Teses / dissertações: "Det ¤gode"

1

Egeland, Helene. "Det ekte, det gode og det coole : Södra teatern og den dialogiske formasjonen av mangfoldsdiskursen /". Linköping : Tema kultur och samhälle, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10033.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

2

Egeland, Helene. "Det ekte, det gode og det coole : Södra teatern og den dialogiske formasjonen av mangfoldsdiskursen". Doctoral thesis, Linköpings universitet, Tema Kultur och samhälle, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10033.

Texto completo da fonte

Resumo:

The thesis analyses the continuously changing discourse of cultural diversity. The focus of this study is the ways in which this discourse is shaped within contemporary Swedish cultural politics in general, and how it unfolds and further changes through the specific activities performed by a cultural institution in Stockholm – Södra teatern. Where as the cultural diversity inspired cultural politics seems to be caught in the tension between defending the autonomous position of culture in society and arguing for the supposed positive integrative consequences of such a perspective the Södra teatern mirrors a similar complexity in their ways of performing cultural diversity. This complexity is expressed through the three aspects of cultural diversity the thesis analyses – the real, the good and the cool cultural diversity. Each of the three aspects expresses a search for authenticity as well as a resistance towards the very same notion; a belief in the enlightenment of knowledge at the same time as the content of the very same knowledge is questioned; and finally that ethnic differences some times is enforced through utterances that stresses tradition where as the supposed hybrid forms in other situations is celebrated. The three aspects of cultural diversity analysed here all express how cultural diversity works as a hyper complex concept within cultural policy where no single possible meaning erases other potential meanings. On the contrary: different and even contradictory meanings of the concept exist side by side. Thus the thesis argues that the discourse of cultural diversity expresses a hyper complex problem.
Avhandlingen analyserer hvordan mangfoldsdiskursen formes på det kulturpolitiske området ved å studere hvordan denne formes i så vel Södra teaterns virksomhet som i den statlige kulturpolitikken. Mens den statlige mangfoldsorienterte kulturpolitikken preges av en spenning mellom på den ene siden å forsvare kulturens autonome stilling og på en andre siden å forsvare det man kan kalle for integrasjonspolitiske hensyn, så uttrykker Södra teaterns arbeid med kulturelt mangfold en lignende kompleksitet. Denne kompleksiteten uttrykks gjennom de tre ulike aspekter av den mangfoldsdiskursen avhandlingen analyserer – det ekte, det gode og det coole mangfoldet. De tre aspektene uttrykker hver for seg både en søken etter autentisitet og en motstand mot autentisitet; en opplysningstro så vel som en selvrefleksivitet i forhold til hva det opplyses om; og til slutt at etnisitetsforskjeller i visse situasjoner forsterkes gjennom ytringer som vektlegger tradisjon, mens andre ytringer snarere hyller det som oppfattes som hybride uttrykk. Disse tre delanalysene visere hvordan kulturelt mangfold fungerer som et hyperkomplekst begrep innenfor kulturpolitikken da tilsynelatende ulike og motsigelsesfulle tolkninger kan eksistere side ved side. Således argumenterer avhandlingen for at mangfoldsdiskursen uttrykker et hyperkomplekst problem.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

3

Sue-Chu, Natalie Stout. "Det gode liv - kan en student bo bedre?" Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Fakultet for arkitektur og billedkunst, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-17627.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

4

Bergström, Ida, e Laura Uggla. "Hur är det att vara god man till ensamkommande barn? : En kvalitativ studie om hur gode män upplever uppdraget som god man till ensamkommande barn i Sverige". Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376448.

Texto completo da fonte

Resumo:

Mycket forskning har bedrivits med syfte att förstå ensamkommande barn i relation till gode män, i samband med flykten till ett främmande land. Vad som inte studerats i samma utsträckning är gode män till ensamkommande barn och deras perspektiv på uppdraget som god man. Denna uppsats ämnar därför att studera de gode männens upplevelser av uppdraget som god man till ensamkommande barn. Uppsatsen fokuserar på de gode männens upplevelser av relationen med barnet, kontakten med olika myndigheter, hur de upplever att uppdraget som roll karaktäriseras och hur gode männens motivation till uppdraget påverkas av deras upplevelse av rollen som god man. Förhoppningen med studien är att få en djupare inblick i hur gode män upplever uppdraget som god man till ensamkommande barn, samt öka förståelsen för den som engagerar sig. Vi hoppas även att studien ska öppna upp för diskussion i det svenska samhället kring huruvida godmanskapet, som det är utformat idag, verkligen är lämpligt i bemötandet av ensamkommande barn. Genom kvalitativa intervjuer har 12 informanter med erfarenhet som god man till ensamkommande barn i Sverige delat med sig av berättelser från deras tid som god man. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med syftet att se hur sociologen Johan Asplunds teorier om social responsivitet kunde genomsyra materialet. Dessutom har Arlie Hochschilds och Mikael Allvins teorier använts som ett komplement till Johan Asplunds teorier. Resultatet visar att gode män upplever arbetsuppgifterna inom uppdraget som otydliga, vilket påverkar sociala interaktioner med olika parter inom uppdraget, samt den gode mannens välmående.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

5

Larsson, Emma, e Jennifer Hellström. "Den onde, den gode och ett presidentval : En undersökning om hur Donald Trump och Hillary Clinton gestaltades i två svenska dagstidningar under det amerikanska presidentvalet 2016". Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31770.

Texto completo da fonte

Resumo:

The aim with this essay is to examine how two Swedish newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter, have framed Donald Trump and Hillary Clinton during the US presidential election in 2016. The goal with this essay is to contribute to research on how politicians are described in the news media and how politicians’ gender affect this description. The research questions are as follows: 1. How did the Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter frame Donald Trump and Hillary Clinton during US presidential election in 2016? 2. What similarities and differences can be seen between the two candidates, in how they were framed? 3. Were there any similarities and differences between the two newspapers, in how they framed the candidates? In order to answer the research questions, we conducted a quantitative content analysis, in which we analyzed 160 news articles. The articles were published between February first and November eighth in 2016. Through, first, a strategic, and then, a systematic selection 80 articles for each candidate were selected. For the survey three theoretical fields were chosen; framing theory, media logic (focusing on personalization) and gender theory. The quantitative content analysis coding scheme is based on these theories. The results show that game and strategy framing was the most prevalent form of framing in both newspapers, about half of all the articles were framed as game and strategy. The most common topic of the articles was “the election, opinion polls and media”. The result also showed that Trump often was termed as evil, as a loser, and the articles were often negatively angled towards him. Clinton was more often termed as good, as a winner and the articles were more positive towards her. However, Trump got the most attention in both papers. The survey also shows a higher degree of personalization against Clinton and she weren’t quoted in the articles as much as Trump. No major differences were seen between the newspapers in their use of frames and the degree of personalization.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

6

Suncevska, Sandra. "”Det måste ju vara hjärtat i botten” : En kvalitativ studie om hur gode män för ensamkommande barn presenterar sig själva och sin roll". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78088.

