Rozprawy doktorskie: „PATIENT'S INFORMATION”

1

Engström, Birgitta. "Information to the patient : an attempt to satisfy the patient's need for information". Doctoral thesis, Umeå universitet, Neurologi, 1986. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-100591.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Dissatisfaction with medical information is a common problem among patients. There is also evidence that patients lack information that physicians believe they have given to the patient. The aims of this study were to 1) survey patients' subjective need for, and satisfaction with, the information that they received during their hospital stay 2) develop and evaluate systematic routines for giving information to the patients and also communication and collaboration between the medical and nursing staff concerning the satisfaction of the patients' need for information. The study was an intervention project and the research perspective was organizational psychology. Survey study. The patients experienced a considerable need for medical information, especially about the examination results and prognosis. The patients' need for information regarding prognosis was the least satisfied. Intervention 1. A general improvement of the information to the patients occurred when the systematic routines were established. The patients' subjective need for information was unchanged throughout two years. Their satisfaction with information, after an initial improvement, did not increase throughout these two years. There was low correlation between the patients' and their physicians' estimations concerning the patients' need for information on diagnosis, prognosis and examination results. Likewise, concerning the adequacy of that information. Intervention 2. Communication and collaboration between the medical and nursing staff included a system for assessment and solution of the patients' information problems. Problem-solving took place at a multidisciplinary team conference (MTC). Medical problems were better elucidated than the patients' psychological problems. After training of registered nurses (RN) as conference chairpersons, the patients need for information was better understood. The staff reported 42 information problems after training compared to two before. For half of the information problems decisions were discussed on steps to be taken in order to satisfy the patients' need for information. A year after the system for assessment and solution of information problems was established, the patients were more satisfied with information about examinations and their results and on information about medication (p< 0.05). Further, new norms for the patients' need for information were established and a change was initiated. The results are discussed with regard to how and why patients' shall have information, by whom and to whom information shall be given, when and where information shall be given and which content it shall have.

S. 1-56: sammanfattning, s. 57-137: 4 uppsatser

digitalisering@umu

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

2

Isetta, Valentina. "Advances in the application of information and communication technologies in healthcare at the patient's home". Doctoral thesis, Universitat de Barcelona, 2013. http://hdl.handle.net/10803/121468.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

INTRODUCTION The pressure to contain health costs, particularly by avoiding hospitalizations and promoting the early discharge of patients, is generating a greater demand for home healthcare at a time when this resource is rapidly becoming less available. Telemedicine has been defined as the use of information and communications technologies (ICT), to deliver health services and transmit health information at distance for the purpose of improving patient’s care and education and to facilitate communication between patients and healthcare professionals. Most of the studies on telemedicine showed a lot of potentialities and possibilities, but did not develop further in the clinical routine because of problems and difficulties involving the use of this technology. Therefore, it seems clear the need of simple and straightforward applications, which can provide useful and widely applicable services to healthcare and as well as reliable data to assess the actual impact of telemedicine on homecare. 2) GENERAL AIM To design, develop, validate and assess the benefit of new Information and Communication Technology (ICT) applications in healthcare at patient’s home. 3) HYPOTHESES 1. An Internet-based support system for monitoring newborn patients after discharge from nursery would improve care, be well accepted by parents and reduce unplanned healthcare, particularly visits to the emergency department; 2. The development of a specific web-based tool could introduce a new strategy for the continuous positive airway pressure (CPAP) therapy follow-up of patients with obstructive sleep apnea syndrome (OSAS), which could improve the CPAP compliance, reduce face-to-face clinical visits, and be more cost-effective; 3. A new telemedicine system for remote CPAP therapy monitoring could provide valuable and useful data about treatment compliance and efficacy for the follow-up of OSAS patients. 4) STUDY 1 - A new Internet-based monitoring tool for the neonatal home care after discharge was successfully developed; - This new monitoring approach resulted in a high level of parental satisfaction with the service; - Using a societal perspective, the cost of the Internet-based follow-up resulted much lower than that of the conventional hospital-based follow-up. Additionally, ED visits in the first month of patients’ life decreased with the use of the Internet-based monitoring system. This telemedicine follow-up strategy proved absolute dominance (both more clinically effective and less costly) over the standard follow-up based on hospital visits; - This Internet-based tool has been effectively transferred to the health system since it is in routine clinical use at the Hospital de Sant Pau in Barcelona (www.petitsacasa.santpau.cat). 5) STUDY 2 - The opinion of the interviewed patients and medical staff about the helpfulness and satisfaction of the telemedicine monitoring approach indicated that the web-based support tool together with the televisit are potentially useful to support the home follow-up of CPAP treatment in OSAS patients; - The high patients’ compliance to the remote monitoring through the online questionnaire suggested this strategy to be helpful and practical for the long-period CPAP therapy control; - The multicenter support system we developed represents a new telemedicine approach to CPAP therapy follow-up for OSAS patients, which seeks enforcing patients’ confidence and improving therapy adherence; - The developed telemedicine support system has been effectively transferred to the health system since it is in use in a multinational clinical trial currently involving 18 hospitals (www.mi-cpap.com). 6) STUDY 3 - The geometry of the telemonitoring device (NOWAPI) does not influence the CPAP treatment; - NOWAPI showed good compatibility with the CPAP machines and an excellent performance in estimating the duration of the CPAP treatment and in detecting residual respiratory events in simulated OSAS patients. The results of this study demonstrated that NOWAPI system could be a valuable tool for telemonitoring the treatment of obstructive sleep apnea;

