Teses / dissertações: "God"

1

Niklasson, Viktor, e Carl-Oscar Olofsson. "Är god redovisningssed fortfarande god sed?" Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för företagsekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26527.

Texto completo da fonte

Resumo:

Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

2

Vermilion, Jon Mark. "Exploration 21 whose God is God? /". Online full text .pdf document, available to Fuller patrons only, 2003. http://www.tren.com.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

3

Larsson, Kajsa. "Från god man till god vän : Hur gode män till ensamkommande barn uppfattar sin roll och asylprocessen". Thesis, Uppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384308.

Texto completo da fonte

Resumo:

Vad anser gode män till ensamkommande barn om hur Barnkonventionen efterlevs under asylprocessen och hur uppfattar de sin egen roll och sitt uppdrag som god man till ensamkommande barn? Denna fråga undersöks i studien genom intervjuer med gode män. Bakgrunden är att UNICEF gett kritik till Sverige för att inte till fullo efterleva Barnkonventionen i en asylprocess samt det faktum att godmanskapet i flera aspekter framställs som ett oklart och odefinierat uppdrag. Studien syftar även till att undersöka hur de intervjuade gode männen uppfattar samarbetet med Socialtjänsten och Migrationsverket. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har analyserats med hjälp av en strukturell-funktionell rollteori samt genom ett rättighetsperspektiv, där Barnkonventionen och begreppet barnets bästa varit centralt. Resultatet visar främst hur uppdraget som god man till ensamkommande barn tolkas på ett mycket varierande sätt. Den främsta skillnaden inom godmanskapet tycks innebära den relation som skapas till barnet, vilket i sin tur skapar en orättvisa mellan barnen som är tilldelade gode män. Det egna initiativtagandet kan till och med påverka det enskilda barnets asylprocess och framtid. Ett centralt resultat i studien är även uppmärksammandet över bristen gällande ensamkommande ungdomars 18-årsdag och det därmed avslutade godmanskapet. Studiens intervjupersoner framställer detta som ett systemfel som bör åtgärdas för att behandla ungdomarna rättvist och humant.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

4

Törnell, Charlotta. "Är god redovisningssed "god" eller borde begreppet avskaffas?" Thesis, University of Gävle, Department of Business Administration and Economics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5050.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syfte: Implementeringen av EG:s fjärde bolagsdirektiv i Sverige har medfört att kravet på rättvisande bild införts i svensk lagstiftning. I samband med att uttrycket rättvisande bild infördes i ÅRL[1] 2 kap 3 § uppkom frågan om kravet på god redovisningssed är berättigat med hänsyn till den ökade internationaliseringen av redovisningsnormerna. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna. I denna uppsats skall undersökas om begreppet god redovisningssed bör avskaffas eller behållas. Är begreppet fortfarande berättigat med hänsyn till internationaliseringen och efter att rättvisande bild införts i svensk lag. För att kunna besvara problemformuleringarna har begreppen jämförts och analyserats.

Metod: Det empiriska materialet har samlats in genom en intervjuundersökning per mail och telefon med ett företag och med tre revisorer på tre olika revisionsbyråer i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Resultat & slutsats: I uppsatsen framkommer det att det finns tillämpningsproblem med begreppen god redovisningssed och rättvisande bild. Det är svårt att veta hur begreppen ska tolkas och det finns ingen vägledning i praxis eller litteratur. Resultatet av uppsatsen innebär att det är riskabelt att ta bort begreppet god redovisningssed eftersom begreppet blivit ett uttryck som länge tjänat som standard i Sverige och som numera är väl inarbetat både bland praktiker och intressenter. Begreppet rättvisande bild kan först komma att användas som en rättslig standard utan begreppet god redovisningssed när EG-domstolen gett begreppet en mera tydlig innebörd. Det torde inte heller finnas något behov av en overrideregel i Sverige. I Sverige har försiktighetsprincipen en betydande roll i redovisningstraditionen. Det bästa sättet att skapa en rättvisande bild, om lagar och rekommendationer inte räcker till, är genom tilläggsupplysningar på det sätt som redan förekommer. Vissa av respondenterna har dock ansett att det kan vara nödvändigt att göra avsteg från lagen för att uppnå en rättvisande bild. Mot bakgrund av det bör Sverige införa en overrideregel för att undvika att en lucka kan uppstå i den svenska lagstiftningen.

Förslag till fortsatt forskning: I uppsatsen har endast fyra respondenter fått redovisa sin mening. Ett förslag till fortsatt forskning är att utöka antalet respondenter för att få fler infallsvinklar. Ett annat förslag är att gå in mer på djupet och granska den praxis som finns på området för att se hur begreppen tillämpas mer i praktiken.

Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till ny kunskap på det sättet att olika intressenter får en ökad förståelse för hur rekvisiten i årsredovisningslagen ska tolkas och hur eventuella tolkningsproblem kan uppstå med de olika begreppen. Läsarna får också en förståelse för hur det svenska rättssystemet bör utformas för att inte tillämpningsproblem ska kunna uppstå.

[1] Årsredovisningslag (1995:1554)

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

5

Rubenbauer, Suzanne. "Finding God in the ordinary images of God". Theological Research Exchange Network (TREN), 1991. http://www.tren.com.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

6

Lilliehöök, Alexandra. "God skiljemannased". Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-93292.

