphängda på väggen i ett gallerirum, långt bort från den naturplats som den var skapade för.
BI/Konst
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Karlsson, Sandra. "Det sakrala landskapet i Olands härad". Thesis, Uppsala University, Department of Archaeology and Ancient History, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-121349.

Texto completo da fonte
Resumo:

This paper analyses the existence and nature of the sacred landscape Olands härad during the Bronze Age and Iron Age. Olands härad is located in Northern Uppland, onthe way to Östhammar, about 30 km northeast of Uppsala. The interpretations are done with help of place names studies as well as archaeological finds. The results indicate that different types of cult locations can be found in the area.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Suadicani, Henrik. "Dansk kystzone : landskab og forvaltning /". Roskilde : Roskilde universitetscenter, Institut for miljø, teknologi og samfund, 2002. http://hdl.handle.net/1800/2080.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Hultman, Maja. "Ljud i landskapet : Akustikarkeologi och öländska klangstenar". Thesis, Uppsala University, Department of Archaeology and Ancient History, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-121355.

Texto completo da fonte
Resumo:

The aim of this work is to give an example of how archaeoacoustics can broaden our understanding of archaeological remains and to further contribute to the almost non-existing research of ringing stones. With a theoretical discussion about sound from three different perspectives and by means of using different kinds of analysis, this essay will show that there are unknown relations between the three known ölandic ringing stones and the cultural landscape of Öland. Possible patterns in the placement of the stones and the possibility of the sound in this soundscape will be investigated. The essay will also suggest a resonant stone typology and discuss the necessity of one. Finally, the intention is also to shed new light upon the discussion on what the uses of the ringing stones might have been.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Nordquist, Sofie. "Ett hotell i det gotländska landskapet : Landskapshotell". Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-66495.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Engelin, Isabelle. "Landskapsmåleriets geografier : Representationer av det jämtländska landskapet". Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226426.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Szczepanski, Anders. "Handlingsburen kunskap : Lärares uppfattningar om landskapet som lärandemiljö". Licentiate thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-20548.

Texto completo da fonte
Resumo:
This is a licentiate dissertation consisting of a summarizing section and two free-standing but coherent articles, one of which has previously been published in ascientific journal while the other is accepted for publication. The unifying link is the theme of attempting to establish the kernel of outdoor education, as it isunderstood by teachers active in the field. The study depicts with the help of semi-structured interviews the respondents’ conceptions of teaching and outdooreducation. The first article is a survey (accomplished in A - School and B - School) of teachers’ perceptions of learning and teaching outdoors in preschool – (to) thefirst year of the compulsory school. The second article is a study of teachers’ perceptions of the possible special nature of outdoor education after having experiencedan educational intervention in the subject (preschool to first year). Both articles treat the special nature of outdoor education coupled with learning and outdoorteaching in light of the overall research question, what perceptions do teachers have of learning and teaching outdoors? The summarizing section which discusses thetwo articles is divided into five different parts. Chapter I comprises a social and environmental analysis and indicates the need for research in the field of outdoor education. Chapter II deals with the aim, issuesand theoretical perspectives of learning which are tied to knowledge through action, ecological readability and bodily learning. A number of restricted examples areselected among theoreticians and representatives of these three perspectives within the reform pedagogy movement, American pragmatism, the environmental studymovement and theories of the phenomenology of the body, the learning body in movement. The methodological basis for the analysis of the two articles is phenomenographic and is described in Chapter III. In Chapter IV the possible special nature ofoutdoor education is analysed, noting what stands out as especially prominent in the respondents’ answers and in what way, proceeding from questions such as what isoutdoor education for you, what is the difference between learning outdoors and indoors, and why teach outdoors? Four categories of response can be distinguished: aplace for learning, a way of learning, an object of learning and bodily learning. At the end of Chapter IV the results of both articles are summarised. Finally, Chapter Vcomprises a discussion proceeding from a metacategorisation of all descriptive categories from both articles. The discussion has led to the identification of threethematised perspectives, namely the place perspective, the environment perspective and the body perspective. These perspectives, place, environment and body, arelinked back to the technical frame of reference in Chapter II. The result of the two part studies, the survey study in article 1 and the educational intervention in article 2, indicates a multiplicity of varied perceptions of thespecial nature of outdoor education and can thus be said to characterise this as richly diversified. As regards teachers’ notions of the principal reasons for learning andteaching outdoors, the following four aspects are foregrounded: the place for learning the object of learning the way of learning bodily learning Two main categories were identified in article 2 which are treated in education in the subject after a five-day course (10 half study days), teachers who perceive aspecial nature in outdoor education and teachers who do not. Both main categories crystallised out after the educational intervention was implemented in Byskolan andStadsskolan (the Village School and the Town School), the latter being the reference school. One year after the completion of the educational intervention mostteachers in the Village School associated the special nature of outdoor education with a more authentic, body and sensory experience related, movement intensive and health promoting learning than traditional learning in the classroom. Proceeding from a metacategorisation the three above-mentioned thematised perspectives are described in Chapter V. These reflect the identified responsecategories in articles 1 and 2. The analysis of the empirical material of the investigation reveals that the special nature of outdoor education from the respondents´ perspective is related to place,to the environment and to the body.

