Rozprawy doktorskie na temat „Social sciences -> social sciences -> regional studies”
Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych
Sprawdź 50 najlepszych rozpraw doktorskich naukowych na temat „Social sciences -> social sciences -> regional studies”.
Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.
Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.
Przeglądaj rozprawy doktorskie z różnych dziedzin i twórz odpowiednie bibliografie.
Terzic, Zana. "Vad är regionalism? : En jämförande studie av regionala partier i två svenska regioner; Skåne och Norrbotten". Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6737.
Pełny tekst źródłaRegionalism is a concept of extensive proportions and as such is complex to define. This phenomenon becomes much clearer by studying it from different perspectives. This paper focuses on regional political parties and description of their political ideas. The goal of this paper is to examine and compare regional political parties in two Swedish regions: Norrbotten and Skåne. By studying two biggest regional parties in these regions, namely Norrbottensparti and Skånepartiet, I will try to get an insight into the regional politics, as well as illustrate regionalism and its meaning. My primary intention is to examine how these two regional parties experience their regions and what they consider of importance in regional development. By studying these regional parties and their opinion/apprehension about regional politics and their ideological/political affiliation, I will try to illustrate an ideological dimension of regionalism. My intention is to point out differences and similarities between politics of these regional parties, as well as to illustrate approach to the regionalism and its meaning.
Johansson, Annelie. "Regional utveckling – En studie om samverkan i nätverk som ett medel för strategisk kompetensförsörjning". Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3911.
Pełny tekst źródłaDenna C-uppsats syftar till att nå förståelse kring de betingelser som möjliggör strategisk samverkan för kompetensförsörjning. Formen för samverkan är ett nätverk. Studien har sin utgångspunkt i politiska dokument, på olika nivåer, som betonar vikten av mer lärande. En region har skapat ett nätverk, där förhoppningarna är att skapa mer lärande och att regionen därigenom har tillräckligt med kompetens för att vara självbärande ekonomiskt sett, vilket också är det globala målet med lärandet. Det ses som en lösning, av flera, som ska kunna hålla vår välfärd på samma nivå som nu. Det innebär också att lärandet inte längre bara betraktas som individorienterat, utan också samhällsorienterat.
Studien har genomförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer där informanterna representerar olika yrkeskategorier inom samma nätverk.
Resultatet visar att det finns en mångfald av indikatorer som både möjliggör och hindrar samverkan. Av de faktorer som möjliggör samverkan finns goda relationer som nyckelord. Det som kan hindra samverkan är bland annat personligheter och strukturproblem. Studien visar också att ett nätverk mycket väl kan tjäna som medel för att strategiskt kompetensförsörja en region. Viktiga incitament är bland annat att det finns ett klart och uppnåeligt mål som alla i nätverket varit med och tagit fram och att representanterna i nätverket har stark tilltro till nätverkets arbete och uppnåelsemål, då det visat sig att stödet och intresset från det egna företaget kan vara dåligt.
Terziæ, Zana. "Regional identitet". Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2981.
Pełny tekst źródłaI Sverige har det pågått en fyra decennier lång regiondebatt om hur den regionala förvaltningen ska organiseras. Denna debatt har resulterat i ett beslut om en försöksverksamhet med regionalt självstyre i fyra län från 1 juli 1997 till 31 december 2002. I den regionala försöksverksamheten som ytterligare har förlängts till 2006 ingår Kalmar, Gotland, Skåne och Västra Götaland. De två sistnämnda regionerna är mitt undersökningsmål. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram de väsentliga faktorer/element som kan relateras till och förknippas med regional identitet. Fokus för min uppsats ligger på svenska regioner och regiondebatt.Den regionala identiteten har uppmärksammats av många forskare och debattörer eftersom den ses som en förutsättning för en regional kontinuitet och framgångsrik utveckling. En hel del politiska debatter ägnar sig antingen åt att tona ned eller lyfta fram den regionala identitetens betydelse för den nationella statens framtida roll och status. Mitt undersökningsområde är regionerna Skåne och Västra Götaland och uppsatsens fokus ligger på den regionala identiteten.
Czabán, Vera. "Regional disparities in Hungary". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-11438.
Pełny tekst źródłaSpain, William S. "A Multi-Phase, Mixed-Method Regional Analysis of Lake and Reservoir Based Recreational Opportunities in Utah". DigitalCommons@USU, 2012. https://digitalcommons.usu.edu/etd/1390.
Pełny tekst źródłaSellar, Gillian. "Can regional community web portals become sustainable? : the Albany GateWAy : a case study". Thesis, Edith Cowan University, Research Online, Perth, Western Australia, 2001. https://ro.ecu.edu.au/theses/1080.
Pełny tekst źródłaOttosson, Peter. "Hotet från grannen: En studie av regional säkerhetskomplex-teori utifrån europeiska och post-sovjetiska erfarenheter". Thesis, Malmö högskola, Institutionen för globala politiska studier (GPS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24025.
Pełny tekst źródłaRegional security complex theory is a centerpiece of the Copenhagen school, and it primarily describes security on a regional level-of-analysis. The theory can be described as mixture of neorealism and constructivism, all seen from a regionalist point-of-view. The purpose of this thesis is to find out what this theory contributes to the understanding of security, apart from what conventional theory, such as neorealism and liberalism, teaches us. I will try to accomplish this thru two case studies where different theories are compared to each other and their explanatory power is studied. One of my case studies is on Europe, the other on the post-soviet sphere, focused on Russia. I conclude that regional security complex theory has both pros and cons. Its strength lies in the ability to encompass regions all over the world, despite the significant differences in their respective security dynamics. The theory also leaves space for non-state actors and non-military aspects of security. Further more, it describes a complex interplay of different levels-of-analysis.The weaknesses of the theory include a lack of causality, unclear constructivist variables, as well as an inability to describe regional overlapping.
Sperling, Josh B. "Exploring the nexus of infrastructures, environment, and health in Indian cities| Integrating multiple infrastructures and social factors with health risks". Thesis, University of Colorado at Denver, 2014. http://pqdtopen.proquest.com/#viewpdf?dispub=3621855.
Pełny tekst źródłaThe overarching goal of this thesis is to explore and assess infrastructure-environment-health interactions in Indian cities, addressing social factors such as wealth and literacy, as well as the provision of multiple infrastructures.
Five main studies are conducted. First, exploration of Delhi all-cause mortality data and survey of local experts on associations between infrastructures, environment, and health outcomes. Key findings include: a) that 50% of deaths in Delhi are reported with cause not classified (demonstrating the need for bottom-up study to supplement hospital data) and b) that ~19% of classified deaths by cause in Delhi, India could be related to infrastructure or infrastructure-related environmental factors.
Second, review of epidemiology studies relating health outcomes to infrastructure and pollution exposure in Indian and Asian cities is conducted to help identify initial evidence and gaps for infrastructure-related health effects and quantification of differential risk based on social factors (e.g. low socio-economic status (SES)).
Third, top-down analyses using national survey of under age-five mortality rates (U5MR) by multiple infrastructure conditions are studied while addressing confounding social factors. A key finding is that the relative risk for under-five mortality rates are 860% higher in Urban India for those lacking multiple basic infrastructure provisions relative to improved conditions for low SES condition and limited literacy households. These analyses demonstrates limited literacy household sensitivity and importance of considering multiple infrastructures together over single infrastructure improvements.
Fourth, bottom-up comparative community study helps characterize infrastructure, environment, extreme weather conditions and local sustainability priorities. A key finding was that households deprived of infrastructure provisions would prioritize that first over pollution or extreme weather conditions. In addition, both low SES communities studied were different in their coverage of all infrastructures except cooking fuels. In the high SES area, infrastructure conditions were ranked as a highest priority (e.g. drainage) with pollution and climate-related extreme weather events still higher priorities than low SES areas, which selected water supply, parks and open space, and drainage as highest priorities. Multiple dimensions of access to healthcare conditions in the same neighborhoods were explored next with findings indicating the two low SES areas to have similar travel costs to reach care and different abilities to pay for care. The high SES area also had higher accessibility to care yet with quality of care less acceptable relative to low SES areas that had issues with wait times, affordability, and access- suggesting future study should address such factors and effects on health outcomes.
Finally, data availability, needs, and challenges are explored for computing health benefits of multiple infrastructure interventions, while also identifying preliminary intervention scenarios and who may benefit more or less by age, gender, and SES.
These efforts offer a preliminary approach to helping prioritize future decision-making in Asian cities by demonstrating initial methods that can be useful for modeling risks and interactions between infrastructure provisions, environment, and health.
Engström, Erik. "Regionförstoring eller hållbar mobilitet? : En studie om intressen inom den regionala utvecklingsplaneringen". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-20185.
Pełny tekst źródłaAmanze, Collins Nwakanma, i Emma Eriksson. "Regional Cooperation for Strategic Sustainable Development : A case study of Blekinge". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Avdelningen för maskinteknik, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-5602.
Pełny tekst źródłaLindmark, Ludwig. "En europeiserad förvaltning? : En studie av ett regionkontor i Bryssels normativa påverkan på regional förvaltning". Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156789.
Pełny tekst źródłaKarlsson, Viktor. "Sambandet mellan olika socioekonomiska indikatorer och mild psykisk ohälsa i regional befolkningshälsa". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39743.
Pełny tekst źródłaPrevious studies in public health show an increase in Common Mental Disorders, and where some socioeconomic indicators are differently associated with the prevalence of mental illness, it’s uncertain to what extent and how the associations displays in a regional public health context. The purpose of the study is to analyze, on the basis of regional data, the association between different socioeconomic indicators (Occupational group, Educational level, and Economic Stress) and Common Mental Disorders in relation to men and women in different age groups and discuss whether there is a socioeconomic gradient in Common Mental Disorders. The results shows that economic stress is highly associated to mental illness for both men and women in their different age groups. The regression analyzes also show gender and age differences both within the indicators' categories and the statistical significance of the correlations. No significant gradient between the various socioeconomic indicators used and Common Mental Disorders could be demonstrated since there were reverse associations within and between the statistical analyzes. The great variat ion in the correlationanalyzes shows that further stratifications can be made both for the independent and dependent variables.
Knighton, Janice Jacqueline. "Downtown Revitization: A Functionalist Analysis". W&M ScholarWorks, 1985. https://scholarworks.wm.edu/etd/1539625328.
Pełny tekst źródłaHuhle, Freja Lina. "Sustainability in practice : A governmentality study about transit‐oriented development in rural areas". Thesis, Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45927.
Pełny tekst źródłaFalk, Karolina. "Pilotprojekt Drevfjällen, vägen till en hållbar regional utveckling?" Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16953.
Pełny tekst źródłaKomnik, Brolinson Maria. "De 15 miljökvalitetsmålen. Genomförandet av åtgärder på lokal och regional nivå". Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2392.
Pełny tekst źródła1999 fick Sveriges miljöpolitik en helt ny struktur; regeringen antog de femton nationella miljökvalitetsmålen som ett nytt angreppssätt för att verka för en hållbar utveckling. Sveriges miljöarbete är varje medborgares och myndighets ansvar men kommunen och länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att möjliggöra genomförandet av miljömålen på en lokal och regional nivå.
Denna studie behandlar kommunens och länsstyrelsens uppfattningar kring åtgärderna av genomförandet av de nationella miljökvalitetsmålen. Studien baseras på ett antal kvalitativa intervjuer som har analyserats med hjälp av Fredrik Burströms teori om kommunal miljömanagement.
Studien visar att miljömålens struktur ger en bra möjlighet i det lokala miljöarbetet. Det största hindret är en allmän resursbrist, vilket hindrar en stor del av genomförandet i miljömålsarbetet. Medan ansvaret har delegerats till kommunen och länsstyrelsen har inte de ekonomiska möjligheterna att genomföra arbetet följt med. De viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt miljömålsarbete är en delaktighet från många aktörer. På lokal och regional nivå är de viktigaste förutsättningarna en bättre förankring och integrering av miljömålen än vad som sker idag. Förutsättningarna på lokal och regional nivå är också mindre bra när det gäller de miljöproblem som är nationella och internationella till sin karaktär.
Olsson, Adrian. "Skolmarknadens struktur och utveckling : Utbudet av gymnasieprogram på Falun och Malmös regionala skolmarknader". Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339115.
Pełny tekst źródłaDuCoff, David. "Recycling: Knowledge, Demographic & Motivational Factors Which Differentiate Behavior". TopSCHOLAR®, 1991. https://digitalcommons.wku.edu/theses/2287.
Pełny tekst źródłaBergman, Fredrik. "Polariseringens geografi : Regionala effekter av finanskrisen 2008". Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148978.
Pełny tekst źródłaStåhlberg, Camilla. "Ett lyckat miljömålsarbete: En studie av vad tjänstemän på regional och lokal nivå tycker är viktigt i arbetet med de femton miljökvalitetsmålen". Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2454.
Pełny tekst źródłaStudien ger en bild av hur tjänstemän på regional och lokal nivå ser på miljömålsarbetet. Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hur tjänstemän, som aktivt arbetar med miljömålen på en länsstyrelse och en kommun, uppfattar miljömålsarbetet och vilka faktorer som de anser är viktiga för ett lyckat miljömålsarbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju tjänstemän från en länsstyrelse och en kommun. Fokus har legat på de intervjuade tjänstemännens syn på åtgärdsarbetet på den egna myndigheten.
De problem som verkar vara mest centrala för intervjupersonerna i miljömålsarbetet är resursbrist, att det saknas politisk förankring, att inte tillräckligt många olika aktörer är delaktiga i arbetet, att det är ett brett område och att det är svårt att integrera miljömålen i myndigheternas ordinarie verksamhet. Fördelarna verkar främst vara att många vill delta i arbetet, att man har gemensamma mål som är beslutade av riksdagen, att man har en enhetlig struktur som går från nationell till regional och lokal nivå och att det finns ett system för uppföljning.
De faktorer som i studien framstår som mest centrala för ett lyckat miljömålsarbete är brett deltagande, samverkan, nätverk, integration av miljömålen i andra samhällsmål och i befintlig verksamhet inom myndigheterna, politisk förankring samt informationsspridning genom dialog och marknadsföring. Även att skapa bättre förutsättningar för människor att ändra sitt beteende i en miljövänligare riktning anses vara viktigt. Det handlar då främst om resursfrågor och att åstadkomma en tydligare styrning från nationell nivå, men även juridiska styrmedel och ett effektivt uppföljningssystem.
Sauceman, Fred W. "Buttermilk and Bible Burgers: More Stories from the Kitchens of Appalachia". Digital Commons @ East Tennessee State University, 2014. http://amzn.com/0881464791.
Pełny tekst źródłahttps://dc.etsu.edu/etsu_books/1031/thumbnail.jpg
Kelly, Gerard Thomas. "Who Volunteers and Why: Demographic and Motivational Analysis of Volunteers in Ohio's Mahoning Valley". Youngstown State University / OhioLINK, 2012. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ysu1339948548.
Pełny tekst źródłaBound, Mark George. "Nation-State Personality Theory: A Qualitative Comparative Historical Analysis of Russian Behavior, during Social/Political Transition". NSUWorks, 2015. http://nsuworks.nova.edu/shss_dcar_etd/33.
Pełny tekst źródłaOdén, Emma. "Samarbete och nätverksbyggande över kommunens gränser : En studie om Norrköpings kommuns medlemskap i Sweden Emilia Romagna Network utifrån ett aktör-nätverksperspektiv". Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-57336.
Pełny tekst źródłaSocial networks have increased significantly during the latest decades, but what does the cooperation include and how does the network processes look like? Networks are not specific for communities in the 2000’s or for that matter human organisations, but the ability to build networks and introduce more actors to the organisation have become easier with today’s communication technology. The study is about the Norrköping Municipality membership in the transnational network Sweden Emilia Romagna Network (SERN). It gives an insight into how networking and cooperation can be seen by politicians and officials, based on mission statements and the reason why a municipality choose to participate in transnational networks. The study aims to examine how Norrköping Municipality uses the SERN network and what the network have resulted in since the beginning of the municipality membership in 2005. It is a qualitative study which involves interviews with officials and politicians from the Municipality of Norrköping and textual material from SERN’s strategy documents and policies. The empirical material has been analyzed from the theoretical and methodological traditions Actor-Network Theory and Discourse Theory. The study has shown that the cooperation have given an opportunity to establish contacts with other municipalities and organisations on a regional, national and international level, where members of the network can form European projects together. At the same time, emphasizes the importance of discussing each other’s work and approaches in the design of the network process. The network processes, the dimensions of cooperation and the motivations for cooperation are discussed in the analysis.
Wälitalo, Lisa. "Introductory methodological support for cross-sectoral municipal and regional strategic work for sustainability". Licentiate thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för strategisk hållbar utveckling, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-20579.
Pełny tekst źródłaTuikkanen, Karl. "Hållbar samhällsutveckling : Länsstyrelsen i Stockholms tidiga arbete med implementeringen av Agenda 2030". Thesis, KTH, Samhällsplanering och miljö, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-231583.
Pełny tekst źródłaTepecik, Aslı, i Eric Anderson. "Sustainable Development Within The Region Strategies and The Complex Social System : What Can Turkey and U.S.A. learn from Skåne, Sweden". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-2635.
Pełny tekst źródłatepecikasli@gmail.com, eem_anderson@yahoo.com
Boström, Albin. "Jämställdheten och det underförstådda problemet : En studie av strategier för regional jämställd tillväxt". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-57076.
Pełny tekst źródłaThe purpose of this thesis is to study how gender equality is filled with meaning in the governments national strategy for a regional sustainable economic growth and attractiveness during 2015-2020 and in the strategies from three selected regions, that are all included in the project “regional economic growth with a gender equality perspective”, as well as it has on the ability to politicize gender. This is done with help of Carol Bacchis methodology for analyzing policy called ”What’s the problem represented to be?”. The former government Alliance for Sweden have been working with a similar project, but this thesis is delimited to the strategy of the current government. With starting point in Bacchis six steps for analyzing policy, based on the philosopher Michel Foucaults theory about governing and power called “governmentality”, there are three research questions constructed, and each one is associated with a follow up question: What is the problem represented to be by the government and by the regions and on what premises are they build upon? How has this problem representation been legitimized and what is not problematized? What effects can this problem representation generate for the gender equality discourse, the way the subjects think about themselves and others, their lives and how are this problem representation being produced, disseminated and defended and how can it be replaced? Too be able to reflect on this last step, Chantal Mouffes and Ernesto Laclaus “discourse theory” is applied. This thesis shows that the problem is represented as a lack of knowledge about gender equality among the regional actors, and women’s capacity to act on the market. Gender equality is not being problematized as a matter of justice, rather as a mean for an increased regional growth. The problem representation is legitimized by referring to a problematic demographic development and globalization. To take advantage of the potentials for economic growth, humans are being portrayed as creative, and their entrepreneurship needs to be promoted. This representation of the problem is spread through major international institutions and is being portrayed as morally correct. This problem representation can be replaced by create a political climate where other opponents opinions are seen as legitimate, which makes it possible to politicize gender and also for humans to identify in more ways.
Lindgren, Carin. "Att mäta måluppfyllelse med hjälp av miljöindikatorer -En studie av regionalt uppföljningsarbete gällande miljömålet Ingen övergödning". Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2983.
Pełny tekst źródłaProblemet med övergödning har länge varit uppmärksammat i Sverige. De åtgärder som har satts in för att minska problemet har inte fungerat tillfredsställande och därför är det extra viktigt att följa upp och utvärdera målet Ingen övergödning. En central del i arbetet med miljömålen är utvärdering och uppföljning, som görs för att bedöma om vi närmar oss de uppsatta miljömålen. I det svenska miljömålsarbetet har så kallade miljöindikatorer fått en betydande roll. De fungerar som ett verktyg för att operationalisera, implementera, följa upp och utvärdera hållbar utveckling. Syftet med studien är att på regional nivå identifiera och analysera vad som styr valet av miljöindikatorer i uppföljningen och utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning samt urskilja om målet är uppföljningsbart. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två representanter från RUS-projektgrupp och tre personer som samordnar miljömålsuppföljningenute på länen. Den teoretiska ramen i uppsatsen bygger främst på målstyrning, uppföljning och utvärdering, samt på en beskrivning av miljöindikatorer och DPSIR-modellen.
Resultatet från studien tyder på att det återstår en hel del arbete med att förbättra och utveckla uppföljningen av miljömålen på regional nivå och det kommer förmodligen att ta avsevärd tid innan miljömålet Ingen övergödning kommer att uppnås. Ett återkommande problem i miljömålsarbetet är bristen på tid och resurser för att kunna utföra arbetet och frågan är hur länsstyrelserna ska komma runt problemet med att hitta lämpligt datamaterial. Att hitta ideala indikatorer är också svårt. Många gånger styrs valet av miljöindikator av vilket datamaterial det finns att tillgå. Ytterligare ett problem är hur en samlad bedömning ska kunna göras av miljötillståndet och övergödningens effekter, när det inte går att göra jämförelser mellan länen. Samordningen är en av de viktigaste delarna i uppföljningen av miljömålen och i studien framkom det att den kunde ha fungerat bättre, om de miljömålsansvariga myndigheterna tagit på sig ett uttalat ansvar. Ytterligare studier krävs kring arbetet med att följa upp och utvärdera miljömålen på regional nivå, när alla länsstyrelser har tagit fram indikatorer.
Chaussende, Pauline. "Sustainable Tourism and Public Policy in Europe: A Case Study of the Regional Nature Park of Auvergne Volcanoes, France". Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-389438.
Pełny tekst źródłaHidy, Kareisa, Maryam Javanmashmool i Nathalie Nathe. "Addressing the Barriers to Regional Electric Vehicle Projects through Stakeholder Engagement". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-4048.
Pełny tekst źródłaNovick-Finder, Taylor. "Stand Clear of the Closing Doors, Please: Transit Equity, Social Exclusion, and the New York City Subway". Scholarship @ Claremont, 2017. http://scholarship.claremont.edu/pitzer_theses/78.
Pełny tekst źródłaTorjusen, Geira. "Regional omsorg om vatten Roxen och Glan : vattenmiljöer i Motala Ströms avrinningsområde i Östergötland". Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2050.
Pełny tekst źródłaUppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie. Miljöhistoria, samhällsutveckling och synen på miljö utgör den teoretiska förankring som metoden knyter an till. Kopplingar görs också till konsekvenser av samhällsutvecklingen. Arkivmaterial och intervjuer har använts som konkreta redskap för insamlingen av empirin i studien.
Det framkommer en bild där regional omsorg om vatten mest handlat om rätten till att äga och nyttja vatten med exempel på en historiskt våldsam hantering. Inom länsstyrelsen kom under 1800-talet diknings- och regleringstillstånd att prägla förvaltningen. Den tidigare dominansen av agrara intressen började tidigt 1900-tal att ge vika för allmänintresse av vattenkraftutbyggnaden. Först vid 1900-talets mitt börjar ett uttalat intresse för vård av vattnet skönjas. Industrisamhällets snabba utveckling med rationalisering inom jordbruket, resursförbrukning och ökande konsumtion hade lett till utsläpp och hantering som skadat naturmiljön. Övergödning och negativa effekter i vattenmiljöerna genom vattenreglering är sådana skador. Intentionen att idag motverka konsekvenserna av de mänskliga verksamheterna görs bl.a. med hjälp av mål, lagar och ekonomiska medel. För området Roxen och Glan etablerades på 1980-talet ett regionalt intresse för vattenkvalitet avseende övergödning m.m. Reningsverk och miljöopinion är faktorer som både regionalt och nationellt lyckas åstadkomma dämpning av de grövsta effekterna under senare delan av 1900-talet. Inför en framtida regional omsorg om vatten syns både hopp och farhågor. På ett regionalt plan finns erfarenhet och kunskap som viktiga tillgångar där dialog och samverkan framstår som delar i framgångsrik förvaltning. Samtidigt uppvisar utvecklingen att tidigare tillväxttendenser lett till allvarliga konsekvenser för vattenmiljön vilka bara delvis har lindrats.
Studien visar att, trots att inte mål, medel eller vilja saknats, så uppfattar man problemen i vattenmiljön med övergödning och effekter av vattenreglering som fortsatta problem. Det förefaller som om krånglig lagstiftning och ekonomiska lösningar försvårar genomförandet av planerade åtgärder. Som jag ser det framstår, för en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, två "nivåer" av lösningar. En rent formmässig, som bygger på optimism inför kunskap och tekniska framsteg som gjorts inom ramen för våra samhällssystem. Den andra sidan är just beroendet till kunskapen och framstegen, som delvis är skulden till vad som skett. Det ter för framtiden osäkert och komplext att sätta tilltro till. För att möjliggöra en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, behövs allmänt en förändrad syn på relationen till natur där i högre grad fel och problem i det mänskliga systemet beaktas, istället för att fokusera på problemen i miljön.
Karanja, Daniel Njoroge. "Perpetrator and Victim Constructions of Justice, Forgiveness and Trauma Healing: Results of a Thematic Narrative Study of Intra-group Conflict in Colonial Central Kenya, 1952-1962". NSUWorks, 2015. http://nsuworks.nova.edu/shss_dcar_etd/21.
Pełny tekst źródłaLarsson, Anna. "Den hållbara utvecklingens idé : från vision till verklighet. En analys av begreppet hållbar utveckling och dess praktiska användning på regional nivå". Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1437.
Pełny tekst źródłaI studien genomförs en analys av begreppet hållbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hållbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hållbar utveckling på den regionala nivån sker utifrån nationella ramar men det är på den regionala och kommunala nivån som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det är viktigt att ha kunskap om hur begreppet hållbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstå vad begreppet syftar till och hur det bör tillämpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjälp av indikatorer är det möjligt att följa och utvärdera arbetet för hållbar utveckling. Uppsatsen diskuterar förhållningssätt och problem i kringoperationaliseringen av hållbar utveckling i ett regionalpolitiskt sammanhang samt vilka svårigheter som är förknippade med framtagandet av hållbarhetsindikatorer.
Larsson, Johan. "Kinas säkerhet : en studie av hur Kina hanterar regionala utmaningar". Thesis, Försvarshögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1216.
Pełny tekst źródłaAas, Frida, i Albin Kronblad. ""Så länge ni sköter er bra och det verkar ni göra så är jag nöjd, så behöver jag inte lägga mig i" : En kvalitativ studie om första linjens chefers psykosociala arbetsmiljö inom regional hälso- och sjukvård". Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-182744.
Pełny tekst źródłaBaumgarten, Maud. "Anställdas deltagande i läraktiviteter : En studie av arbetsplatslärande i ett industriföretag". Doctoral thesis, Linköping University, Linköping University, Department of Behavioural Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7318.
Pełny tekst źródłaAvhandlingen behandlar en grupp industriarbetares deltagande i olika läraktiviteter på arbetsplatsen i samband med en organisationsförändring. Företaget var i behov av mångkunnig personal och organiserade därmed läraktiviteter. Syftet är att beskriva anställdas deltagande i dessa läraktiviteter i termer av faktiskt deltagande och inställningen till deltagande, samt att förklara eventuella skillnader.
Deltagande förstås i termer av motivation som utvecklas i ett komplext samspel mellan individrelaterade faktorer och faktorer som har med arbete, läraktiviteter, förändringsprocess och yttre omgivning att göra. De motivationsteorier som används är förväntan-valensteori, arbetsrelaterad teori samt en kontextuell motivationsteori.
Studien baseras på en fallstudie inom en avdelning vid ett traditionellt produktionsföretag. Det huvudsakliga empiriska materialet utgörs av intervjuer med de industrianställda. Dessutom har ett flertal informella studiebesök på arbetsplatsen genomförts, liksom dokumentinsamling och informantintervjuer.
I resultatet framträder tre grupper med olika deltagarmönster, som utifrån mönstren kan benämnas de ”engagerade”, de ”motvilliga” och de ”osäkra”. Det visar att industrianställda inte är någon enhetlig grupp. För gruppen ”engagerade” fanns få hinder för att delta i läraktiviteter. De hade även egna personliga motiv för deltagande. De individrelaterade förklaringarna, tycks vara särskilt viktiga för att förklara motivationen, och de hade kommit in i något som kan beskrivas som positiva lärspiraler. Gruppen ”motvilliga” såg inte deltagandet i läraktiviteter som något viktigt. De var inte överens om företagets mål och kände sig inte delaktiga i förändringsprocessen. De kontextuella förklaringarna har alltså ett stort värde för att förstå deltagandet i denna grupp. Gruppen ”osäkra” hade låg tilltro till sin förmåga, och hade ringa erfarenhet av tidigare läraktiviteter. Hur läraktiviteterna var utformade, var särskilt viktiga för denna grupp. De ”osäkra” liksom de ”motvilliga” tycks ha kommit in i negativa lärspiraler. Studien visar således att olika faktorer är betydelsefulla för olika grupper.
This dissertation focuses on the participation of a group of industrial workers in different learning activities at the workplace in connection with an organizational change. The purpose is to describe the employees’ participation in learning activities in terms of actual participation and attitude to participation, and to try to explain any differences.
Participation is understood in motivational terms, which exist in a complex interaction between individual-related factors and factors connected to work, learning activities, change process and external environment. The motivational theories used are the expectancy-valence theory, work-related theory and one contextual motivation theory.
The study is based on one case study within a department of a traditional production company. The empirical material consists mainly of interviews with the industrial workers. In addition, data have been collected through informal study visits at the workplace, as well as through documentary analysis and informant interviews.
Three groups with different participation patterns emerge from the data, and based on these patterns they are called “the dedicated group”, “the reluctant group” and “the insecure group”. This indicates that industrial workers are not a homogenous group. The “dedicated” group saw no obstacles in participating in learning activities. They also had their own personal motives for participation. The individual-related explanations seem particularly important to explain motivation, and this group had entered something which could be described positive learning spirals. The “reluctant” group did not consider it important to participate in learning activities. Their relationship to the company appear to be significant. Consequently, the contextual explanations are of great importance in order to understand the participation of this group. The “insecure” group showed little confidence in their own ability and had limited experience of previous learning activities. The design of the learning activities was especially important to this group. The “insecure” and the “reluctant” groups seems to have entered negative development spirals. The study thus shows that different factors are important to different groups.
Rivera-Hernandez, Maricruz. "Self-Management, Social Support, Religiosity and Self-Rated Health Among Older Mexicans Diagnosed with Diabetes". Miami University / OhioLINK, 2013. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=miami1366390281.
Pełny tekst źródłaLyckman, Alnered Ulrika. "What facilitates or hinders the introduction of Adaptive Governance approaches into water quality management on a local level? : A case of Swedish municipalities". Thesis, Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-117521.
Pełny tekst źródłaChristian, Patrick James. "Between Warrior and Helplessness in the Valley of Azawa - The struggle of the Kel Tamashek in the war of the Sahel". NSUWorks, 2015. http://nsuworks.nova.edu/shss_dcar_etd/22.
Pełny tekst źródłaJohansson, Madelaine. "Miljömål i Östergötlands län : en studie av konfliktområden inom ramen för det regionala miljömålsarbetet". Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1338.
Pełny tekst źródłaStudien belyser det regionala arbetet med miljökvalitetsmålen inom Östergötlands län. Syftet för studien har varit att identifiera och analysera hinder inom ramen för utarbetandet av miljömålen i Östergötlands län, med särskilt fokus på konflikter och de främsta orsakerna bakom dessa. För att avgränsa studien har främst arbetet inom jordbrukssektorn granskats. Studien är kvalitativ och grundad på kvalitativa intervjuer av personer involverade i miljömålsarbetet i Östergötland. Studien tyder på att det uppstått konflikter i samband med prioriteringsarbetet och att det inom jordbrukssektorsgruppen i Östergötland förekommit interna målkonflikter, kanske främst grundade i ideologiska synsätt. Ytterligare ett konfliktområde som framkommit gäller målstyrning som form och miljöbalken. När det gäller arbetsformen med sektorsgrupper tyder studien på att det upplevts som en positiv modell för miljömålsarbetet.
Alm, Sanna, i Ylva Hedin. "Re:Regional". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-5242.
Pełny tekst źródłaUtgångspunkten för detta examensarbete, som vi valt att kalla ”Re:Regional”, har varit arkitekttävlingen ”Greater Helsinki Vision 2050 – International Ideas Competition”. Tävlingen utannonserades den 15 december 2006 och sista dag för inlämning av bidrag var den 31 maj. Under vårterminen 2007 fokuserade vi alltså enbart på att arbeta fram ett tävlingsbidrag. I en arkitekttävling är de huvudsakliga ramarna för projektet redan formulerade i ett tävlingsprogram. Samtidigt efterfrågas i denna tävling nytänkande och idérikedom, vilket gav oss som deltagare stor frihet och stora möjligheter att forma och arbeta fram visionära planförslag och konceptuella idéer. Den huvudsakliga uppgiften var att illustrera en regionplan, en framtidsvision för Helsingforsregionen. Det regionala planeringsperspektivet i tävlingsuppdraget genomsyrar innehållet i hela examensarbetet. Efter att bidraget lämnats in ville vi få djupare kunskap om olika planeringsmodeller för stadsutveckling i regionala sammanhang. Vårt examensarbete har därmed delats in i två huvudkapitel: Del 1. Greater Helsinki Vision 2050 – International Ideas Competition: Förutom en presentation av vårt tävlingsbidrag, ges i den första delen av detta arbete information om själva tävlingen och vad uppgiften omfattade. Vi presenterar även vår tankeprocess inför utformningen av regionplanen, samt inför de detaljerade studierna. Denna del av arbetet består av material på både engelska och svenska. Då tävlingsspråket var engelska, har de delar som ingick i vårt bidrag ej översatts. ”Re:Regional” är vår vision för hur storstadsregionen Helsingfors skulle kunna utvecklas fram till år 2050. Visionen har bland annat varit att skapa en regional struktur där skillnaderna mellan centrum och periferi kan suddas ut. Vi har inte velat skapa en megastad, eller en struktur inom vilken all fokus riktas mot en central stadskärna. Då Helsingfors är en relativt glest bebyggd storstad anser vi att det finns stora möjligheter att komplettera och förtäta redan bebyggda områden. Vi föreslår därför en utbyggnadsgräns runt storstaden. Samtidigt vill vi öka mångfalden och valmöjligheterna inom regionen genom att skapa fyra s.k. ”Regional Blocks” (regionala typer/delområden) med olika grader av urbanitet: - storstaden Helsingfors - städerna Nummela, Hyvinkää och Mäntsälä - “Polycentric Space”, det område som ringas in av de fyra städerna och som ska innehålla mindre samhällen - ett större område med skogs- och jordbruksmark med en gles småkärnig struktur Den övergripande och huvudsakliga idén om att forma integrerade, bättre sammanhållna stads- och samhällsstrukturer inom Helsingforsregionen, känns minst sagt aktuell. Den snabba befolkningstillväxt som sker i många regioner idag kräver flexibla, flerkärniga lösningar. Om fokus endast är inställt på att förtäta och bygga ut en regions storstadsområde, finns det risk för att resten av regionen utvecklas till en stor, gles periferi, inom vilken befolkningen hela tiden måste förhålla sig till ett storstadsområde. Vår arbetsmetod ”Regional Blocks” skulle även kunna användas i andra regioner där det finns en målsättning att skapa vidgade men ändå sammanhållna strukturer. Del 2. Studieobjekt/Jämförelse/Diskussion: I den mer teoretiska delen av examensarbetet presenteras sex studieobjekt vi valt ut tillsammans och sedan fördelat mellan oss. Vid valet av studieobjekten utgick vi i första hand inte från objektens fysiska former, det vill säga hur de i olika sammanhang etiketteras (som till exempel centralorts- eller nätverksregioner). Istället har vi utgått ifrån de bakomliggande aspekterna, hur städerna i regionerna utvecklats med bakgrund i olika samhällstrender. Våra studieobjekt och den litteratur vi utgått ifrån: ETT STADSKONCEPT - Social City - Sanna Alm – Boken “Sociable Cities The Legacy of Ebenezer Howard” från 1998, av Peter Hall och Colin Ward. EN UTOPISK REFORM - Urban Field - Ylva Hedin - Artikeln ”Urban Field” från tidskriften ”Journal of the American Institute of Planners” vol. 31: 4 från 1965, skriven av John Friedmann och Johan Miller. EN HANDLINGSPLAN - Storstadsregionen Portland - Ylva Hedin - Det regionala planeringsorganet Metros hemsida: www.metro-region.org (tillgänglig: 2007-10-10) där handlingsprogrammet ”2040 Growth Concept” finns tillgängligt. EN UTVECKLINGSPLAN - Stockholmsregionen - Sanna Alm - ”Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen” (planen vann laga kraft i november 2002), framtagen av Regionplane- och trafikkontoret. EN STRATEGI FÖR URBAN FÖRNYELSE - Urbana England - Sanna Alm - Rapporten ”Towards an Urban Renaissance” från 1999 skriven av The Urban Task Force. EN MODELL FÖR SAMHÄLLSBILDNING - Linear Grid - Ylva Hedin - En vision för Helsingforsregionens stads- och samhällsstrukturer framtagen av Arken Arkitekter 1993. Studieobjekten presenteras och analyseras först var och en för sig, sedan följer jämförelser mellan dem, inklusive vår regionplan utifrån sju olika faktorer: Bärande idé, Täthet/Gleshet, Grönska, Transportnät, Sociala strukturer, Planeringsperspektiv och Framtiden. I kapitlet ”Jämförelse och diskussion” dras slutsatser av analyserna utifrån de sju faktorerna, studieobjekten analyseras även i förhållande till övergripande samhällstrender. Med hjälp av studieobjekten görs även en utvärdering av vår regionplan där särskilt intressanta jämförelsepunkter belyses utifrån underrubrikerna ”Att bygga inåt”, ”Tydligare flerkärnighet” samt ”Planeringsperspektiv och fysiska strukturer”. I det avslutande kapitlet för vi var sin diskussion om ekologisk respektive social hållbarhet – två hållbarhetsdimensioner vi fokuserade på i tävlingsbidraget, och som även belyses i jämförelserna mellan studieobjekten.
Alla illustrationer i detta examensarbete (om inget annat uppges) är skapade av Sanna Alm och Ylva Hedin. saal02@student.bth.se, ylhe02@student.bth.se
Skytt, Laila. "Kinda kommun och miljömål. En studie angående utformning av lokala miljömål utifrån de nationella". Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1439.
Pełny tekst źródłaI dag pågår ett nationellt miljömålsarbete som utgår från de 15 nationella miljökvalitetsmålen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömålsarbete som utgick från 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda kommun undersöka svårigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömål utifrån nationella miljömål. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstå när nationella mål skalas ner till lokala mål. Vägledande frågeställning har varit; Vilka svårigheter uppkommer när det gäller att utforma lokala miljömål utifrån de nationella? Vilka möjligheter har en liten kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömålen på lokal nivå? Grunden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där tyngdpunkten ligger på instudering och jämförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer. Bakomliggande fakta till uppsatsen, att ta fram underlag och bakgrund till två lokala miljömål, utfördes i samråd och i diskussion med anställda på Kinda kommun som arbetar inom områdena. De skalproblem som verkar ha uppstått för kommunen är vilken nivå man ska utforma de lokala miljökvalitetsmålen på för att de ska vara realistiska och genomförbara men ändå något att sträva mot. Svårigheter med att utforma lokala miljömål är just att de måste läggas på rätt nivå för att vara fungerande för kommunen.
Ekström, Mathias. "Friluftsliv and friluftslivsmålen as tools for sustainable regional development : An analysis of the role of outdoor recreation in the regional planning process in Sweden". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-412397.
Pełny tekst źródłaDenna masteruppsats har syftat till att belysa förekomsten av friluftsliv i regionala strategier, relaterat till hur friluftsliv kan bidra till regional utveckling och tillväxt. Detta analyserades i samband med uppkomsten av friluftslivsmålen, där friluftsliv är syftat till att vara involverad i den regionala utvecklingen och den fysiska planeringsprocessen i regioner. Emellertid är omfattningen av åtgärder för att involvera friluftsliv i RUS/P (Regional Utvecklingsstrategi/Plan) från regionala myndigheter låga. Länsstyrelserna å andra sidan arbetar aktivt inom sina regioner för att involvera friluftsliv i den fysiska planeringsprocessen. Detta är på grund av den skillnaden i ansvarsområden över specifika faktorer mellan de två myndigheterna. Detsamma kan kopplas till de många likheter och skillnader som främst återfinns i Länsstyrelsernas arbete. Exempelvis hur friluftsliv ofta beskrivs bidra på ett positivt sätt för medborgarens välbefinnande och livskvalitet, som i sin tur positivt påverkar många aspekter av regional utveckling, medan vissa fokuserar på att diskutera konsekvenserna av friluftsliv på miljön. Friluftsliv kan fungera som en katalysator för regional utveckling, även om friluftslivets kommersiella verksamhetsmöjligheter kan påstås vara geografiskt beroende kan dock dess indirekta sociala, ekonomiska och miljömässiga bidrag för regional utveckling syftas till att vara geografiskt oberoende. En slutsats som gjorts i uppsatsen är att en mer övergripande planeringsprocess regionalt för att främja friluftsliv behövs, där både regionerna och Länsstyrelserna genomför planeringen i överensstämmelse med Naturvårdsverket för att sprida den nödvändiga kunskapen i syfte att engagera i aktiv diskussion för främjandet av smart rumslig planering mellan myndigheterna.
Sarver, Joseph Michael. "The Status of Food Safety in China: A Systems Analysis". The Ohio State University, 2014. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu1397600140.
Pełny tekst źródłaLasley, Carrie E. "Catastrophes and the Role of Social Networks in Recovery: A Case Study of St. Bernard Parish, LA, Residents After Hurricane Katrina". ScholarWorks@UNO, 2012. http://scholarworks.uno.edu/td/1504.
Pełny tekst źródłaMarkfjärd, Cecilia, Diana Mehanna i Jennie Olofsson. "Polismyndighetens utredning av sexuellt digitalt våld mot barn : En kvalitativ studie om praktikers upplevelser och erfarenheter kring hinder och förutsättningar i utredningsarbetet samt praktikernas eventuella påverkan av arbetet". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-74793.
Pełny tekst źródłaThe present study has, through nine qualitative semi-structured interviews, examined investigators’, requisitors’ and prosecutors’ experiences of the police authority's investigative work regarding sexual digital violence against children (under age 18). The study aimed to identify areas of development within the investigative work regarding receiving unwanted nude images and unauthorized spreading of nude pictures of others. This because of the low crime clearance rate of reported crimes. Thus practitioners’ experience of their work process, including if and how they were affected by working with sexual digital violence, were essential. The results from the interviews highlighted several aspects of the work such as good leadership, team design, and rapid collaborations as well-functioning components. Several areas of development also emerged such as clearer guidelines, increased methodological support, increased level of knowledge, and education, to increase the work efficiency. The exposure to sexual content in the participants' work combined with the stress derived from their workload was experienced to contribute to a negative impact and reduced work capacity. However, it was highlighted that support and help was available to lessen the negative impact. The study's results were discussed based on previous research in the field and in relation to organizational theory.
Dröschmeister, Karin, i Maria Kumpula. "Att marknadsföra en region : En jämförande studie om fem olika regionala turistorganisationer och deras uppbyggnad av marknadskommunikation". Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-238.
Pełny tekst źródłaInom den växande turistnäringen är det viktigt för destinationer att marknadsföra sig på ett framgångsrikt sätt för att kunna hävda sig på den globala marknaden. Bra kommunikation till marknaden är därför ett viktigt konkurrensverktyg vid arbete med destinationsutveckling. Detta kan skapa fördelar på marknaden, inte minst för de regionala turistorganisationerna som arbetar med samverkan för ett större geografiskt område med många intressenter. Detta är ett arbete som dagligen genomsyrar en organisation såsom Jämtland Härjedalen Turism och problematiken med att skapa en gemensam kommunikationsplattform. För att vägleda dem i deras arbete har syftet med denna studie varit att undersöka hur regionala turistorganisationer kan använda sig av destinationsmarknadsföring för att bygga upp en effektiv kommunikation till marknaden. Vi har jämfört fem olika regionala turistorganisationer utifrån vår utvalda teori, med avsikt att avgöra vilken av dem som har det mest konkurrenskraftiga arbetssättet vad gäller uppbyggnad av marknadskommunikation. Undersökningen har utgått från en kvalitativ metod där vi i huvudsak har grundat vårt resultat på intervjuer med studieobjekten. Analys och slutdiskussion visar att det är viktigt att ha en väldefinierad och uttalad image då det är grundstenen i det fortsatta arbetet med kommunikationen. Genom att ha en klar och tydlig image så underlättas arbetet med varumärke, logo, positionering samt även kommunikationskanaler som ska framföra budskapet till destinationens utvalda marknader och målgrupper.
Skagne, Felix. "Offensiv realism i Sydkinesiska havet : En teoriprövande studie om Kinas agerande i regionen". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79433.
Pełny tekst źródła