Texto completo da fonte

Resumo:

Utifrån ett handelsrättsligt perspektiv har skiljeförfarandet som tvistelösningsmetod alltjämt varit att föredra. Kommersiella aktörers speciella krav på handläggningen upprätthålls med hjälp av en stark partsautonomi som möjliggör en insynsfri, snabb, effektiv och ändamålsenlig handläggning. Effektiviteten aktualiseras inte minst på grund av uppbyggnaden som ett eninstansförfarande. Ett förfarande utan en generell överprövningsmöjlighet medför vissa inskränkningar i parternas rättssäkerhet. Den inskränkta rättssäkerheten i ett skiljeförfarande anses dock kompenseras av att parterna är medvetna om förfarandets uppbyggnad och av att det står dem fritt att välja varsin skiljeman de har förtroende för. Förtroendet för såväl skiljemän som allmänna domare är en fundamental beståndsdel för respektive verksamhets fortskridande. För att bibehålla allmänhetens förtroende för domstolsverksamheten ansågs det viktigt att gemene man fick insikt i domares förhållningssätt i etiska dilemman. Det ansågs därför nödvändigt att domarkårens yrkesetik, den goda domarseden, analyserades och tydligare definierades. Trots motargumentet att det redan existerade en god etisk standard inom domarkåren, ansågs det viktigt att arbeta för att ytterligare förstärka allmänhetens förtroende. Att etik är något man har och inte något man skaffar sig med hjälp av ett regelverk ansåg inte heller eliminera behovet av att försöka definiera en överenskommen standard. Skiljeförfarandets uppbyggnad som ett insynsfritt eninstansförfarande tillsammans med en otydlig innebörd av de krav som ställs på skiljemäns etiska ansvar torde tala för ett införande av en överenskommen etisk standard även för skiljemän. Hitintills finns dock ingen synlig diskussion om yrkesetiken för skiljedomsverksamheten likt den som ansågs behövlig för domare. Det finns ingen känd etisk kravbeskrivning för skiljemän i Sverige. En kodifiering av god skiljemannased saknas, trots en befarad ökning av skiljeförfaranden och trots en svårdefinierad yrkesgrupp och avsaknaden av kompetenskrav för den. Det hade möjligtvis varit rimligt om en vägledning till innebörden av den goda skiljemannaseden funnits i svensk gällande rätt men de svenska rättskällorna ger inget tydligt svar vad gäller innebörden av en sådan sed. När rättvisa ska skipas i ett eninstansförfarande är det viktigt att på alla tänkbara sätt försöka säkra att etiska värden upprätthålls innan en slutgiltig dom meddelas. Det måste anses finnas ett allmänt intresse i att på alla sätt försöka förstärka parters rättssäkerhet oavsett val av förfarande. En kodifierad god skiljemannased skulle utgöra ett starkare preventivt skydd för ett rättvist förfarande. En etisk kod är således viktig för att bibehålla förtroendet för skiljedomsverksamheten i stort.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

7

Chavez, Edward Jr. "Under God". Case Western Reserve University School of Graduate Studies / OhioLINK, 2014. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=case1401900116.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

8

Greer, Joseph Christian. "Seeking God". Thesis, Boston University, 2006. https://hdl.handle.net/2144/27659.

Texto completo da fonte

Resumo:

Boston University. University Professors Program Senior theses.
PLEASE NOTE: Boston University Libraries did not receive an Authorization To Manage form for this thesis. It is therefore not openly accessible, though it may be available by request. If you are the author or principal advisor of this work and would like to request open access for it, please contact us at open-help@bu.edu. Thank you.
2031-01-02

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

9

Gioia, Luigi. "God loved and known through God in Augustine's De Trinitate". Thesis, University of Oxford, 2006. http://ora.ox.ac.uk/objects/uuid:94d90841-f3cb-45a3-bd62-43e833364a34.

Texto completo da fonte

Resumo:

The present dissertation combines sequential and analytical approaches to Augustine's De Trinitate to elaborate a description of the treatise based on the presupposition of its unity and its coherence from the structural, rhetorical and theological points of view. The sequential analysis of books 1-7 and 8-15 describes first the outer layer of the argument of the treatise: Scripture and the mystery of the Trinity (books 1-4); discussion of'Arian' logical and ontological categories (books 5 —7) and a comparison between self-love/knowledge and formal aspects of the confession of the mystery of the Trinity (books 8-15). However, this outer layer does not adequately account for the * unity and the coherence of the treatise. On the contrary, the most comprehensive and satisfactory structural, rhetorical and theological description of the De Trinitate results from an inner layer which can be detected throughout the treatise around the theme of knowledge of God. Augustine, in the De Trinitate, implicitly endorses the threefold classical definition of the purpose of rhetoric: teach, move, delight (explicitely mentioned in the De Doctrina Christiana). The outer layer of the De Trinitate, especially the so called 'analogical' line, is meant to entice the interest and the curiosity of the reader, to delight him. Other aspects of the outer layer, especially in the first half of the treatise, have a predominant instructive or polemical function. The deepest thrust of the treatise, however, aims at 'moving' the reader, that is leading him to the visio and frutio of God the Trinity, in whose image he is created. This mystagogical aspect of the rhetoric of the treatise entails its own distinctive delightfulness and eloquence, unfolded through Christology, soteriology doctrine of the Holy Spirit and doctrine of revelation. At the same time, from the vantage point of dilectio, Augustine detects and powerfully describes the epistemological consequences of human sinfulness, thus unmasking the fundamental deficiency of received theories of knowledge. Only dilectio restores knowledge and enables philosophers to yield to the injunction which resumes philosophical enterprise as a whole, namely cognosce te ipsum.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

10

Morrow, Jennifer Kate. "Benedictine spirituality thoughts on God, us, and God with us /". Online full text .pdf document, available to Fuller patrons only, 2003. http://www.tren.com.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

11

Dagher, Milad F. "God's passibility, immutability, and love a study in philosophical and biblical theology /". Online full text .pdf document, available to Fuller patrons only, 2000. http://www.tren.com.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

12

Helmersson, Katarina, e Helena Linder. "Den goda sömnen : Anestesisjuksköterskors upplevelser av att ge god sömn". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20197.