Texto completo da fonte

Resumo:

Sweden is one of the countries in Europe that has received the highest number of unaccompanied children. Every unaccompanied children who comes to Sweden should get a legal guardian who is responsible for the children’s personal, economic and legal questions. The legal guardian is an important person for the children’s well-being. It is important that the legal guardian is conscious about his role as a legal guardian and that he is following the chief guardian committee’s rules. The legal guardian should for example be conscious that they should not act like a father or mother. The purpose of the study is to get an understanding of which self-presentations the legal guardian is doing in an interaction with me as an interviewer and which presentation he is doing of his role as a legal guardian. The purpose is also to investigate which formal rules and informal rules are directed him into his role as a legal guardian and his actions. The data in the study has been gathered through a qualitative research method and ten interviews are conducted with five female legal guardians and five male legal guardians. The data is analyzed with Goffman’s dramaturgical perspective and how people act when they interacts with the entourage. The results of the study shows that legal guardians are presenting a positive side of themselves. They are presenting themselves as a competent legal guardians. The results also show that the legal guardians are conscious about the Chief guardian committee’s rules at the same time as they are directed by informal rules. The legal guardians are directed by chief guardian committee’s rules, religion-related norms, family-related norms and professional ideals.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

7

Hedendahl, Carolin, e Sandra Löfbom. "Den onde, den gode och den fule : Jakten på den goda läroboken i Religionskunskap A". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14279.

Texto completo da fonte

Resumo:

I Den onde, den gode och den fule. Jakten på den goda läroboken i Religionskunskap A ämnar vi att undersöka hur religionerna hinduism och buddhism presenteras i tre läromedelsböcker i Religionskunskap A för gymnasiet, samt hur väl Skolverkets styrdokument och en skola för alla förankras i dessa framställningar. Vi har använt oss av en komparativ analysmetod där vi har jämfört och ställt de tre läromedelsböckerna i relation till varandra för att kunna belysa deras likheter och skillnader. De teorier vi har använt oss av är: analytisk/positivistisk och hermeneutisk/dialektisk kunskapssyn, induktion, deduktion och abduktion samt ett etnocentriskt och genusrelaterat perspektiv. Teorierna bidrar till ett djup och en bredd i vår analys och belyser den mångfald som de tre läromedelsböckerna visar. Detta framgår i vårt resultat vilket tyder på att trots att samtliga av de undersökta läromedelsförfattarna har en gemensam och näst intill identisk kunskapssyn skiljer sig deras val av bredd, fokus och tillägnat utrymme för var och ett utav de olika avsnitten för religionerna. Undersökningen visar även att två av tre av de undersökta läromedelsböckernas författare speglar religionerna i enlighet med Skolverkets styrdokument.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

8

Helmersson, Katarina, e Helena Linder. "Den goda sömnen : Anestesisjuksköterskors upplevelser av att ge god sömn". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20197.

Texto completo da fonte

Resumo:

Anestesisjuksköterskans arbetsområden förutsätter kunskaper i både det omvårdnadsvetenskapliga och det medicinska området. En operation innebär att patienten ”lägger sitt liv” i någon annans händer och ger sitt förtroende till sjukvårdspersonalen och deras yrkeskunskaper. Sömn är ett normalt tillstånd då en organism en kortare tid är synbart medvetslös och oresponsiv för stimuli. Vad finns det för hjälpmedel för att kunna ge en god sömn? Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att ge god sömn till patienter. För att ta reda på anestesisjuksköterskans upplevelser gjordes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. En öppen fråga ställdes och anestesisjuksköterskan fick berätta om den goda sömnen. I resultatet framkommer det att välbefinnandet är en stor del, likväl som den tysta och kliniska omvårdanden samt att övervakning bidrar till en god sömn. Ingen nämner BIS som ett alternativ till att övervaka patientens sömn då det är en bra mätmetod för att undvika awareness. Det är viktigt att anestesisjuksköterskor uppdaterar sig i forskningen kring sin specialitet, för att få en ökad förståelse om vad den goda sömnen innebär samt hur man på bästa sätt kan lindra och öka välbefinnande för den patient som ska sövas. Den goda sömnen är inte bara själva sövningsögonblicket utan allt från det att anestesisjuksköterskan hämtar sin patient och tills det att patienten lämnas över för eftervård.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

9

Svensson, Anders. "Den gode läraren". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24209.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur de elever som studerar på en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lärare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utländsk härkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad så tycker jag att det är intressant att undersöka den här frågeställningen för min fortsatta lärargärning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, där 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara på vissa förutbestämda frågor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid två tillfällen för att kunna särskilja om eleverna var svenska eller med utländsk härkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom där kan svaren fritt analyseras och förstås och därigenom få en helhetsbeskrivning och en mer djupgående kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade på att för samtliga deltagande elever var lärandesituationen i klassrummet viktig, hur läraren genomför sina lektioner. Att vara rättvis, snäll, men även att inte favorisera någon elev var också gemensamt för alla elever. Skillnaden i förhållandet till de svenska och utlandsfödda eleverna var att samtliga elever med utländsk härkomst tog upp en kommunikativ förmåga och en djupare personlig omsorg som en betydelsefull egenskap i sättet att vara.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

10

Westman, Moa. "Den goda arbetsplatsen : En studie om betydelsefullafaktorer för att skapa en god arbetsplats". Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-82907.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna studie handlar om vilka goda faktorer som upplevs finnas inom fyra hemtjänstgrupper, och studiens syfte är att undersöka medarbetarnas upplevelser av deras arbetsplats samt belysa hur deras chefer praktisktarbetar med att skapa en god arbetsplats. Studiens resultat riktar sig främst till denkommunsom uppsatsen är skriven åtmen även till andra organisationer som har intresse av att utvecklaen god arbetsplats för sina medarbetare. Från enkätsvaren och intervjuerna ges en bild av de beskrivna goda faktorerna från medarbetarna, samtidigt som enhetschefernas arbete med denna arbetsplats tydliggörs.Medarbetarna upplevde samarbeteoch stöttning inom arbetsgruppensom betydelsefullt, men lika viktigt var det att utföra ett högkvalitativt omsorgsarbete gentemot vårdtagaren. Chefens praktiska arbete ärenligttidigare studier betydelsefullt för den goda arbetsplatsen, men medarbetarna var av annan uppfattningi minstudie.Avslutningsvis framhållsatt den goda arbetsplatsen är komplexatt undersöka och beskriva, vilket gör det svårt att förmedla en övergripande bild av de goda faktorerna i en så pass liten studie som denna. Däremot ger studien en inblick i vilka faktorer som kan påverkagoda arbetsplatserinom hemtjänsten, samt hur chefers arbete med den goda arbetsplatsenkanseut i denna verksamhet.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

11

Valberg, Simpson Tilda. "Den gode språkinläraren : En intervjuundersökning". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167254.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna undersökning är en intervjuundersökning med inlärare av svenska som har lyckats lära sig grunderna i svenska på kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda på vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlärarna i deras inlärning av svenska. Resultatet visar att det är komplext vilka faktorer som spelar in när man ska lära sig ett nytt språk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation är en av de tyngsta faktorerna för dessa inlärares inlärning av svenska. Tidigare språkkunskaper och eventuellt även språkbegåvning kan också ha bidragit till inlärningen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

12

Olofsson, Ann-Charlotte, e Linda Holst. "”Den goda barnboken” - En studie om pedagogers föreställningar om vad en god barnbok är". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33199.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna studie är att undersöka diskursen pedagogers föreställningar om vad som är en god barnbok inom förskolans verksamheter. Metoden som använts är en kvalitativ och ostrukturerad intervjuform. Vi väljer att använda oss av en diskursanalytisk ansats både som teori och analysmetod. Diskursteori är det angreppssätt som är relevant för studien. Genom intervjuer med sju pedagoger från två olika förskolor fick vi insyn i hur de arbetar med barnböcker i de rådande verksamheterna. Vid intervjutillfällena hade vi några frågor som stöd där vi gav pedagogerna utrymme för att svara fritt. De pedagoger som är med i undersökningen ansvarar för barn i åldrarna 1–3 år och 4–5 år. Med barnbok menar vi i studien en bok som riktar sig till barn 1–5 år och som innehåller både bild och text. Resultat och analys av det insamlade materialet visar en diskurs där tre olika teman framträder när pedagogerna talar om vad som är en god barnbok i förskolan nämligen, innehåll, utseende och didaktiska funktion. När det gäller den goda barnbokens innehåll beskrivs olika aspekter som att boken ska vara underhållande, ha ett budskap, samt boken som fostrande. Gällande dess utseende lyfts aspekter som att bilderna ska vara tilltalande och att det skapar diskussioner. Slutligen när det gäller den didaktiska funktionen menar pedagogerna att den goda barnboken ska bidra till språk- och kunskapsutveckling.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

13

Abbas, Alizadeh Diana. "Den gode läraren : en kvalitativ studie av fyra lågstadielärares syn på den gode läraren och den egna lärarrollen". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5385.

