Gotowa bibliografia na temat „Somaliska språket”

I den här studien undersöks somaliska ungdomars attityder till modersmålet och andraspråket svenska samt eventuella samband dem emellan. Även faktorer som identitet, språkbehärskning och språkdomäner behandlas. Genom strukturerade intervjuer framkom att informanterna har positiva attityder till det svenska språket. Attityderna till modersmålet varierar mellan informanterna men den generella tendensen verkar vara att man närmar sig det svenska språket samtidigt som modersmålet får mindre relevans i den nya livssituationen. Undersökningen har också visat att det råder samband mellan hur man förhåller sig till de olika språken. De informanter som mer aktivt använder modersmålet visade sig ha en mer mångfasetterad motivation till att lära sig det svenska språket.

Sammandrag Uppsatsens syfte är att undersöka vilka specifika svårigheter somaliska andraspråksinlärare har i sitt svenska uttal. Studien kommer att beröra såväl segmentella som prosodiska skillnader och föreslå lämpliga metoder för att förbättra deras svenska uttal. Modersmålets inflytande är starkt inom uttalets område, varför prediktioner om somalisktalandes svenska uttal kan göras på förhand. Dessa uttalsskillnader slår också igenom i det undersökta materialet. För att besvara uppsatsens frågeställningar gjordes en brytningsanalys av tre somaliska informanters svenska uttal. Den metod som användes var kvalitativ. Informanterna spelades in och uttalet analyserades med hjälp av språkanalysprogrammet Praat. Det tal som spelades in var huvudsakligen spontant, men även till viss del styrt. De teoriramar som studien utgår från är Selinkers interimspråksteori liksom den kontrastiva hypotesen. Resultatet av studien visar att inlärarna uppvisar typiska uttalssvårigheter för andraspråksinlärare i allmänhet men även för den somaliska språkgruppen i synnerhet. Ett flertal uttalssegment är problematiska för informanterna, däribland rundade vokalljud och klusilljud. De främre vokalerna <ö> och <y> uttalas [ɔ, oː] och [iː, ɪ]. Den centrala vokalen <u> [u, uː]. Konsonanten <p> uttalas [b] och <v> ofta [f]. Andra svårigheter är /ʃ/ [χ] liksom /ŋ/ [ŋg]. Informanterna har även svårigheter med svenskans betoning och prosodi, vilket bland annat yttrar sig i entonigt tal, avvikande kvantiteter samt felaktig betoning. Pedagoger som undervisar somalisktalande elever bör tydligt fokusera på kontrastiva beskrivningar och övningar såväl i helklass som individuellt med rikliga möjligheter till praktisk övning genom bland annat språklaboratorium och interaktiva databaserade övningar. Somalisk modersmålslärare bör vara ett naturligt inslag i uttalsundervisningen av somalisktalande liksom uttalsundervisning som startar direkt då svenskstudierna inleds och fortgår genom hela språkundervisningen.

Under de senaste trettio åren, har antalet flerspråkiga individer ökat i Sverige betydligt. Antalet flerspråkiga barn i behov av en noggrann språklig undersökning är därmed stort. Det råder dessutom en generell brist på språkliga bedömningsmaterial för flerspråkiga barn i Sverige. Somalier utgör en stor del av den flerspråkiga gruppen i Sverige, vilket motiverar behovet av ett språkligt instrument för denna population. En översättning till somaliska av föräldraskattningsformuläret The Swedish Communicative Development Inventory (SCDI-III) har därför skapats. SCDI-III är en anpassning av MacArthur-Bates Communicative Development Inventory (MB-CDI) och är utformat för att via föräldraskattning undersöka tal- och språkförmågan hos barn mellan 2;6–4;0 år. Ett antal språkspecifika korrigeringar har gjorts från svenska SCDI-III till den somaliska versionen för en bättre anpassning till det somaliska språket. Syftet med föreliggande studie var att pröva den somaliska översatta versionen av SCDI-III. Totalt tio somalisktalande vårdnadshavare inkluderades i studien. Deltagarna rekryterades via barnavårdscentraler, förskolor samt genom privata kontakter. Resultatet i föreliggande studie visar att deltagarnas inlämnade frågeformulär var ofullständigt ifyllda. Ingen samstämmighet avseende vilka sektioner av instrumentet som inte besvarades kunde iakttas. Dessutom noterades inga korrelationer mellan bakgrundsvariablerna och hur vårdnadshavarna svarade. På grund av det låga deltagarantalet, i kombination med ovan nämnda faktorer, kan inga slutsatser om huruvida instrumentet är användbart för gruppen somaliska vårdnadshavare i Sverige dras. Sannolikt behöver instrumentet revideras och prövas igen, innan det kan användas kliniskt.
Over the last thirty years the number of multilingual individuals has significantly increased in Sweden. Consequently, there are several multilingual children in need of a detailed language assessment. At the same time, there is a general lack of tools for assessing speech and language in multilingual children in Sweden. People from Somalia are a substantial part of the multilingual community in Sweden, which motivates a need for a language assessment tool for this population. A translation of the parent-report instrument The Swedish Communicative Development Inventory (SCDI-III) to Somali has been made. The SCDI-III is an adapted version from the MacArthurBates Communicative Development Inventory (MB-CDI). The instrument is designed to investigate the speech and language ability of children between 2;6–4;0 years via parental reports. In order to develop a better adaption to the Somali language, a number of language-specific revisions have been made from the Swedish SCDI-III to the Somali version. The aim of the current study was to evaluate the Somali translated version of SCDIIII. A total of ten Somali-speaking caretakers were included in the study. The participants were recruited through child-care centers, preschools and private contacts. The results of the present study show that the participants' submitted questionnaires were incomplete. No common patterns as to which sections that were incomplete could be identified, nor could any correlations between any of the background information items and incomplete sections be found. Due to the low number of participants, in combination with the above-mentioned factors, no conclusions can be drawn as to whether the instrument is applicable for the group of Somali caretakers in Sweden or not. The instrument is likely in need of a revision, and a thorough pre-test before it can be implemented clinically.

Sammandrag Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera somaliska kvinnors upplevelser av och tankar om litteracitet i Somalia och i Sverige samt hur tidigare erfarenheter och framtidsplaner präglar litteracitetsutvecklingen i Sverige. Metoden består av semistrukturerade intervjuer som utförts med fyra sfi-elever. Undersökningsresultatet kan inte generaliseras på en större grupp, men ger en fingervisning om några kvinnors upplevelser. Kvinnornas upplevelser av litteracitet i Somalia visar att litteracitet bör ses som en social konstruktion som varierar beroende på det kulturella sammanhanget. I Sverige verkar kvinnorna snabbt ha tillägnat sig det västerländska perspektivet att varje samhällsmedborgare förväntas vara läs- och skrivkunnig och att skolan är nyckeln till framgång. De är välvilligt inställda till anpassning efter de högt ställda kraven på litteracitet i det nya landet men beroende på tidigare upplevelser och framtidsplaner utvecklar sig deras strävan mot funktionell litteracitet på olika sätt. Informanter som har för avsikt att stanna kvar i Sverige arbetar mera målmedvetet för ökad läs- och skrivkunnighet samt inlärning av svenska medan de som betraktar Sverige som en tillfällig fristad lever mer isolerat och tar inte tillvara möjlighet att utveckla språk och litteracitet.

Sverige tar idag emot flyktingar från länder där analfabetism råder och i den svenska skolan får vi allt fler tonåringar som aldrig har gått i skolan förut. Syftet med denna uppsats är att låta en av dessa tonåringar, Tamara, beskriva hur hennes språkveckling sker och vilka faktorer hon upplever som gynnsamma för hennes språkutveckling. Det yttersta syftet med arbetet är att få kunskap om vilken typ av undervisning som kan stödja illitteratas språkutveckling. För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en longitudinell, kvalitativ och delvis etnologisk studie. Jag har intervjuat Tamara vid fem olika tidpunkter med hjälp av tolk. För att få ett bredare perspektiv på hennes inlärning och situation i skolan har jag även intervjuat hennes klasslärare och modersmålslärare

Resultatet visar att Tamara har både bra och dåliga förutsättningar för att lära sig det nya språket. Det positiva är att hon har viljan, motivationen och styrkan att lära sig läsa och skriva. Hon tar själv initiativ till sin inlärning genom att t.ex. ta hem extra läxor. Hon känner en trygghet och har förtroende för sin klasslärare. Tamara har en positiv inställning till det nya språket samt är mogen för sin ålder. Det negativa är att hon går i en skola där det inte finns några svenska barn samt att hon bor i ett segregerat område där kontakten med svenskar är minimal. Därigenom är hennes inflöde av svenska språket är begränsat. Hon tittar på svenska program och läser svenska böcker, men frågan är om det är tillräckligt. Hon upplever att hennes språkveckling förbättras när hon nyttjar den muntliga kommunikationen, något som hon är van vid från hemlandet. I skolan upplever Tamara att det är lärorikt att få återberätta en bok som hon har läst för en lärare, vilket hennes klasslärare försöker använda i sin undervisning. En annan slutsats är att undervisning har stor betydelse för Tamara med tanke på att Tamaras inflöde av det nya språket till stor del sker i klassrummet.

Syftet med den här uppsatsen är att redogöra för hur fyra svensksomalier ser på svenskhet och undersöka eventuella hinder de identifierar för att bli betraktade som svenska. Jag har tittat närmare på hur de ser på sin identitet och vilket samband det har med vad de betraktar som sitt hem respektive hemland. Jag visar att mina informanter förhåller sig på ett delvis varierande sätt till svenskhet och att det bland dem också finns flera gemensamma sätt att resonera på. Att bli helt svensk är något de både väljer bort och något de inte anser sig ha möjlighet att bli. Hur de betraktar sig själva är i högsta grad beroende inte bara av andras bemötande utan även vad de antar att andra har för uppfattning om dem. För att förstå mina informanters upplevda utanförskap diskuterar jag vad det är de känner sig utanför och i vilka situationer utanförskapet blir aktuellt. Upplevelsen att vara utanför det svenska kan i sin tur skapa andra identiteter och tillhandahålla nya gemenskaper.
The purpose of this thesis is to give an account of how four Swedish Somalis view Swedishness and to examine possible obstacles they identify to be considered as Swedish. I have examined how they look at their identities and how this relates to how they view home and homeland. I show that my informants responds to Swedishness in partially varying ways and that there are also several common ways of reasoning among them. Becoming totally Swedish is something my informants both choose not to be and something they do not feel they have the opportunity to become. How my informants consider themselves is highly dependent not only of others' dealing with them, but also what they suppose others think of them. In order to understand my informants perceived exclusion, I discuss what they feel excluded from and in which situations the exclusion comes into question. The experience of being excluded from Swedishness can in turn create other identities and provide new solidarities.