Serienumret är felaktigt i avhandlingen och skall vara 251.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Mais fontes

Livros sobre o assunto "Landskaber"

1

Jensen, Jørgen. Danske landskaber. København: Gyldendal, 2014.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Jørgen, Gleerup, Schmidt Povl e Grønfeldt Vibeke, eds. Tøvende landskaber: Fortællinger, digte, billeder. [Odense]: Odense universitetsforlag, 1986.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

1948-, Michaëlis Bo Tao, ed. Danmarksbilleder: Litterære landskaber og maleriske motiver. København: Strandberg Publishing, 2018.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Gert, Emborg, Rasmussen Alma e Aabenhus Jørgen, eds. Lyriske landskaber, 1975-1985: En antologi. [Copenhagen]: Dansklærerforeningen, 1986.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Stenak, Morten. De inddæmmede landskaber: En historisk geografi. Auning: Landbohistorisk selskab, 2005.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Kristensen, Lone S., e Kamilla Hansen Møller. Fremtidens landskaber: Visioner og planer for det åbne land. [Nykøbing Sjælland]: Bogværket, 2019.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Poulsen, Bjørn. Land - by - marked: To økonomiske landskaber i 1400-talets Slesvig. Flensborg: Studieafdelingen ved Dansk Centralbibliotek for Sydslesvig, 1988.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Schou, Jeanette Land. Landskaber med ukrudt: Fotografi 2007-2010 = Landscapes with weeds : Photographs 2007-2010. [København]: Space Poetry & Multimedia # 11, 2010.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Kristensen, Evald Tang. Dagligliv i 1800-tallets Jylland: Evald Tang Kristensen om mennesker og landskaber. Editado por Christiansen Palle Ove 1946-. S.l.]: Hovedland, 2014.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Andersson, Sven-Ingvar. Bygninger og landskab: Spredte tanker om at ligge smukt i landskabet. [Copenhagen]: Kunstakademiets Arkitektskole, 1988.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Mais fontes

Capítulos de livros sobre o assunto "Landskaber"

1

Kristiansen, Mette Svart, Morten Søvsø e Anders Hartvig. "Landskaber og strategier." In Landskaber og strategier. Sociale miljøer og identitet, 7–15. Aarhus University Press, 2022. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv35r3tn1.3.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

"ENGELSKE BILLEDER OG LANDSKABER". In Når musikken fortæller, 255–72. Aarhus University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmqz7.16.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Dam, Peder. "Dyrkningssystemernes landskaber og rationalitet". In Landskaber og strategier. Sociale miljøer og identitet, 17–29. Aarhus University Press, 2022. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv35r3tn1.4.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

"Befolkning, landskaber, bebyggelser – og forandringer". In Fra Vikingetid til Valdemarstid, 42–54. Aarhus University Press, 2023. http://dx.doi.org/10.2307/jj.10518930.7.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Thomasen, Laura Søvsø. "Fra geologiske lag til landskaber". In Jordforbindelser, 130–43. Aarhus University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv35r3vr2.8.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Kristensen, Tenna R. "“mæth garth ællær mæth diki ællær mæth haghæ ...”". In Landskaber og strategier. Sociale miljøer og identitet, 49–64. Aarhus University Press, 2022. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv35r3tn1.6.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Søvsø, Morten. "Ribe Oldemoders kirkeliste". In Landskaber og strategier. Sociale miljøer og identitet, 65–75. Aarhus University Press, 2022. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv35r3tn1.7.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Søvsø, Morten. "Middelalderens agrare landskab i la longue durée". In Landskaber og strategier. Sociale miljøer og identitet, 31–48. Aarhus University Press, 2022. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv35r3tn1.5.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

"Front Matter". In Landskaber og strategier. Sociale miljøer og identitet, 3–5. Aarhus University Press, 2022. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv35r3tn1.1.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Kristiansen, Dorthe Haahr. "Vandtekniske anlæg på Samsø fra middelalderen til 1800-tallets midte". In Landskaber og strategier. Sociale miljøer og identitet, 123–34. Aarhus University Press, 2022. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv35r3tn1.11.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Relatórios de organizações sobre o assunto "Landskaber"

1

Vestermann Olsen, Tina, Ditte Bendix Lanng, Lea Holst Laursen e Eldjona Mataj. På sporet af Landsbyrum: Atlas over fælles rum i mellemlandet. Department of Architecture, Design & Media Technology, Aalborg University, 2023. http://dx.doi.org/10.54337/aau537331750.

