Teses / dissertações sobre o tema "Kriminelle"

Siga este link para ver outros tipos de publicações sobre o tema: Kriminelle.

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos

Selecione um tipo de fonte:

Veja os 50 melhores trabalhos (teses / dissertações) para estudos sobre o assunto "Kriminelle".

Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.

Veja as teses / dissertações das mais diversas áreas científicas e compile uma bibliografia correta.

1

Kyvsgaard, Britta. "Den kriminelle karriere /". København : Jurist- og Økonomforbundets Forl, 1998. http://www.gbv.de/dms/spk/sbb/recht/toc/244584036.pdf.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Siebert, Irina. "Kriminelle "Ausländer" : Mythos oder Realität? /". Frankfurt, M. : Verl. für Polizeiwiss, 2008. http://d-nb.info/991136993/04.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Scheiff, Bernd. "Wann beginnt der Strafrechtsschutz gegen kriminelle Vereinigungen ( 129 StGB)? /". Frankfurt am Main ;Berlin ;Bern ;New York ;Paris ;Wien : Lang, 1997. http://www.gbv.de/dms/spk/sbb/recht/toc/276510550.pdf.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Griegel, Ramona [Verfasser]. "Einbruchsdelikte : Strafzumessung, Rückfälligkeit und kriminelle Karrieren / Ramona Griegel". Göttingen : Universitätsverlag Göttingen, 2021. http://d-nb.info/1236896513/34.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Bergwant, Emely, e Anna Keding. "Den kriminelle missbrukaren : en kvalitativ studie om den kriminelle missbrukarens liv, från uppväxt och ett liv som aktiv till vändpunkten och livet efter". Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6679.

Texto completo da fonte
Resumo:

The purpose of this essay is to contribute to an extensive understanding of former criminals and addicts. These people are facing several difficulties and possibilities during childhood, adolescence, the active period, the turning-point and life after the turning-point and we have examined what they might consist of.

In this survey we have applied a qualitative method and collected our basis from interviews with former criminals and addicts. Criminality and addiction is a complex problem. There are many different factors which contribute to develop this. The most differential factors are; insecure childhood, low self-esteem and wrong kind of friends. We have discovered that it is a long process filled with difficulties which leads to weary of the lifestyle and ultimately to a turning-point (maturing out). Further we found the importance of a non criminal network connected to the turning-point and the life after that.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Garten, Janne. "Fengsel - en rekrutteringsskole for kriminelle? : En kvalitativ studie blant insatte". Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for sosialt arbeid og helsevitenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-14307.

Texto completo da fonte
Resumo:
I denne oppgaven har jeg skrevet om innsatte og veien dit de er i dag. Fokuset ligger på hva som gjorde at informantene startet med kriminalitet, om første soning brakte med seg noen ettervirkninger, informantenes holdning til kriminalitet og hvorvidt rus er et aktuelt tema for deres kriminelle karriere. Jeg har foretatt ti kvalitative intervjuer på to fengsler i Kriminalomsorgens region Nordøst. Informantenes alder var fra 23-43 år, og de hadde fra en til et ukjent antall soninger. Informanten med et ukjent antall soninger, hadde mistet tellingen i hvor mange ganger han hadde vært inne til soning. Formålet med oppgaven var å få frem informantenes oppfattelse av fengsel og hvilken virkning første soning eventuelt har hatt for deres kriminelle karriere. Jeg ønsker å undersøke deres erfaring av soning i ung alder og hvordan denne virker inn på den kriminelle karrieren. Samfunnets offentlige begrunnelser er en rehabilitering av innsatte, teori om allmennpreventiv eller avskrekkende virkning, troen på uskadeliggjøring av lovbryteren gjennom individualprevensjon, og tanken om fengsel som en rettferdig gjengjeldelse for ofret og samfunnet. Mathisen (2007) mener fengsel ikke kan forsvares ut fra dette. I denne oppgaven ser jeg på rehabiliteringsaspektet ved fengsel, sett fra de innsattes side. Informantene i min studie fortalte at fengsel og første soning skapte en eksplosiv eskalering av kriminaliteten. Informantene var 16-19 år under første soning og fortalte at deres unge alder gjorde dem mer påvirkelige enn om de hadde sittet inne første gang senere i livet. Flere opplevde førsteinntrykket av fengsel som skremmende, men dette gikk fort over da de ble tatt godt i mot av sine medinnsatte. Førstegangssonere blir lært opp og omgangskretsen av kriminelle blir stor i løpet av fengselsoppholdet grunnet sirkulasjonen av innsatte som er inne til soning. Mine informanter fortalte om en betraktelig øking i motivasjonen for videre kriminalitet etter første soning siden deres kriminelle kompetanse hadde nådd nye høyder.
In this assignment I've written about inmates and their road to where they are today. My focus is on why my sources got involved with crime, whether the first detention had any after effects, their attitudes towards crime and whether drugs or alcohol is a factor in their criminal career. I've made ten qualitative interviews. The sources' age ranges from 23 to 43 and they have had from one up to an unknown number of sentences. The source with an unknown number of sentences had lost count of how many convictions he had. The purpose of my assignment was to convey the inmates' perception of prison and what effect, if any, the first incarceration have had on their criminal careers. I've also tried to find out about their experiences with sentences at a young age and what effect this might have had on their criminal career. Societies' official reasons for incarceration is rehabilitation of the inmates, a theory of preventative or deterrent effect, the belief in an neutralizing of the inmate through individual preventative measures and the idea of a prison sentence as a form of retribution for the victim and society at large. Mathisen (2007) feels prison sentences can not be justified through these reasons. In my assignment I'll look at the rehabilitation aspect of prison, from the inmates' point of view. The sources in my study told me that prison and their first incarceration led to an explosive escalation of their criminal activities. My sources were all between 16 and 19 years old during their first sentences, and felt that their young age made them more impressionable than if they'd gone to jail later in life. Most experienced prison as an intimidating place at first, but that this soon passed as they were all taken good care of by their fellow inmates. First time convicts are trained and their circle of criminal acquaintances are expanded hugely due to the amount of people going in and out of prison. My sources told me that their desires to pursue a further career in crime was increased by their first sentence, as their abilities and knowledge had increase while in prison.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Harrendorf, Stefan. "Rückfälligkeit und kriminelle Karrieren von Gewalttätern Ergebnisse einer bundesweiten Rückfalluntersuchung". Göttingen Univ.-Verl. Göttingen, 2006. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=2978301&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Harrendorf, Stefan. "Rückfälligkeit und kriminelle Karrieren von Gewalttätern : Ergebnisse einer bundesweiten Rückfalluntersuchung /". Göttingen : Univ.-Verl. Göttingen, 2007. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=016220812&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Löprich-Zerbes, Edith Renate. "Prognostischer Status und kriminelle Rückfälligkeit nach Entlassung aus dem Maßregelvollzug". Diss., Ludwig-Maximilians-Universität München, 2014. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bvb:19-178808.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Fan, Wen. "Kriminelle Karrieren Straftaten, Sanktionen und Rückfall ; eine empirische Untersuchung erstmals inhaftierter und rückfälliger Strafgefangener in China". Berlin Duncker & Humblot, 2008. http://d-nb.info/997865628/04.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
11