Texto completo da fonte

Resumo:

The aim of this study was to examine how the interviewed primary teachers in two schools situated in the Stockholm area understand themselves as teachers in relation to their image of the good teacher. The research questions were: How do the informants discuss their image of the good teacher? How do the informants describe their own role as a teacher? A qualitative method, by interviews made with four primary teachers, was used to collect data for the examination. The results from the interviews were analyzed and discussed from the theories and earlier research concerning the role of the teacher and what they describe as the good teacher. The theoretical connection of this study was based on the theories of Vygotsky, Piaget, Bruner, Dewey, Dreikurs, Kounin and Glasser concerning the relationship between the role of the teacher and learning. The conclusions of this study was that the four primary teacher’s image of the good teacher match their description of their own role as a teacher, and so does the most of the earlier research on the subject. Teachers must possess a broad competence and contiously control a lot. I believe that teachers’ personal characteristics in some cases can affect the quality of teaching and the pupils’ learning but I think that it is primarily the teacher’s attitude to their professional role and the teaching quality in itself that contributes to learning. An extrovert or humble teacher is not necessarily a better teacher than those who do not have these characteristics, but who carries on a teaching marked by orderliness and commitment. I do not think there is a definitive link between a teaching that contributes to learning and the personal characteristics that are often associated with the good teacher.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

14

Denker, Christopher. "Är den "goda döden" god? : En argumentationsanalys av eutanasidebatten i Läkartidningen mellan åren 2006-2016". Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325469.

Texto completo da fonte

Resumo:

Eutanasidebatten pågår i Sverige likaväl som utomlands. Debatten förs med både explicita och implicita etiska fotavtryck och det finns fall som uppmärksammats i media där personer sökt sig utomlands för att erhålla eutanasi, enskilda riksdagsledamöter har motionerat i frågan, eutanasi är föremål för en etisk debatt i forskarsamhället såväl som inom läkarkåren. Huvudsakligen är det läkarassisterad eutanasi i någon form det handlar om. Med andra ord är det en läkare eller annan vårdpersonal som skall administrera detta. Därför är läkarna en central intressent i eutanasifrågan och därför är diskussionen inom kåren av intresse att analysera. Och det är detta som uppsatsen gör. Arbetet analyserar eutanasidebatten i Läkartidningen mellan åren 2006-2016 och har tre syften: för det första att undersöka debattens argument och vilka normativa etiska uppfattningar som ligger till grund för dessa ståndpunkter; vidare att även kritiskt granska delar av argumentationen och avslutningsvis vill arbetet också pröva en egen ståndpunkt i eutanasifrågan.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

15

Ortiz, Ordenes Sandra Paola. "Det goda samtalet : Om den upplevda kvaliteten i utvecklingsamtal". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24198.

Texto completo da fonte

Resumo:

Utvecklingssamtalet har idag en given roll i samarbetet mellan hem och skola. Ändå noterades under min lärarpraktik att många upplever mötet som intetsägande. Denna studie vill undersöka hur parterna i samtalet lärare, vårdnadshavare och elever upplever kvaliteten på samtalet och försöka finna vilka faktorer som påverkar kvaliteten. Ett antal enkätintervjuer har här sammanställts i ett försök att få mera kunskaper. Resultaten stämmer väl med tidigare forskning att lärarnas alltmer administrativa uppgifter och avsaknad av samtalstekniker spelar en avgörande roll för samtalets upplevda kvalitet.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

16

Engström, Henrik, e Markus Hyltbring. "Den gode, den onde, den andre : Spelfilm som riskrapportering". Thesis, Linköping University, Department of Culture Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-11802.

Texto completo da fonte

Resumo:

Detta är en studie kring hur filmer framställer olika grupper som risker, till exempel muslimer som terrorister. Vi har gjort en kvalitativ studie av tre spelfilmer, nämligen Rambo III, Belägringen och The Kingdom samt en dokumentärfilm; Det svider i hjärtat. I dessa filmer har vi tittat efter hur muslimer framställs. För att strukturera upp studien har vi valt ett tesdrivande tillvägagångssätt utifrån Karl Poppers metod och prövat en rad olika teoretiska begrepp och perspektiv. Dessa är Edward W. Saids föreställningar om orientalism och den andre, Alison Landsbergs protesminne,

representation, Stuart Halls mottagandesätt av visuell kultur samt Stuart Allans föreställningar om riskrapportering. Vi har presenterat och analyserat film för film med hjälp av Greimas aktantmodell.

Det vi kom fram till är att filmer mycket väl kan och skulle kunna fungera som ett slags riskrapportering. Dels på grund av publikens mottagande av visuell kultur och att publiken då kan väva in fiktiva berättelser och värderingar i sina egna minnen och erfarenheter precis som Landsbergs teorier om protesminne säger. När man ser filmerna med den här ingången är det uppenbart att filmerna varnar publiken för något likt den traditionella riskrapportering som Stuart Allan visat oss.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

17

Wilzén, Sofia. "Vägen till det goda klassrumsklimatet". Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-629.

Texto completo da fonte

Resumo:

Jag har i mitt examensarbete empiriskt studerat klassrumsklimatet sett ur två perspektiv, elevperspektivet och lärarperspektivet.Genom enkätundersökningar i en sexa, sjua och åtta har jag undersökt hur klassrumsklimatet kan gestaltas av elever. Detta är klasser som jag har undervisat i under mina tre veckor långa högstadiepraktik på grundskollärarutbildningen och jag har sammanfattat mina dagboksanteckningar om respektive klass för att få ytterligare ett perspektiv på klimatet i klassen.

För att belysa klassrumsklimatet i både ett elev- och lärarperspektiv har jag läst litteratur inom området för attfördjupa mina kunskaper och för att använda som grund till den empiriska studien.