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

3

Andersson, Boman Oskar, i Andreas Eriksson. "Upplevelser av information på akutmottagningar ur ett patientperspektiv: En litteraturöversikt". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384650.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på vikten av information för patienters vårdupplevelse och säkerhet. Ändå finns tydliga belägg för att informationen brister på akutmottagningar. Det är därför viktigt att sammanställa patienters upplevelser inom området. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av information på akutmottagningar. Metod: Deskriptiv design med litteraturöversikt som metod där 16 vetenskapliga kvalitativa originalartiklar analyserades. Resultat: Fem teman skapades: Initial vård på akutmottagningen; efterföljande väntetid; tillstånd och behandling; förståelse och minnesförmåga; samt avslutande vård på akutmottagningen. Både positiva och negativa upplevelser framkom. Mest framträdande var negativa upplevelser angående bristande information om saker som väntetider, tillstånd och behandling. Slutsats: Information är en viktig del av vården på en akutmottagning och denna studie belyser dess betydelse ur ett patientperspektiv. I resultatet framkom en mängd olika upplevelser som visar på problemområdets relevans. Behov av mer forskning specifikt gällande patienters upplevelser av information anses behövas. Genom att belysa patienters upplevelser har brister och även möjligheter till förbättringar synliggjorts, vilket kan vara av nytta för sjuksköterskor i sin profession.
Background: Previous research has shown the importance of information for the patients care experience and safety. Still there is clear evidence that information is lacking at emergency departments [ED]. It is therefore important to gather patient experiences on the subject. Purpose: To investigate patient experiences of information in emergency departments. Method: Descriptive design with a literature review as method where 16 scientific qualitative original articles was analyzed. Results: Five themes was created: Initial care at the ED; following waiting time; condition and treatment; understanding and ability to remember; and final care at the ED. Both positive and negative experiences emerged. Most prominently was negative experiences regarding lack of information about subjects such as waiting times, condition and treatment. Conclusion: Information is a crucial part of the care at the ED and this study highlights its importance from the patient perspective. A lot of different experiences emerged in the result that displays the relevance of the problem area. The need of further research regarding patient experiences of information is considered needed. Flaws and opportunities for improvement has also been revealed by highlighting patient experiences, which may be of use for nurses in their profession.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

4

Jacobsson, Annie, i Andreas Åkervall. "Informationsbehov : Hur tillfredställs patienters informationsbehov? Är fokusgrupper användbar som metod?" Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

För att få fram rätt information krävs en metod som belyser patienters behov och på så sätt kan hjälpa sjukvården att på bättre sätt ta hjälp av patienters åsikt. Syftet med uppsatsen är därför att få fram hur patienter upplever att deras informationsbehov av hälsoinformation tillfredställs. Vi vill även ta reda på hur detta behov ser ut idag och på vilka sätt det kan tillfredställas bättre.

Vi vill även testa om fokusgrupper är lämplig som metod för att besvara vårt syfte.

För att uppfylla syftet har vi samlat in data genom två fokusgrupper. En grupp bestod av personer med mer kontakt med sjukvården medan den andra bestod av personer med mindre kontakt med sjukvården. Med hjälp av resultatet från fokusgrupperna genomfördes en analys där vi fann områden som var särskilt viktiga. Vi har även utvärderat fokusgrupper som metod genom att jämföra med tidigare forskning inom området. Utifrån det insamlade materialet har vi utarbetat en modell som visar hur patienters informationsbehov kan tillfredställas. Denna modell är indelad i fyra delar utifrån hur stort behov patienten har av egen samt allmän information.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

5

Wessman, Anja, i Sofie Börjesson. "Patienters upplevelser av kommunikation och information på akutmottagningen : en litteraturöversikt". Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3675.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Bakgrund: Patienter tillbringar längre tid på akutmottagningen under 2018 jämfört med året innan. De lämnas ofta ensamma under många timmar i väntan på handläggning eller vårdplats. Kommunikationen och informationen mellan vårdpersonal och patienter är stundtals bristfällig vilket kan påverka patientens upplevelse av vistelsen på akutmottagningen. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av kommunikation och information vid ett besök på akutmottagningen. Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt av både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Sexton artiklar inkluderades. En innehållsanalys gjordes på artiklarnas resultat inklusive identifiering av meningsbärande enheter, kodning och syntetisering av innehållet till kategorier. Resultatet bildade tre huvudkategorier: Upplevelse av organisationen, upplevelse av vårdmiljön och upplevelse av vårdrelationen. Patienterna var i behov av en tydligare information gällande verksamhet och handläggning. Även brister i kommunikationen gällande exempelvis uppdatering av väntetider, undersökningar och provresultat framkom. Patienterna önskade en mer frekvent interaktion med sjukvårdspersonalen och kunde stå ut med väntetiderna bara de fick kontinuerlig information om förseningarna. Slutsats: Patienter kan känna sig övergivna och bortglömda på akutmottagningen. Att arbeta med personcentrerad vård på en akutmottagning är en utmaning även om behovet finns. En förbättrad kommunikation mellan vårdpersonal och patient kan påverka patientens upplevelse av akutsjukvård i en redan sårbar situation.
Background: Patients are spending more time at the emergency department in 2018 compared to the previous year. They are often left alone for many hours while waiting for treatment or care. A lack of communication and information between healthcare professionals and patients might affect the patient's experience of the stay at the emergency department. The aim of the study was to describe patients’ experience of communication and information during a visit at the emergency department. The method used was a general literature review of both quantitative and qualitative articles. Sixteen articles were included. A content analysis was performed, including identifying meaning units, coding and synthesizing the content into categories. Results: Three main categories emerged: Experience of the organization, experience of the care environment and experience of the care relationship. Patients were in need of clearer information about the expected course of events and management. Also lack of communication such as updating of waiting times, examinations and test results were identified. The patients wanted more frequently interactions with the healthcare staff and could endure the waiting times if only they were given information about the delays. Conclusion: Patients might feel abandoned and forgotten at the emergency department. To use a person-centered care at an emergency department is a challenge, even if the need exists. An improved communication between nursing staff and patients might affect the patient's experience of emergency care in an already vulnerable situation.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

6

Wong, Sau-Yee, i 黃秀怡. "Determinants of patient satisfaction towards medication information inSOPD patients: DISMIS study". Thesis, The University of Hong Kong (Pokfulam, Hong Kong), 2004. http://hub.hku.hk/bib/B31972330.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

7

Wong, Sau-Yee. "Determinants of patient satisfaction towards medication information in SOPD patients DISMIS study /". Click to view the E-thesis via HKUTO, 2004. http://sunzi.lib.hku.hk/hkuto/record/B31972330.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

8

Ådahl, Kerstin. "Transparency of critical information for patient empowerment in eHealth /". Karlskrona : Department of Interaction and System Design, Blekinge Institute of Technology, 2007. http://www.bth.se/fou/forskinfo.nsf/allfirst2/60e6233bfe16bde0c125739100510ccb?OpenDocument.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