Huck, Lorenz. "Jugendliche Intensivtäter/innen : kriminelle Karrieren und Präventionsmöglichkeiten aus Sicht der betroffenen Subjekte /". Hamburg : Argument, 2009. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=3188669&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
12

Huck, Lorenz. "Jugendliche Intensivtäter-innen kriminelle Karrieren und Präventionsmöglichkeiten aus Sicht der betroffenen Subjekte". Hamburg Argument-Verl, 2008. http://d-nb.info/991606531/04.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
13

Tschigg, Roberta. "Die Einziehung von Vermögenswerten krimineller Organisationen /". Bern [u.a.] : Haupt, 2003. http://www.gbv.de/dms/spk/sbb/recht/toc/358277841.pdf.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
14

Rüegg, Sandra. "Kriminelle Karrieren in Lebensverläufen : zur Umsetzbarkeit von psychologischen und kriminologischen Forschungsergebnissen in die Ermittlungspraxis der Polizei /". Zürich : Hochschule für Angewandte Psychologie, 2005. http://www.zhaw.ch/fileadmin/user_upload/psychologie/Downloads/Bibliothek/Arbeiten/D/d1872.pdf.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
15

Hoops, Sabrina. "Was hilft bei Kinderdelinquenz? : Familien als Experten /". Weinheim ; München : Juventa-Verl, 2009. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=017736047&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
16

Hoops, Sabrina. "Was hilft bei Kinderdelinquenz? Familien als Experten". Weinheim München Juventa-Verl, 2007. http://d-nb.info/994352786/04.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
17

Smettan, Jürgen Rüdiger. "Kriminelle Bereicherung in Abhängigkeit von Gewinnen, Risiken, Strafen und Moral : eine empirische Untersuchung /". Freiburg im Breisgau [BRD] : Max-Planck-Institut für ausländisches und internationales Strafrecht, 1992. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb374313550.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
18

Tetal, Carina. "Analyse von Deliktsähnlichkeiten auf der Basis von Individualdaten der Freiburger Kohortenstudie". Berlin Duncker & Humblot, 2007. http://d-nb.info/990812227/04.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
19

Florack, Nina. "Transnationale kriminelle und terroristische Netzwerke ein Vergleich der Netzwerkstruktur der albanischen Mafia mit der Jemaah Islamiyah". Berlin Köster, 2009. http://d-nb.info/1000881520/04.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
20

Frieling, Hans-Dieter von. "Belina, Bernd, Kriminelle Räume : Funktion und ideologische Legitimierung von Betretungsverboten / [rezensiert von] Hans-Dieter von Frieling". Universität Potsdam, 2001. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2008/2427/.

Texto completo da fonte
Resumo:
Rezensiertes Werk: Belina, Bernd: Kriminelle Räume : Funktion und ideologische Legitimierung von Betretungsverboten / Bernd Belina. - Kassel : Gesamthochschulbibl., 2000. - 164 S. - (Urbs et regio ; 71) ISBN 3-89792-018-2
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
21

assafi, zhila, e Ahmed amal Bashir. "Unga Kriminella : -Vad säger unga kriminella, professionella inom socialt arbete och tidigare forskning om riskfaktorer för kriminellt beteende?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-177894.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
22

Löprich-Zerbes, Edith Renate [Verfasser], e Susanne [Akademischer Betreuer] Stübner. "Prognostischer Status und kriminelle Rückfälligkeit nach Entlassung aus dem Maßregelvollzug : Kohortenstudie / Edith Renate Löprich-Zerbes. Betreuer: Susanne Stübner". München : Universitätsbibliothek der Ludwig-Maximilians-Universität, 2014. http://d-nb.info/1067752293/34.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
23

Macaluso, Roberto, e Ida Mattsson. "Youth Psychopathic traits Inventory : kriminella handlingar och attityder till kriminellt beteende bland gymnasieungdomar". Thesis, Högskolan Väst, Avd för psykologi och organisationsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-6048.

Texto completo da fonte
Resumo:
Inventory (YPI), kriminella handlingar och attityder till kriminellt beteende bland gymnasieungdomar. En frågeställning som undersöktes i studien var, om det fanns något samband mellan YPI personlighetsdrag och kriminella handlingar. Ytterligare en frågeställning som undersöktes var om det fanns några könsskillnader i attityder gentemot kriminellt beteende. Studien utfördes med en kvantitativ datainsamlingsmetod, vilken genomfördes via tre frågeformulär. De tre frågeformulären somanvändes i studien var ett egetkonstruerat frågeformulär, Youth Psychopatich traits Inventory (YPI), vilket är ett självskattningsformulär, och ett modifierat frågeformulär från Brottsförebyggande rådet. Datan som samlades in var från 108 gymnasieungdomar i åldrarna 15-19 år, därav 34 killar och 56 tjejer. Resultaten visade på att det personlighetsdrag som var relativt högst självskattat i den undersökta gruppen var thrill-seeking. Resultaten visade även att det fanns positiva medelstarka signifikanta samband mellan fem av YPI variablerna (manipulation, remorselessness, thrill-seeking, impulsiveness, irresponsibility) och kriminella handlingar. Ytterligare resultat som studien visade var att fler killar än tjejer hade gjort någon eller några kriminella handlingar. Killarnas attityder var mer liberala gentemot kriminella handlingar än tjejernas, vilket även stöds av tidigare forskning
The purpose of the study was to examine personality traits according to the Youth Psychopathic traits Inventory (YPI), criminal acts and attitudes towards criminal behavior among high school students. One of the questions that have been examined in the study is if there is any correlation between young people that have been involved with criminal acts and young people that have YPI personality tendencies. Another question investigated in the study was if there are gender inequities between boys and girls with regard to the attitudes towards criminal behavior. The study was conducted through a survey that included three questionnaires. The results were compiled and compared and then analyzed using a computer-based algorithm. The three questionnaires that were used in the study were a self-constructed survey, the Youth Psychopathic traits Inventory (YPI) and finally one modified Crime prevention council-BRÅ survey. The test group consisted of 108 upper secondary youth between the ages of fifteen and nineteen. The 108 participants included 34 boys and 56 girls. The result clearly showed that the psychopathic tendencies that were represented amongst the youth in the study are thrill-seeking based. The results also showed strong significant correlation between five of the YPI, variables (manipulation, remorselessness, thrill-seeking, impulsiveness, irresponsibility and criminal acts. The study also showed that more boys than girls had been involved in criminal acts of some kind. The attitudes of the boys in the study showed that they had a more liberal views regards to criminal acts than the girls, which is supported in previous research
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
24

Jönsson, Felicia, e Antonia Ekdahl. "“Å JAG TÄNKTE I MIN VÄRLD,EN KRIMINELL KOMMER ALLTID VARA KRIMINELL”. EN KVALITATIV STUDIE OM ATT LÄMNA KRIMINELLA GÄNG". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25102.