Texto completo da fonte

Resumo:

Anestesisjuksköterskans arbetsområden förutsätter kunskaper i både det omvårdnadsvetenskapliga och det medicinska området. En operation innebär att patienten ”lägger sitt liv” i någon annans händer och ger sitt förtroende till sjukvårdspersonalen och deras yrkeskunskaper. Sömn är ett normalt tillstånd då en organism en kortare tid är synbart medvetslös och oresponsiv för stimuli. Vad finns det för hjälpmedel för att kunna ge en god sömn? Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att ge god sömn till patienter. För att ta reda på anestesisjuksköterskans upplevelser gjordes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. En öppen fråga ställdes och anestesisjuksköterskan fick berätta om den goda sömnen. I resultatet framkommer det att välbefinnandet är en stor del, likväl som den tysta och kliniska omvårdanden samt att övervakning bidrar till en god sömn. Ingen nämner BIS som ett alternativ till att övervaka patientens sömn då det är en bra mätmetod för att undvika awareness. Det är viktigt att anestesisjuksköterskor uppdaterar sig i forskningen kring sin specialitet, för att få en ökad förståelse om vad den goda sömnen innebär samt hur man på bästa sätt kan lindra och öka välbefinnande för den patient som ska sövas. Den goda sömnen är inte bara själva sövningsögonblicket utan allt från det att anestesisjuksköterskan hämtar sin patient och tills det att patienten lämnas över för eftervård.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

13

Bartlett, Samuel Andrew. "God, Gold, or Glory: Norman Piety and the First Crusade". UNF Digital Commons, 2008. http://digitalcommons.unf.edu/etd/119.

Texto completo da fonte

Resumo:

Recent trends in crusade historiography depict the Frankish participants of the First Crusade as acting out of piety, while their Norman counterparts remain as impious opportunists. This thesis challenges this prevailing point of view, arguing that the Norman crusaders met the same standard of piety as the Franks. To support my theory, I looked at four different facets on the question of Norman piety, dividing them up into chapters of my thesis. In the first chapter, there is a brief discussion of the current portrayal of the Normans in modem crusade historiography. In the next chapter, I established what piety meant and how it was demonstrated by Christians of the 11th and 12th centuries. This includes an examination of relevant monastic charters, which provide evidence that the Normans had strong ties to the Papacy prior to the expedition to the East. The third chapter is a short summary about the developments leading to the First Crusade, and the standard of piety set by Pope Urban II. In the fourth chapter I examine the chronicles of the First Crusade and their characterization of the crusaders, both Norman and Frank, to see if the crusaders met the pontiff's standard. I conclude that the primary accounts depict the Normans as no different from their Frankish co-religionists, with both groups acting out of piety as well as ambition. The actions of a Norman knight, Bohemond, and a Frankish crusader, Raymond of Toulouse, exemplify this fact. The comparison of these two, as well as the rest of the crusade leaders, demonstrate that the Norman crusaders were driven by a complex and sometimes conflicting mix of pious and secular motivations, no different from their Frankish counterparts. The armies of soldiers fighting in the First Crusade in response to Pope Urban II's call to retake Jerusalem were composed of a variety of cultural groups from Western Europe. The argument over what motivated these men to become armed pilgrims, to travel long distances to strange lands, to fight and most likely die, began with the accounts of the eyewitnesses and continues to the present day. Early on the distinction was made between the pious Franks and the materialist Normans. Some Medieval chroniclers portrayed the Norman crusaders as interested only in amassing land and power, rather than fulfilling their religious vow. Even in recent historiography, the traditional interpretation of the Norman role in the First Crusade is not one of piety, but rather of opportunism - to use the conflict as a springboard for expansion into Byzantine and Muslim lands. This depiction is in stark contrast to the ongoing reexamination of the Frankish crusaders, who some crusade historians see as having a deep religious motivation. The Normans remain as the standard bearer of the pre-revisionist interpretation of crusader motives - for gold and glory, but not for God. However, examination of the evidence does not bear this distinction out. Instead of greed, a pattern of pious acts emerges performed by the families of the prominent Norman crusaders or in the case of Bohemond of Taranto, the crusaders themselves. The Normans who took up the cause for crusade were as conventionally pious as the Franks and other Europeans, exposing the falsehood of their historical portrayal as impious opportunists.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

14

Strömberg, Conny. "En god bok". Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2337.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

15

Brimblecombe, Mark D. "Dipolarity and God". Thesis, University of Auckland, 2000. http://hdl.handle.net/2292/567.

Texto completo da fonte

Resumo:

The Christian doctrine of the Trinity is about one God in three divine persons, with one of these three becoming human (without ceasing to be divine) in Jesus of Nazareth. The concept of dipolarity is about the combination of complementary but opposite principles. The most widely recognised examples of this concept are one-many and being-becoming. But what is not so recognised is that these dipolarities are clearly illustrated in the Christian doctrine of God as Trinity. By contrast, philosophers and theologians throughout history have often attempted to reconcile or synthesise these dipolar 'opposites', or to place one over the other. This quest, enshrined in Neoplatonic philosophy, has influenced the development of the Christian doctrine of God (less so in regard to the particular doctrine of the Trinity just mentioned). Divine 'Oneness' and 'Being' have often been regarded as exclusive of 'many'and 'becoming'. But the theological insight that God the Trinity is a relational and active personal being, may be contrasted with this depiction of God as singular absolute and beyond becoming. From a trinitarian foundation, a theology of God can be developed which expresses both the being-becoming and one-many dipolarities. This means revising elements of traditional Christian theism, especially in regard to understanding the eternal and unchangeable God as also becoming and many (in relation).