9

Fram, Fawaz. "Patient information provision and involvement of patients by stroke professionals : implications for the patient-provider relationship". Thesis, Imperial College London, 2015. http://hdl.handle.net/10044/1/31381.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Despite significant moves to inform and involve patients in their care, implementation of this vision has only been achieved with limited success. Part of the problem appears to stem from an insufficient consideration of the processes underpinning patient participation in the first instance. To help resolve this, we ask what factors drive the patient information provision and participation processes and how these factors have their impact. A significant barrier to the improvement of patient information and empowerment is the incomplete understanding of the interaction between patients and health professionals - commonly termed the patient-provider relationship (PPR). We argue that the PPR has not been fully developed in the context of stroke care specifically and we therefore propose a revised framework for understanding the nature of the patient-provider interaction, specific to stroke care. The new framework more realistically conveys the context for stroke care services in the UK today. The work first evaluates the research literature on the PPR in general, before focusing on the PPR in the acute phase of stroke care. We therefore place stroke care in the context of what is already theorised about the PPR. Based on the results from 50 semi-structured telephone interviews with stroke professionals, we then propose that a revision of our understanding of stroke PPR is needed to more fully take into account the dynamic external influences acting upon it. The general analytical approach is an inductively driven constant comparative method of qualitative analysis, conducted in line with grounded theory. Significant findings include: (i) the provider may no longer be the most important source of information for the patient within a revised stroke PPR model; (ii) stroke physicians reported cases involving lucid patients refusing thrombolytic treatment. Studies reporting stroke patients playing active, participatory roles in acute decision making do not appear in the literature and policymakers have tended to assume that the involvement of patients should only begin after the hyper-acute stages of care have passed. The findings here challenge this position and suggest that participation in decision-making during the hyper-acute phase is feasible and should be considered in clinical practice and policy making. Further, stroke care policy and practice recommendations arising from the study include: (i) greater consideration needs to be given to the allocation of resources designed to psychologically support stroke patients, (ii) audits must be designed to assess better the quality of stroke patient information provision, (iii) more information should be provided to patients and their families about what they can reasonably expect from the service they are using, (iv) priority should be given to the production of high-quality online material to complement the existing offline offering, (v) longer-term strategies should be developed for sustaining the sense of empowerment stroke patients have outside the hospital, when they generally ask more questions and demand more say in their care.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

10

Herrera, De Leon Morayma, i Metin Bircan. "Individanpassad information till patienter med typ 2 diabetes : En litteraturstudie om patienters erfarenheter av information från sjukvården". Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2201.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de stora folksjukdomarna i västvärlden och numer även i utvecklingsländerna. Då patienterna är i behov av korrekt information för att lära sig att hantera och leva med sjukdomen är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur patienterna upplever information från vården. Syfte: Syftet var att utforska vad för erfarenheter patienter med diabetes typ två har av information från vården. Metod: En litteraturstudie som är baserad på tidigare forskning om diabetes typ två och information. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har analyserats med textanalys. Resultat: Resultatet i denna uppsats visar att patienterna efterlyser information som är anpassad till dem som unika individer och som är lätt att förstå och hantera, då de behöver verktyg för sin egenvård. Fyra teman som framkom: Svårigheter att ta emot och anpassa sig efter information, Information anpassad till att klara av dagligt liv, Skillnader på information från läkaren och sjuksköterskan och Anpassad information. Diskussion: Resultatet diskuteras bl a i förhållande till Orems teori kring egenvård. Då patienterna ofta har svårt att anpassa till sin sjukdom behöver de stöd i form av information för att klara av att leva ett så normalt liv som möjligt. Detta blir allt viktigare då diabetes typ två är en sjukdom som kryper allt lägre ner i åldrarna och det därmed är något man ska leva länge med.
Background: Diabetes type 2 is one of the largest forms of lifestyle disease in the developed countries, but in later years, also in development countries. Patients are in need of accurate information to learn how to manage and live with the disease. Therefore it is important that nurses have knowledge of how patients perceive information from health care. Aim: The aim of the present study was to investigate what experiences patients with diabetes type two has regarding information from health care. Method: A literature study based on previous research regarding diabetes type two and information to patients. Twelve scientific articles with qualitative approach was analysed with text analysis. Result: The results show that the patients call for information that is tailored to them as unique individuals and that is easy to understand and adapt to, as they need tools for their self-care. Four themes emerged: Difficulties to accept and adapt to information, Information adapted to cope with daily life, Differences in information from the physician and the nurse and Accessible information. Discussion: The results are discussed in relation to Orem theory of self-care. Since patients often have difficulty adjusting to their disease, they need support in terms of information to be able to live as normal a life as possible. This becomes increasingly important, as diabetes type two is a disease that younger and younger ages, and it is therefore something they have to live a long time with.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

11

Lideskär, Annelie, i Cecilia Lillienberg. "Information som berör : en viktig väg in i dialys". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-11925.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

12

Hedén, Persson Åsa. "Uppföljning av patienter som fått venport inlagd : Komplikationer och patienters upplevelser". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167388.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

En venport är en dosa som opereras in under huden för att kunna användas vid framförallt kemoterapi, transfusioner, parenteral nutrition, blodprovstagning och smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att ha fått en venport inlagd på venportmottagningen. I syftet ingick även att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan mäns och kvinnors upplevelser vad gäller smärta, oro och information i samband med ingreppet samt om det fanns något samband mellan information och smärta vid ingreppet. Patienterna intervjuades utifrån en enkät. Antalet patienter som ingick i studien var 20 kvinnor och 21 män. Resultatet visade att flertalet patienter var nöjda med det omhändertagande de fick på venportmottagningen. Oron inför ingreppet var i genomsnitt låg, (M=2,33, SD=2,79) liksom skattningen av smärta under ingreppet, (M=2,38, SD=1,89) och 93 % av patienterna ansåg att de fick tillräckligt med information under ingreppet. Endast en patient fick en komplikation som behövde åtgärdas. Mer än hälften av patienterna, 55 %, upplevde inte venporten som ett hinder i det dagliga livet. Kvinnorna skattade smärta högre än männen. Uppföljning av patienters tillfredställelse med vården är viktig för att göra vården så bra som möjligt och ge trygghet åt patienterna.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

