Conecte-se

Bibliografias temáticas / Historiebrug / Artigos de revistas

Artigos de revistas sobre o tema "Historiebrug"

Siga este link para ver outros tipos de publicações sobre o tema: Historiebrug.

Autor: Grafiati

Publicado: 26 de julho de 2024

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos

Selecione um tipo de fonte:

Veja os 34 melhores artigos de revistas para estudos sobre o assunto "Historiebrug".

Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.

Veja os artigos de revistas das mais diversas áreas científicas e compile uma bibliografia correta.

1

Poulsen, Jens Aage. "Historiebrug". RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 1, n.º 1 (22 de agosto de 2018): 1–5. http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v1i1.107568.

Texto completo da fonte

Resumo:

Jens Aage Poulsen præsenterer her et af de tre hovedfokusområder for de nye læringsmål i historiefaget, nemlig Historiebrug. En af de mest iøjnefaldende ændringer ved de forenklede fælles mål for historieundervisningen i Folkeskolen er, at historiebrug nu er blevet et selvstændigt kompetenceområde. På den ene side kan historiebrug være et vanskeligt område at arbejde med både for lærer og elev. På den anden side må man sige, at netop forståelse af at ’historie’ er noget, som både kan bruges og misbruges, er helt centralt for børn og unge, der skal blive klogere af, og på, fortiden.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

2

Poulsen, Jens Aage. "Historiebrug, monumenter og mindesteder". RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 5, n.º 2 (4 de dezembro de 2018): 19–34. http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v5i2.111316.

Texto completo da fonte

Resumo:

Nationale mindesmærker, monumenter og andre erindringssteder er blevet brugt med erindringspolitisk sigte. De udtrykker en form for historiebrug, hvor ønsket om synliggørelse og materialisering er afgørende. Læs mere i artiklen om bl.a. erindringssteders betydning og funktion.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

3

Poulsen, Jens Aage. "Historiebrug, monumenter og mindesteder". RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 5, n.º 1 (27 de agosto de 2018): 29–44. http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v5i1.107743.

Texto completo da fonte

Resumo:

Nationale mindesmærker, monumenter og andre erindringssteder er blevet brugt med erindringspolitisk sigte. De udtrykker en form for historiebrug, hvor ønsket om synliggørelse og materialisering er afgørende. Læs mere i artiklen om bl.a. erindringssteders betydning og funktion.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

4

Nyvang, Caroline, e Jonathan Leer. "Spise reprise. Historiebrug i Brd. Prices madprogrammer". Kulturstudier 7, n.º 1 (14 de julho de 2016): 143. http://dx.doi.org/10.7146/ks.v7i1.24058.

Texto completo da fonte

Resumo:

Fortiden spiller i disse år en central rolle i den danske madkultur. Med denne artikel argumenterer vi for, at denne tendens kan undersøges som et udtryk for banal historiebrug. Artiklen bruger tv-programmet Spise med Price som konkret eksempel i en analyse af, hvad det er i samtiden, der er med til at reaktualisere fortidige madlavningspraksisser. Formålet med artiklen er således dels at undersøge, hvad der er på spil, når gamle madlavningspraksisser vækkes til live, dels at udvide den eksisterende forskning i historiebrug med et madkulturelt perspektiv.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

5

Jensen, Margit Eva, e Mike Friis Østergaard. "6. klasses arbejde med historiebrug". RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 5, n.º 1 (27 de agosto de 2018): 10–19. http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v5i1.107741.

Texto completo da fonte

Resumo:

Undervisning i historiebrug kan lykkes, når eleverne selv har været historiebrugere ved at konstruere historiske fortællinger med henblik på at få indsigt i fortiden og derpå laver kritiske undersøgelser af andre historiebrugeres fortællinger. Forfatterne foreslår, at historielæreren går induktivt til værks og tager sit udgangspunkt i de læremidler i bredeste forstand, som eleverne har arbejdet med. Læs mere i artiklen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

6

Jensen, Margit Eva, e Mike Friis Østergaard. "6. klasses arbejde med historiebrug". RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 5, n.º 2 (4 de dezembro de 2018): 35–44. http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v5i2.111318.

Texto completo da fonte

Resumo:

Undervisning i historiebrug kan lykkes, når eleverne selv har været historiebrugere ved at konstruere historiske fortællinger med henblik på at få indsigt i fortiden og derpå laver kritiske undersøgelser af andre historiebrugeres fortællinger. Forfatterne foreslår, at historielæreren går induktivt til værks og tager sit udgangspunkt i de læremidler i bredeste forstand, som eleverne har arbejdet med. Læs mere i artiklen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

7

Pietras, Jens. "Historiebrug og arbejdet med kontroversielle monumenter". RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 6, n.º 1 (26 de junho de 2023): 1–24. http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v6i1.138219.

Texto completo da fonte

Resumo:

Et monument i det offentlige rum kan af forskellige personer og grupper opfattes meget forskelligt. Nogle er måske glade for og ligefrem stolte over monumentet og dets udtryk, mens andre måske mener, at det overhovedet ikke skulle være opsat, eller at det i hvert fald skulle have haft et andet udseende og udtryk. En række monumenter i udlandet og i Danmark opfattes af nogle personer og grupper som direkte kontroversielle, forstået som værende grænseoverskridende og måske endda ligefrem diskriminerende og krænkende.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

8

Littrup, Signe Lykke, e Poul Grinder-Hansen. "Fakta og fantasi, historiebrug og museernes troværdighed". Nordisk Museologi 35, n.º 1-2 (2 de janeiro de 2024): 20–36. http://dx.doi.org/10.5617/nm.10817.

Texto completo da fonte

Resumo:

This article discusses a somewhat controversial exhibition at the UNESCO World Heritage Site Kronborg Castle in Elsinore, The Royal Series at Kronborg Castle – Facts and Imagination with Jim Lyngvild and Poul Grinder- Hansen, which opened at Kronborg Castle in April 2021. The authors contributed to the exhibition’s content and form, Signe Lykke Littrup as curator and project manager, senior researcher Poul Grinder-Hansen as historical co-creator of the exhibition’s content in text, speech, and film. The article is built around experiences from the exhibition, methodological and theoretical considerations about its communication skills and quotes from interviews with guests who visited the exhibition in the summer and autumn of 2021. The article concludes that a cultural-historical exhibition can, through the conscious use of both contemporary and ancient works of art in a dialogue-based form, involve guests and create considerations about the conditions for the uses of the past in storytelling.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

9

Brunbech, Peter Yding. "TV-serien 1864, historiebrug og Bornedals nationalisme". RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 1, n.º 1 (22 de agosto de 2018): 14–17. http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v1i1.107572.

Texto completo da fonte

Resumo:

DR og Bornedals store epos om krigen i 1864 er nu ved at være til ende, og debatten har været livlig. TV-serien er blevet rost af nogen og kritiseret af andre, både for dens kvaliteter som drama, dens budskab og dens historiske korrekthed. Seermæssigt har den være en moderat fiasko, uanset hvad DR ellers påstår. Når et søndagsdrama på DR når ned på kun lige godt en million seere, som det skete ved 7. afsnit, er det ikke pæne tal, når man medregner DR’s kæmpe markedsføringsapparat.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

10

Poulsen, Jens Aage. "Hvad pokker er historiske scenarier?" RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 2, n.º 1 (31 de dezembro de 2015): 14–19. http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v2i1.107579.

Texto completo da fonte

Resumo:

Under kompetenceområdet Historiebrug i forenklede Fælles Mål findes arbejdsområdet Historiske scenarier. Det har formentligt fået en del undervisere til at overveje, hvilken undervisningsmæssig praksis dette arbejdsområde dækker over. Denne artikel vil give enkelte bud på historiske scenarier – bl.a. ved at påpege, at disse ikke er noget revolutionerende nyt.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

11

Christensen, Rune. "Er der i dag en historiebrugsdidaktik i folkeskolen – og hvordan ser den i givet fald ud?" RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 5, n.º 1 (27 de agosto de 2018): 1–9. http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v5i1.107739.

Texto completo da fonte

Resumo:

Der er efterhånden gået over tre år, siden Forenklede Fælles Mål i 2014 gjorde historiebrug til et helt centralt omdrejningspunkt for historiefaget i den danske folkeskole. Denne artikel zoomer ind på de muligheder og faldgruber, der har vist sig, når historiebrugsbegrebet skal konkretiseres og omdannes til fagdidaktisk virkelighed. Forfatteren forsøger ved hjælp af en mindre, lokal undersøgelse at undersøge, hvor langt vi er kommet med at etablere en egentlig historiebrugsdidaktik i folkeskolen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

12

Christiansen, Rune. "Er der i dag en historiebrugsdidaktik i folkeskolen – og hvordan ser den i givet fald ud?" RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 5, n.º 2 (4 de dezembro de 2018): 45–53. http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v5i2.111319.

Texto completo da fonte

Resumo:

Der er efterhånden gået over tre år, siden Forenklede Fælles Mål i 2014 gjorde historiebrug til et helt centralt omdrejningspunkt for historiefaget i den danske folkeskole. Denne artikel zoomer ind på de muligheder og faldgruber, der har vist sig, når historiebrugsbegrebet skal konkretiseres og omdannes til fagdidaktisk virkelighed. Forfatteren forsøger ved hjælp af en mindre, lokal undersøgelse at undersøge, hvor langt vi er kommet med at etablere en egentlig historiebrugsdidaktik i folkeskolen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

13

Suslov, Mikhail. "Regimeideologi og politisk historiebrug i Rusland: Udstillingen »Rusland – Min Historie«". Nordisk Østforum 35 (2021): 236. http://dx.doi.org/10.23865/noros.v35.3166.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

14

Marcus Lee Naldal. "“Mindeaaret som ingen anden dansk Forsker fik”: Arven efter H.C. Ørsted og elektromagnetismen i 1920". Slagmark - Tidsskrift for idéhistorie, n.º 82 (18 de novembro de 2020): 129–48. http://dx.doi.org/10.7146/slagmark.vi82.141051.

Texto completo da fonte

Resumo:

This article shows how the legacy of Hans Christian Ørsted (1777-1851), and his discovery of electromagnetism in 1820, was reconfigured and used by the H.C. english abstracts Ørsted Committee from 1914 before and during the centenary of 1920. Combining Somsen’s (2008) concept of olympic internationalism with uses of the past, I suggest understanding the 1920-centenary as an instance of olympic commemoration [olympisk historiebrug]. I argue that central actors from the committee, e.g. Martin Knudsen (1871-1949) and Kirstine Meyer, née Bjerrum (1861-1941), used Ørsted's nationality to substantiate Denmark’s cultural and scientific achievements. By comparison to pre-twentieth century biographies, I show how the committee re-described Ørsted, i.e. from a scientist [Naturforsker] to being a Danish scientist [dansk Naturforsker]. The committee was deeply concerned with proving the big contributions by the small nation of Denmark, and I show how this relates to cultural politics of the early twentieth century Denmark.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

15

Paqvalen, Rita. "Om museernas historiebruk och förändringsarbetets utmaningar". SQS – Suomen Queer-tutkimuksen Seuran lehti 14, n.º 1-2 (7 de janeiro de 2021): 139–42. http://dx.doi.org/10.23980/sqs.101465.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

16

Ammert, Niklas. "Kulturrevolutionen i Boda – ett provokativt historiebruk". HumaNetten, n.º 27 (27 de novembro de 2015): 97–102. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20112704.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

17

Seland, Eivind Heldaas. "Historie, historiebruk og motkultur i Arbeidernes Leksikon". Arbeiderhistorie 37, n.º 1 (23 de março de 2023): 45–61. http://dx.doi.org/10.18261/arbeiderhistorie.37.1.4.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

18

Tafjord, Harald Endre. "Eld som slokna? Historiebruk i Storfjorden/Verdsarvsområdet Geirangerfjord". Heimen 59, n.º 1 (18 de maio de 2022): 49–66. http://dx.doi.org/10.18261/heimen.59.1.3.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

19

Angell, Svein Ivar. "Å byggja ein region som merkevare. Historiebruk i Hardanger". Heimen 52, n.º 01 (15 de abril de 2015): 57–69. http://dx.doi.org/10.18261/issn1894-3195-2015-01-06.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

20

Knutsen, Ketil. "Håkon Rune Folkenborg: Én fortid – mange fortellinger. Introduksjon til historiebruk". Historisk tidsskrift 97, n.º 04 (21 de novembro de 2018): 383–85. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-2944-2018-04-15.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

21

Roll-Hansen, Hege. "Teemu Ryymin (red.): Historie og politikk. Historiebruk i norsk politikk-utforming etter 1945". Historisk tidsskrift 100, n.º 02 (10 de junho de 2021): 170–75. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-2944-2021-02-07.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

22

Niemi, Anne Maria. "Historiens lockelse". Budkavlen 83 (13 de junho de 2023): 34–45. http://dx.doi.org/10.37447/bk.130591.

Texto completo da fonte

Resumo:

Det verkar som om vår tid genomsyras av ett allmänt intresse för historien, vissa hävdar att man nästan kan tala om en slags besatthet av det förflutna. Utgångspunkten till att jag blivit intresserad av historiebruk i nutiden ligger i mina observationer av vad jag väljer att kalla det postmoderna historieintresset. Med begreppet avser jag nutida människors intresse för historia och såväl materiella som andliga minnen av det förflutna, som uttrycks på olika sätt och nivåer. Det postmoderna historieintresset karaktäriseras av att det förflutna ges betydelser som kan vara av de mest skilda slag, och det kan brukas för att fylla olika ändamål. Historien har till en viss grad blivit ett redskap för olika intressegrupper att nå sina mål som kan vara allt ifrån politiska till ekonomiska eller vara bundna till identitetsskapande aktiviteter.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

23

Wikman, Kajsa. "Etnologiskt material och sökandet efter regelbundenheter". Budkavlen 84 (13 de junho de 2023): 19–23. http://dx.doi.org/10.37447/bk.130507.

Texto completo da fonte

Resumo:

Temat för min forskning är hur "1700-talet" framställs genom olika representationer i nutiden. Enligt etnologiskt sätt att närma sig ett ämne behandlar jag det ur ett individperspektiv, d.v.s. mitt specifika intresse är vilka individernas upplevelser är i "historiska evenemang" (s.k. re-enactments) eller rekonstruktionsprojekt. Med en allmän benämnig brukar dessa nya, populära historieframställningar kallas historiebruk. Det material jag använder är oftast självproducerat, det kan vara intervjuer eller korta frågebrev som sänds ut till informanterna. Kompletterande källmaterial är sådant som pressmaterial, turistbroschyrer och lokalhistoria. Ett återkommande dilemma är hur ett litet urval av intervjuer eller svar på några specifika frågor i ett frågebrev kan användas för att hitta likheter i individernas upplevelser. Därför har jag i min essä valt att dryfta frågan om etnologens sökande efter regelbundenheter i etnologiskt material som intervjuer och frågelistsvar.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

24

Gudmundsson, David. "Kjell O. Lejon, Tempelherreorden: Om korstågens och ordens historia, nyfunna dokument och modernt historiebruk". Svensk Teologisk Kvartalskrift 99, n.º 4 (15 de janeiro de 2024): 383–85. http://dx.doi.org/10.51619/stk.v99i4.25774.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

25

Åström, Anna-Maria. "Arbete och engagemang". Budkavlen 95 (9 de maio de 2023): 1–98. http://dx.doi.org/10.37447/bk.129647.

Texto completo da fonte

Resumo:

Temat för detta nummer av BUDKAVLEN är Arbete och engagemang. Arbete har av tradition varit ett viktigt fält för etnologin, medan folkloristiken ofta ägnat sig åt hur människorna engagerar sig för olika ändamål. Med artiklarna får vi nya synpunkter på arbete, arbetslag och arbetsprocesser. Vi får bl. a. ta del av en hisnande historia om hur uppskruvade krav på engagemang i arbete kunde få ödesdigra följder – här gäller det ett detektivöde i 1920-talets Sverige. Att kropp, rörelser och kulturellt vetande ingår som utgångspunkter för allt arbete framförs i en artikel om kustbevakningen i Finland, där fokus läggs vid gränsbevakarnas ”kinestetiska dispositioner”.Om ett starkt engagemang vittnar en analys av hur olika grupper strävar att värna om olika slag av immateriellt kulturarv, spelmansmusik, lokalhistoria, hantverk, historiebruk och dansen menuett. Ett sätt att på något plan kontrollera sin vardag utgör ett intresse för vädret, i vissa fall stegrat till ett engagemang med egen bokföring av väder och vind. Vardagens och arbetets motvikt utgörs av tradition av fester. Nutidens intresse för festernas historia uppvisar oväntade drag, det är snarast fråga om en mytisk historia där nutidens bruk förs tillbaka på äldre sedvänjor och bruk ibland utgående från bisarra analogier, vittnar den avslutande artikeln.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

26

Knudsen, Heidi Eskelund, e Rikke Alberg Peters. "Redaktionelt forord". RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 5, n.º 1 (28 de agosto de 2018). http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v5i1.107747.

Texto completo da fonte

Resumo:

Som mennesker har vi altid brugt historie – både bevidst og ikke-bevidst. Vi bruger historie for at skabe mening og sammenhæng i vores liv, og vi bruger historie for at styrke vores argumenter til at fremme en bestemt sag. Fra den mundtlige overlevering hvor skjalde digtede om forfædres store bedrifter til vores ugentlige søndagshygge, hvor vi samles til et nyt afsnit af ’Historien om Danmark’, og fra politiske valgtaler til etiketter på marmeladeglas og smørindpakninger – således har historie altid været, vil fortsat være og vil blive anvendt i vores menneskelige fællesskab. Som sådan er det at forholde sig til det fortidige et menneskeligt eksistensvilkår, som vi ikke kan slippe uden om eller se os fri af. Med dette RADAR-temanummer ønsker vi at sætte fokus på historiebrug som et centralt begreb i historieundervisningen og ikke mindst som et fænomen, der gennem de seneste år har fyldt meget i de faglige diskussioner blandt historielærere i grundskole og på ungdomsuddannelser såvel som blandt historiedidaktikere på universiteter og læreruddannelser.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

27

Peters, Rikke Alberg, e Hildegunn Juulsgaard Johannesen. "What is actually true? Approaches to teaching conspiracy theories and alternative narratives in history lessons". Acta Didactica Norden 14, n.º 4 (8 de dezembro de 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.8377.

Texto completo da fonte

Resumo:

Abstract This article presents an empirical study that examines the teaching of conspiracy theories as part of the lower secondary history curriculum in Denmark. We argue that this topic is highly relevant, especially when taught in relation to the use of history. Within this approach, answering questions about true and false is secondary to understanding how and why alternative narratives co-exist and, at times, conflict. By applying a qualitative action research approach involving two teachers who taught in three different classes, our aim was to obtain in-depth knowledge of what happens in the classroom when different teaching strategies are applied, as well as to determine whether and, if so, how students show signs of critical thinking and historical reflection. Our results show that, although they required extended contextual knowledge to practise source evaluation and historical reflection, the students were highly motivated and participated actively in discussions. Both teachers in the study used an open-ended dialogic and enquiry-based approach to prompt their students to investigate the theories for themselves and to draw their own conclusions. When teachers facilitate classroom discussions in an open-ended way, the complex existential aspects of the use of history are opened up and students are given the opportunity to explore the complexity of historical narratives. During the observations, we noted some high-level examples of historical reflection and contextualisation among the students. However, the teaching of conspiracy theories is not an easy task, and teachers face many ethical dilemmas when deciding which role to adopt. Keywords: conspiracy theories, alternative narratives, use of history, controversial issues, teaching strategies, historical reflection Hvad er egentlig sandt? Tilgange til at undervise i konspirationsteorier og alternative forklaringer i historiefaget Sammendrag Denne artikel præsenterer et empirisk studie af, hvordan der kan undervises i konspirationsteorier i historie i udskolingen på en måde så elevernes historiske refleksion opøves. Emnet er yderst historiefagligt relevant, særligt hvis det undersøges i forbindelse med historiebrug. I denne optik er besvarelser af spørgsmål om sandt og falsk sekundært i forhold til at forstå, hvordan og hvorfor alternative fortællinger eksisterer og til tider kommer i konflikt. Ved at anvende en kvalitativ aktionsforskningsmetode, der involverede et tæt samarbejde med to lærere, som underviste i tre forskellige klasser, var vores mål at opnå dybdegående viden om, hvad der sker i klasselokalet, når forskellige undervisningsstrategier tages i brug, samt at afgøre, om og i givet fald hvordan eleverne viste tegn på kritisk tænkning og historisk refleksion. Vores resultater viser, at selvom eleverne havde brug for omfattende kontekstuel viden for at kunne praktisere kildekritik og historisk refleksion, så var eleverne meget motiverede og deltog aktivt i klassediskussioner. Begge lærere i undersøgelsen brugte en åben dialogisk og undersøgelsesbaseret tilgang til at få deres elever til at undersøge teorierne for sig selv og til at drage deres egne konklusioner. Når lærere benytter en åben tilgang til diskussioner i klasseværelset, så åbnes der op for forståelsen af de mere komplekse eksistentielle aspekter af brugen af historie, og eleverne får dermed mulighed for at arbejde med kompleksiteten i historiske fortællinger. Vores observationer viser nogle eksempler på historisk refleksion og kontekstforståelse på højt niveau. Imidlertid er undervisningen i konspirationsteorier ikke en let opgave, og lærere står over for mange etiske dilemmaer, når de skal beslutte, hvilken rolle de skal indtage. Nøkkelord: konspirationsteorier, alternative fortællinger, historiebrug, kontroversielle emner, undervisningsstrategier, historisk refleksion

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

28

Trenter, Cecilia. "Förförande historia - historiebruk i pornografi". HumaNetten, n.º 10 (27 de novembro de 2015). http://dx.doi.org/10.15626/hn.20021012.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

29

Lindroth, Jan. "Idrott och historiebruk - exemplet idrottshistoriske föreningar i Sverige". Forum for Idræt 18, n.º 1 (17 de agosto de 2002). http://dx.doi.org/10.7146/ffi.v18i1.31724.

Texto completo da fonte

Resumo:

To aspekters nære kobling - præstationsfokusering og organisationshistorie.Sport and the uses of history – examples from SwedenIn contrast to Denmark, there is a strong tradition in Sweden for associations of sporting history. For this reason, the editors asked professor Jan Lindroth to give us an introduction to Swedish sporting associations. What is an association of sporting history? How did they originate? How are they organised? What are their activities? Associations of sporting history sprang up during the 1970’s and since then the majority of Sweden’s ‘lä’ (counties) have acquired an association, so that today there exist over 20 associations of sporting history. Most of these associations have their base in organisations devoted to the sporting movement. The activities of these associations centre particularly around meetings and around publications such as newsletters, but over and above that they are involved in interviews with sporting veterans, with 156 the collection of material, of literature and equipment, and with exhibitions and sporting museums or memorial sites. Seen from a distance, associations of sporting history exemplify the potential to employ history in the service of a common identity and nostalgia.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

30

Skram, Harald Frode. "Historiefaget i Kunnskapsløftet: Dyktiggjøre og bevisstgjøre". Acta Didactica Norge 5, n.º 1 (1 de junho de 2011). http://dx.doi.org/10.5617/adno.1063.

Texto completo da fonte

Resumo:

Med Kunnskapsløftet (K06) kom nye læreplaner for historiefaget i Norge. Strukturen og rammene for historiefaget har ført til vesentlige endringer i forhold til tidligere læreplaner. Likevel er det innholdet i faget som har gjennomgått de mest radikale forandringene. I denne artikkel drøftes tre nye trekk i faginnholdet; multiperspektivitet, historiebevissthet og historiebruk, og et viktig strukturelt grep som forsterker disse: En klar progresjon i ferdighetsutviklingen. En mulig implikasjon er at historiefaget vil framtre for elevene med flere dimensjoner og kanskje skape større interesse og forståelse. Likevel er det indikasjoner i nye læreplaner om at historiefaget i Kunnskapsløftet kan bidra til å øke kravene til undervisningen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