Texto completo da fonte
Resumo:
Landsbyens rum med sirligt opstillede plantekrukker, bænke placeret med udsigt over landskabet og de altid opdaterede vejrbestandige opslagstavler med info om lokalt foreningsliv viser på konkret og symbolsk vis lokalsamfundets evne og vilje til at vedligeholde rum og dermed den enkelte landsbys ressourcer. Derfor bør landsbyens rum spille en vigtig rolle i arbejdet med strategisk planlægning for landsbyer.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Seiler, Andreas, Aina Winsvold, Mattias Olsson, Svein Morten Eilertsen e Carolin Berndt. VILTVARNING: Test av nya tekniska åtgärder för att minska antalet viltpåkörningar på järnväg. Swedish University of Agricultural Sciences, 2022. http://dx.doi.org/10.54612/a.7pbjcv25mc.

Texto completo da fonte
Resumo:
Viltolyckorna på järnväg har ökat stadigt de senaste åren – inte bara i Sverige och Norge utan även internationellt. För att minska de ekologiska och socioekonomiska effekterna behövs bättre åtgärder och nya åtgärdsstrategier. Stängsel och faunapassager har vanligtvis god effekt men är dyra lösningar som kan motiveras endast längs särskilt olycksdrabbade sträckor. De behöver därför kompletteras med åtgärder som ger skydd längs huvuddelen av järnvägsnätet. Viltvarslingsprosjektets centrala mål er att bidra till att skapa säkrare väg- och järnvägstransporter i Norden med en infrastruktur som är väl integrerat i landskapet så att naturliga processer och viktiga ekologiska tjänster kan bibehållas. Projektet är en gränsöverskridande satsning inom insatsområde Innovativa Miljöer der svenske og norske forskningsmiljøer sammen med berörda myndigheter, tågbolag, teknologiutviklere, samt andra relevanta aktörer utvikler og tester nya tekniska lösningar. Forskningen har lagt et godt grunnlag for å kunne videreutvikle de tekniske løsningene og gjøre dem mest mulig relevante for formålet å drive vilt bort fra jernbanesporene når toget skal passere. Flest mulige skal ha tilgang til kunnskapen som genereres i prosjektet og dette muliggjør kommersiell utvikling av slike tekniske systemer. Videre har vi bidratt til internasjonal kunnskapsproduksjon og kunnskapsutveksling innenfor problematikken rundt dyrepåkjørsler. Dyrepåkjørsler både på veg og jernbane som involverer større pattedyr har økt betydelig i både Norge, Sverige og resten av Europa i løpet av de siste 40 år. Slike ulykker fører ofte til kostbare skader på kjøretøyet og at det påkjørte dyret påføres store skader eller dør. Ifølge det norske hjorteregisteret har nesten 64.000 større dyr blitt påkjørt på norske veier og jernbaner de siste fem årene. I underkant av 10 prosent av alle viltpåkjørsler skjer med tog. Mellan 4.000–6.000 påkörningar med vilda djur och ren har registrerats längs järnvägsnätet i Sverige per år under det senaste decenniet och trenden är ökande. Mörkertalet i statistiken är okänt men förväntas vara stort i både Norge och Sverige. Metoderna bygger på att med utvalda akustiska signaler skapa en kontrollerad flyktrespons hos djuren när tåg skall passera, och därmed avvärja djuren från infrastrukturen när olycksrisken är som störst. Metoden ska kunna tillämpas där fysiska åtgärder som t ex viltstängsel eller viltpassager inte är möjliga eller där de traditionella åtgärderna behöver kompletteras. Åtgärdskonceptet inkluderar både en stationär lösning vid järnväg med mycket trafik och hög hastighet, och som en mobil lösning för tågfordon längs med järnvägen med mindre trafik och lägre hastighet. Resultaten kommer även att kunna tillämpas i andra sammanhang, t ex för att säkra öppningar i viltstängsel längs väg och vid tunnelmynningar. Projektet utgör en plattform för gränsöverskridande forskning om viltvarning, och en grundförutsättning för att företag och myndigheter skall kunna tillämpa och utveckla metoder för att minska problematiken med viltpåkörning. Prosjektet inkluderer tre arbeidspakker: - AP1) Kontrollerade experiment med det stasjonære skremmesystemet «Motion Activated Scare System» (MASS) der vi undersøker dyrenes respons på olika skrämselsignaler på platser längs järnväg. I projektet har vi kunnat vidareutveckla både funktion och utformning av de tekniska enheterna som vi använder för att avvärja vilt från spåren. De stationära MASS-enheterna har använts vid totalt 29 platser längs järnväg. När MASS-enheterna spelade upp ljudet av en människoröst lämnade klövdjuren området där vi filmade i ca 88 % av fallen. Olika ljud från tåg och järnväg (Bell, Horn, Train) inducerar en något lägre flyktrespons, men trots allt avvärjs djuren i medeltal ca 65 % av tillfällena med dessa ljudtyper. Den vanligaste rörelseriktningen (ca 57 %) var att djuren rörde sig bort från järnvägen efter att de skrämts, medan en lägre andel (ca 22 %) rörde sig mot och över järnvägen. - AP2) Framtagning och test av mobil skrämselenhet «Driver Activated Scare System» (DASS) som er installert innenfor frontruten på ulike togsett og aktiveres av togførere når vedkommende ser dyr på/ved jernbanelinja. I pilotstudien använde vi DASS-enheter för att utforska hur klövvilt, särskilt rådjur (Capreolus capreolus) och älg (Alces alces) reagerar på mötande tåg. Interaktionerna analyserades både ur djurens perspektiv (deras beteende, hur de flydde från tåget etc.) och lokförarnas möjligheter att se djuren från tåghytten (detektionsavstånd). Siden mars 2022 har slike enheter vært i bruk langs Nordlands- og Rørosbanen i Norge. I juni ble DASS-enheter tatt i bruk langs Gjøvikbanen. I tillegg har togførere filmet Kinnekullebanan i Sverige siden slutten av april 2022. Totalt ble det filmet vilt i 192 tillfeller med DASS-enhetene. Totalt ble det registrert 460 individer. Dovhjort (N=230) var den absolutt vanligste arten i forsøkene, etterfulgt av rådyr (N=100). Elg ble registrert på 5 filmer, og kronhjort i 8 filmer. I filmene fra togførerne kunne vi oppdage dyr som sto oppe på selve banelegemet i gjennomsnitt 157 meter fra toget vilket är mycket nära för att ge tillräckligt tid åt både lokförare och djuret att reagera. På grund av försenade tillstånd i arbete med högtalare samt ej tillräckliga tekniska lösningar kunde vi inte montera en högtalare utanpå tåget för att spela upp varningsljud för tester. Istället fokuserade vi på att studera effekten av befintliga alternativ för signalering. Studien kommer att fortsätta under nästa år och arbetet med att hitta en lämplig högtalarlösning pågår. - AP3) Kommunikasjon og prosjektledelse. En bra kommunikation och samverkan med berörda myndigheter, företag och intresseorganisationer är en grundförutsättning när praktiska åtgärder ska utvecklas och implementeras. Viltvarslingsprosjektet inkluderer mange aktører og samarbeidspartnere, både faglige og praktiske, nasjonalt og internasjonalt. Blant allmennheten og blant togaktørene har det i lang tid vært opprørthet og fortvilelse over det store antallet dyr som hvert år dør i kollisjoner med tog og på vei. Det har derfor skapt stor medial interesse når vi nå har begynt å få forskningsresultater som kan bidra til å minske påkjørslene, det vil si både redusering av dyrelidelsene og skadene på togene. I løpet av prosjekttiden med Interreg har det vært en meget hektisk periode med mye media-dekning og kommunikasjon utad om viltprosjektet. Det har vært et 30-talls nyhetsoppslag om prosjektet i nasjonale og lokale norske og svenske aviser. Samtidigt har projektet varit i kontakt med företag och myndigheter i frågor gällande tillämpningen av systemen och hjälp vid experimenten. Det på går flera parallella studer kring järnvägssäkerhet som har beröring till viltvarningsprojektet och där synergier kan tas till vara.Även internationellt bedrivs jämförbar forskning som vi har etablert ett utbyte med och söker nya samarbetsformer. Våra studier visar hittills att det är mycket sannolikt att ett varningssystem som bygger på akustiska signaler, främst den mänskliga rösten, kan vara kostnadseffektiva åtgäder mot djurpåkörnignar på järnväg. En kommersiell, järnvägsbaserad lösning anses vara mycket möjlig. För att nå fram till en tågbaserad lösning däremot behövs fortsatta studier och vidare teknisk utveckling. Vi söker därför för nya medel under 2023-2024 för att kunna driva utvecklingen fram mot implementering och konkreta demonstrationsprojekt.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Você também pode estar interessado nas extensas listas de trabalhos sobre o assunto "Landskaber":
Artigos de revistas Teses / dissertações Livros
Oferecemos descontos em todos os planos premium para autores cujas obras estão incluídas em seleções literárias temáticas. Contate-nos para obter um código promocional único!

Vá para a bibliografia