13

Asp, Sanna, i Rebecca Nordström. "Erfarenheter av information hos hjärtsviktspatienter : En litteraturöversikt". Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39589.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Bakgrund: Hjärtsvikt drabbar många personer såväl i Sverige som internationellt. Information är grundläggande för hantering av sjukdomen samt för att förebygga negativa följder. Som teoretisk utgångspunkt användes KASAM, känslan av sammanhang. Syfte: Att beskriva hjärtsviktspatienters erfarenheter av information. Metod: En litteraturöversikt med tolv kvalitativa artiklar har gjorts. Artiklarna har analyserats med Fribergs femstegsmodell. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkommer två teman, "Tillfredsställelse med information" samt "Former för information". Hjärtsviktspatienter hade skilda erfarenheter gällande information. Vissa patienter hade upplevt att informationen var tillfredsställande och tillräcklig medan andra upplevde informationen som bristande. Informationen som gavs upplevdes ofta vara i behov av anpassning utifrån patientens förutsättningar. Patienter hade erfarenheter av aspekter som såväl hindrade som underlättade information. I vissa fall använde patienter andra källor utöver vården för att hitta information. Slutsatser: För att omvårdnaden kring hjärtsviktspatienter ska bli tillgodosedd krävs att sjuksköterskan tar sig tid och ger anpassad information till patienterna. Sjuksköterskan bör se till att anpassa informationen utifrån patienternas förutsättningar, önskemål, resurser och behov. Litteröversikten visar att det finns rum för förbättring angående givning av information till hjärtsviktspatienter.
Background: Heart failure affect many people both in Sweden and internationally. Information is key to managing the illness and preventing negative consequences. KASAM (SOC), sense of coherence, was used as the theoretical starting point. Aim: To describe heart failure patients' experiences of information. Method: With Friberg's five step model as the analytic method, a literature review was conducted on twelve qualitative studies about heart failure patients' experiences of information. Result: The literature review's result shows two themes, "Satisfaction with Information" and "Forms of Information". Heart failure patients had different experiences concerning information. Some patients experienced the information as satisfactory and sufficient while others experience the information as lacking. The information that was given was often experienced as in need of adaptation to fit the patient's situation. Patients had experiences of aspects that both hindered and facilitated information. In some cases, patients used sources other than the health care to find additional information. Conclusion: In nursing of heart failure patients the nurse has to take time to inform and to adapt information to the patients. The nurse should make sure to adapt the information after the patients' condition, wishes, resources and needs. The literature review shows that there's room for improvement concerning information given to heart failure patients.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

14

Huiskamp, Erik, i Martinsson Sara Elfström. "Smärtskattning : Ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-275806.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Bakgrund: Smärta är en personlig upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärtskattning är grundläggande för att ge adekvat smärtlindring och behandling. I vården används olika slags skattningsskalor och instrument. Trots detta visar studier på att patienters smärta underskattas och även underbehandlas. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på om sjuksköterskor verksamma på kirurgisk avdelning samt patienter med smärta inneliggande på kirurgisk avdelning anser att smärtskattning med hjälp av visuell analog skala (VAS) och numeric rating scale (NRS) fungerar vid bedömning av smärta. Vidare önskar studien undersöka om respondenterna anser att smärtskattning sker i tillräcklig utsträckning. Studien ämnar även undersöka om det föreligger någon skillnad mellan de två grupperna. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie där enkäter delades ut till patienter och sjuksköterskor på två kirurgiska vårdavdelningar. Resultat: En tydlig majoritet bland respondenterna svarade att de förstod hur smärtskattningen fungerar. Sjuksköterskorna och patienterna var ense om att VAS och NRS ansågs som ett bra sätt att förmedla smärta. Signifikant skillnad kunde utläsas vad gäller smärtskattningsfrekvens. Bland patienterna i studien ansåg 83% att de smärtskattades tillräckligt ofta medan bara knappt hälften av sjuksköterskorna ansåg att smärtskattning skedde i tillräcklig utsträckning. På frågan om patienterna fick information muntligt om VAS och NRS visade resultatet på en signifikant skillnad mellan grupperna. Slutsats: Patienter och sjuksköterskor anser att VAS och NRS är bra sätt att skatta smärta och att förståelsen för dessa skattningsverktyg är god. Brister i hur ofta smärtskattning sker kan ses i studien både inför och efter given smärtlindring.
Background: Pain is a personal feeling and cannot be compared between individuals. Pain assessment is essential to give adequate treatment and pain relief. Different types of pain assessment tools are used in the health service. Although pain assessment is shown to be important, studies have shown that patients pain is underestimated and undertreated. Aim: The aim in this study is to determine whether nurses at surgical wards and patients with pain at surgical wards believe that VAS and NRS is suitable as tools to asses’ pain. Furthermore this study aims to examine if the respondents believe that the pain assessment is measured often enough. This study also wants to look into if there are any differences between the two groups. Methods: The study is a quantitative cross-sectional study where questionnaires were handed out to nurses and patients in two surgical wards. Results: A majority among the respondents understood how the pain assessment is meant to be used. The nurses and the patients agreed that VAS and NRS were seen as good tools to mediate ones pain. In the question about the frequency of rating pain a significant difference was seen between the two groups. Among the patients 83% thought that their pain was rated often enough while barley half of the nurses thought that the pain was measured often enough. There was a significant difference between the two groups when the respondents were asked about verbal information concerning VAS and NRS. Conclusion: Patients and nurses believe that VAS and NRS are an effective way to rate pain and that the understandings for these assessment tools are good. The inadequacy of pain rating frequency can in this study be seen both before and after given analgesics.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

