Literatura científica selecionada sobre o tema "Arbetsmarknadskonflikter"

The topic of this thesis is the disputes between the teacher strikes 1966 and 1971 and how the labour movement perceived the teachers and the srikes throught the perspective of class. Various text sources from different agents within the labour movement has been examined. Interprations of two marxist theories and Bourdieus theory of habitus has been used to define various ”class perspectives”. The thesis argues that the labour movement percieved the teachers as a different class from the labourer and that the strikes were percieved as a threat to the labour movements interests.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en fackförening på en liten ort i Dalarna upplevt den stora arbetsmarknadskonflikt hösten 1909, känd som storstrejken. Hur dess medlemmar upplevde de påfrestningar de drabbades av och hur de klarade strejken och dess följder. Materialet består av mötesprotokoll från avdelningen samt den korrespondens som förekom mellan fackföreningen och förbundsledningen, och LO:s landssekretariat. I centrum för undersökningen står den under 1907 startade fackföreningen vid J.H. Munktells pappersbruk AB i Grycksbo, avdelning 332, tillhörande Grov- och Fabriksarbetarförbundet. Resultatet av undersökningen visar att fackföreningen kände en mycket begränsad entusiasm för storstrejken, beroende på dålig ekonomi och bristande tilltro till den egna förmågan. Vid strejkens början gick fackföreningen lojalt ut i strejk. Den fortsatta utvecklingen ledde till den inte ovanliga bilden med blockad och fridlysning av arbetsplatsen, strejkbryteri och ett med tiden ökande antal arbetare som gav upp strejken och sitt fackliga engagemang. För några få arbetare blev konsekvensen avsked. För fackföreningen blev konsekvensen ett drastiskt minskande medlemsantal.

I denna studie undersöker vi hur sex svenska dagstidningar konstruerar vetande om konflikten mellan Byggarbetareförbundet och Byggindustrierna under avtalsrörelsen 2016. I tidigare forskning presenterar vi studier om media och dess inflytande och makt, dess kopplingar till den svenska staten och organisationer. Som teoretiskt ramverk använder vi Foucaults teorier om makt och vetande i denna studie. Undersökningsmetoden för studien är kvalitativ dokumentstudie med tematisk textanalys. De tidningar som undersökts i denna studie är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Dagens industri, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Analysen av konflikten i de utvalda tidningarna visade dels att olika aktörer medverkande i konstruktionen av vetande om konflikten, och dels att det vetande som konstruerades i stor utsträckning var homogent men ändock inte fullständigt homogent vad gäller alla tidningar och aktörer. Konstruktionen av det vetande som presenteras i denna studie kan endast sägas vara representativt för de undersökta tidningarna.