Utifrån enkätundersökningen, dagboksanteckningarna och litteraturstudien ville jag ytterligare få lärares perspektiv på klassrumsklimatet. Jag har därför gestaltat ett fall som bygger på konflikter som framgår av enkätundersökningen och egna erfarenheter från min praktik i sexan, sjuan och åttan. Jag har sedan vänt mig till de tre klasslärarna till de aktuella klasserna för att få deras bild av fallet och hur man går till väga för att skapa ett gott klassrumsklimat. Jag har också försökt belysa hur lärarens ledarskap påverkar klimatet i klassen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

18

Åsberg, Benjamin. "Det goda värdskapet : -Destination Östersund-". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36471.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

19

Yake, Chanelle, e Linn Jäderholm. "Det goda åldrandet : En kvalitativ studie av seniorer i den tredje åldern". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12397.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med studien var att öka kunskapen och förståelsen för äldres sociala behov i den tredje åldern för de som besöker träffpunktsverksamheten. För att genomföra studien har en kvalitativ intervjumetod används med fyra seniorer samt två träffpunktsledare. Detta för att få bådas perspektiv på vad ett gott åldrande innebär, men fokus har legat på seniorerna. Studien utgick ifrån två teorier, den sociala nätverksteorin och aktivitetsteorin. Dessa två är huvudteorier. I förhållande till dessa har gerotranscendensteorin används då den motsäger vad de två ovannämnda teorierna pekar på. Studiens empiriska data har analyserats efter den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av studien visade att ett aktivt liv är av stor vikt för seniorerna som besöker träffpunktsverksamheten. Studien visade även att träffpunktsledarnas engagemang och motivation bidrar till att seniorerna upplever att de har ett inflytande i träffpunktsverksamheten. Seniorerna menade att känslan av delaktighet bottnar i den goda relation som de har till träffpunktsledaren.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

20

Holm, Bob. "Relationellt ledarskap –elevers upplevelser av den gode läraren". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-90172.

Texto completo da fonte

Resumo:

Extensive research has been done on leadership in the school system, but the nature of the concept's variations makes it difficult to grasp what good teacher leadership consists of. Teacher-student relationships are a fundamental part of teachers' professional practice and their significance for school practice cannot be neglected. A large part of the research on teachers' leadership is aimed at how leadership should be conducted through the organization of the classroom, towards an effective study environment. The question that arises in this study is instead how teachers' relational leadership is perceived and valued from the students' point of view. The purpose of the study is thus to investigate the importance of relational leadership from students' perspectives. This is done by interviewing six students from year two at a Swedish high school, and the empirical material is thereafter compared to a pre-constructed ideal type of relational leadership using PeRL. Through this approach, the study intends to contribute to the field of research on teacher leadership by examining and elucidating its relational dimension. Results suggest that teachers' relational leadership is highly important for students, and that students have a slightly different approach to relationships in school compared to research on the field. Furthermore, the study concludes that students must be involved in the discussion about the purpose of education to a greater extent, and that the conversation about teacher leadership should play a more prominent role at the school policy level.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

21

Tegnér, Elias, e Elly Westerberg. "Strävan efter den goda kommunikationen i det interprofessionella operationsteamet - en intervjustudie". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78479.

Texto completo da fonte

Resumo:

Introduktion: I den perioperativa vården arbetar flera yrkeskategorier som ska samverka tillsammans på ett patientsäkert sätt. Kommunikation är en viktig del till att kunna arbeta patientsäkert. Enligt patientsäkerhetslagen är vårdgivare skyldiga att förebygga vårdskador där en fungerande kommunikation kan vara en del att upprätthålla patientsäkerheten. Tidigare forskning har visat att kommunikation i operationsteamet kan påverka patientsäkerheten både positivt och negativt. Syfte: Syftet var att beskriva det interprofessionella operationsteamets upplevelser av kommunikation för att främja patientens säkerhet inom perioperativ vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes på tre sjukhus i Mellansverige. Totalt femton intervjuer utfördes. Fem olika yrkeskategorier intervjuades, med tre deltagare från varje kategori: operationssjuksköterskor, anestesisjuksköterskor, undersköterskor, anestesiläkare och operatörer. Totalt femton intervjuer utfördes. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema och tre kategorier. Temat var: ”Strävan efter den goda kommunikationen”, där det interprofessionella operationsteamets upplevelser beskrevs utifrån följande kategorier: ”De personliga relationernas betydelse”, ”Individuella strategier” och ”Användandet av kommunikationshjälpmedel”. Konklusion: Studien visade att det interprofessionella teamet strävade efter en god kommunikation som främjar patienten säkerhet. Dock fanns det även svårigheter i att uppnå detta.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

22

Andersson, Magda. "Den onde, den gode och den smittade : Den ”Svenska sedlighetsdebatten” 1904-1913". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161289.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

23

Persson, Carina. "Den goda pedagogen". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30071.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

24

Eriksson, Fredrik. "Den goda kunskapen". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27632.

Texto completo da fonte

Resumo:

Detta arbete cirkulerar det vida begreppet kunskap. Genom att fokusera begreppet till en bestämd ontologisk och epistemologisk sfär, och med hjälp av Aristoteles kunskapsanalys konkretisera det, tillämpas ett analytiskt greppbart kunskapsbegrepp på gymnasieskolans svenskämnesplan. Syftet med en sådan praktisk operation är dels att undersöka svenskämnets specifika kunskapsutrymme, dels att kunna vidga kunskapsdiskussionen till läroplans- och samhällsnivå. Utförda kunskapsanalys av ämnesplanen visar en dubbelhet i kunskapsanvändningen. Å ena sidan inkluderas såväl teoretisk som olika former av praktisk kunskap i ämnets syfte. En tendens att beskriva fronetiskt anstruken kunskap i samband med syftet iakttas. Å andra sidan görs i huvudsak två iakttagelser av reduktionistiska kunskapsuttryck. För det första låter sig en kvantifiering av kunskapsuttrycken i ämnesplanen ställas upp linjärt instrumentellt: epistemisk kunskap behövs för technisk kunskap som i sin tur har fronetisk kunskap som mål. En sådan kunskapsgång tar inte hänsyn till den hermeneutiskt förstådda tolkningsprocessen i vilken utgångspunkten för kunskapande är stadd i ständig förändring. För det andra är ämnesplanens punktlista i stora drag undantagen fronetiska kunskapsuttryck, något som visar på en i grunden särskiljande syn på vad kunskap är, och hur den kan behandlas. Faran med den här typen av reducerade retoriska eller pedagogiska uppställningar av vad kunskap är, beskrivs i analysen vara en kategoriserings implicit normerande effekter.Med detta sagt konkluderas att kunskapsbegreppet sedan 1990-talet i en utbildnings-teoretisk kontext behandlats ingående, och i många avseenden nyanserat, utan att för den sakens skull lyckas bibehålla sin komplexitet i någon allmän mening. Istället verkar skoldebatt och samhällssyn spegla en ytlig kunskapsförståelse där analytiska kategoriseringar, likt de fyra F:en - fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet - hålls som faktiska kunskapsentiteter. Som motdrag föreslås en fokusering på ett fronetiskt-hermeneutiskt förstått bildningsbegrepp. Ett sådant kunde beskriva ett förhållningssätt till, eller en beredskap inför kunskap snarare än att kategorisera kunskapen per se.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

25

Lantz, Annelie, e Annika Karlsson. "Det goda samtalets betydelse för lärande". Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-235.

Texto completo da fonte

Resumo:

Uppsatsen bygger på några teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lärande och framställs här som betydelsefullt såväl för lärande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjälp av samtal görs delaktiga i en lärandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgångspunkt i några texter författade av Roger Säljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lärande har vi valt att lyfta fram några texter från Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frågeställningar där svaren var och en på sitt sätt kan belysa samtal i undervisning. Dessa fyra frågställningar ligger sedan till grund för en enkät ställd till lärare i grundskolans tidigare år. Resultaten vi redogör för visar, utifrån respondenternas svar, att det goda samtalet används i undervisning men vi kan för den skull inte påstå att resultatet överensstämmer med verkligheten.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

26

Nidefelt, Mark, e Carl Adam Andersén. "Världen som lekplats : bortom myten om den gode entreprenören". Thesis, University of Gävle, Department of Business Administration and Economics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5067.