Texto completo da fonte
Resumo:
Det här är en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med personer som lämnat kriminella gäng. Syftet var att undersöka vad det är som gör att individer lämnar kriminella gäng, samt vad som har varit av betydelse för att upprätthålla en icke-kriminell livsstil. Frågeställningar är (1) vad behövdes för att informanten skulle kunna lämna gänglivet samt upprätthålla en icke-kriminelllivsstil? (2) Hur kan avhopparverksamheter utvecklas och anpassa sig i relation till individens behov?​​Studiens teoretiska grund bygger på Sampson & Laubs åldersgraderade teori och Glenn D. Walters livsstilsteori. Studiens resultatindikerar på att innan de lämnade det kriminella gänget skedde en vändpunkt i deras liv. Informanterna var i behov av ett mångfacetterat stöd.Icke-myndighetsdrivna avhopparverksamheter har en större förmåga att vinna förtroende och tillit med mer limiterade resurser än myndighetsdrivna avhopparverksamheter
This is a qualitative study consisting of semistructured interviews with peoplewho has left criminal gangs. The purpose was to investigate what is causingindividuals to leave criminal gangs, as well as what has been important formaintaining a non-criminal lifestyle. The key issues are (1) what was needed forthe informant to leave the gang life and maintain a non-criminal lifestyle? (2)How can support organisations for former gangmembers develop and adapt inrelation to the individual's needs? The theoretical foundation of the study is basedon Sampson & Laub's age-graded theory and Glenn D. Walters lifestyle theory.The results of the study indicate that before they left the criminal gang there was aturning point in their lives. The informants were in need of a multifaceted support.Non-government-driven support organisations for former gangmembers have agreater ability to gain trust with more limited resources than government-drivensupport organisations for former gangmembers
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
25

Lundgren, Midas. "Den kriminella jargongens normalisering : En undersökning av ryska ungdomars attityder till kriminell jargong". Thesis, Uppsala universitet, Slaviska språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414617.

Texto completo da fonte
Resumo:
This thesis examines the relationship and attitudes of 152 young Russians, between 13 and 20 years of age, towards words derived from criminal jargon that have become a part of colloquial Russian; more specifically how they explain their usage of these words, what they think of criminal jargon, where they have learnt it from, and whether or not they are aware of the origins of the words they are using. In order to analyse these aspects, 20 words from criminal jargon were chosen and used as the basis for a survey. The results of said survey show that a majority of the Russian youth that took part in the study is either neutral or positive (82,9%, in total) towards such loan words, that they mostly learn the words from friends, social media and movies, and that it is perceived, at least marginally, more positive when boys use words derived from criminal jargon, than if girls do. It remains unclear, however, whether or not young Russians are truly aware of the origins of all the words they are using.
В данной дипломной работе рассматривается отношение молодых россиян к словам криминального происхождения, которые вошли в разговорно-обиходную речь. В частности, как молодёжь подросткового возраста объясняет своё использование подобных слов, что думают подростки об уголовном жаргоне, откуда они узнали эти слова, и осознают ли они происхождение используемых ими слов этой группы. В этих целях было отобрано 20 слов криминального происхождения и проведён опрос среди 152 молодых людей в возрасте от 13 до 20 лет. Результаты исследования показывают, что отношение большинства опрошенных к заимствованиям подобного рода либо нейтрально, либо положительно (итого 83,9%). Анализ опроса выявил также, что знакомство подростков с этой группой лексики происходит, чаще всего, в их контакте с друзьями, из социальных сетей и из фильмов. Более отрицательно использование данных слов воспринимается в речи подростков женского пола, тогда как у противоположного пола подобный узус воспринимается окружающими менее негативно. Однако остаётся неясным, осознают ли молодые россияне происхождение используемых ими слов.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
26

Andersson, Kurko Saarah, e Vanessa Kienberger. "Ur en före detta kriminells ögon : en studie av före detta kriminellas livsberättelser". Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225808.

Texto completo da fonte
Resumo:
Denna studie syftar till att studera hur före detta kriminella väljer att framställa sig själva genom sina livsberättelser. Vi ämnar undersöka ungdomar som har ett kriminellt liv bakom sig, genom att lyssna på deras livshistorier. Genom dessa berättelser vill vi få fram vilka faktorer respondenterna anser varit väsentliga under deras väg genom det kriminella och vilka vändpunkter som funnits under denna tid. Den narrativa metoden valdes som verktyg för att söka svar på våra frågeställningar. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med nio före detta kriminella ungdomar som är aktiva i Unga KRIS. Teorin som användes har rötter inom symbolisk interaktionism. Resultatet har varit att utanförskap och uppmärksamhet i ung ålder är en viktig faktor enligt många av respondenterna för att ett kriminellt beteende ska utvecklas. I äldre åldrar blir gruppdynamiken och berusningsmedel väsentliga faktorer som lett till att de fortsatt med det kriminella. Respondenternas vändpunkter har funnits i olika former och lett till stora skillnader i sina liv.
This study aims to study how former criminals choose to portray themselves through their life- stories . We intend to study young former criminals, by listening to their lifestory. Through these stories, we want to find out which factors our respondents believe has been essential during their way through the criminal life and which turning points that have existed during this time. We chose the narrative method as a tool to seek answers to our question. The material was collected through interviews with nine former criminal youth, who are active in Unga KRIS. The theory used, has its roots in symbolic interactionism. The result has been that exclusion and attention at a young age, is an important factor as for many of our respondents. In older ages group dynamics and intoxicants are significant factors that led to the continuation of the criminal according to our respondents. Our respondents’ turning points have been found in various forms and lead to large differences in our respondents' lives.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
27

Nehring, Michael. "Kriminelle und terroristische Vereinigungen im Ausland : Auslegung und Analyse des im Zuge der Terrorismusbekämpfung nach dem 11. September 2001 geschaffenen [Para] 129b Strafgesetzbuch /". Frankfurt am Main ; Berlin ; Bern ; Wien [u.a.] : Lang, 2007. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=015678757&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
28

Larsson, Sandra, e Hajdari Romina Garcia. "Kvinna, mamma och kriminell : En kvalitativ studie av ex-kriminella kvinnors upplevelser av överlappande identiteter". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37279.

