Teses / dissertações sobre o tema "Anoreksi"
Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos
Veja os 35 melhores trabalhos (teses / dissertações) para estudos sobre o assunto "Anoreksi".
Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.
Veja as teses / dissertações das mais diversas áreas científicas e compile uma bibliografia correta.
Ringbom, Jakob. "Jeanne d´Arc och helig anorexi". Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3472.
Texto completo da fonteSyftet med uppsatsen är att titta närmare på Jeanne d´Arc och hennes fasta genom att studera de rättegångsprotokoll som nedskrevs 1431 och 1455. Jeanne d´Arc beläggs ofta med sjukdomen helig anorexi som medel för sina uppenbarelser. Detta fängslar såväl dagens forskare såväl som hennes tidigare belackare, de klerker som anklagade henne för kätteri under den rättegång hon genomgick innan sin död på bålet. Intresset för frågan dök upp efter att jag studerat Caroline Walker Bynums bok Holy feast and holy fast som behandlar just hur medeltida kvinnor såg på fastan och dess omvärld. Min hypotes är att Jeanne d´Arc inte led av anorexi utan att detta snarare tillhör en hjältemyt och en hagiografisk myt där hon placeras i samma fack som flera andra samtida helgon. Min frågeställning är som följer:
- Finns det något i protokollen som tyder på att Jeanne d´Arc skulle ha varit anorektiker eller att hon på annat sätt hade anormala matrutiner?
- Finns det något i protokollen som tyder på att Jeanne använder sin fasta för att framkalla sina visioner?
- Varför koncentreras flera av frågorna kring rättgången kring hennes fasta?
Leijon, Anna. "Anorexi och vård : Ett feministiskt perspektiv". Thesis, Södertörn University College, School of Gender, Culture and History, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1081.
Texto completo da fonteDenna uppsats är en intervjustudie där Carol Lee Bacchis ”What´s the problem”-modell fungerar som inspiration för hur materialet begripliggörs och analyseras. Syftet är att undersöka synsättet på anorexi inom den specialiserade ätstörningsvården med utgångspunkt i ett feministiskt teoretiserande kring detta. Specifikt undersöks när- och frånvaro av genusperspektiv och i vilken utsträckning de fyra intervjuade företrädarna för den specialiserade vården uppfattar problematiken som individuell kontra strukturell. Författaren har en förståelse av kön som konstruerad kategori och i analysen berörs genuskonstruktionens betydelse för förekomsten av anorexi. Bland andra Karin Johannisson har bidragit med ett historiserat synsätt på det konstruerade även i sjukdomsdiagnoser. Analysen lutar sig på socialt och strukturellt inriktade teoretiker och mycket inspiration hämtas från Susan Bordos feministiska perspektiv. Liknande tankegångar återfinns även hos bland andra Helen Malson och Nina Björk vilka bidragit till att skapa en teoretisk analysram. Vad som framkommer i analysen är en svårighet att både formulera och enas kring vad anorexi konstitueras av. Medicinska referensramar är frekvent återkommande men outvecklade och problematiken beskrivs vid en närmare analys som snarast strukturell – även om detta inte artikuleras direkt. En framträdande slutsats är förekomsten av en ”omedveten medvetenhet” hos respondenterna. Med detta avses små och partikulära genusanalyser hos respondenterna som inte direkt sätts i samband med förekomsten av anorexi. Om diskussionen kring anorexi kan komma att utvidgas till att kombinera individualpsykologiska perspektiv med en strukturell förståelsemodell, vilket författaren föreslår som en fruktbar utveckling, avgörs enligt resonemanget som förs av om motsägelserna artikuleras eller förblir skymda.
Meijer, Maria, e Jenny Lindroos. "Att leva med anorexi : En systematisk litteraturstudie". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9860.
Texto completo da fonteEmmesjö, Elisabeth. "Tvångsvård vid anorexi - en omöjlighet enligt svensk lagstiftning?" Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2643.
Texto completo da fonteAnorexi är en sjukdom som framförallt drabbar flickor, på grund av att sjukdomen i uppskattningsvis 90 % av alla fall är av det kvinnliga könet kan denna anses vara en typisk flickproblematik. Sjukdomen kännetecknas av en kraftig viktnedgång, ångest, depression och tvångstankar. Behandling av sjukdomen är flerårig och i några fall är det en sjukdom som patienten aldrig blir helt frisk från. Ätstörningen kan i vissa fall gå så långt att den leder till döden. De som lider av sjukdomen har en felaktig bild av sig själva och inser ofta inte att de är allvarligt sjuka, det kan därför vara svårt att få dem att gå med på frivilliga former av vård. Trots detta finns det inte några lagliga förutsättningar att tvångsvårda unga med anorexi. Psykisk störning i sig kan inte grunda tvångsvård enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), utan endast det beteende som störningen ger upphov till. I ett prejudicerande fall från Kammarrätten har slagits fast att det beteende som anorektiker uppvisar som en följd av sin psykiska störning inte faller under begreppet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. De uppfyller heller inte kravet på allvarlig psykisk störning, som är en av grundförutsättningarna för att lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ska kunna tillämpas.
Unga med anorexi befinner sig således i en gråzon, där varken tvångsvård enligt LVU eller LPT kan aktualiseras. Denna gråzon mellan allvarlig psykisk störning och socialt nedbrytande beteende existerar på grund av att lagliga förutsättningar för att tvångsvårda unga med anorexi inte kan erhållas vare sig i LPT eller i LVU, tillhörande förarbetsuttalanden eller rättspraxis. Eftersom anorexi är ett tillstånd där man, ofta ovetandes om sitt egna allvarliga tillstånd, pendlar mellan liv och död bör lagtexten förändras så att unga med anorexi faller inom LVU eller LPT:s ordalydelse.
Pertegato, Camilla. "Ruolo dell’intervento fisioterapico nell’equipe multidisciplinare di pazienti con Anoressia Nervosa". Bachelor's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2019. http://amslaurea.unibo.it/19336/.
Texto completo da fonteMabiala, Madalena, e Hawsar Shamer. "Anorexia Nervosa : Kvinnors upplevelser av att leva med Anorexi". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13536.
Texto completo da fonteBackground: Anorexia nervosa is a psychiatric disorder that primarily affects young women between 15 and 23 years with high mortality. The disease causes eating disorder resulting in significant weight loss. Purpose: Purpose of the study was to describe women's experiences of living with anorexia nervosa. Method: This study was conducted by qualitative method of analysis of narratives. Data collection was based on four autobiographies written by women who have lived with Anorexia Nervosa. Results: The results showed that all women have had different experiences of Anorexia Nervosa. This experiences were divided into three different themes which are clarified with quote. Themes described reflects women's different experiences with anorexia nervosa, which is the elusive ideal of women, the anguished existence and the importance of being in control. Conclusion: Anorexia is a complex psychiatric illness that requires an optimum care of preparedness and understanding of health professionals. Nurses strive to prevent suffering and promote health in the care of patients. The study's results contributed to a wider knowledge and understanding of the disease anorexia nervosa for optimal recovery of the patient.
Van, der Spuy Hester Helena. "'n Verkennende studie na die vroulike adolessent met anoreksia nervosa se belewenis van haar self (Afrikaans)". Diss., University of Pretoria, 2003. http://hdl.handle.net/2263/27697.
Texto completo da fonteGrenehag, Pernilla. "Anorexi och bulimi i skolan : att förebygga, upptäcka och bemöta". Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-950.
Texto completo da fonteSyftet med detta arbetet är att göra en handledning till lärare hur de kan arbeta med anorexi och bulimi i skolan, dvs förebyggande, upptäckande och bemötande. Jag har gjort en litteraturstudie där jag inriktar mig på litteratur som behandlar anorexi och bulimi ur många olika perspektiv.
Litteraturen jag har valt är i första hand av den informerande karaktären och i de flesta fallen skrivna av läkare eller psykologer som har lång erfarenhet av att jobba med patienter som har anorexi eller bulimi. Jag har även intervjuat skolsköterskor. Vad jag kom fram till är att lärare kan förebygga ätstörningar uppkomst på många olika sätt. Främst genom att stärka elevernas självkänsla.
För att upptäcka ätstörningar finns det mängder av symtom och tecken lärare kan uppmärksamma, t ex kraftig avmagring vid anorexi samt toalettbesök direkt efter måltid vid bulimi. Om de vet att en elev lider av en ätstörning är det viktigt att de bland annat visar att de bryr sig om eleven. Viktigt är också att läraren alltid är rak och ärlig mot den drabbade. Läraren bör minska pressen samt vara medveten om vad den drabbade går igenom. Han/hon bör även låta bli att kommentera viktuppgång vid ett eventuellt tillfrisknande.
Slutsats: Trots att ätstörningar är ett svåråtkomligt problem finns det ändå mycket som lärare kan göra. Lärarna som kommer i kontakt med elever dagligen har en stor möjlighet att påverka dem i rätt riktning, bl a få dem att bilda sig en positiv självbild vilket minskar risken att drabbas av en ätstörning. Det är viktigt att kunskap finns om orsaker, symtom och tecken i det förebyggande arbetet.
Lindblom, Alinda. "Att finna vägar ur anorexi : återhämtning ur ett fenomenologiskt perspektiv". Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-664.
Texto completo da fonteStudien behandlade anorexi och återhämtning. Syftet var att undersöka hur personer som varit sjuka i anorexi beskrev den egna återhämtningsprocessen. Studien begränsades till att behandla anorexi och inte ätstörningar. Källorna som användes innehöll såväl psykologisk-, medicinsk-, kulturantropologisk-, etnologisk- som återhämtningsforskning. En kvalitativ metod användes och urvalsgruppen bestod av fyra kvinnor med erfarenheter av anorexi och återhämtning. Resultatet visade att intervjupersonerna var aktiva under sin återhämtning och berättelserna om återhämtning indelades i tre faser. En akut fas kännetecknades av att anorexin innebar ett hot mot personens fysiska och psykiska hälsa. Resultatet visade vikten av att anhöriga och vårdpersonal agerade auktoritärt samt att personen nådde en botten och olika vändpunkter. I En andra fas fann personen vägar ur anorexin. Relationen till betydelsefulla professionella var då av stor betydelse samt viljan att bli frisk, envishet, motivation och förmåga att finna strategier. Slutligen kännetecknades en tredje fas av att intervjupersonen kommit en bit i sin återhämtning och den beskrevs då som en process med såväl tillbakagångar som framgångar. Analysen visade att återhämtningen kunde tolkas som en process där känsla av sammanhang förändrades och utvecklades.
Leijon, Anna. "KVINNLIGHETENS KONSEKVENS : En diskursanalytisk studie om sjuksköterskors tal om anorexi". Thesis, Röda Korsets Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-294.
Texto completo da fonteThis is a qualitative study, which through the application of a gender perspective as well a discursive approach has aimed to highlight different discourses in nurses’ talk of anorexia. Background: Anorexia Nervosa is one of the most common forms of eating disorders. Despite this, explanations regarding underlying causes are still lacking and no definite answers exist concerning the overrepresentation of women carrying the disease. Theorizing from a gender perspective offers new models of understanding but is neglected within nursing science. Purpose: This study aims to highlight and identify how anorexia is constructed within different discourses in nurses’ talk of anorexia. Method: A discourse analytic approach was applied to the material, which consisted of interviews with four registered nurses working in primary health care. Results: Three different discourses were identified and labeled The Individuality Discourse, The Societal Discourse and The Gender Discourse. This showed how the understanding of anorexia can both differ and be understood in different ways simultaneously depending on one’s reading. The first identified discourse discussed anorexia as an individual disease with individual underlying causes, the second as a condition constructed in relation to societal influence and the third as an expression of an unequal society. Conclusion: Anorexia can be understood as an individual disease as well as a condition caused by society and media pressure and also as a problem on a structural level where the real sickness is to be found within society itself.
Andersson, Marie-Louise. "Leva med döden i rummet : Om terapeutisk behandling vid anorexi". Thesis, Södertörns högskola, Centrum för praktisk kunskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33476.
Texto completo da fonteThe aim of hisqualitative study is to examine more closely the fronetic knowledge of what it is in a therapeutic treatment thathelps people who are on the edge to develop, or already have developed, long term anorexia. Through threematerials –my own theoretical and practical knowledge and previous qualitative research, one case study fromthe clinical praxis at the Anorexiamottagningen in Stockholm and one field study where one researcher and fivetherapists from two different unities are interviewed. The study has explored common denominators in treatmentwith special focus on the importance of the therapists ́ perspective. All informants have a holistic view and workwith different existential, integrative and systemic models. What stands out in the answers of the informants, andis confirmed by the family and the voice of the client, is that the person behind the symptoms is tuned up –especially for herself – and the illness is downplayed. It is also important that the therapists can mediate boththeir belief that it is a human possibility to become free from anorexia and that there is also good reason tobelieve in the possibility for the individual client to recoup. Other themes of importance are how to deal withanxiety, ambivalence, negative self-images and fear of change, and how to invite to reflection on alternativeways to proceed in life without their “best” friend, Anorexia. This study suggests that my material together withthe account of the family and the contribution of the informants at the treatment units and bring forth aconsiderable amount of collective phronetic knowledge. This suggests that future research look further into someof the aspects discussed in the final reflection.
Dehlin, Anna. "Att bli fri från anorexi – En kvalitativ studie av professionella behandlingsmetoder samt självhjälp". Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9.
Texto completo da fonteForskning vad gäller självhjälpsgrupper och dess faktiska verkan är överlag begränsad och trots flera års forskning finns det fortfarande ingen behandling som ger mycket goda resultat för många patienter med anorexi. Vetenskaplig utvärdering av olika behandlingsmetoder saknas i stor utsträckning och en genomgång av den vetenskapliga litteraturen visar att det inte finns några läkemedel med dokumenterad effekt vid anorexi. Varför bildas självhjälpsgrupper? Varför räcker det inte med de professionella behandlingsmodellerna? Dessa frågor ämnar jag att finna svar på i min uppsats. Jag har forskat kring professionella behandlingsmetoder samt självhjälp. Mina kärnfrågor i uppsatsen är: vilka olika professionella behandlingsmetoder finns och vad är självhjälp? Jag har valt en kvalitativ ansats på min uppsats. Jag vill beskriva, förklara och jämföra självhjälpsgrupper för anorexi och deras sätt att se sjukdomen och hur de arbetar för att ta sig ur den. Detta i förhållande till professionella behandlingsmetoder. Mina bakgrundsstudier med förklaringsmodeller av anorexi och tillgängliga professionella behandlingsmodeller har jag gjort genom en systematisk genomgång. Min studie görs enligt kvalitativ metod och genom en systematisk beskrivning. Jag har också gjort en systematisk sökning av de tillgängliga litteraturer som finns på biblioteket respektive Internet. Självhjälpsgrupper bör ses som ett komplement till de professionella behandlingsmetoderna snarare än ett alternativ, och man bör inte utesluta en professionell behandling för att istället vara med i en självhjälpsgrupp. Däremot bör man absolut inte underskatta den kraft och styrka det kan ge, att träffa andra människor i samma situation. Att samtala om det gemensamma problem man har, stötta varandra och känna gemenskap är en stark drivkraft i kampen att bli frisk från anorexi
Gummesson, Amilia, e Matilda Lovén. "”I JAKTEN PÅ LYCKA” : En litteraturstudie om upplevelsen av att leva med anorexi". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65244.
Texto completo da fonteSIMONCINI, ANNALISA. "Disturbi della Condotta Alimentare e Amenorrea: correlati psicopatologici ed endocrinologici". Doctoral thesis, Università Politecnica delle Marche, 2011. http://hdl.handle.net/11566/241913.
Texto completo da fonteBACKGROUND: Hypothalamic amenorrhea is one of the necessary criteria for a diagnosis of Nervous Anorexia (NA) and in this psychopathologic condition it has been interpreted as secondary to weight loss rather than to a primitive deficit of the hypothalamic function. On the other hand amenorrhea in NA may develop even before a relevant weight loss, or it may persist despite weight recovery. This seems to point out that the nutritional component and the relating energetic balance are not to be considered as the only pathogenetic factors in the onset and maintenance of amenorrhea. A situation of amenorrhea where no organic cause can be identified is not exclusively characteristic of NA, but can be present also in women without any Eating Disorders (ED) who keep steady weight and who do not perform any intense physical activity. This condition, defined as Functional Hypothalamic Amenorrhea (FRA), is generally given a psychogenic origin: the impaired ability to cognitively regulate high emotional levels can originate an abnormal response of the autonomous nervous system and of the neuro-endocrine systems, thus creating the conditions for the development of somatic disorders. Thus psychic factors seem to play a basic role in the genesis and maintaining of amenorrhea both hypothalamic and in anorexic patients, probably acting together with hormones and particu1ar peptides such as Leptin. OBJECTIVE: The aims of the present study are the following: l. to establish the correlation between amenorrhea and any psychopathologic aspects common to both clinical groups under investigation (Amenorrhea in NA and FRA) and to a control group; 2. to evaluate the hormonal profile of levels of the Leptin, in the two groups under investigation and in the control group; METHODS: Twenty patients with Restrictive Anorexia, fifteen women with Functional Amenorrhea and twenty healthy eumenorrheic women having a normal weight have been considered. Each subject bas been evaluated trough a clinical interview and through the following psychological tests (E.D.I.2 (Eating Disorders Inventory 2), B.D.T. (Body Uneasiness Test) and T.A.S. (Toronto Alexithymia Scale). For each subject BMI (Body Mass Index) has been calcu1ated and the following hormonal parameters have been measured: 17Betaestradiole, IGFl, TSH, FT3, FT4, basal plasmatic levels of LH e FSH and after GnRH stimulation, leptin. Results have been analysed by SPSS (Statistical software package version 13). CONCLUSIONS: The results of our study have pointed out a more severe psychopathological profile in patients affected by NA in comparison with the other two groups, but some impaired psychic functions have also been detected in the subjects affected by hypothalamic functional amenorrhea. Our data seem to confirm the hypothesis of a common psychopathologic background underlying ED and the condition of Hypothalamic functional amenorrhea, though phenomenically expressed at different degrees. At a biological level significant differences have been detected in the thyroid hormonal profile while Leptin levels have been confirmed as directly related to BMI.
Lidén, Ylva. "När duktigheten går överstyr : En intervjuundersökning om duktiga flickor och deras hälsoproblem". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9260.
Texto completo da fonteOlhans, Sofia. "Ett viktigt ämne, men inte för skönlitteraturen? Mottagandet av fem skönlitterära skildringar av anorexi och bulimi". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18426.
Texto completo da fonteUppsatsnivå: D
Johansson, Sandra, e Johanna Hallkvist. "Du är din egen lyckas smed : en kvalitativ studie om identitetsskapande och ätstörningar". Thesis, Örebro University, Department of Social and Political Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-596.
Texto completo da fonteSammanfattning
Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är faktorer i själva identitetsskapandet som ligger bakom problematiken kring ätstörningar. Detta görs med hjälp av begrepp från Anthony Giddens struktureringsteori. Vi vill även försöka förstå kvinnor som haft ätstörningar och deras subjektiva upplevelser utifrån deras värld och erfarenheter. De frågeställningar vi försöker besvara är:
• Varför utvecklar en ung kvinna en ätstörning?
• Finns det faktorer i identitetsskapandeprocessen som kan orsaka en ätstörning?
Vi utgår från insamlad data från fyra respondenter i åldrarna 24-34 år. Samtliga respondenter är kvinnor. Som urvals metod har rekommendationer från ”erfarna experter” samt mailspridning använts, så kallad snöbollsurval.
För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av Giddens strukturerings teori.
Resultatet av analysen visar att merparten av respondenterna har upplevt ett visst mått av utanförskap under sin skolgång, individerna har känt press på sig att passa in, att anpassa sin sociala identitet. För att lyckas med detta har de känt att de måste förändra sig själva och sitt yttre. För att förändra det yttre har de valt att banta, en bantning som sedermera slog över i ett maniskt beteende som ledde till anorexi eller bulimi.
Nyckelord: ätstörningar, identitet, anorexi, bulimi.
Örebro University
Department of Social Sciences
Sociology, Continuation Course, 41-60 p.
Essay, 10 p. Spring 2006
Title: a qualitative studie about identity making and eating disorders (Du är din egen lyckas smed, en kvalitativ studie om identitetsskapande och ätstörningar)
Author: Hallkvist, Johanna & Johansson, Sandra
Abstract
The aim of this essay is to examine if factors in an individuals search for an identity is one of the issues that can cause an eating disorder. This with the help of terms in Anthony Giddens structural theory. We also want to understand women who had eating disorders and there subjective experiences. We have studied the following issues:
• Why does a young woman develop an eating disorder?
• Are there factors in the process of making an identity, that can cause eating disorders?
Our main sources are to our analysis are data from four women, they are all in the age-group 24-34 years. Our sampling-methods are recommendations from experts, and spreading thru mail, so called snowball sampling.
To analyse our empirical findings we used Giddens structural theory.
The result of the analysis shows that most of the interviewed has experienced a certain amount of outcast during their school years, the individuals has felt a pressure to fit, and to adjust their social identity. To succeed, they felt the need to change themselves and their appearance. To do so, they choose to go on a diet, which escalated to anorexia and bulimia.
Key words: eating disorders, identity, anorexia, bulimia
Sjölin, Frida, e Jenny Säll. "Att leva med ett barn som lider av ätstörning : En litteraturstudie baserad på biografier". Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6167.
Texto completo da fonteBakgrund: När något barn i familjen drabbas av en ätstörning är det vanligt att samhället lägger skulden på familjen. Ätstörningar är ett relativt vanligt förekommande problem idag hos barn och ungdomar, framförallt hos flickor. De mest välkända formerna av ätstörningar är anorexia nervosa och bulimia nervosa och det var dessa diagnoser som personerna i biografierna var drabbade av.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som lider av ätstörning.
Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fem biografier användes och en manifest innehållsanalys genomfördes.
Resultat: Föräldrarna upplevde en känsla av hjälplöshet och skuld vilket gjorde att de förnekade sjukdomen. Sjukdomen förde även med sig en brist på tillit och förändrade vardagen för familjen. Stödet både inom och utom familjen hade stor betydelse för att föräldrarna skulle orka främja hälsa hos barnet. De upplevde ofta negativa attityder och bemötande från omgivningen och sjukvården vilket gjorde att föräldrarna valde att isolera sig.
Slutsats: Studien visar att betydelsen av stöttning både inom familjen och från omgivningen är av största vikt. Att kunskap om sjukdomen behöver spridas för att få en ökad förståelse i samhället som kan leda till en större möjlighet att stötta de drabbade familjerna.
Nilsson, Tina, e Johanna Sandström. "Hon må väl få behålla sin anorexi då : Behandlares upplevelser av utmaningar och svårigheter i behandling av anorexia nervosa". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-44826.
Texto completo da fonteBonér, Jenny. "Ätas eller kräkas : En komparativ undersökning av två elitidrottskvinnor med ätstörningar". Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-317.
Texto completo da fonteSyfte och frågeställningar
Syftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka två elitidrottskvinnor med ätstörningar.
• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de beskriver sin identitet?
• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de framställer upplevda krav?
• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de uttrycker sin självkänsla?
Metod
Som metod valde jag textundersökning av de två böckerna Genom helvetet: om fotboll, kärlek och anorexi av Tina Nordlund och Simon Bank och Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin av Emma Igelström och Carina Olofsson.
Resultat
Tina är fotbollspelare, utan fotbollen är hon ingen, det är hela hennes identitet. Även Emma är sin idrott, hon är känd som ”Simmar-Emma”. Emma och Tina har höga krav på sig själva och från andra. I början är det de själva som har kontrollen men ju högre kraven utifrån blir desto mindre blir deras egen kontroll. De beskriver hur kontrollen övergår till en kontroll av ätandet. Idrotten är en trygghet för både Tina och Emma. Dock tycker båda att det är viktigt vad andra tycker och de är rädda att uppfattas som diviga. De vill även förtjäna uppmärksamhet genom att prestera och vara duktiga.
Slutsats
Slutsatsen är att det finns mer likheter än skillnader mellan Emma och Tina. En likhet som påverkat deras framgångar som idrottskvinnor och som personer med ätstörningar är deras enorma vilja, viljan att vara bäst och viljan att vinna. Andra likheter är den endimensionella identiteten som framträder. De är sin idrott och utan den är de ingenting. Det finns även andra likheter så som den låga bassjälvkänslan i kombination med den höga prestationsbaserade självkänslan. De har även höga krav, dels på sig själva och dels utifrån. Kontrollbehovet tar sig uttryck i hur och vad de äter. Skillnader mellan dem är de olika typer av ätstörningarna som de har, Emma bulimi och Tina anorexi samt att Emma utövar en individuell idrott medan Tina utövar en lagidrott.
Aljaderi, Dahlia. "En berg- och dalbana i ett fängelse av självsvält : En kvalitativ studie om hur individer med en anorexiliknande problematik och emotionell instabil personlighetsstörning upplever sin situation utifrån dessa två sjukdomstillstånd". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-28688.
Texto completo da fonteThis qualitative study contains a review of how persons with an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder, is experiencing their lives through this two conditions. A central question is to find possible causes to explain the comorbidity between an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder. In this study, there have been five inerviews. The basis of this study have proceed from two theories; the attachment theory and biosocial theory, which also have been the basis to analyze the comorbidity between an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder. The results of the study, indicates that there are some possible reasons why these persons have developed these two diseases and that there is a intelligible comorbidity between this two conditions. Possible factors why these persons have developed these two diseases, have lead to three notions; attachment, vulnerability and abuse. The fourth and final concept, comorbidity, summarizes the possible factors why these persons have developed and anorexia-similiar disease and borderline personality disorder.
Magnusson, Josefine. "Ätstörningar i ett senmodernt samhälle". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32635.
Texto completo da fonteThe purpose of this essay is to provide a greater understanding of how eating disorders are affected by the overall development of society and the society we now live in. The questions I have intended to answer is how the life-stories are constructed for people with the eating disorders anorexia, bulimia and orthorexia, and how the different eating disorders may be linked to specific features of late modernity. I also wanted to give a picture of how the interviewees view the development of eating disorders in the future. To get my questions answered, I chose to use qualitative method and life-stories, involving interviews explaining the interviewee's life. The people I have interviewed have talked about their time before the disease, the time with the disease and how they feel today. Every individual is unique and the life-story as well but there are several similarities, such that the individuals has had difficulties dealing with freedom of choice in a changing society, which means more options than before. This freedom can lead to pressure and uncertainty feelings which it has done for the individuals I have interviewed. The theory that I have used is Giddens (1993) concept of late modernity that describes the detraditionalization that occurred after World War II. All I have interviewed have felt unwell and had poor self-esteem during their sickness. They have disliked their bodies and have often had a distorted body image and been influenced by media. Late modernity features such as an internal control, reflexivity and individualization, where the individual today cares for herself and her looks are recurring features in all the life stories regardless eating disorder. However, it is possible to distinguish a difference in the concept of control, namely that those with anorexia and orthorexia on a daily basis checked their food intake while people with bulimia are constantly out of control when they binge, even though it was control they pursued. Today all of the interviewed feel well and consider themselves to be healthy. However, the majority believes that they still have a somewhat stressful approach to body and food, but that they now can control the emotions in a completely different way than before. All interviewees believe that eating disorders will increase in the future or be in the same amount today as the flow of information and media awareness has increased.
Flensby, Lina, e Linda Jungerup. "Vad påverkar utvecklingen av Anorexi respektive Bulimi Nervosa? : En litteratur översikt av möjliga orsaker med fokus på döttrars och mödrars relation". Thesis, Kristianstad University College, School of Health and Society, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-5453.
Texto completo da fonteAnorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i åldern 11- 20 år. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen är okänt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstår i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försämrad självkänsla. Mödrarnas inverkan på döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med särskilt fokus på mödrars påverkan gällande kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att det finns ett samband mellan mödrars och döttrars inställning till kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. I studien framkom att kommunikation, kritik, press och överengagemang var delaktiga faktorer i hur döttrarna kunde påverkas av sina mödrar, och sedan utveckla Anorexi/Bulimi Nervosa. Slutsats: Utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa hos flickor orsakas inte endast av mödrarna utan det är ett samspel mellan en mängd olika faktorer som slutligen vägs samman och går in i varandra.
Andersson, Mia. "Anorexiterapi : En undersökande essä om att arrangera en kontext som subtilt förmedlar att förändring är möjlig". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24206.
Texto completo da fonteSolmi, Marco. "5HTTLPR Polymorphism, stressful events, neuropsychological performance and brain connectivity in eating disorders". Doctoral thesis, Università degli studi di Padova, 2016. http://hdl.handle.net/11577/3421923.
Texto completo da fonteNella tesi si evidenzia come il polimorfismo 5HTTLPR non causi di per se alcun disturbo dell'alimentazione (DA), come possa moderare l'effetto degli eventi stressanti sul rischio di DA, ma come non interagisca secondo modello moltiplicativo o additivo con gli eventi stressanti nel predisporre a DA. Inoltre in pazienti con anoressia nervosa in presenza di un allele S si associa ad una peggiora performance neurocognitiva, e ad una connettività cerebrale alterata rispetto a quanto accade nei controlli sani in presenza dello stesso allele.
Knutsson, Astrid, e Anette Nyeland. "Se bortom min sjukdom och låt mig bli hörd : En systematisk litteraturstudie om barns och unga vuxnas upplevelser av att vårdas för anorexi". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176683.
Texto completo da fonteBackground: Anorexia nervosa is a severe eating disorder that causes suffering for the patients as well as their families. It is the psychiatric disease that has the highest mortality rates. Several attempts have been made to describe its causes and effective treatment. Anorexia often begins in adolescence, and little is known about what these patients view as helpful in their treatment. This study aims to describe children’s and young adults’ experiences of being treated for anorexia.Method: A systematic literature study was made with a qualitative approach and metasynthesis. Ten articles were included and analyzed through content analysis.Results: The analysis resulted in three superior themes; meet me where I am, help me see the important things in life and treat me with respect. Participants described a need for psychological support and to be seen as individuals, that relationships were important as well as the caregiver’s treatment.Conclusion: The narratives showed that patients with anorexia experienced the care as helpful when they got to be involved in decision making, were seen as individuals, and met with genuine respect. A person-centered approach should be implemented to give the care they need to recover.Keywords: Anorexia Nervosa, Adolescent, Young Adult, Mental Health Services, Patient experience
CASLINI, MANUELA. "Stigma towards Eating Disorders in Italian Students (STEaDIS): Studio osservazionale delle opinioni sull’Anoressia e la Bulimia Nervosa in un campione di studenti universitari italiani". Doctoral thesis, Università degli Studi di Milano-Bicocca, 2015. http://hdl.handle.net/10281/93618.
Texto completo da fonteBackground: Despite the current availability of treatments and the known association between early care and a good prognosis, the treatment demand for eating disorders (EDs) stays low if compared to the their prevalence. Fears generated by common stigmatizing attitudes toward EDs partially explain this condition. Stigma towards psychiatric disorders, with prejudice and discrimination, is a phenomenon deeply rooted in the society; while opinions towards psychotic disorders, depression and anxiety have been thoroughly studied, only a few studies explore stigmatizing trends toward EDs, especially towards anorexia nervosa (AN) and bulimia nervosa (BN). Furthermore, these researches are lacking in Italian population. To program public health interventions, able to raise awareness and improving treatment requests by potential patients, we need to understand attitudes of young people towards these issues, and how the stigmatizing contents change according to different demographic characteristics. Aims: This study aims to estimate prevalence and level of stigmatizing trends and beliefs related to AN and BN in a big Italian university students sample. Socio-demographic trends related to stigmatizing tendencies, the associations with the experiential knowledge of the problem and the causal attribution beliefs are also investigated. Methods: 2,109 participants completed an online survey with a sociodemographic card, two questionnaires related to trends and stigmatizing beliefs towards AN and BN and questions about personal experience, level of contact with patients and causal attribution beliefs. The measure of trends and stigmatizing beliefs has been done with the multi-item questionnaire SAB-BN (Stigmatizing Attitudes and Beliefs about Bulimia Nervosa - SAB-BN; McLean, 2014) translated in Italian and adapted for AN. The process of translation of the instrument was carried out according to the WHO guidelines and the translated and adapted versions were administered to a pilot group of students with the aim of improving expressions, and discrepancies in the translation. The factors selected for causal attribution were selected from previously published studies. The invitation to participate in the survey was mailed to all students enrolled in the degree programs of the university. Results: Results for AN and BN are overlapping, signalling that participants tend to assimilate the two conditions. Prevalence and level of stigmatizing trends in students are low, except in the components of Personal Responsibility and Guilt (63%) and Social Distance (about 13%). Examination of demographic differences in stigmatizing attitudes in the student sample indicated uniform attitudes but males, aged 18-25 group, and students living in family held significantly higher stigmatizing attitudes. Stigma is lower in underweight subjects. 11.52% of the sample declared a previous EDs diagnosis and 3.84% a current EDs diagnosis: in both cases, more than 90% of the sample is female. Subjects with a previous diagnosis, but not those with a currentone, report less stigmatizing attitudes. 82.79% of the sample knows people with an EDs, but this knowledge doesn’t s improve stigmatizing attitudes. More than 50% of the sample attributes a main or a fundamental role for the development of AN and BN to environmental factors, with percentages over 75% for parenting and over 80% for media influence. In contrast, more than 60% of the sample believes that genetics are little or not involved in the development of these diseases. The importance attributed to environmental factors predicts a reduction in the stigma level, while the emphasis on the lack of self-discipline increases it. Conclusions: Results provide fundamental advices in order to program preventive and anti-stigma actions, to increase the awareness relating the disorder and to improve the demand for treatments.
GIUNTI, ELISA. "MODELLO SPERIMENTALE DI ANORESSIA NERVOSA “ACTIVITY-BASED ANOREXIA”: MODIFICAZIONI EPIGENETICHE DEL SISTEMA ENDOCANNABINOIDE, ALTERAZIONI DEI LIVELLI DELLE MONOAMINE NEL SISTEMA NERVOSO CENTRALE E DEGLI ACIDI GRASSI NEL PLASMA". Doctoral thesis, Università degli Studi di Cagliari, 2019. http://hdl.handle.net/11584/260585.
Texto completo da fonteMolin, Nylander Sofia. "När närhet kräver ett avstånd : Ett försök att förbättra förståelsen för anorexia nervosa". Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för retorik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253945.
Texto completo da fonteMessary, Nora. "Det är som att få en kram från cyberrymden : En intervjustudie om ätstörningsbloggar". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-24077.
Texto completo da fonteThe aim of the following study was to examine why some individuals who have been affected by eating disorders choose to write blogs and how they feel about this experience. The group of respondents consisted of five women aged 23-35, who currently write blogs about their eating disorders. A qualitative method was utilized by means of semi-structured interviews conducted over the telephone and then analyzed using sense of coherence and coping theory. The results showed that the main reasons to start a blog were seeing it as an outlet to vent emotions, a way to help others suffering from eating disorders and a means to communicate about problems without having to do so face to face. Furthermore the blog was viewed as a positive resource to deal with eating disorders and as a way of gaining social support. Blogging can thus be viewed as a coping tool and as a way to increase comprehensibility, manageability and meaningfulness according to the sense of coherence.
Dofsand, Felicia. "Media, men and eating disorders. a qualitative study of the media factors influence in the sicken of a eating disorder". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25312.
Texto completo da fonteEating disorders are a disease group that is becoming more common in society. One of the reasons that the disease is increasing is the unrealistic ideal that is presented in media. The media-pressure is substantial and accessible. The beauty ideal involve a dissatisfaction of a persons own body and his or hers appearance that will contribute to the drive of change. The purpose of this study is to investigate if men, as well as women, are influenced by the media-factor in the sicken of an eating disorder. Also if the sex matters and plays a certain role for those who suffer. Only 10 percent of those who are suffering from an eating disorder and that seeks help are men. Can the ideal have an direct affect that less men suffer from this disease? Or can the different expectations of the sexes and of the disease implicate that men don´t realize that they are sick, or that they feel shameful to seek help because eating disorders are known to be a women’s disease? The results implicate that eating disorders is a complex disease and that the media-factor alone does not contribute to sicken or the cause of sickness.
Aarenstrup, Sophie, e Oscar Ekberg. "Matglädje : Möjliga metoder till att finna matglädjen vid ätstörningar". Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9272.
Texto completo da fonteBackground: Eating disorders are a growing public health concern which requires more attention and research to increase the understanding and prevention of eating disorders. This paper focuses on eating disorders and its relation to the joy of food. It is very important to find joy for food when suffering from an eating disorder to achieve a healthier life and healthier thinking around food and the body. This paper has examined possible methods that can be used for treating people with eating disorders to enjoy food. The study was conducted at Capio Anorexia Center in Malmö, a daycare clinic for eating disorders, and the study was focused on how the staff works to help patients find joy for food during treatment, and how they work to express food in a positive way to their patients. Methods: Literature studies were carried out before and after the study at Capio Anorexia Center. Qualitative half structured interviews were also carried out with two of the staff at Capio Anorexia Center, and with a dietitian and an anonymous person who has suffered from an eating disorder and received treatment. Three of the interviews were conducted with sound recording and the other one was conducted via email. Each interview lasted about 45 minutes. The interviews were compiled by first writing of the recorded interviews and then the answers for each interview were categorized to relevant fields. An analysis and comparison of these interviews to various literatures like books, reports, scientific papers and internet sources related to enjoying food and eating disorders were also carried out. Results: Eleven methods were found that may be useful to find joy for food both in treatment and outside of treatment for those who need support: daring, educational meals, eating regularly, varied and plan meals, cook and serve appealing meals, mindfulness and mindfulness eating, eating environment and social importance when eating, nutritional therapy, the “sapere-method”, eating slow and relaxed, the use of vodcast during meals and to keep out myths, dieting and beauty ideals. Conclusions: Eleven possible methods that may be useful to find joy for food have been found. This by preliminary studies with literature, a study at Capio Anorexia Center and interviews, and also by analyzing and comparing the interviews with literature related to eating disorders and enjoying food. The eleven methods described may be useful when regaining joy for food and a healthier thinking when it comes to food and meal situations. An important step in recovering from an eating disorder is to find pleasure when eating; therefore these methods can be possible tools to help people with eating disorders to find the joy for food. However, to reach a healthy life free from an eating disorder these methods described in this paper has to be combined with a variety of other therapies, because it is also important to work with self-esteem, self-confidence, and other symptoms and problems of the eating disorder.
Brocker, Ann. "Kvinnors förhållningssätt till kropp och ätande : om ätbeteende, kroppsmissnöje och ålders samband med den självmedvetna emotionen skam". Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15573.
Texto completo da fonteTrapanese, Emilia. "Valutazione antropometrica e bioimpedenziometrica della composizione corporea in pazienti con anoressia nervosa". Tesi di dottorato, 2007. http://www.fedoa.unina.it/1623/1/Trapanese_Scienze_Alimentazione.pdf.
Texto completo da fonteALBERTI, Marta. "Physiological and Physical Analysis in Anorexia Nervosa (AN) in-patients". Doctoral thesis, 2012. http://hdl.handle.net/11562/419137.
Texto completo da fonteThe research, in the field of Adapted Physical Activity (APA) in Anorexia Nervosa (AN), have investigated the effects of cognitive, behavioral and nutritional therapy (CBT) on: (i) Body Composition, (ii) Energy Expenditure and (iii) Physical Capacities (PC) in AN in-patients. The research involved subjects with Anorexia Nervosa, admitted in Villa Garda Hospital – Department of Eating Disorder and Obesity – Garda, Verona, between 2010 and 2012. Patients were included if they met the following criteria: (i) age, 12-65 years; (ii) diagnosis of AN assessed by Eating Disorders Examination interview (EDE) 12.0D); (iii) failure of less intensive outpatient treatment or an eating disorder of such clinical severity as to be unmanageable in an outpatient setting. Subjects with active substance abuse and acute psychotic disorders were not considered for hospital admission. The research study was divided into three sections. The first section contains definitions and scientific background of eating disorders and anorexia nervosa in particular, together with its related psychopathologies, and treatment. The second section describes the physiology of Eating Disorder, Anorexia Nervosa in particular, and providing, at the conclusion of the section, the three published studies dealing with basal metabolism and body composition in the experimental group of patients at Villa Garda Hospital. The third section is devoted to physical activity related to Eating Disorders, especially Anorexia Nervosa. In the conclusion of this section, study 4 and 5 propose an innovative measurement of health related physical capacities and approach to new methodology for objective measurement of the quantity and quality of physical activity, in clinical context. Conclusions: REE expenditure in underweight AN patients may be estimate with discrete accuracy, after just one day of refeeding, by the FitMate method, and by the Müller et al. equation. The SenseWear Pro2 Armband (SWA) does not appear to be an alternative to the FitMate and Müller equation methods for the assessment of REE in patients with AN. The skinfold thicknesses (ST) method underestimated %BF when compared with DXA. The Eurofit Physical Fitness Test Battery (EPFTB) is a feasible field battery of tests for assessing physical fitness in AN patients; the weight restoration improves physical fitness in patients with AN; after weight restoration, AN patients, however, show lower physical fitness than age-matched non-trained controls. Measured light physical activity (LPA) seems to be a good predictor of the out-come of the treatment; AN patients spent significantly longer periods in activity classified as sedentary and light, compared to activities classified as moderate or vigorous; IPAQ significantly underestimated PA with respect to actiheart (AH).