15

Karlsson, Matilda, i Therese Hubertsson. "Delaktighet – en patients rättighet : En litteraturöversikt om patienters erfarenheter av att delta i bedsiderapportering". Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4937.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Bakgrund: Bedsiderapportering är en del av utvecklingen mot en mer personcentrerad vård med patienten i fokus. Rapporteringen syftar till att få patienten delaktig i informationsutbytet mellan sjuksköterskor vid skiftbyte och sker vid patientens säng. Kommunikationen vid rapporteringstillfället är viktigt för hur patienten skapar en förståelse för sin situation men också för att öka patientsäkerheten. År 2015 instiftades nya lagar kring patienters delaktighet i vården, vilket resulterat i att kravet på delaktighet har ökat. Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av att delta i bedsiderapportering. Metod: En litteraturöversikt har gjorts. Tio studier valdes ut till resultatet som alla besvarade studiens syfte. Som grund för analys av materialet tillämpades Fribergs modell. Begreppet vårdrelation användes som teoretisk utgångspunkt i studien. Resultat: I resultatet framkom patienters upplevelser och erfarenheter av bedsiderapportering vilka delas upp i tre kategorier; ‘Att få information genom bedsiderapportering’, ‘Patientens delaktighet i bedsiderapportering’, och ‘Integritet och sekretess’. Diskussion: Resultatet diskuterades med relevant litteratur och begreppet vårdrelation. Resultatet visade att patienterna kände sig delaktiga och upplevde trygghet i samband med bedsiderapportering. Detta styrks av vårdrelationen då syftet är att skapa trygghet hos patienten. Patienter upplevde även ett hot mot integriteten då det fanns en risk för att andra patienter kunde höra känslig information. Vikten av sjuksköterskors diskretion och att tala tyst i en flerbäddssal för att skydda patientens integritet och sekretess styrks av relevant litteratur.
Background: Bedside handover is part of the process towards a more person-centred care. The handover that takes place at the patient's bedside aims to get patients involved in the exchange of information between nurses at the change-of-shift. Communication at the handover is an important part of how the patient gets an understanding of their situation but also serves to increase patient safety. In 2015 new laws were established about patient participation in care, which resulted in a stronger requirement of participation. Aim: To describe patients' experiences of participation in bedside handover. Method: A literature review has been performed. Ten studies that furthered the aim of describing patients’ experiences with bedside handover were selected. The Friberg analysis model was applied as a basis for the analysis. The concept of nurse-patient relationship was used as the theoretical basis of the study. Results: The results depict patients' experiences of bedside handover through three categories; 'Getting information through bedside handover', 'Patient participation in bedside handover' and 'Privacy and confidentiality'. Discussion: The results were discussed with relevant literature and the concept of nurse-patient relationship. The results showed that patients felt involved and safe related to the participation in bedside handover. This is confirmed by the nurse-patient relationship that aims to provide the patient’s feeling of safety. Patients also experienced a threat against their integrity with a risk of other patients hearing sensitive information. The importance of nurses' discretion and to speak quietly in a multi-private room to protect patient integrity and confidentiality is confirmed by relevant literature.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

16

Bengtsson, Anette, i Carola Tegnér. "Patienters upplevelser av den perioperativa processen samt upplevelser av den preoperativt givna informationen : Patients experiences of the perioperative process and experiences of the preoperative information given". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16506.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Introduktion: Inför en kirurgisk operation spelar den preoperativa informationen till patienten en mycket viktig roll för att patienten skall känna sig trygg i en annars maktlös situation. Detta lägger stort ansvar på den person som genomför det preoperativa samtalet. Syfte:Syftet med detta kvalitetssäkringsarbete var att beskriva patienters upplevelser av den perioperativa processen samt upplevelser av den preoperativt givna informationen. Metod: Arbetet har en kvalitativ ansats där åtta patienter som opererats med colorektal kirurgi vid kirurgisk klinik ingick. Semistrukturerade intervjuer gjordes där alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och nio subkategorier. Dessa redovisas dels i en tabell samt i en berättande text med citat från intervjuerna. De fyra kategorierna är: Känslor inför operation, förväntningar, önskemål och delaktighet i vård, information om vård och operation, oväntade händelser.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

17

Hesselbom, Sara, i Mia Mårtensson. "Vad vill patienten veta? En litteraturstudie om patienters informationsbehov vid cytostatikabehandling". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25782.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden och insjuknandet ökar i Sverige. Detta medför att många kommer att behöva genomgå behandling, exempelvis med cytostatika. Detta är en behandling som utvecklats enormt de senaste trettio åren och som ställer höga krav på personalens kunskap om och förståelse för behandlingen och dess påvekan på patientens liv. Syfte: Att undersöka cancerpatienters behov och upplevelse av information under sin cytostatikabehandling. Med frågeställningarna; Vilken information upplever patienterna att de har behov av? Upplever patienterna att de får tillräckligt med information? Hur föredrar patienterna att få information? Metod: En litteraturstudie baserad på Goodmans sju steg. Resultat: Ett stort behov hos patienterna var information om biverkningar, hur dessa kan hanteras och förebyggas. Faktorer som påverkar informationsbehovet visade sig vara närstående, tidpunkt då informationen ges och om patienten föredrog att få mer eller mindre information. Patienterna föredrar att få informationen muntligt av sjukvårdspersonal men vill gärna ha kompletterande skriftlig information.
Background: Cancer is one of the leading causes of death in Western countries, and the incidences is increasing in Sweden, which means that many will have to undergo treatment such as chemotherapy. This is a treatment that has been developing tremendously over the last thirty years and it is highly dependent on staff knowledge and understanding about the treatment and its effect on the patient's life.Purpose: The aim is to investigate cancer patients' needs and experience of information during their chemotherapy treatment. What kind of information do patients feel that they need? Do patients experience that they get enough information? How do patients prefer to receive information? Method: A literature review based on Goodmans seven steps. Result: A great need among the patients was information about side effects, how these can be managed and prevented. Factors affecting the information needs appeared to be family and friends, the time when the information was given and if the patient preferred to receive more or less information. Patients prefer to receive information orally by health professionals but they would also have liked to receive additional written information.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

18

Andreassen, Sissel. "Life situation, information needs, and information seeking in patients with oesophageal cancer and their family members/". Stockholm, 2006. http://diss.kib.ki.se/2006/91-7140-827-4/.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

19

Persson, Anna, i Maria Sterner. "Preoperativ information till patienter". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26125.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Information är en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sätts här på prov. En operation är en stor händelse i en patients liv och det är välkänt att patienter ofta är missnöjda med den information de får. Syftet med denna uppsats var att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de får. Detta har gjorts genom en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar i ämnet sökts och kritiskt granskats. Därefter sammanställdes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat. Resultatet av studien blev att patienter generellt är nöjda med informationsmängden men önskar mer information om smärta och smärtbe-handling och om hur komplikationer kan förebyggas.
Information is an important part of a nurse’s work and her pedagogic skills are put to the test. Surgery is an important event in a patient’s life and it is well known that patients often are unsatisfied with the information they receive. The objective of this essay was to retrieve deeper knowledge of what information patients want before an operation and their experiences of the information they do receive. This was done by a literature review in which scientific articles were searched for, critically examined and the results from twelve finally chosen articles were com-piled into a common result. The result of the study was that patients generally are satisfied with the amount of information they receive but they wish more informa-tion about pain and pain treatment and about how complications can be prevented.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

20

Hägglund, Maria. "Sharing is Caring : Integrating Health Information Systems to Support Patient-Centred Shared Homecare". Doctoral thesis, Uppsala universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-9527.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

In the light of an ageing society with shrinking economic resources, deinstitutionalization of elderly care is a general trend. As a result, homecare is increasing, and increasingly shared between different health and social care organizations. To provide a holistic overview about the patient care process, i.e. to be patient-centred, shared homecare needs to be integrated. This requires improved support for information sharing and cooperation between different actors, such as care professionals, patients and their relatives. The research objectives of this thesis are therefore to study information and communication needs for patient-centered shared homecare, to explore how integrated information and communication technology (ICT) can support information sharing, and to analyze how current standards for continuity of care and semantic interoperability meet requirements of patient-centered shared homecare. An action research approach, characterized by an iterative cycle, an emphasis on change and close collaboration with practitioners, patients and their relatives, was used. Studying one specific homecare setting closely, intersection points between involved actors and specific needs for information sharing were identified and described as shared information objects. An integration architecture making shared information objects available through integration of existing systems was designed and implemented. Mobile virtual health record (VHR) applications thereby enable a seamless flow of information between involved actors. These applications were tested and validated in the OLD@HOME-project. Moreover, the underlying information model for a shared care plan was mapped against current standards. Some important discrepancies were identified between these results and current standards for continuity of care, stressing the importance of evaluating standardized models against requirements of evolving healthcare contexts. In conclusion, this thesis gives important insights into the needs and requirements of shared homecare, enabling a shift towards patient-centered homecare through mobile access to aggregated information from current feeder systems and documentation at the point of need.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

21

Löw, Simon. "Automatic Generation of Patient-specific Gamma Knife Treatment Plans for Vestibular Schwannoma Patients". Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-273925.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

In this thesis a new fully automatic process for radiotherapy treatment planning with the Leksell Gamma Knife is implemented and evaluated: First, a machine learning algorithm is trained to predict the desired dose distribution, then a convex optimization problem is solved to find the optimal Gamma Knife configuration using the prediction as the optimization objective. The method is evaluated using Bayesian linear regression, Gaussian processes and convolutional neural networks for the prediction. Therefore, the quality of the generated treatment plans is compared to the clinical treatment plans and then the relationship between the prediction and optimization result is analyzed. The convolutional neural network model shows the best performance and predicts realistic treatment plans, which only change minimally under the optimization and are on the same quality level as the clinical plans. The Bayesian linear regression model generates plans on the same quality level, but is not able to predict realistic treatment plans, which leads to substantial changes to the plan under the optimization. The Gaussian process shows the worst performance and is not able to predict plans of the same quality as the clinical plans
I detta examensarbete implementeras och utvärderas en ny helautomatisk process för strålbehandlingsplanering med hjälp av Leksell Gamma Knife: Till en början tränas en maskininlärningsalgoritm för att förutsäga önskad dosmängd. Med hjälp av den genererade prediktionen som optimeringsmål hittas sedan en lösning på ett konvext optimeringsproblem med syftet att hitta den optimala Gamma Knife - konfigurationen. Metoden utvärderas med hjälp av Bayesiansk linjär regression, Gaussiska processer och neurala faltningsnätverk för prediktionssteget. Detta görs genom att jämföra kvalitetsnivån på de genererade behandlingsplanerna med de kliniska behandlingsplanerna. Slutligen analyseras förhållandet mellan prediktionsoch optimeringsresultaten. Bäst resultat fås av det neurala faltningsnätverket som dessutom genererar realistiska behandlingsplaner. De av modellen generade behandlingsplanerna förändras minimalt under optimeringssteget och ligger på samma kvalitetsnivå som de kliniska behandlingsplanerna. Även den Bayesianska linjära regressionsmodellen genererar behandlingsplaner på liknande kvalitetsnivå men misslyckas med att generera realistiska behandlingsplaner, vilket i sin tur leder till markanta förändringar av behandlingsplanen under optimeringssteget. Av dessa algoritmer presterar Gaussiska processer sämst och kan inte generera behandlingsplaner av samma kvalitet som de kliniska behandlingsplanerna.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

22

Barsaum, Peter, Paul Berg i Andreas Hagman. "Acceptans av Internet of Things-teknik för distanssjukvård Vilken typ av IoT-teknik inom distanssjukvården är patienter och icke-patienter mest mottagliga för?" Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-48920.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

23

Jörgensen, Silvia, i Lina Rittbring. "Patienters upplevelser inför koloskopiundersökning : en kvalitativ intervjustudie". Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2612.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Koloskopi är en vanlig undersökning som utförs för att utreda symtom och eventuella sjukdomstillstånd i ändtarm, tjocktarm samt sista delen av tunntarmen. Undersökningen kan upplevas obehaglig och smärtsam samt kräver flera dagars förberedelser. Inför undersökningen ska patienten genomgå laxering för att rengöra sin tarm så att slemhinnan noggrant kan inspekteras. Information om förberedelser och undersökning är en viktig del för att förbereda patienten, både mentalt och fysiskt. En väl rengjord tarm bidrar till att undersökningskvaliteten ökar samt risken för vårdskador minskar. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av information och förberedelser inför koloskopi samt att beskriva deras reflektioner inför undersökningen. Kvalitativ metod användes i studien och baseras på åtta intervjuer med patienter som skulle genomgå en planerad koloskopiundersökning. Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide med semistrukturerade intervjufrågor. Genom kvalitativ innehållsanalys bearbetades och analyserades det insamlade materialet. I resultatet framkom att patienters reflektioner och upplevelser kunde indelas i tre kategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: Reflektioner inför koloskopi, upplevelser och reflektioner gällande laxering samt upplevelse av informationen inför laxering och koloskopi. Slutsatsen tyder på att koloskopi är en undersökning som framkallar många tankar och känslor hos den som ska undersökas. Förberedelserna inför undersökningen upplevs krävande och påverkar det vardagliga livet i varierande omfattning. Informationen som patienterna erhöll från endoskopimottagningen har upplevts som klar och tydlig, men samtidigt har det i studieresultatet framkommit synpunkter på att informationen från inremittenten är bristfällig.
Colonoscopy is a common examination conducted to investigate symptoms and possible diseases of the rectum, colon and the last part of the small intestine. The examination can be inconvenient and painful and requires several days of preparation. Prior to the examination, the patient should undergo purgation to cleanse the bowel so that the mucosa can be accurately inspected. Information on preparation and examination is an important part of preparing the patient, both mentally and physically. A well-cleaned intestine contributes to increase the quality of the examination and the risk of health damage is reduced. The aim was to describe patients' experiences of information and preparation for colonoscopy and to describe their reflections before the examination. Qualitative method was used in the study and based on eight interviews with patients who would undergo a scheduled colonoscopy. The interviews were conducted on the basis of an interview guide with semi-structured interview questions. Through qualitative content analysis the collected material were processed and analyzed. The result showed that the patients' reflections and experiences could be divided into three categories and eight subcategories. The main categories were: Reflections before the colonoscopy, experiences and reflections regarding purgative experience and the information for the purgation and colonoscopy. The conclusion indicates that colonoscopy is an examination that evokes many thoughts and feelings of the person to be examined. Preparations for the examination perceive demanding and affects everyday life in varying degrees. The information that patients received from endoscopy clinic has been perceived as clear, but at the same time the study results has revealed views that the information from the house doctor is flawed.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