Texto completo da fonte

Resumo:

I denna studie kommer vi att forska om entreprenörskap. Vi går igenom vad som kännetecknar en entreprenör och vad som skiljer en entreprenör från en vanlig företagare. Olika entreprenörer skapar olika produkter i olika branscher.

Vi har avgränsat oss till de mest framgångsrika entreprenörerna för att se vad som krävs för att bli en framgångsrik entreprenör. Det är personligheten bakom företaget som har idéerna och driver företaget framåt. Vi kommer att studera denne framgångsrike entreprenörens drivkrafter, egenskaper och psykologi.

Vidare kommer vi att använda teori om entreprenören och jämföra det med vår empiri. Empirin är framtagen för att få en verklighetsuppfattning av ämnet. Vi kommer att intervjua en framgångsrik entreprenör och göra direkta jämförelser till teorin. Vår entreprenör är Bert Karlsson. Vi har valt honom för att han passar in som entreprenör i vår studie. Bert är en framgångsrik entreprenör som har en speciell personlighet som ger honom mervärde i hans utövande som affärsman. Hans personlighet är även väldigt tvärtemot den jantelagsmentalitet som finns i Sverige och det innebär att det finns väldigt många olika uppfattningar om honom som person. Han är ett bra exempel på en person som lyckats utan att vara som jantelagen beskriver, därför blir han intressant.

Vi kommer även att använda färdiga intervjuer för att sammanställa en grund för vår empiri och även ett föra ett samtal med honom för att höra hans åsikter.

Mot slutet kommer vi att diskutera lösningar till vår problemformulering. Vi kommenterar hur vi tänker och våra antaganden bygger på våra jämförelser mellan vår teori och empiri.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

27

Lindblom, Carlsson David. "Den gode demokraten : Gymnasieelevers demokratiska orientationer och samhällskunskapsämnets påverkan". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-49253.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

28

Djos, Johan. "När sporten tystnar : Upplevelser av att försörja sig på sin idrott". Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38111.

Texto completo da fonte

Resumo:

I denna undersökning redogörs en kvalitativ studie som har för avsikt att undersöka hur aktiva professionella idrottare ser på livet efter karriären. Den allmänna uppfattningen är att deras tillvaro är guld och gröna skogar då individerna kan försörja sig på någonting som passionerat dem sedan unga åldrar. Studien belyser hur individerna spekulerar kring sin framtid där de går ifrån att vara den professionella idrottaren till att inte längre vara den. Studien tar upp attraktionen till att idrotta och vad den har för fördelar samt nackdelar. Respondenterna delger hur de tänker bemöta framtiden. För att komma fram till undersökningens syfte formulerades tre frågeställningar: Har de aktiva proffsen några tankar på livet efter karriärens slut? Vad gör de idag för att påverka livet efter? Hur ser de på utbildning? Jag intervjuade sex respondenter och gemensamt för respondenterna var att samtliga livnärde sig på sin respektive idrott. I slutsatsen besvaras studiens frågeställningar. Resultatet visar att större delen av respondenterna inte känner någon större oro inför framtiden och väljer därför att inte förbereda sig något nämnvärt.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

29

Olsson, Lena, e Elisabeth Danielsson. "Det goda mötet : En studie av pedagogers syn på goda möten i förskolan". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15106.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

30

Kavuk, Mehmet. "Godel Spacetime". Master's thesis, METU, 2005. http://etd.lib.metu.edu.tr/upload/12606414/index.pdf.

Texto completo da fonte

Resumo:

In this thesis properties of the Gö
del spacetime are analyzed and it is explicitly shown that there exist closed timelike curves in this spacetime. Geodesic motions for massive particles and light rays are investigated. One observes the focusing effect as a result of the solution of the geodesic equations. The time it takes for a free particle released from a point to come back to its starting point is calculated. A geometrical interpretation of the Gö
del spacetime is given and the question of what the Gö
del spacetime looks like is answered.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

31

Olausson, Gisela, e Jenny Steen. "Det goda ledarskapet ur ett sjuksköterskeperspektiv : litteraturstudie". Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1064.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

32

Blideskog, Elin, e Luna Ahmed. "Det goda ledarskapet : En studie om klassrumsklimat". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-387981.

Texto completo da fonte

Resumo:

Det här arbetet behandlar ämnet lärares ledarskap i klassrummet. Mer specifikt så handlar det om vilka egenskaper som anses vara viktiga för att uppnå ett gott ledarskap, hur lärare har utvecklats i deras lärarroll och ledarskapsroll sen de började arbeta, hur ledarskapet påverkar eleverna samt vilket stöd lärare har fått i början av deras karriär. Vårt syfte med det här arbetet var att undersöka och jämföra hur nyexaminerade lärare och lärare som har jobbat ett par år upplever sin roll som ledare i klassrummet. För att göra detta så valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer med tre stycken nyexaminerade lärare och tre stycken lärare med mer erfarenhet vilket innebar att vi hade förbestämda öppna frågor med följdfrågor på vissa frågor. Som metod till analysen valde vi en tematisk analysmetod vilket innebar att vi kategoriserade de intervjufrågor som vi hade och de svar vi fick fram. De vi kom fram till var att lärare upplever sin roll som betydelsefull, att deras ledarskap har en stor betydelse för elevernas lärande och att man som ledare bör vara bestämt och tydlig men också kunna ge eleverna utrymme att vara med och påverka. Vi kom också fram till att de lärare vi intervjuat inte får den stöttning som de skulle vilja ha och upplever att de behöver sitt första år som lärare. Detta är något som även stödjer den forskning som vi lyft fram i samband med studien.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

33

Ozgoren, Kivanc. "Godel&#039". Master's thesis, METU, 2005. http://etd.lib.metu.edu.tr/upload/12606497/index.pdf.

Texto completo da fonte

Resumo:

In this thesis, firstly the original Gö
del'
s metric is examined in detail. Then a more general class of Gö
del-type metrics is introduced. It is shown that they are the solutions of Einstein field equations with a physically acceptable matter distribution provided that some conditions are satisfied. Lastly, some examples of the Gö
del-type metrics are given.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

34

Håkansson, Villalobos Gustav. "Kunskapen bakom det goda hemmet : Spänningsfältet mellan det offentliga och det privata". Thesis, Södertörns högskola, Historia, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44272.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna uppsats kommer analysera sex olika rapporter som tillhör en rapportserie framtagen av Statens institut för byggnadsforskning för att förklara den kunskapsbildning som låg till grund för 1960-talets bostadsbyggande. Uppsatsen kommer att utgå från en kvalitativ innehållsanalytisk metod för att analysera rapporternas innehåll, detta eftersom det är utsagorna från både enkäter och intervjuer som låg till grund för det fortsatta kunskapsbyggandet under rapporternas uppkomst. Undersökningen i uppsatsen kommer att fokusera på hur forskningen bedrevs för att få fram relevant information som skulle leda till en vidare utveckling av bostaden som sådan. De teoretiska ansatserna som kommer att appliceras för att sätta studien i ett större forskningssammanhang är Habermas offentlighetsteori. Analysen försöker visa att man inom det offentliga sökte svar inom hemmets privata sfär för vidare kunskapsbyggande och att det fanns en diskrepans i vissa avseenden med vad man trodde och antog från Statens institut för byggnadsforskning och vad hushållen sedan egentligen ansåg vara viktigt för att trivas i sin bostad. Men man tog samtidigt från statens sida till sig den nya informationen som blev grunden till kunskapsbildningen och utvecklade bostäder och områden utefter rapporternas faktiska resultat överlag.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

35

Svensson, Gustav, e August Jerner. "Den gode, den onde, den fulle : En narrativ analys av journalister på vita duken". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40577.