Texto completo da fonte
Resumo:
I denna studie har vi haft ambitionen att skapa en djupare förståelse för hur det ter sig att vara kriminell, kvinna och mamma i relation till de normativa ideal och förväntningar som finns i samhället. Således var syftet att skapa en förståelse för huruvida de ideal och förväntningar som finns i vårt samhälle kan tänkas påverka kvinnors självidentifiering som kvinnor och mammor, men även om detta har någon påverkan på deras livsvillkor. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med en hermeneutisk vetenskapsteori och bygger på sju semistrukturerade intervjuer med mammor som tidigare har levt en kriminell livsstil. Den teoretiska referensram som ligger till grund för uppsatsen är: Stigma, genus, hänsynsemotionssystemet, samt intersektionalitet. Genom intervjuerna framkom det att samtliga av kvinnorna upplevde att kvinnor med en kriminell livsstil döms hårdare utav omgivningen än vad män gör. Det framgick även hur genuskonstruktioner tydligt präglar olika områden i samhället och på olika nivåer samt hur normativa ideal och förväntningar i samhället utgör en form av kontroll över individerna.
In this study we had the ambition to create a deeper understanding of how it seems to be criminal, woman and mother in relation to the normative ideals and expectations that exist in society. Thus, the purpose was to create an understanding of whether the ideals and expectations in our society might affect women's self-identification as women and mothers, although if this has any impact on their living conditions. The study is based on a qualitative research with a hermeneutical theory and on seven semi-structured interviews with mothers who have previously lived a criminal lifestyle. The underlying theoretical framework in the essay consisted of the following theories: Stigma, gender, the deference-emotions system and intersectionality. Through the interviews it emerged that all of the women perceived that women with a criminal lifestyle are judged harder from the environment than men are. It also emerged how gender structures clearly characterize different areas of society and at different levels, and how normative ideals and expectations in society constitute a form of control of individuals.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
29

Galtung, Lisbeth. "Billeder af den afmægtige mægtiggørelse : en antropologisk undersøgelse af spændingsfeltet mellem mægtiggørelse og styring i socialt arbejde med unge kriminelle i Østlondon /". København : Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, 2008. http://www.dpb.dpu.dk/Dokumentarkiv/Publications/intern_dpb/opgaver%20fra%20dpu/20090708144548/CurrentVersion/Lisbeth%20Galtung.pdf.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
30

Vesterberg, Diana. "”När de negativa konsekvenserna blir större än de positiva” : En kvalitativ studie om bidragande faktorer till upphörandet av en kriminell livsstil". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69957.

Texto completo da fonte
Resumo:
The purpose of this study is to investigate and find an understanding of what has been crucial for my respondents to be able to leave a criminal lifestyle and identify possible turning points. The main issue is to find out what factors have been used to leave a criminal lifestyle. In order to answer the questions and identify possible turning points, the study has been based on a qualitative method. In order to find such information for the study, semistructured interviews were conducted with six former criminal men. To understand and analyze empirically, I have used Hirschi's social control theory and four previous research on factors that are important for breaking crime.   The contributing factors to respondents' cessation of their criminal lifestyle are primarily the family and their own strength. Furthermore, these factors have led to other changes in respondents' lives. In order to continue and maintain a life without crime, environmental change and exchange of social assistance, as well as other bodies' assistance from society, have been contributing.
Syftet med denna studie är att undersöka och hitta förståelse om vad som har varit avgörande för att mina respondenter ska ha kunnat lämna en kriminell livsstil och identifiera möjliga vändpunkter. Huvudfrågeställning är att ta reda på vilkafaktorer som varit verksamma för att kunna lämna en kriminell livsstil. För att kunna besvara frågeställningarna och identifiera möjliga vändpunkter har studien utgått från en kvalitativ metod. För att kunna hitta sådan information för studien genomfördessemistrukturerade intervjuer med sex före detta kriminella män. För att förstå och analysera empirin har jag använd mig av Hirschis sociala kontrollteori och fyra tidigare forskning om faktor som har betydelse för att bryta med kriminalitet.De bidragande faktorerna till respondenternas upphörande av sin kriminella livsstil är främst familjen och den egna styrkan. Vidare har dessa faktorer lett till andra förändringar i respondenternas liv. För att fortsätta och upprätthålla ett liv utan kriminalitet har även miljöombyte och byte av umgänge samt andra instansers hjälp från samhället har varit bidragande.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
31

Spovin, Clara, e Luwam Berhe. "Att vara eller inte vara kriminell : En kvalitativ studie om ex-kriminellas identitetsomvandling i organisationen KRIS". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37291.

Texto completo da fonte
Resumo:
Uppsatsen vill undersöka hur KRIS bidrar till identitetsomvandling hos före detta kriminella. För att uppnå detta har vi hänvisat till tidigare forskning samt centrala begrepp, bland annat de olika identitetsbegreppen formulerade av Richard Jenkins, Erving Goffmans begrepp om stigma samt normalitet och avvikande men även Thomas Scheffs begrepp om skam och stolthet. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen och reflektera över hur kriminella som går med i organisationen KRIS kan få stöd att ta sig ur brottslighet och förbättra sina livsvillkor. För att uppnå syftet bör även en reflektion om myndigheternas stöd i samband med organisationen KRIS framföras, det vill säga det stöd som ex-kriminella får för att ta sig ur kriminalitet. Frågeställningarna lyder därmed följande: Hur bidrar en frivillig organisation som KRIS till identitetsomvandling hos före detta kriminella? Och Vilka möjligheter ger KRIS till sina medlemmar för att bidra till en identitetsomvandling? Genom en kvalitativ ansats har vi utfört semistrukturerade intervjuer med sex medlemmar i KRIS, Göteborg, för att besvara frågeställningarna. Vår empiri påvisade att våra respondenter upplever att myndigheter inte har haft den nödvändiga förståelsen som krävs för deras livssituation, utan det är istället KRIS som har bidragit till deras identitetsomvandling genom socialt stöd.
The essay wants to investigate how KRIS contributes to identity transformation with former criminals. To achieve this, we have referred to earlier research and key concepts, including the different concepts of identity formulated by Richard Jenkins, Erving Goffman's concept of stigma, normality and divergence, but also Thomas Scheff's concept of shame and conformity. The purpose of the essay is to increase understanding and reflect on how criminals joining the organization KRIS can get support to stop committing crimes and improve their living conditions. In order to achieve this goal, a reflection on authority’s support in connection with the KRIS organization should also be carried out, that is, the support that ex-criminals get to stop committing crimes. The questions thus state: How does a voluntary organization like KRIS contribute to identity transformation with former criminals? And what opportunities does KRIS give to its members to contribute to identity transformation? Through a qualitative approach, we have conducted semi-structured interviews with six members in KRIS, Gothenburg, to answer the questions. Our empirical data showed that our respondents find that authorities have not had the necessary understanding required for their life situation, but instead KRIS has contributed to their identity transformation through social support.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
32

Akan, Esra, e Meriem Cherif. "De bakomliggande orsakerna till ungdomskriminalitet: En kvalitativ studie om vägen till kriminella miljöer : Kriminellas livsstil i utsatta områden". Thesis, Södertörns högskola, Socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45742.

Texto completo da fonte
Resumo:
Studiens övergripande syfte är att undersöka de bakomliggande orsakerna till varför människor hamnar i kriminalitet. I synnerhet fokuserar vi på att få en förståelse över vilka riskfaktorer som kan resultera till att man som ung utvecklar ett kriminellt beteende. Tillvägagångssättet för denna studie har således varit en kvalitativ innehållsanalys med semistrukturerade intervjuer. Studien är en kvalitetsstudie baserad på tre informanters livsberättelse. Resultatet visar att det finns flera faktorer som kan orsaka ungdomskriminalitet. Dessa faktorer hänger ihop och skapar ett mönster eftersom de är beroende av varandra och kan även vara en följd orsak till en annan faktor. Denna studie präglas av tidigare forskning och teoretiska perspektiv som ger möjligheten till att finna likheter med det empiriska materialet. De bakomliggande orsakerna denna studie kommit fram till är skolgången, bostadsområdet, sociala miljö, individens föräldrar som inte uppfyller sin roll, individens dåliga självkänsla, förlorandet av sin anknytningsperson, och omgivningen som består av kriminella personer. Dessa faktorer har enskilt eller gemensamt med andra faktorer orsakat ungdomskriminalitet hos informanterna. Flera olika orsaker har visat sig ha ett samband mellan varandra och resulterat till en mer omfattande kriminell livsstil. Vidare har materialet analyserats utefter tidigare forskning för att kunna hitta likheter och även de teoretiska perspektiven som studien präglas på.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
33

Zarifovic, Minela. "Unga mäns kriminella beteende : - En studie av vilka sociala och personliga förhållanden som kan påverka unga män att utveckla ett kriminellt beteende". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15615.

Texto completo da fonte
Resumo:
Mitt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka sociala och personliga förhållanden som bidrar till utvecklingen av ett kriminellt beteende bland unga män. Jag har genomfört intervjuer med ett antal unga män i 18-19års åldern ur samma vänskapskrets för att få en inblick i deras förklaringar till sitt kriminella beteende. Uppsatsen bygger på deras berättelser och funderingar kring sin situation. Uppsatsens material har samlats in genom kvalitativa intervjuer som analyserats ur socialpsykologiska perspektiv. Resultatet visar bl.a. att ungdomar uppger att de begår brott av rationella skäl för att få snabba pengar och saker de vill ha. De medgav även sociala motiv för sitt beteende som att planera och genomföra brott tillsammans med andra. Av deras berättelser framgick att det även finns bakomliggande orsaker som skulle kunna förklara deras beteende. Det kan gälla familjeförhållanden och uppfostran under uppväxten. Ungdomarnas berättelser beskriver familjens ekonomi som ansträngd, många föräldrar var ensamstående och måste lägga ned mycket tid på arbete för att kunna försörja sig och familjen. Det innebar att tillsynen av de unga kunde komma i andra hand. De unga anger även situationella och miljömässiga förhållanden i bostadsområdet som bidragande till deras brottsliga beteende. De flesta unga beskriver i intervjuerna bostadsområdet de växte upp i som nedgånget. Det var en miljö som omgivningen såg ned på och där kriminella värderingar och normer var vanliga.
My purpose of this paper was to explore the social and personal circumstances that contribute to the development of criminal behaviour among young men. I have conducted interviews with a number of young men aged 18 to 19 years old from the same circle of friends to get an insight into their explanations of their criminal behaviour. This essay draws on their stories and reflections on their situation. Essay material has been collected through qualitative interviews which were analyzed from a social psychological perspective. The result shows in particular that young people report that they are committing crimes of rational reasons to get quick money and things they want. They also acknowledged social motives for their behaviour as to plan and carry out crimes with others. Of their stories revealed that there are underlying causes that would explain their behaviour. It may include family relationships and upbringing in childhood. Adolescents' stories describing the family's finances as tight, many parents were single and have to spend much time at work to support themselves and family. This meant that supervision of the young could be secondary. The young consider also situational and environmental conditions in the residential area as contributing to their criminal behaviour. Most young people described in the interviews, the neighbourhood grew up in the run-down. It was an environment in which the environment was looked down upon and in which criminal values ​​and norms were common.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
34

Sjögren, Sonja. "Kriminella ungdomsgäng". Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-27560.

Texto completo da fonte
Resumo:

Gäng är inget nytt fenomen. Faktum är att forskare hävdar att gäng funnits över större delen av världen under mycket lång tid. Ändå är inte kunskapen om gäng så stor som man skulle kunna tro. För att kunna komma fram till effektiva metoder att bekämpa kriminella ungdomsgäng krävs en ökad kunskap om vad dessa är och hur de fungerar. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara varför det är viktigt att arbeta med kriminella ungdomsgäng. Den här studien visar att kriminella ungdomsgäng oftast bildas i segregerade bostadsområden till följd av strain och brist på sociala band. Det är dessa individer i de kriminella ungdomsgängen som i stor utsträckning riskerar att rekryteras till den organiserade brottsligheten och bli morgondagens grovt kriminella. Detta är en av orsakerna varför polisen bör avsätta resurser att bekämpa dessa. I enlighet med gängparadoxen kan gängen stärkas till följd av uppmärksamhet i media, det är därför viktigt att polisen tydliggöra detta för media. Gäng kan även stärkas till följd av uppmärksamhet från polisens sida det är därför av stor vikt att polisen bemöter dessa unga individer på ett respektfullt och korrekt sätt. Sammanfattningsvis räcker det inte med att enbart polisen agerar utan hela samhället måste hjälpas åt för att komma åt de kriminella ungdomsgängen, ett viktigt steg i detta är att minska segregationen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
35

Issa, Nada, e Jessica Lifström. "Ung och brottsling : en studie om hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomars kriminella identitetsskapande". Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9245.

Texto completo da fonte
Resumo:

Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling – Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
36

Bahdi, Mikaela, e Hevi Faka. "Är alla unga män från Järvafältet kriminella? : En kvalitativ intervjustudie om unga vuxna män som håller sig undan en kriminell livsstil i utsatta områden". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43903.

Texto completo da fonte
Resumo:
The purpose of this study is to investigate which factors have been important for young men from the Järva-area to not develop a criminal lifestyle. The study also examines what it means for the interviewees to live in the Järva-area. This is to find out if the Järva-area has limited the interviewees or given them skills. This is because the Järva-area has been classified in media as a problem area. Which means that the people of Järva are stigmatized and stamped. The study is qualitatively designed, and the empirical material is collected from six interviews. All participants are young men aged 20–35 who grew up in different areas around the Järva field. The results of the collected empirical evidence suggest that family and friendships are the most important factors for the young men to not end up choosing a criminal lifestyle. The place Järva has meant an incredible sense of community for all participants in the explicit exclusion of society. The participants experience the most stigmatization and stamping when they are in surroundings outside of the Järva community. Growing up in Järva does not mean that all young men become criminals.
Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som varit av betydelse för att unga vuxna män från Järvaområdet inte ska utveckla en kriminell livsstil. Studien undersöker även vad det innebär för intervjupersonerna att bo i Järvafältet och hur bostadsområdet begränsar och möjliggör olika förutsättningar. Eftersom Järvaområdet inom den mediala sfären klassats som ett problemområde, har detta lett till att Järvaborna stämplats och stigmatiserats av. Studien är kvalitativt utformad och det empiriska materialet är insamlad med hjälp av fem intervjuer. Samtliga intervjupersoner är unga vuxna män i åldrarna 20–35 som växt upp i olika områden i Järvafältet. Resultatet av den insamlade empirin tyder på att familj och vänskapsrelationer är de mest betydelsefulla faktorerna för att de unga vuxna männen inte hamnat i kriminella livsbanor. Platsen Järva har för intervjupersonerna inneburit en gemenskap i det upplevda utanförskapet. Stigmatisering och stämplingen har upplevts som starkast när intervjupersonerna befunnit sig utanför Järvaområdet. Att växa upp i Järvafältet innebär inte att alla unga vuxna män blir kriminella.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
37

Kaletta, Andrea. "Risikofaktoren krimineller Rückfälligkeit". Diss., lmu, 2006. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bvb:19-52537.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
38

Akan, Zelal. "Nyckeln till att bryta den kriminella karriären : En kvalitativ studie utifrån före detta kriminellas berättelser om orsak till att de inte återfaller i brott". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77068.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
39

Lundström, Robert, e Niklas Asplund. "Kriminella gäng i Göteborg". Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-27129.

Texto completo da fonte
Resumo:

Arbetet rör kriminella gäng i Västra Götaland och Göteborg, ett område med ett växande problem med gängkriminalitet. Det vi ville få fram med vårt arbete var: vilka gäng som är etablerade i Göteborg, vilken brottslighet de ägnar sig åt, hur rekryteringen till dessa gäng ser ut samt vad som krävs för att det ska anses vara organiserad brottslighet. Våra svar bygger på information inhämtad från Kriminalunderrättelsetjänsterna i Göteborg och Stockholm. Vi har till största del använt oss av polisens rapporter samt utredningar rörande ämnet. Men även på artiklar från Internet, Aftonbladet och Göteborgsposten. Vi har även använt oss av studielitteratur som vi tagit del av under tidigare terminer. Vi fann att det finns fyra etablerade gäng i Göteborg som uppfyller kriterierna för organiserad brottslighet. Dessa är Hells Angels, Bandidos X-Team, Original Gangsters och Naserligan (även kallad Albanligan). Den bild som framträder av en kille som är i farozonen för att rekryteras till de olika gängen är: han lever i en segregerad förort, med hög arbetslöshet och med högt bidragsberoendet. Han är i sjuttonårsåldern, har begått allvarlig brottslighet, kommit i kontakt med narkotika och vapen samt har en relation till personer som redan är etablerade i gängen. För att motverka nyrekrytering menar vi att man ska tillämpa nolltolerans i problemområdena och till viss del tillåta brottsprovokation mot organiserad brottslighet. Vidare behövs en bättre samverkan mellan myndigheterna.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
40

Hamza, Ensar, e Ilaz Tahiri. "Kriminell, men även kvinna". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40158.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
41

Burzic, Ermin, e Zeinab Yousif. "”Mitt mål blev snabbt att bli en respekterad gangster” : En studie om tidigare kriminellas syn på bakomliggande faktorer till en påbörjad och avslutad kriminell karriär". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19746.

Texto completo da fonte
Resumo:
The aim of the study is to investigate why the individual begins a criminal career, why individuals choose to end the criminal career, and whether they view their previous crime as a result of the surrounding society or take personal responsibility. Qualitative interviews have been conducted. The sample consists of individuals who have left the criminal path and done so at least 3 years ago. The results of the study resulted in social ties within e.g., schooling, socializing, the residential area and the family are underlying factors that can be linked to the reasons for starting a criminal career. The family can also be considered a central factor in the reasons why a former criminal ends his criminal life. The conclusion that can be drawn from the results of the study shows that regardless of influencing factors, it is not individual events that are decisive if the individual neither begins nor ends a criminal career. It is the interplay of these underlying factors or events that will drive further behavioural changes in the individual.
Syftet med arbetet är att undersöka varför de tidigare kriminella individerna påbörjar en kriminell karriär, varför individerna väljer att avsluta den kriminella karriären, samt om de ser på sin tidigare kriminalitet som en följd av det omgivande samhället eller tar ett personligt ansvar. Kvalitativa intervjuer har utförts. Urvalet består av personer som har lämnat den kriminella banan och gjort detta för minst 3 år sedan. Studiens resultat mynnade ut i att sociala band inom t.ex. skolgång, umgänge, bostadsområdet och familjen är bakomliggande faktorer som kan kopplas till orsaker för en påbörjad kriminell karriär. Familjen kan dessutom betraktas som en central faktor i orsaker till att en tidigare kriminell avslutar sin kriminella karriär. Den slutgiltiga slutsatsen som kan dras av studiens resultat visar, att oavsett påverkande faktorer så är det inte enstaka händelser som är avgörande om individen vare sig påbörjar eller avslutar en kriminell karriär. Det är snarare samspelet av dessa bakomliggande faktorer eller händelser som kommer att driva vidare beteendeförändringar hos individen.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
42

Rashid, Silvana. "”De som har bra saker är kriminella och det vill man själv också ha” : En kvalitativ studie om de avgörande faktorerna till att unga väljer en kriminell livsstil". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42284.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
43

Nissle, Erik. "Organiserad brottslighet : Kriminella mc-gäng". Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-29991.

Texto completo da fonte
Resumo:

Rapporten handlar om polisens arbete mot organiserad brottslighet i form av kriminella mc-gäng i Östergötlands län. Syftet med rapporten är att se vilka brottsförebyggande effekter polisens arbete mot de kriminella mc-gängen i Östergötlands län har haft. Det fanns 2007 tre kriminella mc-gäng i Östergötlands län och dessa var etablerade i Linköping, Norrköping och Åtvidaberg. Polisen i Östergötlands län startade en aktionsgrupp mot de kriminella mc-gängen efter att mc-klubben Outlaws MC’s klubblokal i Åtvidaberg blev sprängd år 2007. Därav har min rapport begränsats till att handla om polisens arbete från sprängningen 2007 fram till dags datum våren 2009. Jag har främst använt mig av två stycken intervjuer i min faktainsamling. Jag har dels intervjuat Jan Staaf, chef för gruppen mot organiserad brottslighet i Östergötland och dels Mikael Kinnå, aktionsgruppledare för gruppen mot organiserad brottslighet i Östergötland. Utöver dessa intervjuer har jag använt mig av statistik över anmälda brott från BRÅ (Brottsförebyggande rådet). Resultatet av rapporten visar på om det blir några överflyttningseffekter av brottslighet till angränsande län vid insatser mot brottslighet på en viss plats och också vad effekterna blir i form av en minskning eller ökning av antalet anmälda brott. Slutsatserna som drogs efter att ha skrivit rapporten är att arbetet i Östergötland har pågått under för kort tid för att man riktigt har kunnat se några brottsförebyggande effekter.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
44

Huttunen, Fanni, e Charles Kabonero. "KAMRATERS INFLYTANDE PÅ KRIMINELLT BETEENDE". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67415.

Texto completo da fonte
Resumo:
Kamraters inflytande är en av de mest undersökta riskfaktorer för kriminellt beteende. Trots detta har lite uppmärksamhet ägnats till att undersöka på vilket sätt, samt varför, prokriminella kamrater påverkar andra. Den föreliggande studien syftar till att fylla denna kunskapslucka. I denna studie undersöktes kamraters inflytande på kriminellt beteende utifrån före detta kriminellas egna erfarenheter. Studien använder sig av en kvalitativ forskningsdesign där djupintervjuer genomfördes med åtta före detta kriminella. Tre huvudteman framträdde från den tematiska analysen som genomfördes; strategier för inflytande, sårbarhetsfaktorer och underlättande faktorer. Resultatet visade att prokriminella kamrater påverkar sina kamraters kriminella beteende genom olika strategier såsom erbjudanden av materiella ting och vänskap, övertalande samtal, överföring av tekniker att begå brott, tvångsmetoder och hot samt rättfärdigande av en kriminell livsstil. Ytterligare visade resultaten att individens personliga egenskaper och bakgrund kan underlätta kamraters inflytande. Individer verkar associera sig med personer som har samma inställningar till kriminalitet, och kamraters inflytande förstärker och underhåller individens kontinuitet i kriminalitet.
Peer influence is one of the most researched risk factors for criminal behavior. However, little attention has been paid to how and why pro-criminal friends influence others. This study aims to fill this research gap. The effect of peer influence on criminal behavior was explored in the present study from the perspective of former criminals. The study used a qualitative research design with in-depth interviews with eight former criminals. Three main themes emerged from the thematic analysis: strategies for peer influence, vulnerability factors, and facilitating factors. Results showed that pro-criminal peers influence their friends’ criminal behavior through different strategies which include offers of material goods, criminal lifestyle and friendship, persuasive conversations, sharing crime techniques, coercion methods and threats, as well as justifying criminal behavior. The results further indicated that individual characteristics, as well as a person’s background, can facilitate peer influence. In general, it seems that individuals tend to associate with persons who exhibit similar attitudes towards criminality, but at the same time peer influence reinforces criminal behavior and continuity in crime.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
45

Dexborg, Maria, e Linda Salomonsson. "Socialarbetares uppfattning om kriminella tonårsflickor". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25839.

Texto completo da fonte
Resumo:
Sammanfattningsvis kan man säga att vi har kommit fram till att socialarbetarna inte ser flickor som kriminella utan de ser annan problematik istället. I socialarbetarnas arbete med kriminella flickor utgör pojkar normen. Utöver det menar de att det förekommer skillnader i flickor och pojkars kriminalitet. De anser att flickor och pojkar begår brott av olika orsaker samt att de ägnar sig åt olika typer av brott. Den sociala faktor som socialarbetarna menar spelar störst roll är utanförskap, att man inte känner sig delaktig i samhället. Andra faktorer av betydelse är skola och kamrater. När det gäller hur flickors kriminalitet har förändrats menar de att det är först under senare år som de har kommit i kontakt med problematiken. En viktig förändring enligt socialarbetarna är att flickor tar efter pojkars kriminella beteende.Vi anser att det är viktigt att belysa fenomenet tonårsflickors kriminalitet eftersom dessa flickor är en bortglömd grupp som är i behov av hjälp. Vi kan konstatera att socialarbetare över lag har en mycket begränsad kunskap om kriminella flickor, vilket kan vara orsaken till att kriminella flickor uppfattas som osynliga. Genom teorierna har vi fått en ökad förståelse på vilket sätt socialarbetarna ser kriminella flickor. Socialarbetarnas syn kommer inte att förändras över en natt. Vi menar att det handlar om de måste bli medvetna om sina egna grundvärderingar för att kunna förändra sitt bemötande mot kriminella flickor. Om det vore möjligt skulle vi gärna vilja se en förändring gällande majoritetssamhällets sociala normer, då vi tycker att de är föråldrade. Vi ställer oss mycket positiva till att man inom Malmö stad har den medvetenheten om att det förebyggande arbetet ska bedrivas på flera olika nivåer. Vi anser själva att mycket handlar om att förbättra integrationsarbetet i samhället samt att alla myndigheter ska ta sitt ansvar.I vår studie har det varit svårt att få en helhetsbild om vilken uppfattning som råder bland socialarbetarna eftersom vi upplever att de genomgående motsäger sig själva. Vi antar att det beror på att de har en begränsad kunskap när det gäller kriminella tonårsflickor. Därav anser vi att det är av ännu mera vikt att få fram mer forskning om kriminella flickor. I dagens läge kan vi därför inte påstå att det förekommer skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller deras utveckling av kriminalitet.
Undersökningens syfte var att ta reda på vilka uppfattningar som råder bland socialarbetare i Malmö stad, gällande utvecklingen av en kriminalitet hos tonårsflickor i åldrarna 15-18 år. Uppsatsen grundar sig i att öka kunskap och förståelse i ämnet. Vi vill bidra med kunskap som kan hjälpa till att förebygga kriminalitet bland tonårsflickor samt hitta ett nytt förehållningssätt gentemot flickor då normen utgår från pojkar. För att nå vårt syfte har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och intervjuat socialarbetare med olika positioner inom Malmö stad. Resultatet vi har kommit fram till är att socialarbetarna anser att det förekommer skillnader i flickor och pojkars kriminalitet. För att en flicka skall bli kriminell menar socialarbetarna att utanförskapet spelar störst roll men även kamrater och skola har stor betydelse. Viktiga förändringar enligt socialarbetarna är att flickor tar efter pojkars kriminella beteende samt att flickors kriminalitet ses som en ny problematik.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
46

Sadiku, Aurela, e Diezllza Ramadani. "Kriminella ungdomar i utsatta områden". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40193.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
47

Karlsson, Jimmy. "Sista utvägen? : En studie av anstaltsdömda återfallsförbrytares sedermera val att använda sig av Kriminellas Revansch I Samhället (KRIS) som resurs i syfte att avsluta den kriminella livsstilen". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48830.

Texto completo da fonte
Resumo:
Abstract Title: Last Exit? A Study of Prison Sentenced Recidivists’ Subsequently Choice to Make Use of Criminals Return Into Society (KRIS) as a Resource in Order to Terminate the Criminal Lifestyle  Author: Jimmy Karlsson  A point of departure for this essay is my and my co-author’s bachelor thesis The Refuse to Walk More Yards Prison Corridor.   The purpose of the present essay is to illuminate in which conditions the organization KRIS (Criminals Return Into Society) develops from being directly or indirectly realizable to being a realized resource for recidivists who have served several prison sentences. The theoretical basis is Caroline Tovatt’s concepts potential, realizable and realized resources combined with Pierre Bourdieu’s capital metaphors and Mark S. Granovetter’s concept of strong and weak ties. To illustrate the process that led the interviewees (which I have interviewed from a life story perspective) to the realization of KRIS as a resource and ultimately the ending of the criminal lifestyle, I have used Helen Rose Fuchs Ebaughs stage theory of the role exit process.   The results indicate that recidivists’ choice to realize the resource KRIS has been occasioned by a specific composition of necessary components and a social capital. The necessary components are represented by negative life experiences which via a transformation in three stages have resulted in making KRIS available as a resource for the interviewees. The social capital in turn, which has to interact with the necessary components, is represented by weak and negative ties subsequently remodeled into positive ones. These ties have paved the way for the interviewees to access the organization. To finally fulfill the role exit process the interviewees have to possess or acquire an embodied cultural capital which allows them to differentiate and maintain all aspects linked to the previous and the current role, both to themselves and also to other individuals.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
48

Hill, Ellinor. "En gång kriminell, alltid kriminell? : En kvalitativ studie om några som lyckades förändra sina liv". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-32195.

Texto completo da fonte
Resumo:
Abstract The purpose of this study is to examine the process of resocialization for individuals who previously lived as criminals from an individual perspective. The research questions for the essay are: How do individuals in the study describe their process of resocialization? In which way does a support organization affect the process of resocialization for the individual? In which ways do the reactions from society affect the process of resocialization for the individual? To answer these research questions a qualitative method was chosen where six narrative interviews was conducted with men who previously lived as criminals but have been resocialized into society. These men are roughly between the ages of 30-60 years and are all members of a support organization for ex criminals. The results show that the process is divided in four stages and that the support organization has facilitated the process of resocialization of the respondents. Reactions from society both facilitates change using the help of different agencies can contribute, while negative reactions from other individuals makes change difficult. Societal prejudice makes it more difficult to be accepted as an individual and not as a former criminal. The support of significant others are more important at the end of the transformation process in the form of bracing for the individual to maintain his new role.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
49

Nordberg, Denice, e Jenni Genberg. "Kvinnor i kriminella gäng : En kvalitativ textanalys av medias beskrivning av kvinnors roller i kriminella gäng". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45196.

Texto completo da fonte
Resumo:
This study researches the mass media description of women’s roles in criminal gangs as well as the contributing factors portrayed by the media for women and their involvement in the criminal gangs. We believe that this is an important subject to highlight, mainly due to the fact that the information available today is more often than not about the men whereas the women and their situation are portrayed and written about far less frequently. By using a qualitative text analysis we want to bring light to the image portrayed by the women and thereby contribute with an increase to understanding the specific terms these women face in the given contexts with the hope that the result will contribute to an increase in the knowledge of crime fighting and law enforcement. The empirical material consists of 20 articles from the following newspaper: Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet and Göteborgs-Posten, which have been analyzed through a content analysis. The results show that women in the gang have a far more active role than previously reported and that the activity in the gangs has increased as well. This falls in line with previous international research where women’s roles have been highlighted as predominantly active in organised crime. Furthermore, the women’s role in media is often mentioned as supportive or even being victims of the men in the gangs. A common explanation that is given is that the women join the gang due to societal factors such as the women feeling let down by their society. Social relations such as family and boyfriends that are part of criminal gangs and that might influence the women are also brought up as possible causes. More unusual factors that draw the women to gangs regard financial incentives such as the dream of making a great deal of money, longing for a feeling of safety or to simply experience excitement.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
50

Regener, Susanne. "Fotografische Erfassung : zur Geschichte medialer Konstruktionen des Kriminellen /". München : Fink, 1999. http://hsozkult.geschichte.hu-berlin.de/rezensionen/type=rezbuecher&id=483.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Oferecemos descontos em todos os planos premium para autores cujas obras estão incluídas em seleções literárias temáticas. Contate-nos para obter um código promocional único!

Vá para a bibliografia