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

16

Welch, James. "Intimacy with God". Theological Research Exchange Network (TREN) Access this title online, 2005. http://www.tren.com.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

17

Roberts, Andrew G. F. "God and time". Thesis, University of Oxford, 1994. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.282051.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

18

Svensson, Charlotta, e Sebastian Wendahl. "Företagsvärdering : God värderingsmodell". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16709.

Texto completo da fonte

Resumo:

Allteftersom affärsvärlden har förändrats och blivit allt mer komplex har ävenföretagsförvärv blivit allt mer vanligt och behovet av företagsvärderingar ökat.Företagsvärderingar utförs i många olika situationer och för olika syften t.ex. i sambandmed sammanslagningar, vid värdering av aktier eller kreditgivning. I dessa situationerfinns även aktörer som alla har olika intentioner med värderingen. Därför finns det ettantal metoder och modeller att applicera vid en värdering.Denna studies syfte är att skapa tre olika typer av förståelse relaterat tillföretagsvärdering: förståelse för värderingsmodeller, förståelse för hur modellernaanvänds i praktiken samt förståelse för vad en god värderingsmodell är. Förståelsenskapas genom att studera litteratur, artiklar samt insamlat material från intervjuer medpersoner som arbetar med företagsvärdering i praktiken.Studien utförs med en kvalitativ metod samt en induktiv ansats eftersom dessa anseslämpliga för det ovan nämnda syftet. Både primär och sekundär data kommer användas,den primära i form av materials samlat från intervjuer med tre olika företagsvärderare ochsekundär data i from av relevant litteratur och artiklar inom området företagsvärdering.Den teoretiska referensramen innehåller information om värderingsteori, begreppet värdesamt olika värderingssituationer som kan uppstå. Begreppet fundamental analysframställs tillsammans med förklaringar av utvalda värderingsmodeller.I det empiriska kapitlet presenteras resultaten som framkommit ur de tre intervjuer somutförts. Resultatet presenteras efter tema då detta ger en god inblick i vad de olikarespondenterna anser i olika frågor och kapitlet avsluts med en sammanställning avresultatet.I analysen förs den teoretiska referensramen samman med det empiriska kapitlet.Analysens fokus är på begreppet värde, värderingsmodellernas användning samt vad engod värderingsmodell kan vara. Analysen är utgångspunkten för de slutsatser som dras idet sista kapitlet där även förslag om fortsatt forskning inom området framställs.I stort sett förekommer de värderingsmodeller som presenteras i litteraturen även ipraktiken. Litteraturen och praktiken är även överens om att företagsanalyser(fundamental analysen) är en viktig grund för värderingsmodellerna samt för att få ett såverkligt värde som möjligt så bör fler än en modell tillämpas. Begreppet värde är svårt attfå grepp om då det kan uppfattas både som spekulativt och institutionellt.
Program: Magisterutbildning i företagsekonomi

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

19

Ostrowick, John M. ""Whether God exists"". Doctoral thesis, University of Cape Town, 2017. http://hdl.handle.net/11427/25499.

Texto completo da fonte

Resumo:

This thesis presents inductive and probabilistic arguments for and against theism. The thesis claims that the only compelling evidentialist argument for theism is the cosmological argument from Richard Swinburne. Swinburne's argument is examined from a Bayesian perspective, and it is found that we can't fix the prior probabilities that Swinburne needs, not even by his appeal to simplicity. We then explain that this undermines P-inductive arguments, in particular, the cosmological argument. Then we consider whether theism offers a good explanation for the universe, or has a high likelihood, even if God is not simple. We find that there is no good reason to say that theism explains the universe better than competing theories. We therefore conclude that there is no C-inductive argument from cosmology to theism either. We then debate the physicalist explanations of the universe, which turn out to not help the atheist. We might feel that this leaves us in an argumentative stalemate, but in the final chapter, we turn to the problem of evil. We discuss the possible existence of gratuitous evils (evils which achieve no good ends). We then argue that the most plausible response to gratuitous evil is Skeptical Theism, that is, that we are unable to know God's intentions. But that stance undermines the cosmological argument which requires that we know God's intentions. We then conclude that, given that the cosmological argument is the most compelling evidential argument for theism, and that it fails, that the theist should abandon natural theology. Therefore, holding the fideist/voluntarist position, or that God is in fact indifferent to us, are found to be stronger stances.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

20

Schönström, Kara. "GOD PALLIATIV VÅRD". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24544.

Texto completo da fonte

Resumo:

Allt eftersom fler människor dör på sjukhus eller vårdas av vårdpersonal hemma eller på särskilt boende innebär det för sjuksköterskan att mötet med patienter i livets slut inte går förbisedd. Inom alla delar av vården möter sjuksköterskan patienter i livets slut och i vårdandet av dessa patienter är sjuksköterskans yrkesroll betydelsefullt. Patienter i livets slut och anhöriga ska bli tillgodosedda adekvat vård och bemötande för att livskvalité ska uppnås. Studier och rapporter har dock visat att inom detta område råder det brister och sjuksköterskans upplevelse av vård vid livets slut inte alltid upplevs positivt. Syftet med denna studie var att genom ett sjuksköterskeperspektiv undersöka vilka faktorer som ansågs av sjuksköterskan vara betydande för att uppnå god palliativ vård samt vilka eventuella utmaningar som sjuksköterskan upplevde i den palliativa vården. Metoden som använts i denna studie var en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar har använts i studien och i resultatet har det framkommit två teman: gynnsamma faktorer för palliativ vård och utmaningar inom palliativ vård. Gynnsamma faktorer för palliativ vård är faktorer som upplevdes positivt av sjuksköterskan i arbetet med palliativ vård, följande underteman till gynnsamma faktorer är: kommunikativa aspekter, berikande upplevelser och holistisk synsätt. Utmaningar inom palliativ vård är de faktorer som upplevdes negativt av sjuksköterskan, och följande underteman hör till: kommunikativa aspekter, känslomässiga aspekter, kliniska aspekter och utbildning och erfarenhet.
As more people die in hospitals or cared for by medical staff at home or in residential care it means that for nurses the meeting with patients in end of life cannot be overlooked. In every aspect of health and social care nurses find patients in end of life and in caring for these patients the nurses' professional role is important. Patients and their family will be met for adequate care and treatment so that quality of life will be achieved. Studies and reports have shown that in this area, there are deficiencies and nurses' experience of care at the end of life is not always perceived positively. The purpose of this study was to provide a nursing perspective to examine the factors that were considered by the nurse to be significant in order to achieve good palliative care and the possible challenges that nurses experienced in palliative care. The method used in this study was a literature review. Ten articles were used in the study and the results have revealed two themes: enabling factors for palliative care and challenges in palliative care. Enabling factors for palliative care are factors that were experienced positively by the nurse in the work of palliative care, the following sub-themes to the favorable factors are: communicative aspects, enriching experiences and holistic approach. Challenges in palliative care are the factors that were negatively perceived by the nurse, and the following sub-themes are: communicative aspects, emotional aspects, clinical aspects and the training and experience.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

21

Sanoshy, Bryan. "And God Said". Digital Commons @ Butler University, 2018. https://digitalcommons.butler.edu/grtheses/499.

Texto completo da fonte

Resumo:

And God Said… is a modern interpretation of the well-known Biblical story about the creation of the world. Scriptures tell us that the entire world was formed in mere seven-day span. Each movement is very unique and specific to the corresponding day they represent.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

22

Christensson, Jenny, e Sofia Linder. ""God man, en god person tänkte jag" : En studie om hur ensamkommande flyktingar upplevt relationen med god man". Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12649.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna uppsats handlar om hur ensamkommande flyktingbarn upplevt relationen till god man. I den allmänna debatten framkommer att god mans utförande av uppdraget skiftar kvalitetsmässigt. Syftet med studien är att beskriva hur ensamkommande upplevt relationen till god man. Deltagarna i studien är sex ungdomar över 18 år med uppehållstillstånd som kommit till Sverige som ensamkommande barn. Fokusgrupppintervjuer har använts som datainsamlingsmetod, och materialet har analyserats genom kodning och tematisering. Teoretiska utgångspunkter är Antonovskys teori KASAM och Freires syn på kunskap och dialog. Studiens resultat visar att deltagare som verkar haft en nära relation med god man också verkar upplevt att god man varit ett stöd och skapat känsla av sammanhang, i större utsträckning än deltagare som inte verkar ha haft en nära relation. En tolkning är att god mans förhållningssätt kan ha påverkat vilken typ av relation som utvecklats. Samtliga deltagare önskade att de fått vara mer delaktiga i god mans uppdrag och beslut. Slutsatsen är att vilken typ av relation deltagarna upplever att de haft med god man verkar central för på vilket sätt de upplevt att god man gett stöd och förståelse för sitt sammanhang. Socialpedagogiken skulle kunna spela en betydande roll inom området god man för ensamkommande genom att tillföra kunskap om relationsskapande, integration, och stöd till självständighet.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

23

Rabinowitz, Robert Martin. "God is not an object : Wittgensteinian account of belief in God". Thesis, Birkbeck (University of London), 1999. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.313366.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

24

Stephens, Lisa M. "God in our midst the dynamic relationship between God and humanity /". Theological Research Exchange Network (TREN), 1999. http://www.tren.com.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

25

Antczak, Marianne. "The images of the God-experience as proclaimed in the songs of Hannah (I Sam 2:1-10) and Mary (Lk 1:46-55)". Theological Research Exchange Network (TREN), 1998. http://www.tren.com.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

26

Won, Young-Sam. "Divine surprise in Jeremiah". Online full text .pdf document, available to Fuller patrons only, 2001. http://www.tren.com.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

27

Bascom, Joel Wallace. ""Calling on the name of Yahweh" the historical turning point of Genesis 4:26 /". Theological Research Exchange Network (TREN) Access this title online, 2005. http://www.tren.com.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

28

Nichols, E. Byron. "The kingship of Yahweh in Psalm 74:12-17". Theological Research Exchange Network (TREN) Access this title online, 2005. http://www.tren.com.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

29

Smith, Robert C. "Names of God a series of Bible studies /". Theological Research Exchange Network (TREN), 1987. http://www.tren.com.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

30

Johnson, Ben J. M. "Constancy and contradiction an exegetical study of the changing and unchanging character of God in 1 Samuel 15 /". Theological Research Exchange Network (TREN), 2007. http://www.tren.com/search.cfm?p004-0124.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

31

Kungua, Benoit Awazi Mbambi. "From the God of the Ancestors to the God of Western Christianity: The Political Question of God in Postcolonial Africa". Bulletin of Ecumenical Theology, 2009. http://digital.library.duq.edu/u?/bet,3281.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

32

Newman, Kelly D. "To Know the One True God: Reconciling the God of the Old Testament with the God of the New Testament". BYU ScholarsArchive, 2006. https://scholarsarchive.byu.edu/etd/471.

Texto completo da fonte

Resumo:

There is a popular misconception in the world that Jehovah is too severe on occasion while Jesus Christ is always kind and merciful. The Latter-day Saint belief that Jehovah and Jesus are the same person presents a supposed conflict. There has not been much written on this subject by either non-Latter-day Saints or Latter-day Saints, thus, this thesis represents a unique contribution to a common perception prevalent in many Christian circles. The research of this thesis shows that the misconception is based on three problems: first, a misinterpretation of biblical stories in both the Old and New Testament; second, a lack of understanding biblical context and culture; and third, a lack of applying modern revelation to this subject. The research of this thesis focuses on these three areas in an effort to resolve this false perception. This thesis takes a deeper look into the acts of Jehovah and Jesus Christ as found in the Old and New Testaments respectively. Next, it looks as several doctrines related to this subject that have been revealed through latter-day prophets and incorporates them into the Old Testament. This analysis paints a broader picture of the Lord and illustrates that He was, indeed, merciful in the Old Testament but, at times, severe in the New Testament. Lastly, this thesis takes four of the most difficult Old Testament stories that seem to represent Jehovah as harsh, capricious, and unyielding, and puts them in their cultural setting. Though not every act can be completely explained, there is a high degree of similarity between Jehovah and Jesus. The study concludes, therefore, that much of the problem lies with perception and not with reality.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

33

Harris, Christopher S. "Gods, God, & Soul Food: Young Black Spirituality in Rap Music". Scholarly Repository, 2010. http://scholarlyrepository.miami.edu/oa_dissertations/448.

Texto completo da fonte

Resumo:

Contrary to popular belief, discussions of morality, spiritual sensibilities, and religion are major themes in the lyrics of rap music. The current study provides an exploratory content analysis of rap lyrics in an effort to better understand the ways in which rap artists and audiences thought and think about their spirituality. Results indicate that there existed a fervent and nuanced discourse around spirituality and its various forms during the rise of rap music between the mid 1990s and early millennium.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

34

Karlenhed, Linda, e Josefin Sällberg. "Goda kunder, god mat. : En studie av social påverkan i livsmedelsbranschen". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för marknadsföring (MF), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35762.

Texto completo da fonte

Resumo:

Bakgrund: Det saknas kunskap om vad konsumenter anser vara de mest relevanta formerna av social påverkan i livsmedelsbranschen, samt hur sådan påverkan kan realiseras. Så länge det inte är klargjort vad som konsumenten anser är de mest relevanta formerna riskerar utvecklingen av strategier för lämplig dito bland företagen hämmas. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad konsumenter anser är de mest relevanta formerna av social påverkan, samt hur sådan påverkan kan realiseras av företag. Metod: En kvalitativ metod såväl som en kvantitativ metod har använts. En kvantitativ studie har genomförts för att ta reda på vilka olika aspekter av social påverkan som konsumenter värderar högst vid livsmedelsinköp. En kvalitativ studie har genomförts, vid vilken det undersöktes hur företaget säger sig använda CSR i sina olika verksamheter, och hur social påverkan således kan realiseras. Resultat/slutsatser: Studien visar att konsumenter främst värderar god djurhållning och näringsaspekter vid inköp av livsmedel. Koncept som god djurhållning är viktigare än märkningar som visar på det samma. Konsumenter värderar även tillsatsfria livsmedel högt, något som inte helt realiseras av livsmedelsbranschen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

35

Stauffer, Shane. "The reference of Elohim in Genesis 3:5b God or gods /". Online full text .pdf document, available to Fuller patrons only, 2001. http://www.tren.com.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

36

Turner, Sharon Kay Richey. "Bigger God, stronger women helping women expand their God imagery through art /". Theological Research Exchange Network (TREN), 2007. http://www.tren.com/search.cfm?p075-0072.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

37

Svensson, Mats. "Patienters upplevelse av god omvårdnadskvalitet : Kännetecken av god omvårdnad från patientens perspektiv". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18719.

Texto completo da fonte

Resumo:

Personal i hälso- och sjukvård är ålagda att arbeta för att vården skall vara av god kvalitet. Det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av vårdkvalitet och omvårdnadskvalitet. Därför är det av vikt att beskriva patienternas upplevelse av omvårdnad av god kvalitet. Genom att använda livsvärldsperspektiv kan patientens upplevelse av god omvårdnadskvalitet fångas. För att beskriva omvårdnad av god kvalitet har en analys av tio kvalitativa studier genomförts. Resultatet visar på att omvårdnad av god kvalitet bör vara individanpassad och holistisk, det skall vara ett öppet informationsflöde mellan vårdgivare och patient och vården skall vara väl samordnad och främja kontinuitet. Sjuksköterskan skall vara kompetent och ha ett gott förhållningssätt för att patienten skall uppleva att omvårdnaden är av god kvalitet. För att tillgodose patienternas krav på vård av god kvalitet kan organisation enligt primär omvårdnad vara en lämplig lösning. Primär omvårdnad med patientansvarig sjuksköterska leder till ökad kontinuitet och samordning. Öppet informationsflöde och individanpassad vård kan bidra till att stärka patienternas känsla av sammanhang genom att vården blir begriplig, hanterbar och meningsfull. Vidare ger patienternas förväntningar och krav på kompetenta sjuksköterskor med gott förhållningssätt argument för att premiera sjuksköterskor som har lång erfarenhet både allmänt och från sitt specifika område. Det krävs erfarenhet för att ge omvårdnad av god kvalitet och en sjuksköterska är inte alltid direkt ersättningsbar med en annan sjuksköterska. Den erfarna sjuksköterskan har inte bara högre kompetens utan har även bättre möjlighet att ha ett gott förhållningssätt.

Program: Fristående kurs

Uppsatsnivå: C

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

38

Olsson, Ann Sofie. "God Omsorg : En studie utifrån anhörigas uppfattning om god omsorg inom demensomsorg". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23156.

Texto completo da fonte

Resumo:

The purpose of this thesis is to examine how relatives experience the care in dementia homes and how they perceive the communication with the care staff. The purpose is illuminated through the following research questions: 1) What perceptions do the relatives have of good care? 2) How do the relatives perceive the care that the demented person receives? 3) How do the relatives experiencing the cooperation with the care staff? In order to answer the questions, unstructured qualitative interviews have been conducted. This method has enabled a deeper understanding of the respondents’ perspectives. The interviews have been analyzed with the help of systems theory. The study shows that the care was not as good as it could be. Most respondents expressed dissatisfaction regarding the quality of life and care for the demented person. There were also deficiencies of mental and physical character, lack of stimulation and social interaction for people with dementia. The discontent also concerned a lack of communication between the relatives and the care staff, lack of information and that the relatives had not been taken seriously and not been listened to. According to the relatives, relationships can be built up with factors such as approach, time, continuity and satisfying needs.
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anhöriga upplever omsorg på demensboenden samt kommunikationen med omsorgspersonal. Syftet belyses via följande frågeställningar: 1) Vad är de anhörigas uppfattning gällande god omsorg? 2) Hur upplever de anhöriga den dementes omsorg? 3) Hur upplever de anhöriga samarbetet med omsorgspersonalen? För att kunna svara på frågorna, har ostrukturerade, kvalitativa intervjuer utförts. Denna metod har möjliggjort en djupare förståelse av den intervjuade personens perspektiv. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av systemteori. Studien visar på att omsorgen inte var så bra som den skulle kunna vara. De flesta intervjupersoner påvisade ett missnöje gällande livskvalitet och omsorg. Det fanns även brister av psykisk och fysisk karaktär, brist på stimulans och socialt umgänge för de dementa. Missnöjet handlade även om bristande kommunikation mellan de anhöriga och omsorgspersonalen, informationsbrist samt att de anhöriga inte blivit tagna på allvar och inte blivit lyssnade på. Enligt de anhöriga, kan relationer dock byggas upp med faktorer så som bemötande, tid, kontinuitet och tillfredställande av behov.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

39

Valverius, Carl. "God Krympande Miljö : En undersökning av krympande kommuner och god bebyggd miljö". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16274.

Texto completo da fonte

Resumo:

Detta kandidatarbete undersöker hur kommuner med en krympande befolkning hanterar miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö i deras översiktsplaner. Arbetet utfördes genom en kvalitativ textanalys på tre översiktsplaner från Arjeplog, Hofors och Jokkmokk, och försöker besvara tre frågor; Hur beskrivs befolkningsutvecklingen? vad anser kommunen är en god bebyggd miljö? Och vilka konsekvenser har dessa två delar? I till exempel Arjeplog kommun beskrivs befolkningsutvecklingen som en stor utmaning mot kommunens framtida utveckling, och att det är svårare att vända trenden på grund av de relativa höga priserna på villor. I Hofors kommun fokuserar arbetet med en god bebyggd miljö på kollektivtrafik och pendlingsmöjligheter. Jokkmokk kommun presenterar inga tydliga konsekvenser av sina ställningstaganden. En slutsats som dras är att definitionen av god bebyggd miljö är olika i kommunerna eftersom de behöver utgå från sina egna förutsättningar och problem. En annan slutsats är att det behövs en kompetensutveckling inom social hållbarhet, med anledningen att både god bebyggd miljö och social hållbarhet inkluderar liknande koncept och idéer.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

40

Dolezal, Courtney. "The promises of God". Online full text .pdf document, available to Fuller patrons only, 2004. http://www.tren.com.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

41

Creamer, Ryan Thomas. "The theme of greatness and the word "maius" in Anselm's ontological argument". Theological Research Exchange Network (TREN), 2007. http://www.tren.com/search.cfm?p029-0699.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

42

Wenzel, David R. "The fatherhood of God". Theological Research Exchange Network (TREN), 1990. http://www.tren.com.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

43

Johnson, Debra Elaine. "Glory B 2 God". Digital Archive @ GSU, 2008. http://digitalarchive.gsu.edu/art_design_theses/28.

Texto completo da fonte

Resumo:

The purpose of this thesis paper is to investigate womanist theology and method, along with restoration practices involving spirituality and healing within the context of the visual arts. The thesis exhibition will attempt to create new visual possibilities that inform womanist theological scholarship in terms of promoting contemporary female religious imagery within a metaphorical language. While womanist theology is steeped in interdisciplinary practices, it has yet to consider seriously the studio arts as a means to explore and develop the womanist language. This study will investigate how essential and natural the visual arts assist our understanding of spirituality, especially through a womanist context.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

44

Wachter, Daniel von. "Modality, causality, and God". Thesis, University of Oxford, 2003. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.289017.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

45

Recber, Mehmet Sait. "Necessity, logic and God". Thesis, King's College London (University of London), 1998. https://kclpure.kcl.ac.uk/portal/en/theses/necessity-logic-and-god(feaf3ab1-95c5-4928-99c3-e374497494da).html.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

46

Heskin, K. "Qoheleth's concept of God". Thesis, University of Leeds, 1985. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.354512.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

47

Norman, F. "Mansel : God and politics". Thesis, Canterbury Christ Church University, 2015. http://create.canterbury.ac.uk/17918/.

Texto completo da fonte

Resumo:

Henry Longueville Mansel (1820-71), Anglican theologian and philosopher, hastypically been remembered as a Kantian agnostic whose ideas led to those of Herbert Spencer. This thesis provides a critical challenge to this picture, and offers a thorough revisioning of Mansel's theology in context. First, concerning misrepresentation, I argue it was Spencer himself who, having had a youthful relationship with Mansel's sister Katherine, developed a prejudice against him, distorted the reception of his work, and promoted the caricature image of Mansel as an unwitting agnostic and "Kantist". With the help of Liberals such as Goldwin Smith and Leslie Stephen, Spencer's portrayal has stuck. I refute this picture and offer an alternative reading of Mansel. Second, concerning personalism, I show that Mansel was essentially a theistic personalist, indebted to the traditions of Bishop Browne, Bishop Butler, and Scottish common sense philosophy. Mansel represents a mid-Victorian example of "IThou" philosophical theology, grounded in the religious practice of Christian prayer. Mansel's theistic personalism had much in common with Newman's theology, and I explore the ways in which Newman's Grammar of Assent was written in response to Mansel's Bampton Lectures. Third, concerning politics, I argue that Spencer's distorted picture of Mansel as a Kantian agnostic served the political interests of partisan Liberals, and was aggressively spread by them because of Mansel's own Tory commitments. Located in context, Mansel, is here interpreted with reference to key personal relationships and personal networks, including his connection with leading Tories, such as Lord Carnarvon and Benjamin Disraeli. Crucially, I interpret his controversies with Frederick Denison Maurice and John Stuart Mill with reference to the political events of 1859 and 1865. These controversies were simultaneously religious and political, and receive a careful contextual reading.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

48

Scrutton, Anastasia Philippa. "God, emotion and impassibility". Thesis, Durham University, 2008. http://etheses.dur.ac.uk/1930/.

Texto completo da fonte

Resumo:

The current theological climate presents two extremes in speaking of the emotional life of God: Passibilism, which affinns the fullness of God's emotional life, and impassibilism,which (claiming fidelity to traditional orthodox Christianity) asserts that God cannot experience emotions. Likewise, contemporary 'philosophy of emotion is characterised by the extremes of cognitive views of emotion on the one hand, and non-cognitive, physiological or 'feelings' views on the other. In this thesis I argue for a more nuanced account of both impassibility and emotion. I seek to show how a more subtle account of emotion may benefit contemporary philosophy of emotion, and how re-conceiving both impassibility and emotion would provide alternative possibilities within theology for speaking of God's emotional life. I begin by showing how the depiction of early impassibilism and modem passibilism as polar opposite views with few theologians inhabiting a middle ground is an oversimplification that neglects those in both camps who argue that God might choose to experience emotions and to suffer, such that God's emotions would not be contrary to God's will or challenge his omnipotence. I then argue that a reappropriation of the Augustinian and Thomist distinction between passiones (emotions that are arational, involuntary, and in Thomas, essentially physiological) and a.ffectiones (emotions that are potentially rational, in accordance with the will, and are notÃ‚Â· essentially bodily) as a distinction within the overarching and less discriminating category of 'emotion' may provide important options for both theologians and philosophers of emotion that have previously been overlooked. I continue by exploring the relationship between emotions and intelligence, will, and the body, and the theological implications of this for divine omniscience, omnipotence and incorporeality. I suggest that applying the distinction between passiones and afJectiones to contemporary theology and philosophy of emotion contributes to creating a more plausible middle ground between passibilism and impassibilism, and between cognitive and feelings accounts ofemotion.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

49

Ali, Sara, e Anosha Fatah. "En god syo-kultur?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31453.

Texto completo da fonte

Resumo:

Problematiken i denna studie ligger i att studie- och yrkesvägledningen inte har engagerat alla yrkeskategorier på skolan (Allmänna råden och kommentarer 2009). Det är även konstaterat i läroplanen att studie- och yrkesvägledningen är ett ansvar för hela skolan (Henrysson 1994; Lovén 2000). Syftet med denna studie är således att undersöka samverkan på den specifika skolan. Vi vill tittare närmre på vad studie- och yrkesvägledarna, lärarna och rektorerna bidrar med för att skolan ska ha en god samverkan. De frågor vi vill besvara är; hur talar studiens respondenter om samverkan kring syo- kulturen på berörd skola samt hur uppfattar studie- och yrkesvägledarna, so - lärarna och rektorerna själva sina insatser i syo- kulturen på skolan. Den valda fallorganisationen undersöker vi utifrån en kvalitativ metod med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultaten knyter vi till den tidigare forskningen och organisationsteorin. Genom vår undersökning kan vi konstatera att syo- kulturen på den specifika skolan kan bli bättre, det vill säga att syo- kulturen inte var så god som vi trodde från början. Resultatet kring studiens första frågeställning visar alltså att samarbetet inom syo- kulturen kan bli bättre då lärarna är mer engagerade i studie- och yrkesvägledningsverksamheten. Ur resultatet i studiens andra frågeställning har vi fått en uppfattning om hur respondenterna uppfattar sina egna insatser inom syo -kulturen. Då vi bl.a. kan se att alla respondenter har tydliga roller inom studie- och yrkesvägledningsverksamheten. På så sätt vet man vilka insatser man ska bidra med i verksamheten som kan bidra med en god syo- kultur. Intressant ur resultatet är att lärarna säger emot sig själva i sina egna insatser inom syo- kulturen. Då de säger att de tar in studie - och yrkesvägledning i sin undervisning men sedan säger att studie- och yrkesvägledaren är den enda personen som ska sköta studie - och yrkesvägledningen. Resultatet kring studiens andra frågeställning visar alltså att lärarnas insatser kring studie- och yrkesvägledningsverksamheten behöver tydliggöras.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

50

Coffman, Lindsay R. "God Made Me Queer". The Ohio State University, 2020. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu1587552175667691.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Teses / dissertações sobre o tema "God"

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos