Gotowa bibliografia na temat „Tyska författare”

Språkvetenskapen måste, för att kunna gå vidare, flytta uppmärksamheten /rån språket som ett homogent system, till språket som en heterogen process. Detta blir särskilt tydligt i mötet mellan tre manliga tyska författare och fransk textteori, menar Synnöve Clason i denna artikel.

Maguy Bauhr och Jan Hellekant tjänstgör på Avdelningen för språkpedagogik vid Göteborgs universitet. Avdelningen, som leds av doc. Torsten Lindblad, ansvarar bl.a. för olika nationella språkprov. Ett av de nyare projekten har som huvuduppgift att ta fram muntilga prov i engleska för grundskolan och i engelska, franska och tyska för gymnasieskolan. Här redogör författarna för ett försök att utveckla muntliga prov i franska och drar på basis av detta några tentativa slutsatser rörande elevernas muntliga språkfärdighet.

Artikeln är en översikt av den tysk-judiska invandringen till Sverige från 1770-talet och framåt. Till en början skedde invandringen till stor del i form av kedjemigration från Mecklenburg. Många i pionjären Aaron Isaacs släktkrets invandrade, likaså i släktkretsen kring hans kompanjon Abraham Aaron. Under 1800-talet fortsatte frivilliginvandringen men nu i mindre form av kedjemigration och med mer differentierad geografisk bakgrund än tidigare. Så småningom kom invandringen från Tyskland numerärt att överflygas av den så kallade östjudiska invandringen; av de judar som bodde i Sverige 1880 var bara åtta procent födda i Tyskland och 1920 mindre än fem procent. Många tysk-judiska invandrare vid denna tid, såsom bankmannen Louis Frænckel, gjorde betydelsefulla insatser i det svenska industriundret. Trots den restriktiva invandringspolitiken på 1930-talet kom ett antal tysk-judiska flyktingar till Sverige, såväl individuellt som genom särskilda kvoter. Många blev betydande aktörer i olika sektorer av samhället, och några blev internationellt kända namn som författaren och Nobelpristagaren Nelly Sachs och kärnfysikern Lise Meitner. Många flyktingar fick dock inte arbete som motsvarade deras utbildningar. Bland ”1945 års räddade” fanns tämligen få från Tyskland.

Hur ska vi förhålla oss till våra feministiska hjältinnors dåliga sidor? Är de helgjutna idealgestalter eller normala, splittrade människor? Kan en ung kvinna tycka om dem fast de inte är som hon först trodde? Författaren och redaktören Joanna Biggs kämpar med dessa frågor inför sin beundrade Simone de Beauvoir. Biggs, som läst Det andra könet, läser nu de nya biografierna över Simone de Beauvoir och alla hennes självbiografiska verk.