Rozprawy doktorskie na temat „Transpersonal social work”

This thesis explores the personal and social challenges of teaching yoga in addiction recovery from a social work perspective. It is informed by an action research perspective using interviews and focus groups with yoga teachers and allied health professionals and the personal experiences of the researcher teaching yoga in an addiction recovery centre as well as a literature search on existing yoga and meditation programs used in addiction recovery and corrections. The research explores whether yoga could be applied as a complementary therapy in social work and how yoga assists in addiction recovery. Further it explores what programmatic requirements are needed for a constructive yoga program that addresses the needs of yoga teachers in this field and the participants who are very marginalised. The emerging themes and issues from the data and literature were explored and triangulation was used to draw one conclusion that was found consistently across all research methodologies. This was the importance of Kriya yoga. or the yoga of action, to achieve results with yoga as a complementary therapy. Kriya yoga has three elements: a commitment to regular practice, allowing time to reflect on how this practice is affecting your life and having faith in the yoga process. Undelying this notion of kriya yoga is the importance of the yoga teacher-student relationship and the value of a yoga community that supports the student in their commitment to practice. Recovery from addiction is viewed as a journey involving many stages in which the yoga student deals with relapses. The exemplary yoga programs are forms of karma yoga or the yoga of selfless action. The development of a karma yoga network that forms an on-line bridge between the yoga communities and addiction recovery services is suggested by the research as one way forward in promoting yoga as a complementary therapy in addiction recovery.

Thesis (M Social Work)--University of Stellenbosch, 2010.
ENGLISH ABSTRACT: This study is an attempt to gain a deeper understanding, from the perspective and experience of male farm workers, of the effects of a transpersonal social work counselling intervention, on a wine farm in the Western Cape, in promoting more socially functional behaviour and reducing violent behaviour, particularly towards their intimate partners. Domestic violence was found by Parenzee and Smythe (2003:47) of the Institute of Criminality to be “pervasive within farming communities” and that responses are less than adequate, no preventative services were being offered and the only structured interventions that were in place, were aimed at improving the livelihoods of women. There is a growing awareness that addressing the high and increasing levels of violence against women in South Africa needs to incorporate working directly with men as recommended, after local studies, by Sonke Gender Justice Network (2009), Boonzaier (2005), Londt (2004) and Abrahams, Jewkes and Laubsher (1999). A recent study concerning the legacy of dependency and powerlessness experienced by farm workers on wine farms in the Western Cape by Falletisch (2008:v) found there to be a need for “further research into accessible, appropriate and sustainable intervention strategies on farms that empower labourers and break the cycles of habitual excessive drinking, social violence and hopelessness on farms.” Transpersonal intervention enables human beings to attain a sense of Self and the consequent accessing of their own inner power, and with that the dissipation of the compulsion to hurt, control or abuse others and themselves says Hollis (1994) and France (2008). Circumstances that are oppressive, disempowering and poverty inducing, as experienced by a large majority of farm labour in South Africa, may be inhibiting to, but should not preclude, self realisation. The researcher, a social work practitioner in private practice on a wine farm in the Western Cape, applied this approach in a counselling intervention with male farm workers, to enable them to, not only reach their own self-defined goals, but also to reduce abusive behaviour such as alcohol abuse and domestic violence. The effects of the intervention from the perspectives of the men as well as their female partners, was explored in order to determine the effectiveness of the intervention, particularly, in reducing intimate partner violence. The goal of the study was thus to gain a deeper understanding, from the perspective and experience of male farm workers, of the effects of a transpersonal social work intervention in promoting more socially functional behaviour and reducing violent behaviour, particularly towards their intimate partners. There is a dearth of services, particularly addressing male workers on farms says Shabodien (2005) and it is hoped that this study may evaluate the effectiveness and potential for further application in practice amongst farm worker communities in South Africa.
AFRIKAANSE OPSOMMING: Hierdie studie poog om, vanuit die perspektief van manlike plaaswerkers op ‘n Wes-Kaapse wynplaas, ‘n duideliker begrip te verkry van die invloed van ‘n maatskaplike beradingsintervensie, ter bevordering van groter funksionele sosiale gedrag en die vermindering van geweldadige gedrag, veral teenoor hul intieme lewensmaats. Parenzee en Smythe (2003:47) van die Instituut van Kriminaliteit het bevind dat plaasgemeenskappe deurtrek is van huishoudelike geweld en dat proaktiewe inisiatiewe onvoldoende was. Geen voorkomende dienste anders as gestruktureerde intervensies gemik op die verbetering van die bestaansreg van vroue is in plek. Daar is ‘n toenemende bewustheid om mans te betrek ten einde die tendens van groeiende geweldsvlakke teen vroue in Suid-Afrika aan te spreek, soos trouens ook bevind is deur plaaslike navorsing deur Sonke Gender Justice Network (2009), Boonzaier (2005), Londt (2004) en Abrahams, Jewkes en Laubsher (1999). ‘n Onlangse studie aangaande die nalatenskap van afhanklikheid en magteloosheid ondervind deur plaaswerkers op wynplase in die Wes-Kaap deur Falletisch (2008:v) het bevind dat daar ‘n behoefte is vir “verdere navorsing na toeganklike, toepaslike en volhoubare intervensiestrategieë op plase wat arbeiders bemagtig om die kringloop van gebruiklike oormatige drinkery, maatskaplike geweld en moedeloosheid op plase te breek”. Interpersoonlike intervensies stel die mens in staat om ‘n beeld van die eie self te verkry en die gevolglike bewuswording van hul eie innerlike krag, en met dit die afname van die drang om ander en hulself seer te maak, te oorheers en te mishandel volgens Hollis (1994) en France (2008). Omstandighede wat onderdruk, ontmagtig en armoede tot gevolg het, soos ondervind deur die groter meerderheid van plaasarbeid in Suid-Afrika, mag selfverwesenliking inhibeer, maar nie uitsluit. Die navorser, ‘n maatskaplike praktisyn in private praktyk op ‘n wynplaas in die Wes-Kaap, het hierdie benadering toegepas in ‘n beradingsintervensie met manlike plaaswerkers, om hulle in staat te stel om nie alleen hul eie doelwitte te bereik nie, maar ook onaanvaarbare gedrag soos alkoholmisbruik en huishoudelike geweld te verminder. Die effek van die intervensie, vanuit die perspektief van die mans sowel as dié van hul vroulike lewensmaats, is nagevors ten einde die effektiwiteit van die intervensie te bepaal - veral die vermindering van geweld teenoor die lewensmaats. Die doel van die studie was dus om ‘n dieper begrip te verkry, vanuit die perspektief en ondervinding van manlike plaaswerkers, van die positiewe uitwerking van ‘n interpersoonlike maatskaplike intervensie gemik op die bevordering van meer sosiaal funksionele gedrag en die vermindering van geweldadige gedrag, veral teenoor hul intieme lewensmaats. Daar is ‘n gebrek aan dienste, veral wat manlike werkers op plase aanspreek volgens Shabodien (2005), en word gehoop dat hierdie studie die effektiewiteit en potensiaal vir verdere toepassing in die praktyk onder plaasgemeenskappe in Suid-Afrika mag evalueer.

Transpersoner är en samhällsgrupp som i stor utsträckning och på olika sätt missgynnas i förhållande till andra grupper i samhället. Samtidigt som den svenska socialtjänsten enligt lag har i uppdrag att främja människors jämlikhet i levnadsvillkor har transpersoner ett svagt förtroende för socialtjänsten. Detta på grund av upplevelser av dåligt bemötande från professionella. Denna studie fokuserar på socialsekreterare inom den svenska socialtjänsten och ämnar undersöka samt belysa på vilket sätt socialsekreterare förhåller sig till och arbetar med klienter som är transpersoner. Studiens material har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i en region i södra Sverige. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys för att ta fram mönster i socialsekreterarnas utsagor. Genom kodning och tematisering genererade den tematiska analysen tre teman som i denna studie benämns med människan som utgångspunkt, människokompetens i fokus och som riktlinje och människan bakom rollen som socialsekreterare. Studiens resultat analyserades med hjälp av delar av Butlers queerteori samt tidigare forskning inom det aktuella området. Socialsekreterarnas gemensamma ingång i det enskilda klientmötet är enligt dem själva att bemöta alla klienter lika och att försöka se människan bakom klienten. Det handlar därmed i det specifika mötet med klient med transidentitet i slutändan om att möta en människa, inte en transperson.
Transgender people are in society at large and in many different ways more disadvantaged than other groups in society. Simultaneously as the Swedish social services by law are obliged to promote equality in people's living conditions transgender people have a low trust and confidence in the social services. This is due to experiences of being poorly treated by professionals. This study focuses on social service workers in the Swedish social services and has the purpose to examine and illuminate social service worker´s approach to and way of working with clients who are transgender. The data in this study have been collected through ten semi-structured interviews with social service workers in a region in southern Sweden. The data have been analysed by the use of thematic analysis in order to bring forth patterns in the social service worker´s statements. By coding and thematization the thematic analysis generated three themes that this study labels as with the human as the outset, humancompetence in focus and as guideline and the human behind the role as a social service worker. The result of this study was analysed with the help of parts of Butler's queer theory as well as previous research on the field of concern. The common way of entering a meeting with a client is according to the social service worker's themselves to treat all clients in the same way and to attempt to see the human behind the client. In the specific meeting with a client who have a transgender identity it therefore comes down to meeting a human, not a transgender person.

Titel: Man, woman, both or neither – a study of social workers´ knowledge of and attitudes towards transgender peopleThe purpose of this essay was to study whether there is a connection between social workers' knowledge of and attitudes towards transgender people and if the attitudes differ depending on, if the social workers have experiences of meeting a transgender person in their profession, or not. The study was cross-sectional based on a web questionnaire that was answered by 57 social workers in Social Services providing economic support. Therespondents consisted of a convenience sample, and a request to participate in the study was sent to 38 municipalities all around Sweden, of which 17 municipalities are represented in the study. The results show that the correlation between knowledge and attitudes are low and that the differences in attitudes, depending on whether the social workers has met a transgender person or not, are not statistically significant. An explanation for these results may be a low response rate and the results cannot be generalized to the entire population of social workers in departments for economic support. Further research on the subject is needed as this study can be seen as a pilot study.
Titel: Man, kvinna, både-och eller ingetdera – en studie om socialsekreterares kunskaper om och attityder till transpersonerSyftet med detta arbete är att studera om det finns ett samband mellan socialsekreterares kunskaper om och attityder till transpersoner samt om attityderna skiljer sig beroende på om socialsekreterarna har mött en transperson i arbetet eller inte. Studien är genomförd med en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en webbaserad enkät som besvarades av 57 socialarbetare inom ekonomiskt bistånd. Valet av respondenter gjordes med hjälp av ett bekvämlighetsurval och en förfrågan om att delta i studien skickades till 38 kommuner runt om i Sverige, varav 17 kommuner finns representerade i studien. Resultatet visar att sambandet mellan kunskaper och attityder är lågt samt att skillnaderna i attityder, beroende på om socialsekreteraren har mött en transperson eller inte är statistiskt signifikanta. Detta kan bero på att uppsatsen har låg svarsfrekvens och inte kan generaliseras på hela populationen. Vidare forskning på ämnet behövs då denna studie kan ses som en förstudie.

This essay examines six transpersons’ experiences as clients of treatment from the social services. Research shows that transpersons experience a high amount of discrimination and vulnerability in society. For this reason, it is important to examine how transpersons, as clients, experience professional treatment in their interaction with social workers. Using a qualitative method, six respondents were interviewed about what kind of treatment they had expected to receive prior to their first meeting with the social worker. The respondents’ general perceptions of their treatment and their wishes regarding how transpersons should be treated were also examined. The results showed that the respondents experienced a positive treatment regarding their gender identity but perceived the social application process as difficult and demanding. One respondent expressed a negative perception of their treatment by social services regarding their gender identity. This experience was however regarding a social worker not in charge of the social benefits application process. The informants expressed a wish to be treated like other clients but with a knowledgeable social worker who understood transpersons’ special vulnerability and needs. Informants also expressed their recommendation that Swedish social services should undergo a LGBTQ certification to ensure a knowledgeable and respectful treatment of transpersons.

The aim for this study was to investigate how social workers perceive that they are responding to clients who define themselves as transgender. The study has a qualitative basis with six semistructured interviews based on an elaborated vignette method. The selection of interviewees was social workers, three in the field of public authority and three workers at various excutive agencies. The material have been analyzed based on Queer theory and Honneths Recognition Theory. The findings indicate that social work organizations are lacking in knowlege of transgender people and their experiences. There is also a lack of evidence-based procedures, action plans and policies to respond to transgender people within the organizations. The findings also implies that social workers can respond to transgender people and address them more empathically, with greater acceptance as well as recognition through a professional self-reflection and a humble attitude.
Denna studies syfte har varit att undersöka hur verksamma inom socialt arbete uppfattar att de själva tillika verksamheten i stort bemöter transpersoner. Studien har en kvalitativ grund och baserar sig på sex semistrukturerade intervjuer med vinjettmetod. Urvalet av intervjupersoner är verksamma inom socialt arbete, tre inom myndighetsutövning och tre arbetande på olika utförarinstanser. Materialet har analyserats utifrån Queerteori och Honneths erkännadeteori. Resultatet visar bland annat att verksamheter inom socialt arbete brister i sin kunskap kring transpersoner och deras upplevelser samt saknar evidensbaserade rutiner, handlingsplaner och policys för att bemöta transpersoner inom organisationen. Resultatet visar även att yrkesverksamma inom socialt arbete kan bemöta transpersoner mer inkännande, med större acceptans och med en erkännande karaktär genom en självreflekterande och ödmjuk attityd.

Detta är en kvalitativ studie i vilken sex personer som identifierar sig som transpersoner berättade om hur de upplever bemötandet från kuratorer. Dessa upplevelser samlades in genom semistrukturerade intervjuer samt möjlighet att skriftligen svara på frågor utifrån olika teman. Det fanns inget krav på var deltagarna skulle ha mött en kurator, men alla uppgav att de hade träffat kuratorer inom vården. I berättelserna beskrev deltagarna sina upplevelser av dåligt respektive bra bemötande, samt om relationen till kuratorn. Resultatet av studien utmynnade i tre kategorier; förväntningar inför bemötande, hur bemötandet upplevs, samt framgångsfaktorer för ett adekvat bemötande. Dåligt bemötande visade sig vara diskriminering, användande av felaktiga eller föråldrade begrepp/pronomen, samt att kuratorn lägger onödigt fokus på transidentiteten. Resultatet visade även att deltagarna upplevde en skillnad att gott bemötande var vanligare inom transvården än övriga vården. Gott bemötande präglades av respekt och transkompetens. Resultatet analyserades utifrån queerteori/heteronorm, stigma samt Husserls livsvärldsteori, för att förklara hur samhälleliga normer påverkar både vilket bemötande som erbjuds samt hur det uppfattas. Slutsatserna var att bemötandet varierade beroende på om kuratorn arbetade inom eller utanför transvården, men att dåligt bemötande kunde förbättras med hjälp av ökad kompetens genom utbildning.

Om kön är något man föds in i eller om det är något som man genom egna upplevelser och val utvecklar är något som går att diskutera. Hur framställningen av transpersoner har sett ut genom tiderna har varierat allt från att vara sociala och medicinska avvikelser till en utsatt och diskriminerad grupp i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur transpersoner framställs i kvällspress, i Aftonbladets artiklar. Resultatet bygger på åtta artiklar som analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Socialkonstruktivism, queerteori, heteronormativitet och tidigare forskning i ämnet har legat till grund för tolkningen av materialet samt analysen. Det framgår av resultatet att artiklarna bidrar till upprätthållandet av heteronormativitet i samhället och till stigmatisering av transpersoner samtidigt som artiklarna utgår ifrån att bekämpa just detsamma.

2018-06-05

Transpersoner är en utsatt grupp som blir exkluderade och diskriminerade i samhället. Få studier lyfter dessa människors utsatthet och än mindre deras egna upplevelser av utsattheten. Syftet med denna studie är att undersöka hur transpersoner upplever bemötandet av yrkesverksamma socialarbetare i utredningsprocessen för könsbekräftande behandling. Detta undersöks med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer som sedan analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys. Studien utgår från teorierna intersektionalitet och queerteori för att analysera respondenternas utsagor. Studiens konklusion är att respondenterna i denna studie saknar ett professionellt bemötande från yrkesverksamma socialarbetare och att de behövs mer kunskap för att kunna bemöta denna grupp på ett professionellt sätt.

2019-01-17

Across the United States, an overwhelming majority of the population claim that religion and spirituality beliefs shape their worldview and assist in coping with life stressors. Yet, the literature has shown that mental health practitioners reported discomfort integrating religion and spiritually in clinical practice. The purpose of this study was to explore whether license-holding mental health professionals in Southern California develop reluctance toward addressing religion/spirituality with their clients. Through snowball sampling, 52 clinicians composed of social workers, counselors, marriage and family therapists, nurses, psychologists, and psychiatrists were recruited across Southern California (N =52). The participants were measured descriptively based on (a) confidence in their ability to integrate client beliefs into treatment and (b) their comfort discussing topics related to RS with their clients. Results revealed an overall level of reluctance ranging from 15 percent (for comfortability) to 25 percent (for ability) among the study participants. Licensed clinical social workers reported slightly lower reluctance level than other licensed professionals. Implications of the findings were discussed.

The ​aim​ of this study was to examine transgendered persons experiences of social norms andattitudes related to their gender identity. More specifically the study focused on thecisgender- and hetero norm and how these affect transgender persons transition process andtheir everyday life. The ​method​ used to collect data was by reading five autobiographicalbooks written by transgendered persons. Collected data was analyzed using queer theory andthematized into four different themes; ​The importance of passing, The environments attitudesand reactions, To be yourself or someone else ​and ​Social relationships​. The​ results ​indicatethat transgendered persons are highly affected by norms and are often victims ofdiscrimination due to their gender identity. To “pass” as either man or woman is thereforecrucial to avoid negative attitudes and harassment. The results also showed the difficulty fortransgendered persons to reveal their gender identity to society and their close ones and howdifferent reactions can either discourage or normalize the heteronormative structures thatexists in our society. The​ conclusion ​was that transgendered persons are affected bycisgendered- and heteronormative norms in both their transition process and their everydaylife. Society is categorizing people as either man or woman, and whoever doesn’t fit in thegiven gender roles is classed as deviant

Wendt, I. Good intention but insufficient knowledge. A qualitative interview study on social workers experiences of meeting young transgender people. Degree project in social work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of (name of department), Year.The well-being of transgender youth is worse compared with cisgender youth. Transgender youth are exposed to threats, violence and discrimination. This population partly or fully avoid seeking help and support from social services even when needed. Social workers should provide fair treatment, though there is a lack of knowledge concerning transgender youth and the needs and issues specific to transgender youth. This study aims to research the experience of meeting transgender youth from the perspective of social workers, and how they reckon they’ve been prepared to meet this particular population in their academic education but also at their workplace. This study has a qualitative approach and interviews were conducted with four social workers to collect empirical data. The analysis resulted in five main themes: the possessed knowledge pre-study, ideas and prejudices, difference in transgender youth exposure, professional approach and treatment, lack of education and norm-critical work and language. The result of the study indicates acts of courtesy yet lack of knowledge. There was a presence of prejudices and preconceptions regarding what transgender people are and what it means to live as a transgender youth. The academic education of social workers appear lacking in content regarding gender, sexuality, and identity which are important aspects for understanding the experience of transgender youth as well as the inclusion of transgender youth. Societal norms and structures were perceived to have influenced the apprehension of transgender youth, the societal work and the academic education of social workers. The academic education of social workers lacks in knowledge regarding transgender youth. There is a great need for scientific studies regarding transgender youth to successfully develop the societal work and guarantee a fair treatment.

Transpersoner är en särskilt utsatt grupp i asylprocessen som ofta blir misstrodda och diskriminerade av myndigheter. De tvingas bevisa sin könsidentitet utifrån stereotypa uppfattningar om transpersoner. Upplevs de inte som trovärdiga nekas de asyl och utvisas. Syftet med denna studie är att med hjälp av intersektionalitet, queerteori och begreppet performativitet undersöka hur asylsökande transpersoner upplever bemötandet från Migrationsverket och huruvida deras rättigheter tas tillvara på. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer som analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Av resultatet framgår att transpersoner möts av heteronormativa antaganden, inskränkthet och okunskap från Migrationsverket. Orsaker till flykt från ursprungslandet återskapas ofta i asylprocessen genom upplevelser av förtryck. Erfarenheter av transfobi och rasism i asylprocessen är vanliga och deltagarna lyfter tydliga brister hos Migrationsverket gällande förutsättningar för att uppnå krav som ställs på den asylsökande. Migrationsverket har otydliga riktlinjer, ger dubbla budskap i form av krav på tung bevisbörda och samtidiga uppmaningar att dölja könsidentiteten.

2018-06-05

Syftet med studien var att undersöka hur transpersoner upplever bemötande inom socialtjänsten. Enligt tidigare forskning har transpersoner olika upplevelser av bemötandet inom socialtjänsten. De har upplevt att de mötts med oförståelse och okunskap, blir felkönade och blir inte tilltalade vid sitt rätta namn. Positiva upplevelser handlade om respekt av transpersonernas könsidentitet och att de blev tilltalade med rätt pronomen. Det här är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer per telefon med fyra personer. Studien har gjorts med induktiv metod och ett analytiskt ramverk som innehåller olika teorier och begrepp har valts utifrån datamaterialet. För att analysera studiens resultat har jag valt begreppet bemötande. Jag har även använt mig av socialkonstruktivistisk teori- Berger & Luckmanns sociologiska teori, begreppet heteronormativitet och teorin om den heterosexuella matrisen. Den heterosexuella matrisen handlar om förväntningar att alla är heterosexuella och övertygelsen om att det endast finns två separata kön som ställs i motsats till varandra. Studien har visat att transpersoner har olika upplevelser av bemötande inom socialtjänsten. Transpersoner har upplevt att de inte är tagna på allvar, bemöts med oförståelse och särbehandlas. Majoriteten av studiens respondenter har upplevt att de inte passar in i en given mall, det vill säga i heteronormen. Transpersoner har upplevt att sexuell läggning och könsidentitet ses av socialtjänstens handläggare som något socialt konstruerat och därför inte medfött, utan valt. Heteronormen och den homosexuella läggningen har lyfts av transpersoner som anledning till handläggarnas ovilja att hjälpa dem. Positiva upplevelser av bemötandet har handlat om att transpersoner har blivit bemötta lika oavsett könsidentitet, att handläggarna visat omtanke, respekt och erbjudit den hjälp som de behövde. Slutsatsen är att bemötandet kan upplevas olika beroende på vilken attityd handläggarna har samt hur transpersonerna själva definierar begreppet bemötande. Upplevelser av bemötandet inom socialtjänsten kan även variera från kommun till kommun.
The aim of the study was to examine how transgender people experience the treatment from social services. Previous research shows that experiences of treatment of transgender people by social services are various. Transgender people have experienced lack of understanding and knowledge, misgendering and being called by the false name. Good treatment that transgender people experienced included respect for transgender people’s gender identity and the use of right pronoun. This is a qualitative study based on semi- structured interviews and made through the phone with four persons. The study has been made with inductive method where an analytical framework with different theories and definitions was chosen taking into consideration the data. Treatment as definition was chosen to analyse the results of the study. I have even used the theory of social constructivism- Berger & Luckmann’s sociological theory as well as the definition heteronormativity and the theory on the heterosexual matrix. The theory on the heterosexual matrix is about expectations that everyone is heterosexual and belief that there are only two sexes that are opposites of each other.   The study has shown that transgender people’s experiences of treatment by social services are various. Transgender people have experienced lack of understanding. Furthermore, transgender people have experienced that they have not been taken seriously and have been discriminated. The majority of respondents has experienced that they do not fit the heteronorm. Transgender people have also experienced that sexual orientation and gender identity are seen by administrative officials as something social constructed, and therefore not innate, but chosen. The heteronorm and homosexuality have been lifted by transgender people as the reason why administrative officials did not want to help them. Good treatment transgender people have experienced was about equal treatment regardless of gender identity. Transgender people have experienced that administrative officials have shown that they respect and care about them as well as they have been offered help they needed. Conclusion of the study is that treatment experienced by transgender people depends on which attitude administrative officials have towards transgender people as well as on how transgender people define the concept treatment. Experiences of the treatment by social services can vary between different municipalities too.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om hur unga transpersoner upplever bemötandet vid hbtq-certifierade och hbtq-diplomerade ungdomsmottagningar. Transpersoner har upplevt att personal brister i sitt bemötande mot dem, särskilt i vården och även i verksamheter som har genomgått en hbtq-certifiering. Tidigare forskning, både nationellt och internationellt, har visat på att transpersoner har upplevt diskriminering och ifrågasättande i kontakt med vården och andra verksamheter inom socialt arbete. Dessutom har personal inte haft kunskap i hbtq-frågor och i vissa fall har transpersonerna själva behövt undervisa dem. Det här bristande bemötandet har lett till att transpersoner har förlorat förtroendet till vården och vågar därför inte söka hjälp. Dessa studier har även visat exempel på transpersoner som upplevt ett bra bemötande av personal som respekterat och accepterat deras könsidentitet. Det här är en kvalitativ studie som genomförts via semistrukturerade intervjuer per telefon med sex personer som identifierar sig som transpersoner, men har olika definitioner av sin könsidentitet. De har varit i kontakt med en hbtq-certifierad eller hbtq-diplomerad ungdomsmottagning nyligen eller flera år innan den här studien genomfördes. Den här studien har gjorts med induktiv metod då en teori har valts ut utifrån datamaterialet. Den teorin som har valts ut är erkännandeteorin, som handlar om att bli erkänd för sin identitet eller att bli moralisk kränkt. Slutsatsen är att unga transpersoner har olika upplevelser av bemötande vid hbtq-certifierade och hbtq-diplomerade ungdomsmottagningar. De flesta har fått ett bra bemötande då personal har visat omtanke, respekt, acceptans och förståelse för transpersoners könsidentitet. Några av dem har även upplevt brister i bemötandet då personal har antagit deras kön, felkönat och ifrågasatt. Viss personal har saknat kunskap i transfrågor men några få av dem har ändå behandlat unga transpersoner med respekt. Det verkar som att unga transpersoner anser att det är viktigast att personal behandlar dem med respekt, det vill säga deras värderingar är viktigare än kunskap.
The aim of this study is to increase knowledge about how young transgender people experience the treatment at youth guidance centers which have a lgbtq-certification. Because in Sweden transgender people have bad experience with the treatment from the staff, especially in health care centers such as the youth guidance center, and even at centers which have a lgbtq-certification. Previous research in, both Sweden and other countries, show that transgender people, in contact with the health care and other social work centers, have experienced discrimination, questioning and lack of knowledge which on these occasions they needed to teach the staff about lgbtq-issues. Because of this kind of bad treatment transgender people have lost trust in health care centers and don’t dare to seek help. These studies have even shown that other transgender people have experienced good treatment when the staff have respected them and accepted their gender identity. This is a qualitative study, based on semi-structured interviews that have been made through the phone with six persons who identify as transgender but have different definitions about their gender identity. They have been in contact with youth guidance centers which have a lgbtq-certification one or several years before this study was done. This study has been made with inductive method where a theory has been chosen from the data. The theory which has been chosen is recognition, which is about when an individual’s identity is being recognized or morally hurt. The conclusion is that young transgender people have different experiences of treatment at the youth guidance centers. Many of them have experienced a good treatment where the staff have shown concern, respect, acceptance and understanding for their gender identity. Some of them have experienced bad treatment where the staff have presumed their gender, misgendering and questioning. Some staff have lack of knowledge in trans-issues but some of them have treated the young transgender people with respect. It seems that the most important thing for transgender people is that the staff treat them with respect, more based upon their values rather than their knowledge.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur transpersoner upplever stödet från sjukvården angående sin sexuella hälsa. Jag ville ta reda på om individerna blev erbjuden och/eller önskade stöd från sjukvården och hur det stödet skulle kunna se ut, samt hur det skulle kunna påverka den sexuella hälsan. Med hjälp av tio informanters skrivna narrativ som jag samlade in via en webbenkät beskrivs deras upplevelser. För att tolka och förstå informanternas berättelser tog jag hjälp av tidigare forskning på ämnet samt Judith Butlers teori om kön och genus och en queerfenomenologisk teori. Resultaten visade att ett hetero- och cis-normativt bemötande präglar vården på många håll samt att det finns en mycket stor okunskap kring denna målgrupp både inom vården men även inom tidigare forskning och det sociala arbetet. Det finns även en stor rädsla bland transpersonerna, en rädsla för hut de ska bli bemötta av vårdpersonal och som får konsekvenserna att de avstår från att söka vård vilket kan leda till en försämrad sexuell- och allmän hälsa.
The aim of this study was to examine how transgender people are experiencing the support from healthcare regarding their sexual health. I wanted to find out if the individuals got offered and/or wished to get support from the healthcare, and what kind of support that could be and how other could affect their sexual health. With the help from ten informants written narratives that I collected via a web survey their experiences are described. I took help from previous research of the subject as well as Judith Butler's theory about sex and gender and a queerphenomenological theory to interpret and understand the informants stories. The results showed that a hetero- and cis-normative treatment characterizes the healthcare from many sides and there is also a lot of ignorance around this population, both in the healthcare, previous research and the practical social work. Among the transgender people there is a great fear, a fear of how they will be treated by the healthcare staff, this comes with the consequences that they refrain from seeking care which can lead to an impaired sexual- and general health.

Diskriminering mot transpersoner är ett omfattande problem på arbetsmarknaden. Samtliga forskningsresultat påvisar att transpersoner utsätts för olika diskriminerande handlingar på deras arbetsplatser. Den brist som framträder i den svenska forskningen om arbetsmarknadsdiskriminering är att den inte utforskar hur arbetsplatsens kontext formar diskrimineringen. Studiens syfte blir därför att generera kunskap om hur arbetsplatsen påverkar transpersonernas erfarenheter av diskriminering, samt vilka konsekvenser som genereras kopplat till formen av diskriminering. Den teori som används i studien för att förklara arbetsplatsens betydelse för hur diskrimineringen utformas är Anthony Giddens struktureringsteori. Giddens struktureringsteori är en teori som används för att förklara hur kontexten påverkar utformningen av dess sociala system. Den datainsamlingsmetod som tillämpas för att undersöka studiens syfte är nio semistrukturerade intervjuer och dataanalysmetoden utgår ifrån en modell inspirerad av Grounded Theory. Studiens empiri påvisar att intervjupersonerna har erfarenheter av direkt diskriminering, indirekt diskriminering och trakasserier på sina arbetsplatser. De konsekvenser diskrimineringen medför är framförallt psykiskt lidande, emotionella svårigheter, bristande tillgång till arbetsmarknaden och sämre ekonomi. Slutsatsen härleder diskrimineringen till arbetsplatskontexter karaktäriserade av (1) manligt kodade normer, (2) mindre storlek, (3) mer homogen arbetsgrupp och (4) låg utbildningsnivå hos personalen. En arbetsplatskontext karaktäriserade av dessa fyra koder är således mindre transvänliga.
Discrimination against transgender people is a widespread problem in the labour market. All research results shows that transgender people are exposed to various discriminatory acts in their workplaces. The shortcoming that emerges in Swedish research regarding discrimination in the labour is that it does not explore how the context of the workplace shapes the acts of discrimination. The purpose of this study is therefore to generate knowledge about how the context of the workplace affects the trans people's experiences of discrimination, and what consequences that are generated because of the discrimination. The theory used in this study are Anthony Giddens Theory of structures. Gidden's structuring theory is a theory used to explain the context's influence on the constructions of social systems. The method used to investigate the purpose of this study is nine individual semi-structured interviews and the method for analysis is based on a model inspired by Grounded Theory. The study's empirical evidence shows that transgender people have experiences of direct discrimination, indirect discrimination, and harassment in the workplace. The consequences of being exposed to discrimination are mental and emotional fatigue, as well as financial vulnerability. The conclusion derives the discrimination is constructed the context of the workplace characterized by (1) male-coded norms, (2) smaller size, (3) small diversity and (4) low level of education. A workplace context characterized by these four codes is thus less trans-friendly.

This is a qualitative interview study where 7 transgender people is interviewed about their experiences of treatment from institutions within society. In semi-structured interviews, respondents talk about the treatment they received from health care, education, legal system, employment offices and social services. The study's purpose is to examine the treatment transgender peoples gets based on their own stories and perspectives. The study also discusses the social structures, like binary gender norms, that contribute to a negative attitude and the consequences of this approach. The result shows that there is a great lack of knowledge within institutions and professionals have insufficient training in how to treat people with transgender identities. Respondents have often had to educate professionals and carries their identity as a backpack that they can not get rid of. The results also indicate that the prevailing social structures that divide people in binary gender norms is problematic for transgender people.
Detta är en kvalitativ intervjustudie där 7 transpersoner intervjuats om deras erfarenheter av bemötande från samhällets instanser. I semistrukturerade intervjuer har respondenterna berättat om det bemötande de fått från vården, utbildning, rättsväsendet, arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. Studiens syfte är att undersöka bemötande transpersoner får utifrån deras egna berättelser och perspektiv. I studien diskuteras även samhällsstrukturer, såsom tvåkönsnormen, som bidrar till ett negativt bemötande samt konsekvenserna av detta bemötande. Resultatet visar att det råder en stor kunskapsbrist inom samhällets instanser och professionella har bristande utbildning i hur de ska bemöta personer med könsöverskridande identiteter. Respondenterna har ofta fått agera utbildare för professionella och bär med sig sin identitet som en ryggsäck som de inte kan bli av med. Resultatet pekar också på att rådande samhällsstrukturer som delar in personer i en tvåkönsnorm är problematisk för transpersoner.

I denna studie är syftet att undersöka hur personal från behandlingshem för missbruk samtalar kring kön och sexualitet. Studien utgår från behandlingshem med inriktning på enbart kvinnor eller enbart män. I Sverige har homo-, bi- och transsexuella personer sämre psykisk hälsa än heterosexuella personer. Psykisk ohälsa ökar risken för missbruk och hbtq-personer har en ökad risk för missbruk jämfört med den generella befolkningen, varför det har varit av relevans att undersöka normer gällande kön och sexualitet på behandlingshem för missbruk. Det empiriska materialet, som har analyserats genom en kritisk diskursanalytisk ansats, har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med personal inom behandlingshem för missbruk. I resultatet framgår att diskurserna kring kön och sexualitet till stor del fortfarande är heteronormativa, bland annat genom att utgångspunkten är att brukarnas relationer är heterosexuella samt i diskurser kring att visa sin nakna kropp vid övervakade urinprov. Resultatet lyfter att det kan finnas en osäkerhet kring bemötande av transsexuella personer utifrån vilket pronomen som ska användas samt på vilket behandlingshem en transperson ska placeras. Slutsatsen pekar på att det kan finnas ett behov av kunskap om det heteronormativa privilegiet för att det ska bli möjligt med förändring av ojämlika maktstrukturer kring kön och sexualitet.
The aim of this study is to explore how professionals, from health and rehabilitation clinics for addiction, talk about sex and sexuality. The study includes health and rehabilitation clinics for only women or only men. In Sweden, mental illness is more prevalent among the lesbian, gay, bisexual and transsexual population than for the heterosexual population. Mental illness increases the risk for alcohol and drug addiction and people within the LGBT community have an increased risk of addiction than the rest of the population, thus it is of relevance to explore norms regarding gender and sexuality in rehabilitation clinics. The empirical material has been collected via ten semi-structured interviews with professionals of health and rehabilitation clinics for addiction. The result indicates that the discourses regarding sex and sexuality still in many ways are heteronormative and it shows among others by the assumptions that the relationships of the clients are heterosexual. It also shows when it is assumed that the clients are cis in the discourse regarding showing the naked body when leaving monitored urine samples. The result illustrates that there could be an insecurity among the professionals when it comes to use the correct pronoun when talking about transsexual people and in which health and rehabilitation clinic a transsexual person can be accepted for treatment. The conclusion indicates that knowledge about the heteronormative privilege could be necessary to enable change of unequal power structures regarding sex and sexuality.

En kvalitativ studie med utgångspunkt i den ohälsa som är dokumenterad bland hbt-ungdomar där skolan pekas ut som en betydande arena. Syftet var att undersöka hur gymnasieskolor i förhållande till för skolan rådande styrdokument valde att konkretisera det förebyggande arbetet med värdegrundsfrågor kopplade till sexualitet och könsidentitet/-uttryck samt undersöka skolkuratorers attityder, normer och upplevelser i förhållande till detta arbete. Empirin bestod av en fokusgruppsintervju med skolkuratorer samt en litteraturstudie med grund i ett urval av likabehandlingsplaner. Slutsatser blev att heteronormativitet präglar skolkuratorers arbete med dessa frågor och att det förebyggande arbetet ej upplevs prioriterat. Avseende transpersoner aktualiseras detta i relation till att diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet och uttryck ej hade ett omfattande skydd av diskrimineringslagen. Vidare framkom det en avsaknad av konkretisering i förhållande till vad som krävdes kompetensmässigt för att en skola skall kunna jobba förebyggande på ett enhetligt och likvärdigt sätt. En avsaknad av ett normkritiskt perspektiv men även behovet av det, vilket gav sken av att satsningar inom detta område ej är tillräckliga blev studiens slutsats i helhet.
A qualitative study based in the documented amongst LGBT-youth in Sweden, where the school has been pointed out as an arena of impact. This study's purpose have been to investigate how comprehensive upper secondary schools choose to concrete the preemptive duties concerning fundamental values, in relation to sexualitet, gender identity and gender expression. Focus has also been on school welfare officers and their attitudes, norms and experiences concerning these duties. The empirism have consisted of one focus group interview with school welfare officers and a study of relevant literature based in a selection of "equal treatment plans".  Conclusions have been that heterosexual normativity characterizes the work of the elfare officers concerning these matters, and that the preemptive duties are not experienced as a priority. In reference to transgender this can distincly be seen in the fact that the ground of discrimination "transgender identity and/or expression" does not have an extensive protection in the law of discrimination. Further on an absence of concretization has been revealed, concerning the competence required for schools to be able to work preemptive in a unitary and equivalent manner. An absence of a norm critical perspective and the need for it, as well as that the current investments in this area in not enough, has been the final conclusions of this study.