Gotowe bibliografie tematyczne / Tonaries

Gotowa bibliografia na temat „Tonaries”

Autor: Grafiati
Data publikacji: 27 lipca 2024
Data aktualizacji: 29 lipca 2024

Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych

Wybierz rodzaj źródła:

Spis treści

Zobacz listy aktualnych artykułów, książek, rozpraw, streszczeń i innych źródeł naukowych na temat „Tonaries”.

Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.

Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.

Artykuły w czasopismach na temat "Tonaries"

1

KELLY, THOMAS FORREST. "Ornamental melismas in Aquitanian introits". Plainsong and Medieval Music 32, nr 1 (22.03.2023): 1–31. http://dx.doi.org/10.1017/s0961137122000171.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
AbstractMelismas are used to decorate the performance of introits in the early manuscripts of East Francia and of the region of Aquitaine. The former group includes melismas attached to the ends of phrases in manuscripts of the tenth and eleventh centuries. The Aquitanian practice, apart from a few introits that resemble the East Frankish usage, is to add substantial melismas – not the same as those used by the East Franks – to the final soloistic doxology, as a sort of flourish indicating the final reprise. These melismas are sometimes found in tonaries, perhaps for general application to any introit in the mode, and sometimes attached to individual introits. Melismas from Aquitanian tonaries, graduals and tropers are catalogued and described. These melismas are evidently portable, often being used for more than one occasion.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Merkley, Paul. "Tonaries and melodic families of antiphons". Journal of the Plainsong and Mediaeval Music Society 11 (styczeń 1988): 13–24. http://dx.doi.org/10.1017/s0143491800001136.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
One theory of the origin, development and structure of the chant repertoire is that the thousands of individual pieces in it arose from the adaptation of new texts to a small number of melodies, or melodic ‘themes’. First put forward by Gevaert, this theory, which will be referred to here as the thematic theory, has, in different forms, been the basis of studies of the transmission of antiphons, and is now being applied to the repertories of Old-Roman and Ambrosian chant. The main demonstration of the validity of the theory must take place, of course, in studies of the repertoire itself; we shall be convinced if musical and liturgical evidence supports the idea of adaptation and suggests a chronological development. It is nevertheless important to examine music-historical witnesses ancillary to the chant repertoire, for it is often the case that related documents reveal something unexpected about the main repertoire, or serve as a means of confirming points for which evidence is lacking.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Papp, Ágnes. "Tonar und differentia: Geschichte, Funktion, Deutungen". Studia Musicologica 56, nr 2-3 (czerwiec 2015): 133–45. http://dx.doi.org/10.1556/6.2015.56.2.2.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
The paper explains the medieval notions of tonary and differentia in theory and practice. Both notions played a prominent role in defining the book type tonary as well as the function of melodic cadences called differentiae. The tonary is important for the examination of early plainchant repertory and for the interpretation of medieval mode theory (Octoéchos). The differentia has already been discussed by Peter Wagner as the most exciting element of antiphonal psalmody. Recent comparative studies of theoretical as well as practical sources of tonaries are highly promising.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Nowacki, Edward. "THE ANONYMOUS MUSICA IN LEIPZIG, UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK, MS 1492: A NEW EDITION AND TRANSLATION". Early Music History 33 (2014): 143–82. http://dx.doi.org/10.1017/s0261127914000011.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
The article presents a new edition and English translation of the Latin music-theory treatise transmitted anonymously in Leipzig, Universitätsbibliothek, MS 1492, sometimes known as De musica et de transformatione specialiter, or simply the Sowa Anonymous (a reference to Heinrich Sowa's edition published in 1935). An introductory essay justifies the treatise's importance and gives reasons why a new edition is necessary. It also presents a complex case for dating the treatise to the eleventh century based on verbal and conceptual affinities with five other treatises of the era. The edition of the text is done to higher standards of orthographic accuracy than were observed in 1935 and corrects about twenty outright errors in Sowa's edition. It also includes the two embedded tonaries that Sowa omitted. The treatise is a crucial complementary witness to the state of music theory in the eleventh century.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Parkes, Henry. "BEHIND HARTKER’S ANTIPHONER: NEGLECTED FRAGMENTS OF THE EARLIEST SANKT GALLEN TONARY". Early Music History 37 (październik 2018): 183–246. http://dx.doi.org/10.1017/s0261127918000050.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Prior to the famous Hartker Antiphoner (Sankt Gallen, Stiftsbibliothek, Cod. 390/391), copied in Sankt Gallen c. 1000, there survives no complete, fully-notated witness to the Romano-Frankish chant repertory for the Office. Scholars have long known about the related tonary, possibly a decade older, in which the Sankt Gallen repertory is to be found ordered by melody. But unrecognised until now are the remains of a second tonary (Stadtarchiv Goslar, Handschriftenfragmente MThMu 1/1), datable to the early tenth century. The combined testimony of these two tonaries, together with other surviving fragments, is taken as the basis for a reassessment of the Office repertory in tenth-century Sankt Gallen. Nineteenth-century scholarship gave Hartker’s Antiphoner an arguably undeserved reputation as an authorised monument of Gregorian Chant. This view seems unsustainable in the light of many apparent editorial interventions, yet it may be precisely what the monks had set out to achieve.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Grier, James. "Adémar de Chabannes (989–1034) and Musical Literacy". Journal of the American Musicological Society 66, nr 3 (2013): 605–38. http://dx.doi.org/10.1525/jams.2013.66.3.605.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Abstract In the second half of 1027, Adémar de Chabannes contributed the musical notation to the production of an elaborate liturgical manuscript (currently Paris, Bibliothèque nationale de France, MS latin 1121) at the scriptorium of Saint Martial in Limoges. While doing so, he introduced the innovative technique of placing the neumes in strict alignment along the vertical axis of writing in accordance with their relative pitch. The accurate heighting of the neumes revolutionized the teaching of music at Saint Martial, and eventually throughout Aquitaine. Instead of relying on the rote communication of melodies from more experienced singers, younger musicians could turn to the visual transmission of chant through the medium of notation, now made more transparent by the use of accurate heighting. This article investigates the musical and intellectual context in which Adémar introduced the innovation of accurate heighting to the scriptorium at Saint Martial, the role of tonaries (now equipped with precise intervallic information) in musical pedagogy, and the impact of these devices on musical practices at Saint Martial through the eleventh century.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Küster, Konrad. ""... alle Claves durchgangen"". Die Musikforschung 60, nr 4 (22.09.2021): 333–48. http://dx.doi.org/10.52412/mf.2007.h4.550.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Im zweiten Teil der Sammlung "Neues Musikalisches Seelenparadis" (1662) für Singstimme und Tasteninstrument arbeitet Flor mit 24 verschiedenen Tonarten (ohne cis, gis und es/dis, aber mit dem Dorischen, Lydischen und Phrygischen). Damit handelt es sich um einen der ältesten Vertreter einer vollchromatischen Konzeption; die Lücken lassen nicht erkennen, dass die fehlenden Tonarten für Flor unerreichbar gewesen wären. Dieses Tonartenspektrum wird von Flor in mehreren Tonart-Durchgängen systematisch ausgeleuchtet. Rist folgt diesem Gedanken in seinen Dichtungen, obgleich deren Abfolge sich weitestgehend nach dem Aufbau des Neuen Testaments richtet. Dies verändert den Blick auf die "Liedschöpfungen" Rists, denen ein sehr viel höherer Anteil gezielt musikalischer Potentiale beigemessen werden muss.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Siedentopf, Henning. "Tonartliche Verwandtschaften im Klavierwerk J. S. Bachs". Bach-Jahrbuch 60 (15.03.2018): 70–74. http://dx.doi.org/10.13141/bjb.v19741982.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Dass Werke, die in der gleichen Tonart geschrieben wurden, häufig auch in ihren melodischen Strukturen eine Ähnlichkeit aufweisen, kann als ein etabliertes Ergebnis der Bach-Forschung angesehen werden. Doch wenn Bach in seinen zyklischen Clavierwerken Sätze oder Satzgruppen, die verschiedene Tonarten repräsentieren, verbindet oder kontrastiert, stellt sich die Frage nach weitergehenden Beziehungen und Affinitäten zwischen divergierenden Tonarten. Tatsächlich zeigen Sätze, deren Tonika eine kleine Terz voneinander entfernt sind (z. B. C-Dur und A-Dur), häufig überraschende Ähnlichkeiten, auch wenn sie eine ganz andere kompositorische Ausarbeitung aufweisen. Die kleine Terz - bei Bach auch ein beliebtes Transpositionsintervall - offenbart sich als Mittel der musikalischen Dialektik. Der doppelte Kontrast (bei C-Dur und A-Dur: Bildung der parallelen Molltonart und Umwandlung dieser in Dur) erzeugt die verborgene Affinität. (Übertragung des englischen Resümees am Ende des Bandes)
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Voss, Egon. ""Man denkt natürlich zuerst an Bachsche Praeludien"". Die Musikforschung 66, nr 2 (22.09.2021): 120–27. http://dx.doi.org/10.52412/mf.2013.h2.110.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Die Verknüpfung von Chopins "Préludes" mit Johann Sebastian Bach und vor allem dessen "Wohltemperiertem Klavier" scheint eine Entdeckung (oder Erfindung) des 20. Jahrhunderts zu sein. Zwar legt die Tatsache, dass es sich um eine Folge von 24 Kompositionen handelt und diesen eine bestimmte Anordnung der Tonarten zugrunde liegt, diesen Gedanken nahe, doch der Schein trügt. Während Bach mit seiner chromatisch ansteigenden Tonartenfolge beweisen wollte, dass man alle zwölf Halbtöne der Oktave als tonale Grundlage eines Musiksücks verwenden kann, ging es Chopin, für den das Bach'sche Anliegen längst zur Selbstverständlichkeit geworden war, um Tonarten-Verwandtschaft. Hierfür lassen sich verschiedene Vorbilder finden. Es bleibt zudem offen, ob die "Préludes" als Zyklus gespielt und verstanden werden sollten. Möglich ist, dass sie für den Hörer als einzelne Stücke gedacht waren, als Ganzes aber dem Leser vorbehalten. bms online (Cornelia Schöntube)
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Bitzan, Wendelin. "Durch alle Tonarten: Omnitonale Präludienzyklen für Klavier". Archiv für Musikwissenschaft 73, nr 3 (2016): 185–219. http://dx.doi.org/10.25162/afmw-2016-0011.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Więcej źródeł

Rozprawy doktorskie na temat "Tonaries"

1

Eder, Petrus. "Die modernen Tonarten und die phrygische Kadenz". Tutzing : H. Schneider, 2004. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb391687346.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Högfeldt, Åsa. "Kontakt i flera tonarter - Musikens effekter på personer med schizofreni". Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1503.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:

Schizofreni orsakar stort lidande för många människor, både för patienten och för dess närstående. Den totala samhällskostnaden är hög för vård av patienter med schizofreni. Behandling sker på ett flertal olika sätt. Det ingår i sjukdomsbilden att en del patienter drar sig undan behandling och det har visat sig att musik är ett sätt att nå patienten. Syftet med föreliggande arbete var att belysa musikens effekter på personer med schizofreni och som metod har litteraturstudie använts. Resultatet visar att musik minskar psykiatriska symtom och att livskvaliteten ökar. För patienten är även mänsklig kontakt betydelsefull, både relationen till en musikterapeut och till övriga medpatienter. I omvårdnad kan musik användas för att bygga upp en terapeutisk omvårdnadsallians så att återhämtning möjliggörs. Det råder stor brist på forskning inom området och fortsatt forskning är viktig eftersom schizofreni är en allvarlig och svårbehandlad sjukdom och vi bör därför utveckla och variera olika verksamma behandlingsalternativ.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Pontz, Stefan. "Die Motetten von Jacobus Gallus : Untersuchungen zu den Tonarten der klassischen Vokalpolyphonie /". München : W. Fink, 1996. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35854957w.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Svensson, Sandra, i Emma Friis. "Inspelad musik i förskolan Med anpassning till barns röster och dess förutsättningar". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30184.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Syftet med denna studie är att analysera användandet av inspelad musik i förskolan, dels ur ett röstergonomiskt perspektiv i relation till tonarter och tonomfång och dels ur ett musikdidaktiskt perspektiv.För att besvara syftet har vi valt att undersöka pedagogers respektive barns val av inspelad musik i förskolan i förhållande till ett sociokulturellt perspektiv. Till ovanstående två val har vi adderat ytterligare en ingång som vi valt att kalla för ”vårt val” här låg fokusen på de låtar som vi tänker är riktade till barn. Det övergripande fokus studien utgått från har varit att undersöka de tonarter och tonomfång låtarna innefattar, detta ställs sedan i relation till barnröstens anatomi och dess funktion. Utifrån barnröstens förutsättningar har låtmaterialet analyserats med utgångspunkt i hur låtarna lämpar sig i relation till barnens röster. Studien har utförts med hjälp av enkäter besvarade av förskollärare från tre förskolor i södra Sverige, varav en av förskolorna är en profilerad förskola med inriktning musik. Semistrukturerade intervjuer med barnen och fältanteckningar har tillsammans med enkäter och insamlat låtmaterialet legat till grund för studiens analyskapitel. Låtmaterialets användning har analyserats ur ett musikdidaktiskt perspektiv med fokus på musiken som mål eller musiken som medel.Resultatet vi kommit fram till är att barnens val av inspelad musik präglas starkt av den mediakultur som samhället besitter men präglas också starkt av vad barn i deras närhet gör. Pedagogernas val är gjorda utifrån barnens intresse men även utifrån traditioner och kulturer, då menar vi både populär kultur och de kulturella bakgrunder som kan finnas i arbetslaget. Med hjälp av forskning och överblick av våra låtanalyser och didaktiska analyser har vi fått fram att barns röster lämpar sig bäst att sjunga i ett tonomfång mellan c1-g1 alltså ett omfång på fem tonsteg. Sånger med ett litet omfång och enkel struktur underlättar för barnen då deras stämband och röster inte är fullt utvecklade.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Johansson, Rickard. "Kom alla mina ackord! -Vi törs inte för tonarten! : En studie om att skriva låtar med tonartsfrämmande ackord". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85064.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Som låtskrivare är det vanligt att jag hamnar i gamla mönster i mitt komponerande. Jag använder mig ofta av ackord som jag vanligtvis har i mina låtar och går ofta tillbaka till den harmonik som jag tidigare haft i mina kompositioner. Detta examensarbete som jag har jobbat med under hösten 2020 och våren 2021 har som syfte att utforska hur låtskrivning med tonartsfrämmande ackord kan ge upphov till annorlunda melodiska och harmoniska strukturer. Jag har komponerat låtar som inkluderar ackord som inte finns i låtens tonart. Min teoretiska bakgrund har gett mig stor hjälp och jag har läst arbeten som går in på ämnet grungemusik och jag har även studerat videos som diskuterar tonartsfrämmandeackord. Jag har analyserat andra låtar som använder sig av ackord utanför tonarten och har även läst andra arbeten som gått in på just detta ämne. Arbetet har lett till att jag har utvecklats som låtskrivare och att jag har öppnat mina sinnen för ackordens alla möjligheter i mitt komponerande.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Schlemmer, Kathrin B. [Verfasser]. "Absolutes und nichtabsolutes Hören : Einflussfaktoren auf das Erinnern von Tonarten / Kathrin B. Schlemmer". 2005. http://d-nb.info/978175913/34.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Saalfrank, Christian [Verfasser]. "Modalität in der Musik Ruggiero Giovannellis (ca. 1555 - 1625) : zur Geschichte der Tonarten um 1600 / vorgelegt von Christian Saalfrank". 2005. http://d-nb.info/975889338/34.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Książki na temat "Tonaries"

1

Merkley, Paul. Modal assignment in northern tonaries. Ottawa: Institute of Mediaeval Music, 1992.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

1017, Hartker d., Mocquereau André 1849-1930 i Kloster St Gall, red. Antiphonale officii monastici écrit par le b. Hartker: No 390-391 de la Bibliothèque de Saint-Gall. Slangenburg-Doetinchem, Nederland: Microlibrary St. Willibrordsabdij, 1987.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Catholic Church. Antiphonaire monastique XIIe siècle [microform]: Codex 601 de la bibliothèque capitulaire de Lucques. Doetinchem, Holland: Microlibrary Slangenburg Abbey, 1988.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

W, Brockett Clyde, red. Anonymi de modorum formulis et tonarius. Neuhausen: American Institute of Musicology, 1997.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Robiko. Tonari no kaibutsukun. Tōkyō: Kōdansha, 2010.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Robiko. Tonari no kaibutsukun. Tōkyō: Kōdansha, 2011.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Robiko. Tonari no kaibutsukun. Tokyo: Kodansha, 2012.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Robiko. Tonari no kaibutsukun. Tōkyō: Kōdansha, 2009.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Robiko. Tonari no kaibutsukun. Tōkyō: Kōdansha, 2010.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Murata, Sayaka. Tonari no nōsekai. Tōkyō: Asahi Shinbun Shuppan, 2018.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Więcej źródeł

Części książek na temat "Tonaries"

1

Sadie, Stanley. "Charakteristika der Tonarten". W Mozart, 144–46. Stuttgart: J.B. Metzler, 1994. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-04426-6_18.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Gerhard, Anselm. "Charakteristische Tonarten und Instrumentalfarben". W Verdi Handbuch, 240–51. Stuttgart: J.B. Metzler, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05186-8_16.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Amon, Reinhard. "Tonarten: Verwendung und Bedeutung". W Phänomen Mozart, 300–312. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2024. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-69147-2_29.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Richter, Lukas. "Zur Lehre von den Byzantinischen Tonarten". W Jahrbuch des Staatlichen Instituts für Musikforschung Preußischer Kulturbesitz, 325–90. Stuttgart: J.B. Metzler, 1997. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-03722-0_16.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Schneeweiß, Tina. "Tonarten-Symbolik bei Siegfried Wagner, speziell in Opus 15". W Siegfried Wagner-Kompendium 1, 130–42. Herbolzheim: Centaurus Verlag & Media, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-86226-465-0_8.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Anna Maria, Busse Berger. "Tonaries". W Medieval Music and the Art of Memory, 47–84. University of California Press, 2005. http://dx.doi.org/10.1525/california/9780520240285.003.0003.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Matthews, Lora, i Paul Merkley. "CANTUS and Tonaries". W The Divine Office in the Latin Middle Ages, 546–58. Oxford University Press, 2000. http://dx.doi.org/10.1093/acprof:oso/9780195124538.003.0024.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

"2. Tonaries: A Tool For Memorizing Chant". W Medieval Music and the Art of Memory, 45–84. University of California Press, 2019. http://dx.doi.org/10.1525/9780520930643-008.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

"tonarmer Sand m". W Wörterbuch GeoTechnik/Dictionary Geotechnical Engineering, 1135. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-33335-4_201221.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

"tonarmer erdiger Torfboden m". W Wörterbuch GeoTechnik/Dictionary Geotechnical Engineering, 1135. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-33335-4_201220.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Możesz być także zainteresowany rozszerzonymi bibliografiami na temat „Tonaries” dla poszczególnych typów źródeł:
Artykuły w czasopismach Książki
Oferujemy zniżki na wszystkie plany premium dla autorów, których prace zostały uwzględnione w tematycznych zestawieniach literatury. Skontaktuj się z nami, aby uzyskać unikalny kod promocyjny!

Do bibliografii