Texto completo da fonte

Resumo:

This study highlights the stereotypical depictions of journalists in film using a narrative analysis of four major Hollywood productions, starting with All the President’s Men from 1976 through The Girl with the Dragon Tattoo from 2011. Its purpose is to highlight traits given to journalists in the movies and re-occuring themes in the portrayal of the media and the journalistic occupation. Differences and commonalities between the films are concluded in a discussion of ethics, personalities and the media’s self image. The paper can be seen as a contribution to the paradigm in which journalism in the movies is perceived at the moment. It offers a wide explanation to how the image of the journalist is conveyed to the public, an image that differs from how real life journalists go about in daily work life. This is essential, since most people never get to experience journalistic work in reality – but solely from popular culture – which distorts the perception of the media as the fourth estate.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

36

Olsson, Vanja Kristina. "Att skola mångfalden – ett nationalistiskt försök : En analys av sverigedemokraternas diskurs om det goda samhället och den goda skolan kopplat till skolansvärdegrund". Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-17194.

Texto completo da fonte

Resumo:

This essay attempts to examine the discourse of the Sweden democrats in relation to thevalue system of the Swedish national school.To analyse the political texts I use discourse analysis and especially the method and approachconducted by Judith Lee Bacchi. Bacchi focuses on the construction of a problem in variouspolitical discourses. When performing this kind of analysis the main question is (accordingto Bacchi): ”What is the problem represented to be?”I find that the Sweden democrats construct the ”migration politics” and the ”multiculturalpolitics” that is guiding the society as the cause of most problems in our society. To solvethe ”problems” they promote a nationalistic and a cultural racist discourse especiallypinpointing the ”Muslims” as being a problem.Since the Sweden democrats are striving to implement their discourse in the society andschool, and since their discourse already are reproduced by solar students in the classroom,I find it important to examine the essence of their particular discourse and contrast it withthe current value system of the Swedish schools.I don´t find the nationalistic and racist discourse of the Sweden democrats to correspond tothe value system of the Swedish school, mainly due to their strive to create alienation, andby labeling individuals in a reductive manner, instead of using apparent differences as asource for democratic discussions in the classroom

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

37

Olsson, Charlotte, e Fiona Serwanga. ""Det var som att vi gett dem knark"- en diskursanalytisk studie om föreställningen om barndomen i debatten om skärmtiden". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30193.

Texto completo da fonte

Resumo:

Den här studien undersöker hur barndomen konstrueras i den aktuella debatten som handlar om barn och skärmtid och vill synliggöra hur debatten aktiverar diskursen om barndom. Empirin är hämtad från artiklar och debattinlägg som berör ämnet. Eftersom studien fördjupar sig i en förståelse av barndomsdiskursen är utgångspunkten ett diskursteoretiskt perspektiv. Genom diskursteoretiska verktyg kan vi urskilja att det förs en diskursiv kamp mellan två diskurser, den goda barndomsdiskursen och diskursen om det kompetenta barnet. Dessa två konkurrerande diskurser representerar olika föreställningar om barnet och vill därmed definiera och beskriva barnet på sitt sätt. Bilden av det kompetenta barnet målas upp av egenskaper som självreglering, självständighet och betraktas som aktiva subjekt. Det kompetenta barnet behöver inte vuxnas beskydd och är därför fri från de vuxnas involvering. I den motsatta diskursen vilken innefattar idén om det hotade barnet, präglas barnet av oskuldsfullhet och sårbarhet. I och med dessa egenskaper är barnet i behov av de vuxnas beskydd mot eventuella faror och hot som skärmtiden. Utifrån studien kan vi förstå att diskursen om den goda barndomen är en konstruktion vilken har en stabil grund som utgörs av diskursens historiska betydelse och bakgrund. Med detta hävdar vi att diskursen inte i första hand kommer att försvinna eller suddas ut och det kanske alltid kommer att finnas en viss oro och rädsla för sådant som kan uppfattas som ett potentiellt hot mot barnen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

38

Olsson, Anne. "Visionen om den goda skolan : Den goda skolan beskriven av gymnasieelever i årskurs två". Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-251.

Texto completo da fonte

Resumo:

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen, var att presentera en samlad bild av hur visionen om den goda skolan beskrivs av gymnasieelever i årskurs två. För att uppnå detta syfte har skolan studerats utifrån vissa givna aspekter, vilka sammantagna fått utgöra den goda skolans förutsättningar. Dessa aspekter är; miljö – fysisk och psykosocial, lärare, undervisning och arbetssätt, kunskap, motivation och drivkrafter samt bedömning och betyg. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning. Undersökningsgruppen utgjordes av årskurs två-elever vid gymnasieskolor inom Kalmarsunds gymnasieförbund, samt en lokal fristående gymnasieskola, och eleverna tillhörde tre skilda studieinriktningar; Naturvetenskapliga programmet, Hotell- och restaurangprogrammet och Individuella programmet. Resultatet, som bygger på en enkät, utgörs av en variation av uppfattningar som kategoriserats under var och en av de aspekter till vilka de härrör. Hårt sammanfattad, är bilden av den goda skolan en skola med fräscha lokaler där alla elever har många goda vänner. Lärarna är framför allt roliga, har humor och en förmåga att göra undervisningen lustfylld. Det huvudsakliga arbetssättet innebär föreläsningar och genomgångar som läraren ansvarar för. Bedömningen av eleverna sker genom prov. Viktiga kunskaper utgörs i första hand av kärnämnen, där största prioritet ges åt matematik. Eleverna finner sin studiemotivation i den goda skolmiljön och anser att kunskaper är det de i första hand vill ha med sig, den dag de lämnar gymnasieskolan för att gå vidare i livet.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

39

Gustavsson, Helena. "Det goda värdskapet : en fall studie på Västerås". Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-256.

Texto completo da fonte

Resumo:

Västerås är en stad som tidigare har förknippats med gurkor och industrier då ASEA, nuvarande ABB etablerades i Västerås 1883. Staden är idag relativt okänd för externa gäster, det är något som Västerås marknadsföringsorgan Västerås & Co vill ändra på. Arbetets syfte är att undersöka vad en värdskapssatsning kan ge för effekter på turismen och näringslivet i Västerås samt undersöka möjligheten att värdskapscertifiera de olika verksamheterna i Västerås. Litteraturstudier, intervjuer samt deltagande observationer har använts som metod. Teoriavsnittet tar upp värdskapsbegreppet samt samarbeten inom organisationen för att sedan kunna jämföras med resultatet från intervjuerna och de deltagande observationerna. Av empirin framkommer det att en gemensam syn på innebörden av värdskap är viktigt för att värdskapsarbetet ska bli framgångsrikt. De anser även att värdskapet är en inställningsfråga så det är upp till var och en att bjuda på ett gott värdskap. Samtliga är positiva till en värdskapscertifiering, dock är inte alla överens om hur det ska gå till och vilka som ska delta. I Diskussionsavsnittet diskuteras vad en eventuell värdskapscertifiering rent praktiskt skulle kunna innehålla.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

40

Olsson, Emelie. "Det goda ledarskapet : Medarbetares värderingar av positiva ledaregenskaper". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15425.

Texto completo da fonte

Resumo:

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna. Kategorierna var: kommunikativ förmåga, engagemang, kompetens, social kompetens, gruppledaregenskaper samt målinriktad. Resultat visade att ledaregenskaper som är gemensamma för upplevelsen av ett gott ledarskap var lyhördhet, engagemang, att vara driven och att ha en vision. Slutsatsen var att det fanns likheter och skillnader mellan tidigare studiers egenskaper och egenskaperna i denna studie. Skillnader mellan tidigare studiers noterade egenskaper och denna studie var: karisma, effektivitet, etiska värderingar, autonom och prestation. Studien bidrog med att tydliggöra önskvärda ledaregenskaper utifrån ett medarbetarperspektiv.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

41

Kronlund, Isabelle, e Tanja Lysén. "God man en god upplevelse? : En kvalitativ studie om upplevelsen av att vara god man i det svenska samhället utifrån Giddens teori om det moderna samhället". Thesis, Högskolan Dalarna, Sociologi, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4547.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

42

Yost, Elizabeth Allyne. "Where have all the women gone? exploring gender differences in STEM postdoctoral education /". Birmingham, Ala. : University of Alabama at Birmingham, 2008. https://www.mhsl.uab.edu/dt/2009r/yost.pdf.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

43

Hydén, Tove. "Det Goda Ledarskapet : En studie om det personliga ledarskapets påverkan på det professionella ledarskapet". Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-2743.

Texto completo da fonte

Resumo:

Inom ledarskapsteori skrivs det mycket om ledarens roll vad gäller organisationens framgång. Däremot finns det mindre skrivet om kopplingen mellan ledaren som person och dennes framgång i ledarskapet. Många människor hamnar i en ledarroll till följd av stor skicklighet inom det de gör men är olämpliga som ledare, många människor gör samtidigt ett fantastiskt jobb som ledare. Ledarrollen är inte en yrkesroll som går att kliva i och ur utan ett förhållningssätt som personen lever med. Ledarskapsförmågan går dock att utveckla på många sätt om ledaren har drivkraft och mod att vilja utvecklas. I grunden handlar det om individens självbild och självkänsla. Studien syftar till att belysa det personliga ledarskapets påverkan på det professionella ledarskapet och baseras på åtta samtal med människor vilka alla har lång erfarenhet av ledarskap på professionell nivå. Idag arbetar samtliga med eller föreläser om personlig utveckling och/eller ledarskap på ett eller annat vis. Resultatet behandlar frågor om; gott ledarskap, det personliga ledarskapet, kopplingen där emellan och utveckling av ledarskap. Ämnesområdena är kopplade till teorierna; Transformativt ledarskap och Autentiskt ledarskap, slutsatser är sedan dragna från det. I dagsläget ökar förståelsen för betydelsen av personligt ledarskap för ett bra ledarskap i arbetslivet, men forskningen inom ämnet är bristfällig. Ord som mod, människointresse och insikt är ständigt återkommande i empirin. Dock inte i teorin och är därmed faktorer som behöver mer efterforskning.
Leadership theory provides much of the manager's role in the organization's success. However, there is less written about the connection between the leader as a person and his success in profession. Many people get into a leadership role due to great skills in what they do but they are unsuitable as a leader, while many people do a fantastic job as leader. Leadership is not a profession that you are able to leave at desk; leadership is a lifestyle or a personality. Leadership ability can be developed in many ways if the leader has the driving force, courage and willingness to develop, in essence it is all grounded in the individual's self-image and self esteem. The study aims to highlight the personal leadership’s impact on the professional leadership and based on eight interviews with people who have extensive experience of leadership at the professional level, and also in one way or another work with or have lectures on personal development and leadership. The result is dealing with questions about; good leadership, personal leadership, the link between these and development of leadership. The subject is linked to the theories about Transformational Leadership and Authentic Leadership; conclusions are then drawn from it. In the current situation the understanding about the importance of personal leadership for the professional leadership is increasing, but research on the subject is inadequate. Words like; courage, human interest and insight are a constant factor in the empire, but not in the theory, this indicates that those factors need more research.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

44

Gohde, Christian [Verfasser]. "Der Entschädigungsanspruch wegen unangemessener Verfahrensdauer nach den §§ 198 ff. GVG : Die Vereinbarkeit mit den rechtsstaatlichen Prinzipien des fairen Verfahrens, der Rechtssicherheit und der Gerechtigkeit / Christian Gohde". Baden-Baden : Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2020. http://d-nb.info/1204710260/34.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

45

Ceglia, Francesca. "Novyj God, Ded Moroz e Snegurochka. Osservazione del fenomeno culturale". Bachelor's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2015. http://amslaurea.unibo.it/8890/.

Texto completo da fonte

Resumo:

Questa tesi si pone come obiettivo la conoscenza di una parte culturale molto importante per la Russia, ovvero il Capodanno e le sue due figure principali, Ded Moroz e Snegurochka. Per i Russi infatti questa è una delle festività più importanti del paese, oltre al Giorno della Vittoria e altre tipiche feste russe. In questo elaborato verrà fatto un viaggio “storico”, per scoprire come è nata questa ricorrenza e come si è “evoluta” nel tempo.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

46

Cinadler, Emma, Sara Götesson e Cecilia Nilsson. "Att förmedla det goda : En fallstudie på Cloetta Fazer". Thesis, Linköping University, Department of Management and Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-14901.

Texto completo da fonte

Resumo:

Bakgrund och problem: Vikten av att marknadsföra varumärken har länge varit känd menpå senare år har företag även insett att de har att vinna på att marknadsföra sig somarbetsgivare. Det här sättet att marknadsföra sig på och skapa ett arbetsgivarvarumärkekallas i teorin på engelska för Employer Branding och består av tre delar; attrahera,rekrytera och behålla personal. På möten med personalchefen på fallföretaget har detframkommit att företaget upplever att de har svårare att behålla personal än tidigare.Ytterligare en fundering som har kommit fram i våra diskussioner med företaget är hurföretagets produktvarumärken påverkar företagets arbetsgivarvarumärke.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra det internt och externt upplevdaarbetsgivarvarumärket hos fallföretaget Cloetta Fazer. Vi vill vidare analysera om något iCloetta Fazers arbetsgivarvarumärke skulle kunna vara anledningen till den upplevt högapersonalomsättningen.

Avgränsning: Vi har avgränsat oss till ett av koncernens dotterbolag, Cloetta Fazer SverigeAB. Vi har även teoretiskt avgränsat oss till en del av arbetsgivarvarumärkesbyggande, nämligen att behålla personal.

Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie med ett holistiskt perspektiv och ett hermeneutiskt förhållningssätt. 36 intervjuer har genomförts med personer från fyragrupper; ledningsgruppen, nuvarande, före detta samt potentiella arbetstagare.

Teori: Vi har använt olika teorier inom internt perspektiv och externt perspektiv på arbetsgivarvarumärket. Vidare har vi använt teorier för hur dessa två perspektiv sammanlänkas med varandra och ledningens perspektiv.

Empiri: I empirikapitlet redovisas informationen från intervjuerna med de fyra grupperna.

Resultat och slutsats: Studien har visat att det externa perspektivet på Cloetta Fazers.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

47

Tenser, Manuel, e Malin Bergsland. "Jakten på det goda lärandet : Montessoripedagogers reflektioner kring pedagogik". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11371.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med arbetet var att klarlägga vad pedagoger anser är skillnaderna mellan så kallad traditionell pedagogik och Montessoripedagogik, samt belysa för och nackdelar mellan dem. Empiri har insamlats med djupintervjuer av tolv Montessoripedagoger som även har erfarenhet av traditionell pedagogik. Det resultat vi fick fram var att Montessorilärare har många gemensamma drag såsom synen på barn, arbetssätt, engagemang och att de anser att Montessoripedagogiken är lätt att anpassa till Lpfö 98 och Lpo 94. Resultatet har visat att Montessoripedagogerna i studien uttrycker gemensamma uppfattningar om fördelar med Montessoripedagogiken samt nackdelar med den traditionella pedagogiken. De har dessutom svårt att finna några nackdelar med Montessoripedagogiken. Studiens slutsats är att det återfinns många likheter mellan verksamma Montessoripedagoger i allt från deras syn på lärande och Montessoripedagogikens styrkor och svagheter. Bristen på självkritik kring Montessorimetoden skulle kunna leda till att Montessoripedagogiken inte utvecklas. Däremot innebär pedagogernas engagemang och barnsyn till ett gott lärande där barnets individuella behov sätts i fokus.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

48

Svensson, Gunnar. "Det goda klassrumsklimatet inom matematiken : Enligt lärare och elever". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-63086.

Texto completo da fonte

Resumo:

Mitt arbete behandlar begreppet klassrumsklimat. Hur det påverkar elever och lärare, hur elever och lärare upplever klassrumsklimatet och vad de anser att ett bra klassrumsklimat bör vara. Arbetet behandlar även hur matematikundervisningen påverkas av det klassrumsklimatet och hur lärare arbetar för att få fram ett bra klimat i klassen och i klassrummet. Med ordet klassrumsklimat avser mitt arbete det sociala klimatet i klassrummet. Det fysiska klassrumsklimatet är inte en del av det här examensarbetet. Syftet med arbetet var att undersöka hur klassrumsklimatet påverkar elever och lärare, hur klassrumsklimatet påverkar det matematiska lärandet hos eleverna samt en jämförelse av elevers och lärares syn på klimatet i klassen. Resultaten av undersökningen visade att klassrumsklimatet har en stark inverkan på klassens välbefinnande och därigenom dess matematikinlärning och skolresultat. När lärare och elever tillfrågades om deras syn på ordning och reda och klassrumsklimat ansåg bägge grupper att det var viktigt och nödvändigt med ordning och reda för att få ett gott klassrumsklimat. Dock visade det sig att många av eleverna lätt glömmer sig och ägnar sig åt annat än att studera och att de då uppför sig på ett sätt som inte tillför välbefinnande i klassrummet, även om en hel del elever önskade tystnad. Lärarna fick ofta rycka ut och ägna sig åt saker som inte direkt har med undervisningen att göra utan mer med att få ett fungerande klassrum att undervisa i. Min empiriska studie består av intervjuer med lärare och enkätsvar från elever. Dessutom görs kopplingar till litteratur om ämnet med forskningsrapporter och avhandlingar inom området.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

49

Drejby, Tobias. "Det goda ledarskapet : Anställdas upplevelse av ledarskap vid omorganisation". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-138455.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna studie syftar till att bestämma betydelsen av Gott Ledarskap (GL) och se vilken effekt ledares spatiala fjärmande kan ha på anställdas upplevelse av ledarskapet. Ambitionen är att öka förståelsen av hur personalen uppfattar ledarskapsrelaterade frågor vid omorganisation. I denna studie definieras ett Gott Ledarskap (GL) som det samlade resultatet av skattningar av stödjande förhållanden, ledarskap samt självbestämmande. I studien undersöktes hur GL upplevdes av anställda i en kommunal organisation när det rumsliga avståndet till cheferna ökade. I studien deltog 106 anställda på Örnsköldsviks kommun som i samband med omorganisation flyttades till nya kontor. Deltagarna var anställda i åldrarna 18 – 60+, uppdelade i fem åldersgrupper. Frågeformuläret Work Experience Measurement Scale (WEMS) användes för datainsamling. Dessutom undersöktes om bakgrundsfaktorerna Ålder och Anställningsform inverkade på eventuella förändringar. T-test visade ingen signifikant skillnad mellan före och eftermätningen. Regressionsanalys visade dock att ett item, visstidsanställda, påverkade synen på GL. Upplevelsen av ledarskapet minskade i denna grupp. Vidare forskning rekommenderas använda kontrollgrupp samt undersöka vilken effekt ledares närvaro har på anställda.
This study aims at define Good Leadership (GL) and investigate what effect increased spatial distance between leadership and employees can have on employee satisfaction with leadership. The ambition is to increase understanding on how employees experience leadership-related issues at times of reorganization. In this study, a Good Leadership (GL) is defined as the overall result of estimates of supportive relationships, leadership and self-determination. The study examined how GL was experienced by employees in a municipal organization as the distance to the managers increased. In the study, 106 employees participated in the municipality of Örnsköldsvik that was moved to new offices. The participants were employed in the ages of 18 - 60+, divided into five agegroups. A questionnaire, Work Experience Measurement Scale (WEMS), was used for data collection. In addition, background factors such as age and form of employment was investigated to see if they affected any changes. T-test showed no significant difference between pre- and postmeasurement. Regression analysis, however, showed that the background variable Part-time employee influenced the view of GL. Employee estimations on leadership quality decreased in this group. Further research is recommended to use the control group as well as to examine the effect leader presence has on employees.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

50

Porswald, Susanne, e Stoor Mattias Rosén. "Det goda samtalet : En studie om vägledningssamtalet i praktiken". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-90660.

Texto completo da fonte

Resumo:

Studien syftar till att förklara hur vägledningssamtal praktiseras inom tre valda verksamheter – gymnasieskolan, Arbetsförmedlingen samt Arenan (introduktionsprogram), utifrån verksamma studie- och yrkesvägledares upplevelser. Fokus ligger på (1) hur utformning i form av målsättning, målgrupp och yrkesbeskrivning påverkar samtalet, (2) hur sökandes behov påverkar samtalet samt (3) hur vägledarna motiverar val av vägledningsmetod. Intervjuer genomfördes med verksamma vägledare inom verksamheten och vald analysmetod för data var analys av meningsinnehåll. Teoretiska utgångspunkter för studien var ”samtalstyper” samt fem vägledningsmodeller vilka är välkända inom vägledningsområdet. Resultatet visade att på Arbetsförmedlingen påverkades samtalet starkt av målsättning. Behoven påverkade samtalen att kretsa kring att identifiera styrkor och matchning, där lösningsinriktad samtalsmodell dominerade. På Arenan påverkades samtalet starkt av målgruppen, men målsättningen uppnåddes därigenom. Samtalsbehov kretsade kring stöd och motivation. Stegmodell praktiserades, vilka motiverades av dess flexibilitet och kartläggning, därtill lösningsfokuserade modeller vilka motiverades genom ett fokus på förändringsarbete. På gymnasieskolan påverkade yrkesbeskrivningen starkt samtalet genom resurser/förväntningar. Behov påverkade samtalet till att kretsa kring valalternativ och försäkran om rätt val med mera. Verksamheten hade inslag av alla ovanstående modeller, vilka motiverades av stegmodellens systematik och det lösningsinriktades ”empowerment”. Här återfanns konstruktivistisk vägledning som motiverades av levnadsrum och icke-styrande. Andra slutsatser som framkom var den roll vägledarna axlade, hur den påverkade samtalet och att eklektiskt förhållningssätt ofta motiverades som viktigare än en konkret metod.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Teses / dissertações sobre o tema "Det ¤gode"

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos