Gotowa bibliografia na temat „Socialdemokraterne”

Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych

Wybierz rodzaj źródła:

Zobacz listy aktualnych artykułów, książek, rozpraw, streszczeń i innych źródeł naukowych na temat „Socialdemokraterne”.

Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.

Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.

Artykuły w czasopismach na temat "Socialdemokraterne"

1

Arndt, Christoph. "Velfærdsreformernes elektorale konsekvenser for Socialdemokraterne". Politica 44, nr 3 (1.01.2012): 416–34. http://dx.doi.org/10.7146/politica.v44i3.69828.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Hagevi, Magnus. "Socialdemokraternas väljarstöd efter gudstjänstbesök 1988-2018". Surveyjournalen 5, nr 1 (18.12.2020): 15–25. http://dx.doi.org/10.15626/sj.20180502.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Nielsen, Niels Kayser. "Lutheranere, konformister og socialdemokrater. Om folk og nation i Norden". Nytt Norsk Tidsskrift 19, nr 04 (3.11.2002): 386–400. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3053-2002-04-03.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Evertsson, Jakob. "Anticlericalism and Early Social Democracy in Sweden in the 1880s". Church History and Religious Culture 97, nr 2 (2017): 248–66. http://dx.doi.org/10.1163/18712428-09702004.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
This article examines early socialist anticlericalism directed against the clergy of the Church of Sweden in the late nineteenth century. Research on socialist critiques and the Church of Sweden is generally lacking, and no attempt has been made to interpret the critique using the concept of anticlericalism. This study analyses the Social Democrats’ official newspaper Socialdemokraten and demonstrates that socialist anticlericalism was focused on clerical lifestyles, the church as a class institution, and often religion itself. A critical analysis of the arguments reveals that the satire and exaggeration already familiar to many were commonly used in anticlerical rhetoric when describing the clergy. The ultimate aim of the critique was the abolition of the Established Church because it was considered to provide a conservative religious ideology for the state.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Redaktionen. "Leder". Tidsskrift for Arbejdsliv 18, nr 3 (1.09.2016): 5–8. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v18i3.109020.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Dette temanummer handler om to forskellige fænomener, nemlig tværfaglighed og teams. Fænomenerne kan være forbundne, men behøver ikke at være det. Artiklerne i dette nummer handler således både om tværfaglige og om monofaglige teams og handler desuden også om tværfaglige samarbejder, som ikke er organiserede i teams. Nummeret indeholder desuden både artikler, som omhandler tværfaglige samarbejdsrelationer indenfor samme organisation, og artikler, der analyserer tværfagligt samarbejde på tværs af såvel organisatoriske som institutionelle rammer. Når vi i redaktionen har valgt at behandle teamorganisering og tværfaglighed i det samme temanummer, er baggrunden den, at der er tale om samarbejdsformer, som skønt de ikke i sig selv er nye, har fået ny aktualitet i lyset af de øgede krav til effektivitet, innovation og konkurrencedygtighed, som præger såvel den private sektor som den offentlige sektor. På nær en enkelt artikel er de cases, som artiklerne i dette temanummer tager udgangspunkt i, alle hentet fra den offentlige sektor, som i dag er den sektor, hvor teamstruktur og tværfaglighed tydeligst går sin sejrsgang. Det er imidlertid ikke nogen hemmelighed, at den omstillingsproces, som den offentlige sektor har gennemgået siden moderniseringsprogrammets vedtagelse i 1983, har haft den private sektor som inspirationskilde. Det gælder således kravet om en effektivisering og afbureaukratisering af den offentlige sektor. Målet var en sektor, som i fremtiden ville være i stand til at producere såvel billigere som bedre velfærdsydelser og samtidig sætte den enkelte brugers behov i centrum. Stive professionsgrænser og stærke professionsidentiteter blev set som en hæmsko for opfyldelsen af denne målsætning. Anskuet i dette perspektiv kan introduktionen af teamorganiseringen og tværfagligt samarbejde i den offentlige sektor betragtes som en imødekommelse af borgernes behov, som henholdsvis skatteborger (lavere skatter) og som bruger (en service, der rettes mod den enkelte borgers behov). Dette fokus var især fremtrædende i første fase af moderniseringen af den offentlige sektor. Betegnelsen 'modernisering af den offentlige sektor' er senere blevet erstattet af betegnelsen 'New Public Management' (NPM). Da Socialdemokraten Mogens Lykketoft overtog finansministerposten i 2000, kom der imidlertid mere fokus på de offentligt ansattes arbejdsvilkår under sloganet 'Det udviklende arbejde'. Betydningen af tværfagligt samarbejde og teamorganisering blev nu set som et middel til at skabe flere produktive udfordringer i de offentligt ansattes arbejdsliv, bla. ved at give den enkelte et bredere ansvarsområde og delegere beslutningsmyndighed fra den overordnede ledelse til de enkelte teams. Såvel øget effektivitet som større arbejdsglæde var afgørende begrundelser for indførelse af selvstyrende teams i det private erhvervsliv. Her var det opgøret med en tayloristisk inspireret arbejdsorganisering, som havde vist sig at virke demotiverende og dermed kontraproduktiv, som var drivkraften. I industrien handlede det i høj grad om at styrke kammeratskabet, kollegialiteten og det fælles ansvar overfor arbejdsopgavens udførelse som kompensation for
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Nilsson, Roddy. "Åsa Linderborg, Socialdemokraterna skriver historia". HumaNetten, nr 9 (27.11.2015). http://dx.doi.org/10.15626/hn.20010914.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Stegmann, Ricarda, Martin Riexinger, Thomas Fibiger i Lene Kühle. "Ruud Koopmans: Islams forfaldne hus. De religiøse årsager til ufrihed, stagnation og vold". Tidsskrift for Islamforskning 16, nr 1 (11.05.2022). http://dx.doi.org/10.7146/tifo.v16i1.132564.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Det er usædvanligt, at en anmeldelse har fire forfattere. Denne anmeldelse har da også en lidt usædvanlig baggrund. Da den nederlandske sociolog Ruud Koopmans’ bog Het vervallen huis van de islam. Over de crisis van de islamitische wereld (2019 ) i 2020 udkom i dansk oversættelse, blev den læst ”med stor interesse” af udlændinge- og integrationsminister Mattias Tesfaye. Faktisk fik den en så begejstret modtagelse ikke mindst af Socialdemokratiets udlændingeordfører Rasmus Stoklund (A), at Koopmans blev betegnet som ”socialdemokraternes udlændingeguru”. Da professor Jakob Skovgaard-Petersen skrev en kritisk anmeldelse i Information (Skovgaard-Petersen 2021), kom der ikke alene et gensvar fra Koopmans, men også fra politikere som Liberal Alliances Henrik Dahl, som fra Folketingets talerstol tilsyneladende fortolkede anmeldelsen, som at Skovgaard-Petersen var ”notorisk enøjet”.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Rozprawy doktorskie na temat "Socialdemokraterne"

1

Barzani, Natalia. "Har Socialdemokraterna övergivit sina ideal? : En studie över Socialdemokraternas migrationspolitik åren 2000-2018". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-99951.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Johansson, Sara. "Socialdemokraterna och EU-medlemskapet : En jämförande fallstudie om socialdemokraternas förhållningssätt tillEU-medlemskapet över tid". Thesis, Linnaeus University, School of Social Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-5785.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:

I denna uppsats undersöks hur socialdemokraternas förhållningssätt till EU-medlemskapet tar sig i uttryck. Det undersöks även huruvida det socialdemokratiska förhållningssättet till EU-medlemskapet har förändrats över tid, från 1990-tal till nutid. Detta har undersökts genom att analysera och jämföra socialdemokratiska partiprogram och riksdagsdebatter. Socialdemokraterna innehar en positiv inställning till EU-medlemskap, och har så gjort under hela den analyserade perioden. Medlemskapets vara eller icke vara diskuteras inte i någon större omfattning av socialdemokraterna. Socialdemokraternas positiva förhållningssätt är en konsekvens av en förändring som skedde innan min analysperiod.

 

Sökord: Socialdemokraterna, EU-medlemskap, förhållningssätt, politisk förändring, jämförelse, tidsperspektiv.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Rennerstam, Maria. "Socialdemokraterna och Moderaterna var är de på höger - vänsterskalan? En studie av moderaternas och socialdemokraternas valmanifest mellan åren 1976-2002". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-22052.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Brage, Hannes. "Socialdemokraterna och bostadspolitiken". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-8412.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Olofsson, Diana. "”Idag är inte situationen som sådan” : -En argumentationsanalys av socialdemokratin i hanteringen av flyktingfrågan". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-55096.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
The aim of this study was to see if the socialdemocratic led government in Sweden was supported in its decision to limit the flows of asylum seekers coming to Sweden in the end of 2015.   By using an argument analysis method, this paper has looked closer at the arguments of four different socialdemocratic organisations – SSU, S-kvinnor, ABF and Tro & solidaritet in 23 different articles in the period 2015-09-01-2016-04-01. In the analysis, pro. et. Contra was used to structure the arguments into negative and positive arguments about the government’s decision.   The findings showed that all four organisations were negative about the government changing the immigration policy, and especially SSU and S-kvinnor. The critique was harder and more determined in the articles written by these two, while it was at least a bit more understanding about the government’s decision in the articles from ABF and Tro & solidaritet.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Weijmar, Erik. "Har socialdemokraternas ideologi förändrats? : En uppsats om Socialdemokraternas partiprogram 1960-2001". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18250.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Hector, Martin. "Idealtypsanalys av Socialdemokraternas idéprogram". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73430.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Kahraman-Özvan, Roj. "Socialdemokraternas ideologi : En beskrivande idéanalys av Socialdemokraternas partiprogram och valmanifest under 2000-talet". Thesis, Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-174762.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Under den senaste tiden har det debatterats kring att Socialdemokraterna har kommit närmare högerpartierna i Sverige. Syftet med studien är att undersöka vad Socialdemokraterna har för ideologi idag och om partiets ideologi har förändrats under 2000-talet. Genom att tillämpa en beskrivande idéanalys av Socialdemokraternas valmanifest och partiprogram under 2000-talet, undersöks vilka socialistiska, liberala och konservativa drag det går att se hos Socialdemokraterna idag. Analysen av Socialdemokraternas ideologi utgår ifrån valda kategorier och grundar sig i teoretiska ramverk, som består av de klassiska ideologierna socialism, liberalism och konservatism. Studiens slutsats är att det går att se stora socialistiska drag hos Socialdemokraterna idag, men även vissa liberala och konservativa drag. Undersökningen visar även att Socialdemokraternas ideologi inte har förändrats under 2000-talet.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Myrberg, Albin. "Konflikten om tillfälliga uppehållstillstånd inom Socialdemokraterna". Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295466.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Strandberg, Fredrik. "Har postmaterialistiska värderingar orsakat Socialdemokraternas fall? : En studie om postmaterialismens inverkan på Socialdemokraternas väljarbas". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-86509.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Sammanfattning: Under de senaste decennierna har socialdemokratiska partier runt om i europa ställts inför en tillbakagång i antalet erhållna röster. För Sveriges socialdemokratiska parti; Socialdemokraterna skiljer sig inte detta mönster och partiet har tappat nästan en tredjedel av sitt väljarstöd under de senaste fyrtio åren. Tidigare forskning om ämnet är splittrad i frågor om vad som orsakat denna nedgång och varför socialdemokratiska partier drabbats. Denna studie kommer att belysa postmaterialistiska värderingars inverkan med syfte är att undersöka om det finns ett negativt samband mellan postmaterialistiska värderingar och medborgarnas benägenhet att rösta på Socialdemokraterna. För att genomföra studien används Ingleharts postmaterialism som teoretiskt ramverk där områdena egalitarism och miljö valts ut utifrån dess höga relevans för Sverige. Ingleharts teori görs mätbar i ett index bestående av olika påståenden där deltagande tar ställning mellan frihet och säkerhet. Vidare har fyra frågor från european social survey (2016) tolkats, motiverats och parats ihop med fyra påståenden från Ingleharts index för att få svar på hur den svenska befolkningen tar ställning till Ingleharts index. Hypotesen prövas genom en logistisk regression i statistikprogrammet SPSS. Vald metod möjliggör att vi kan studera valda postmaterialistiska värderingars enskilda påverkan på individers benägenhet att rösta på Socialdemokraterna. Resultatet av studien visade att hypotesen kan förkastas då ingen av studiens valda variabler var signifikanta och därav inte hade någon inverkan på röstarnas beteende. Ämnet är relevant att studera eftersom litteraturen lämnat en kunskapslucka om postmaterialistiska värderingars enskilda inverkan på Socialdemokraternas tappade röstetal. Något som är högst aktuellt eftersom Sverige är i framkanten som ett av världens mest postmaterialistiska länder och främst i världen inom valda områden; jämställdhet och miljö. Rapportens relevans kan även motiveras utifrån att den oavsett resultat berikar kommande forskning då resultat både är intressant om dessa värderingar har eller saknar inflytande på röstarnas beteende.  Nyckelord: Postmaterialism, Inglehart, Socialdemokraterna
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Książki na temat "Socialdemokraterne"

1

Jeppesen, Michael. Før ørerne falder af: Sandheden om valgkampen 2005. Wyd. 2. Kbh: Ekstra Bladet, 2005.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Carsten, Jensen, Jensen Jonas 1979- i Jensen Thomas 1970-, red. Nye vinde, nye veje: Udfordringer og visioner for Socialdemokraterne i en stormfuld tid. Frederiksberg: Forlaget samfundslitteratur, 2002.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Hjortnæs, Karl. Socialdemokrater under pres. København: Gyldendal, 2006.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Hjortnæs, Karl. Socialdemokrater under pres. København: Gyldendal, 2006.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Socialdemokraterne. Danmark i topform: Socialdemokraternes idrætspolitik. Frederiksberg: Socialdemokraterne, 2006.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Kanger, Thomas. Kommunistjägarna: Socialdemokraternas poltiska spioneri mot svenska folket. Stockholm: Ordfronts förlag, 1990.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Kjems, Rud. Socialdemokraten Hjalmar Kjems: Danmarks første folkevalgte borgmester. Skive: Skive Museum, 2014.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Rydén, Lizelotte Lundgren. Ett svenskt dilemma: Socialdemokraterna, Centern och EG-frågan 1957-1994. Göteborg: Historiska Institutionen, Univ., 2000.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Rydén, Lizelotte Lundgren. Ett svenskt dilemma: Socialdemokraterna, centern och EG-frågan 1957-1994. [Göteborg: Historiska institutionen i Göteborg, 2000.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Henningsson, Börje. Det röda Dalarna: Socialdemokrater, anarkosyndikalister och kommunister inom Dalarnas Arbetarrörelse 1906-1937. Uppsala: Uppsala Universitet, 2004.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Raporty organizacyjne na temat "Socialdemokraterne"

1

Svanberg, Mikael. Den svenska revolutionen: Några frågor kring tiden när Sverige blev ”en form av republik”. Karlstads universitet, 2010. http://dx.doi.org/10.59217/kdbl5782.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Rapporten är en förstudie till ett planerat projekt om författningsfrågans utveckling i Sverige 1950-1980. Ett under 1950-talet påbörjat arbete med att reformera 1809 års regeringsform övergick efterhand i allt mer radikala krav från delar av det politiska etablissemanget på en total nyskrivning av hela den svenska författningen. Detta ledde bland annat fram till införandet av 1974 års regeringsform som gjorde Sverige till republik i allt utom till namnet trots ett omvittnat folkligt ointresse för hela författningsfrågan. Här undersöks huvuddragen i den politiska process inom framförallt det socialdemokratiska partiet som gjorde denna utveckling möjlig. Resultaten indikerar att socialdemokraternas omsvängning i författningsfrågan skedde relativt hastigt, att det inom partiet främst var unga intellektuella som drev frågan samtidigt som partiledaren Tage Erlander gjorde vad han kunde för att minimera det politiska inflytandet från den republikanska falangen, delvis i samverkan med de borgerliga partierna.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Oferujemy zniżki na wszystkie plany premium dla autorów, których prace zostały uwzględnione w tematycznych zestawieniach literatury. Skontaktuj się z nami, aby uzyskać unikalny kod promocyjny!

Do bibliografii