Gotowa bibliografia na temat „Relationer till myndigheter”

Det har gjorts relativt omfattande forskning om formellt tvång mot patienter i psykiatrin, dvs. tvång som regleras av lagstiftningen. Däremot finns det inte lika mycket forskning om informellt tvång, speciellt inte ur ett personalperspektiv. Denna studie har utgått från tidigare forskning där man identifierat fem former av tvång i psykiatrin som personal använder; övertalning, utnyttjande av den personliga relationen, belöning, hot och formellt tvång. Syftet var att få personalens reflektioner över formerna för, och användningen av, informellt tvång gentemot patienter. Vi genomförde fyra fokusgruppsintervjuer med kuratorer, psykologer och läkare där syftet var att skapa ett reflekterande samtal om informellt tvång. Dessa intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Förutom de fem tidigare identifierade former av tvång i psykiatrin fann vi även tre andra former; att lura patienten, uppfostrande attityd samt användning av regler och rutiner. Deltagare beskrev även tvång från andra intressenter som anhöriga och andra myndigheter. När det gäller övriga reflektioner tolkades dessa som professionalitet och tvång, där deltagarna betonade betydelsen av personalens förhållningssätt till patienter, tydlig kommunikation, en individanpassad vård samt fungerande samarbete och samverkan. Enligt deltagarna i studien användes informellt tvång ofta samtidigt som det fanns en tveksamhet till det. Det var främst hur man som personal bör utnyttja den personliga relationen till patienten samt hur patienten uppfattade informellt tvång där deltagarna hade väldigt skilda uppfattningar. De rapporterade svårigheter i att hantera det informella tvånget som anhöriga och andra myndigheter använder gentemot psykiatrins patienter eftersom det kunde hota patienternas återhämtning. En slutsats är att informellt tvång inte enbart bör ses från ett juridiskt och kliniskt perspektiv utan att också att viktiga etiska aspekter kring informellt tvång bör uppmärksammas.

De senaste åren har fattigdom, skuldsättning, hemlöshet och våld i nära relationer ökat hos äldre personer. Socialtjänstens verksamhet lyder under flera lagrum. Portalparagrafen i socialtjänstlagen är kanske den mest synliga men inte den mest överordnade. Förutom att bedöma behovet av insatser har socialarbetare en skyldighet att enligt förvaltningslagen hänvisa den enskilde till rätt myndighet. Därför har biståndshandläggare en avgörande roll för äldre personer med social problematik. Artikeln fokuserar på i vilken utsträckning biståndshandläggare möter olika sociala problem och vilka aktörer de hänvisar till när det multikomplexa sociala problemet inte kan hanteras inom handläggarrollen. Baserat på resultaten från denna studie vill vi argumentera för att definitionen av socialt arbete måste breddas för att omfatta multikomplexa sociala problem hos den äldre befolkningen.

När covid-19-pandemin nådde Sverige mobiliserade kvinnojourerna snabbt eftersom de visste vad en nedstängning av samhället skulle kunna betyda för kvinnor och barn som lever under hot och med våld i sina hem. På kort tid kom myndigheternas rekommendationer om att arbeta hemma, upprätthålla social distans och undvika resor att minska möjligheterna till rörlighet. Detta gjorde det särskilt svårt för kvinnor som levde under hot och kontroll att komma i kontakt med myndigheter och kvinnojourer. Syftet med denna artikel är att förstå hur relationen mellan samhället och kvinnor som är utsatta för hot och våld i hemmet under pandemitider ser ut. Analysen utgår från en teoretisk modell för ”det immunitära livet”, för att förstå förhållandet mellan individ och samhälle. Studien består av telefonintervjuer som genomfördes våren 2020 med personal vid fem olika kvinnojourer. Ett viktigt resultat i studien är att misshandlade kvinnor under pandemin riskerar att berövas möjligheterna att skapa viktiga relationer med samhället, något som exempelvis kvinnojourer annars möjliggör.

I det här numret av Sociologisk Forskning presenterar vi sex stycken forskningsartiklar. I artikeln ”Commitment and control. Teamwork as management tool in a welfare state bureaucracy” visar Kerstin Jacobsson och Katarina Hollertz hur teamwork fungerar som en subtil styrmekanism inom offentlig sektor. Artikeln utgår från en omfattande etnografisk studie av verksamheten vid Försäkringskassans lokalkontor och belyser hur normativ kontroll sprider sig i organisationen genom teamwork. I individuella intervjuer uttryckte däremot vissa handläggare en oro för att betraktas som för strikta. Författarna uppmärksammar det faktum att ingen kritik framfördes i de kollektiva arbetsprocesserna, vilket visar på en stark normativ kontroll inom verksamheten. I artikeln ”#Metoo. En kamp för socialt erkännande och rättvisa” gör Emma Engdahl, Maria Nyman och Hans Ekbrand en innehållsanalys av vittnesmål från 65 svenska #metoo-upprop. I vittnesmålen framkommer, menar författarna, fyra typer av social missaktning: fysiska och psykiska övergrepp, förnedring eller kränkning, rättsberövande och epistemisk orättvisa. I artikeln diskuteras sexuella trakasserier som ”manlig samhandling”, det vill säga att en man agerar inför en publik som ger bifall till förövaren. Författarna konstaterar att ”#Metoo-rörelsen lyckades skapa ett retoriskt rum där vittnesmål om denna typ av förnedringar eller kränkningar trots detta kunde uttryckas och bli förstådda”. Torbjörn Bildtgård, Marianne Winqvist och Peter Öberg utgår i artikeln ”The dyad is not enough. Third-party mediation as a precondition for cohesion in long-term step relationships” från retrospektiva livsloppsintervjer med äldre föräldrar som uppfostrat både biologiska barn och styvbarn. En av deras slutsatser är att forskningen om mellangenerationella relationer i åldrande styvfamiljer bör ta hänsyn till den särskilda roll som en ”tredje part” ofta spelar för hur dessa relationer utvecklas över tid. Simon Härnbro, Marcus Herz och Magnus Dahlstedt analyserar i artikeln ”Social tjänst till salu. Om socialt arbete i upphandlingens tid” hur socialarbetare som utför upphandlade tjänster beskriver sitt arbete. Författarna visar att socialarbetarna ”beskriver både sig själva och klienterna som passiva i relation till upphandlingens logik”. En slutsats i artikeln är att upphandlingarna skapar ”en hierarki av olika former av socialt arbete”, där det kortsiktiga, specialiserade och avgränsade sociala arbetet är det som görs möjligt genom upphandlingarna, medan annat socialt arbete tenderar att ges lägre prioritet. Artikeln ”Dokumentationens roll för klientskapande processer i äldreinriktat socialt arbete. Spelar utlandsfödd bakgrund, kön och ålder någon roll?” av Anna Olaison, Maricel Knechtel, Sandra Torres och Emilia Forssell utgår från en analys av socialtjänstens akter. I texten diskuteras den betydelse bakgrund (inrikes eller utrikes född), kön och ålder har för både hur biståndshandläggare motiverar sina beslut och hur insatstyper fördelas till äldre personer. Författarna konstaterar: ”Det reser oundvikligen frågan om utrikesfödda och män i större utsträckning än inrikes födda och kvinnor får förlita sig på anhörigas informella insatser för att få sina omsorgsbehov tillgodosedda”. I artikeln ”Transnationalism, integration och etnisk organisering. En studie av svenska etniska organisationer i ljuset av civilsamhällets omvandling” uppmärksammar Olle Frödin och Axel Fredholm frågan om vilken roll transnationella aktiviteter spelar för dagens civilsamhälle. Analysen utgår från en totalundersökning av 52 riksförbund som fått bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Författarna menar att det går att det bland de etniska organisationerna i Sverige går att se en rad olika uttryck för en politisk transnationalisering som många gånger varierar beroende på migrantgruppernas förhållande till staten i ursprungslandet. I numret finns även tre recensioner av fyra aktuella böcker. Håkan Thörn tar upp två nyutkomna böcker i sin recension: Sven-Axel Månssons och Svante Lundbergs Den politiska generationen. Kontinuitet och förändring 1968–2018 (2021) samt Kjell Östbergs Folk i rörelse. Vår demokratis historia (2021). Thörn lyfter fram att Kjell Östbergs bok ger en ”imponerande överblick” av den tidigare forskning som bedrivits ”om sociala rörelsers betydelse för det moderna svenska samhällsbygget”. Han menar att boken är starkast i skildrandet av ”mobiliseringen före rösträttsreformen”, medan den del som berör tiden efter 1945 är svagare. Sven-Axel Månssons och Svante Lundbergs bok beskriver Thörn som ”relativt unik” inom forskningen om sociala rörelser, eftersom den bygger på återkommande intervjuer med aktivister under en lång tidsperiod. Thörn menar att det blir tydligt att ”68-revolten faktiskt var paradigmatisk för den aktivism som följde under de följande fem decennierna” men ställer sig samtidigt frågande till varför författarna inte ägnar ”det dynamiska mötet mellan den politiska och kulturella revolten” större utrymme. Tomas Berglund beskriver antologin Klass i Sverige. Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet (2021) – med Daniel Suhonen, Göran Therborn och Jesper Weithz som redaktörer – som en ”imponerande kraftsamling” som kastar ljus på olika aspekter av klass och ojämlikhet. Berglund saknar emellertid begreppet exploatering i boken, det vill säga en diskussion om ”det överutnyttjande av kroppar, själar och livsmiljöer som präglar dagens kapitalistiska produktion”, något som redan Marx menade gav utrymme för såväl kamp som politik. Charlotta Holmström skriver i sin recension av Lena Gunnarssons Samtyckesdynamiker. Sex, våldtäkt och gråzonen däremellan (2020) att ”frågan om samtycke kan framstå som enkel och tydlig i den politiska debatten och i diskussionerna om lagstiftning” men att forskningen om samtycke och samtyckeskultur är mer komplex än så. Hon beskriver Lena Gunnarssons ansats som ”ambitiös” och menar att studiens styrka är ”rikedomen i det empiriska materialet” som studiens styrka men menar samtidigt att analyserna ibland inte är stringenta nog. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser, förslag på recensioner och gärna idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

Ekonomiskt våld är ett utbrett samhällsproblem, trots det finns fortfarande relativt lite forskning som fokuserar på den ekonomiska dimensionen av våld i nära relationer. Med ett analytiskt fokus på resurser syftar denna studie till att utveckla förståelsen av mäns ekonomiska våld mot kvinnor och att undersöka myndigheters bemötande av detsamma. Uppsatsens teoretiska ramverk består av två-system-teorin, vilket är en syntes av radikalfeministisk och marxistisk feminism (Walby, 1990), och begreppen våldets kontinuum (Kelly, 1988), maskuliniserad byråkrati (Ferguson, 1984) samt ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital (Bourdieu, 1987). Baserat på elva intervjuer med ekonomiskt våldsutsatta kvinnor som lämnat sin våldsutövande partner visar analysen att olika typer av resurser kan användas som redskap för att utöva ekonomiskt våld. Det ekonomiska våldet kvinnorna utsatts för är sammanflätat med erfarenheter av andra våldsformer, till exempel psykiskt och sexuellt våld. Vidare kan det gemensamma föräldraansvaret öppna upp ytterligare vägar för utövandet av ekonomiskt våld, trots separation från våldsutövaren. Analysen påvisar även att lagändringen, som genomfördes 2016 i socialförsäkringsbalken, möjliggjorde för att underhållet i större utsträckning kan användas för att utöva ekonomiskt våld och att socialtjänsten främst erbjuder emotionellt stöd, i form av stödsamtal, trots att kvinnan uppvisar ett stort behov av ekonomiska resurser. Slutligen bidrar studien med kunskaper om betydelsen av kvinnans egna resurser för att kunna skydda sig mot det ekonomiska våldet. Sammantaget dras slutsatsen att det ekonomiska våld kvinnorna utsätts för av män är omfattande och komplext. Genom att besitta olika kapital kan kvinnan skydda sig och därmed leva ett liv fritt från våld. För de som saknar resurser kan Försäkringskassan och/eller socialtjänsten, beroende på kontext, bära ett ansvar. Baserat på kvinnornas berättelser återfinns dock brister i myndigheternas arbetssätt och bemötande som kan leda till ytterligare våld från såväl den våldsutövande partnern som myndighetspersoner.

Skatteverket är en av Sveriges viktigaste statliga myndigheter då myndigheten på något sätt berör alla individer i samhället. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för varför det finns en diskrepans i svaren från Skatteverkets medarbetarundersökning 2013, gällande upplevelsen av arbetstillfredsställelse, i relation till synen på Skatteverket som en attraktiv arbetsplats samt till synen på att rekommendera arbetsplatsen till andra personer. Studien tar utgångspunkt i begreppet arbetstillfredsställelse, som betraktas som attityder människan känner gentemot sitt arbete, och tillämpar ett kvalitativt angreppssätt. Genom 12 semistrukturerade intervjuer med handläggare på ett skattekontor i Västsverige, görs en ansats till att förklara diskrepansen utifrån en analys av medarbetarnas uppfattningar. Det empiriska materialet har analyserats genom fenomenologisk dataanalys och studiens slutsatser visar att det finns en viss grad av missnöje bland handläggarna gällande faktorer såsom löneutveckling, bristande karriärvägar samt upplevelsen av andra människors uppfattning om handläggarens arbete och arbetsplats.
The Swedish Tax Agency is one of the most important governmental agencies as it affects all individuals of the society in some way. This studies purpose is to create a deeper understanding of why there is a discrepancy in the answers from the Tax Agency employee survey in 2013, regarding the experience of job satisfaction in relation to the perception of the Swedish Tax Agency as an attractive workplace and to the view of recommending the workplace to other people. The study uses a qualitative approach and is based on the concept of job satisfaction, which is regarded as the attitudes people feel towards their work. By means of 12 semi-structured interviews with caseworkers at a tax office in Western Sweden, an attempt was made ​​to explain the discrepancy through analysis of employee perceptions. The empirical material was analyzed by phenomenological data analysis and the conclusions are that there is a certain degree of dissatisfaction among case workers relating to factors such as wages, lack of career paths and the experience of other people's perception of one's work and workplace.