31

Gustafsson, Tommy. "”Kan verka skrämmande på små barn.” Våld, sex och historiebruk i tv-serienTrälarna". Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning/Journal of Children's Literature Research 35 (28 de novembro de 2012). http://dx.doi.org/10.3402/clr.v35i0.19964.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

32

Gustafsson, Tommy. "’’Kan verka skrämmande på små barn.’’ Våld, sex och historiebruk i tv-serien Trälarna". Barnboken 35 (2012). http://dx.doi.org/10.14811/clr.v35i0.134.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

33

Jónsson, Þorlákur Axel. "Per Eliasson, KG Hammarlund, Erik Lund & Carsten Tage Nielson (eds.), Historie didatik i Norden: del 1, historiemetvetanda – historiebruk (Malmö & Halmstad: Malmö högskola and Högskolan i Halmstad, 2012)". Nordicum-Mediterraneum 10, n.º 1 (2015). http://dx.doi.org/10.33112/nm.10.1.28.

Texto completo da fonte

Resumo:

The book is the product of a conference on the actual challenges for the discipline of history in Nordic classrooms entitled “Historisk kunnskap – ett begreb i forandring” [Historical knowledge – a concept in a change] at the 27th meeting of nordic historians in Tromsö, August 2011.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

34

Thorp, Robert, e Monika Vinterek. "Controversially uncontroversial? Swedish pre-service history teachers’ relations to their national pasts". Acta Didactica Norden 14, n.º 4 (8 de dezembro de 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.8379.

Texto completo da fonte

Resumo:

Abstract This article presents a study of how Swedish pre-service history teachers narrated their nation’s past. Previous research on national history education has generally focused on the treatment of conflicts in national history and what challenges that poses for history education. The present study seeks to complement and broaden this research through its focus on a country where national history is generally perceived as uncontroversial and the debate on national history is generally characterised by consensus, and on what strategies future history teachers use when recounting the national history of Sweden. Using a qualitative approach, we asked our respondents to “Tell us the history of Sweden in your own words” in writing. The study finds that the vast majority of the respondents approach their national history in a way that reinforces a traditional view of Swedish national history. These narratives are generally presented in a way that does not engage with or show how perspective and position affects our rendering of history, which has often been regarded as problematic in history educational research. At the same time, these results also show that our respondents are well familiar with the dominant way of perceiving the Swedish past, something that could also be argued to be valuable in history education, depending on how we choose to approach national history. Keywords: national history, history education, historical consciousness, uses of history Kontroversiellt okontroversiellt? Om svenska historielärarstudenters relation till deras nationella förflutna Sammandrag Artikeln presenterar en studie av hur svenska historielärarstudenter skildrade Sveriges historia. Tidigare forskning om nationell historieundervisning har främst närmat sig ämnet från ett konfliktperspektiv och undersökt vilka utmaningar detta innebär för historieundervisningen. Föreliggande studie söker att komplementera tidigare forskning genom att fokusera på ett land vars nationella historia generellt uppfattas som okontroversiell och där debatten om den nationella historieskrivningen i stor utsträckning präglas av konsensus, samt på vilka strategier historielärarstudenter använder när de skildrar Sveriges historia. Genom en kvalitativ forskningsansats bad vi våra respondenter att skriftligen”Berätta Sveriges historia med dina egna ord”. Studien visar att majoriteten av respondenterna skildrar den svenska historien på ett sätt som återger en traditionell syn på Sveriges historia. Dessa narrativ är generellt skrivna på ett sådant sätt att de inte visar hur perspektiv och positionering påverkar hur vi skildrar det förflutna, något som ofta ansetts vara problematiskt i historiedidaktisk forskning. Samtidigt visar studiens resultat att respondenterna är välbekanta med det dominerande sättet att skildra den svenska historien, något som även kan vara värdefullt för historieundervisningen, beroende på hur vi väljer att närma oss den nationella historien. Nyckelord: nationell historia, historiedidaktik, historiemedvetande, historiebruk

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Oferecemos descontos em todos os planos premium para autores cujas obras estão incluídas em seleções literárias temáticas. Contate-nos para obter um código promocional único!