24

Kroon, Sara. "Distriktssköterskans upplevelse av införandet av valfrihetssystem". Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11619.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskan upplever införandet av valfrihetssystem i primärvården. Vidare var syftet att beskriva varför distriktssköterskan stannar kvar inom den landstingsdrivna primärvården då nya privata aktörer finns tillgängliga. Studien hade en beskrivande design där tio distriktssköterskor från en stad i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet strukturerades i två innehållsområden. Det första innehållsområdet upplevelse av införandet, redovisades i temat Patienten har fått makt genom att kunna välja, kategorier samt subkategorier. I kategorin ekonomiskt tänkande har blivit viktigt beskrev distriktssköterskorna att det nu blivit viktigt att lista patienter samt att nya administrativa rutiner införts. Patienten har blivit kund vilket lett till att distriktssköterskan fått ett nytt förhållningssätt till patienten och blivit mer serviceinriktad. Valfrihet kräver information, patienten behöver information för att vara insatt i reglerna kring valfrihetssystemet då det kan ge konsekvenser för patienter med särskilda behov. Det andra innehållsområdet skäl att stanna, redovisades i kategorier samt subkategorier. Distriktssköterskan beskrev att hon valde att stanna kvar inom den landstingsdrivna primärvården då arbetsplatsen i sig var avgörande genom trivsel och kollegor samt att det inte varit tillräckligt lockande att byta arbetsplats då en anställning i landstinget uppfattades som en trygghet.
The aim of the study was to describe how district nurses experienced the introduction of the system of patient choice in primary care. The aim was also to describe why the district nurse in the public primary care decides to stay when new private actors are available. The study had a descriptive design where ten district nurses from different health centers from a town in Middlesweden were interviewed. The collected material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The result was structured in two content areas. The first content area experience of the introduction, was presented in the theme Patient had power by beeing able to choose, categories and subcategories. In the category Economic thinking has become important the district nurse described that it is now important to register the patient at the health center and that they now have new administrative procedures in place. The patient has become customer and this leads the district nurse to approach the patient in a new way and become more service-oriented. Choice requires information and the patient needs information to be familiar with the rules on patient choice system then it can have consequences for patients with special needs. The second content area, reasons to stay, was presented in categories and subcategories. The district nurse decides to remains in the public primary care when the workplace itself is crucial in comfort and colleagues and that it has not been attractive enough to change job when employment in the County Council was perceived as a security.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

25

Syrén, Josefin, i Jennifer Karlsson. "Patientinformation inom intensivvården - En litteraturstudie". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74343.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Bakgrund: En intensivvårdspatient befinner sig i en högteknologisk miljö med behov av flera medicintekniska interventioner. Intensivvårdssjuksköterskan har som ansvar att förmedla information till patienten om vad som händer, planeras och varför. Det har framkommit att intensivvårdssjuksköterskan har svårigheter att förmedla information. Patienter befinner sig redan, i och med kritisk sjukdom och högteknologisk miljö, i en utsatt och maktlös position. Därför blir information som kan lindra oro och ångest mer betydelsefull på intensivvårdsavdelning än på en allmän vårdavdelning. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av information inom en intensivvårdskontext. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes enligt Bettany-Saltikov och Mcsherry (2016). Redan befintlig data i form av vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes genom kvalitativ innehållsanalys. Sökningen gjordes i tre databaser. Det gjordes en analys av 19 vetenskapliga artiklar, 18 kvalitativa artiklar och en med mixad metod. Inkluderade artiklar har kvalitetsgranskats. Resultat: Resultatet visar att patienters upplevelser av information varierar. Det fanns ett stort behov att veta vad som hände. Patienterna förespråkade förståelig information, individ- och situationsanpassad. Information vid enstaka tillfällen kunde vara svårt att ta till sig, upprepningar upplevdes underlätta för patienterna. Tre kategorier framkom; Att få information med underkategorier informationsgivare, förståelse och följder av information. Att göras delaktig med underkategorier informationstyp, individanpassat och ställa frågor. Att vara utlämnad med underkategorier bristande information och ses som ett objekt. Slutsats: Litteraturstudien visar att information till patienter på IVA är av vikt för att känna sig delaktig i vården och att uppleva trygghet.
Background: An intensive care patient is located in a high technology environment with the need of multiple medical interventions. The intensive care nurse is responsible to provide information to the patient regarding what is happening, why it’s happening and further plans about treatments. However, it has been found that the intensive care nurses have difficulties to give information. Since the patient is already at an exposed and powerless position, due to the critical illness and the intensive care environment, providing information to reduce anxiety becomes more important to a patient in the intensive care unit (ICU) than in a general ward. Purpose: To illuminate patients’ experiences of information in an intensive care unit. Method: A systematic literature review according to Bettany-Saltikov and Mcsherry (2016) based on findings in 19 scientific articles; 18 qualitative and one mixed method were found in three different databases. Data where analyzed and compiled with a qualitative content analysis. Included articles have undergone a quality assessment. Result: Patient experiences of information vary. There was a need to know. The patients requested understandable information, individualized and situational. Repeated information was favorable. Three categories emerged; to get information with subcategories providing information, understanding and consequences of information. To be involved with subcategories type of information, individualized and ask questions. Exposed with subcategories lack of information and seen as an object. Conclusion: The systematic literature review show that information to patients in ICU is of great importance for the experience of involvement and the sense of security in patients.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

26

Mallory, Laurel J. "Identifying the Level of Prognostic Information Desired by People with Cancer". Thesis, University of North Texas, 2010. https://digital.library.unt.edu/ark:/67531/metadc30489/.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

The study explored whether certain factors might be used to distinguish between people with cancer who do or do not want detailed information about their disease progress, do or do not want to be informed if their disease is no longer considered curable, and who do or do not want an estimation of life expectancy if their disease is no longer considered curable. The factors included whether an individual has an internal versus external locus of control, uses an active coping strategy or a planning coping strategy, the level of spirituality, and age. Participants consisted of 51 people with cancer from a cancer center in the state of Washington. Results indicated that 98% wanted detailed information about their disease progress, 94% wanted to be informed if their disease was no longer considered curable, and 78% wanted an estimation of life expectancy if their disease was no longer considered curable. Due to the majority of the participants endorsing the need for prognostic information none of the factors (e.g. coping strategies, locus of control, spirituality) were able to predict the information needs of the patients with cancer. Clinical implications of this study suggest that physicians have an ongoing, open dialogue with their patients about their prognostic information needs. The dialogue might be especially important for patients undergoing active treatment for cancer, since it could affect treatment decisions.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

27

Al-Hassany, Ibrahim, i Bukenya Charles. "Evaluation the usability of "Journalen": An Electronic Health Records System for Patients in Sweden". Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51963.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

28

Kiendl, Caroline, i Jonna Mårtensson. "Patienter med prostatacancer och deras behov av information". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26522.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter medprostatacancer uppfattade den givna informationen om sin sjukdom ochbehandlingen av den. Författarna har utgått från Willman m fl (2006)evidensbaserade metod. De vetenskapliga artiklarna som legat till grund förstudien granskades i protokoll av Carlsson & Eiman m fl (2003), modifierade avförfattarna. Studien innefattar tolv vetenskapliga artiklar. Författarna kom iresultatet fram till tre olika temaområden: informationsmaterial och hjälpmedel,informatörer och stödgivare samt behov av information. I många studier utrycktepatienterna missnöje med informationen, den ansågs inte vara tillräcklig. Demetoder som visade sig framgångsrika var rådgivning och uppföljning via telefonav en sjuksköterska efter utskrivning. Även de patienter som försågs medutbildningspaket var väldigt nöjda med informationen. Kontakt med andra mänmed erfarenhet av prostatacancer ansågs också vara viktig.
The aim of this systematic literature review was to look at how patients withprostate cancer regarded the information they received about their condition andits treatments. The authors have used Willman et al (2006) evidence basedmethod. The results of this study are based on twelve articles. The articles that areincluded were examined with a protocol by Carlsson & Eiman et al (2003),modified by the authors. The results are divided into three themes; informationmaterial and aids, informant and support and need for information. In many of thestudies patients expressed dissatisfaction with the information, they felt that it wasnot considered sufficient. The successful methods for giving information weretelephone guidance and a follow-up by a nurse after discharge. Also patients whoreceived an education package were very pleased with the information. Contactwith other men with experience of prostate cancer was also considered veryhelpful.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

29

Asp, Lena. "Bröstcancerpatientens upplevelse av sitt återbesök efter operation hos kontaktsjuksköterska på Bröstmottagning: information, stöd, bemötande och delaktighet". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253820.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

SAMMANFATTNING Bakgrund Vid ett cancerbesked ges mycket information som kan ge psykologiska reaktioner hos patienten. Att ge individuellt stöd, information och ett bra bemötande är viktigt för att patienten ska känna sig trygga och delaktig i sin vård. Syfte Att utvärdera bröstcancerpatientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med sitt återbesök hos kontaktsjuksköterska efter operation på Bröstmottagning. Metod En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats då huvudfokus var patientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet. Patienterna fick svara på en elektronisk enkät direkt efter sitt återbesök på mottagningen. Totalt svarade 48 patienter på enkäten. Resultat Resultatet visade en mycket hög nöjdhetsgrad bland bröstcancerpatienter vad gäller information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med återbesöket hos kontaktsjuksköterskan efter bröstkirurgi. Äldre kvinnor var mer nöjda med informationen jämfört med de yngre. Utbildningsnivå hade ingen betydelse för hur nöjd patienten var eller uppfattningen av delaktighet och stöd. Inte heller kunde man påvisa några signifikanta skillnader mellan information och delaktighet mellan de som genomgått bröstbevarande kirurgi kontra tagit bort hela bröstet. Slutsats Kontaktsjuksköterskan har således en viktig roll på mottagningen när det gäller omvårdnad och vårdkvalitet ur ett patientperspektiv. Att kunna identifiera områden som är i behov av förbättring är viktigt. Analysen ger stöd för att det arbetssätt som kontaktsjuksköterskorna och läkarna har idag är positivt för patienten då studien påvisade att majoriteten av patienterna var mycket nöjda med information, stöd, bemötande och kände sig delaktiga vid sitt återbesök hos kontaktsjuksköterska. Nyckelord: Stöd, bemötande, information, patientdelaktighet, bröstcancer patienter.
ABSTRACT Background When a cancer diagnosis is given much information that cause psychological reactions. To provide individual support, information and good treatment is important for the patient to feel confident and involved in their care. Aim To evaluate breast cancer patient's experience of information, support, treatment and involvement during her visits at the contact nurse after surgery at the outpatient clinic. Method A cross-sectional study with a quantitative approach when the main focus was the patient's experience of information, support, treatment and participation. The patients were asked to answer an electronic questionnaire directly after her return visit to the clinic. In total, 48 patients participate in the survey. Results The results showed a very high degree of satisfaction among breast cancer patients in terms of information, support, treatment and participation in connection with the return visit of the contact nurse after breast surgery. Older women were more satisfied with the information compared to younger women. Level of education had no impact on how satisfied patients were or perceptions of participation and support. There were no significant changes concerning information and participation from those who have undergone breast conserving surgery versus removal of the entire breast. Conclusion The contact nurse plays an important role on reception when it comes to care and quality of care from a patient perspective. To identify areas in need of improvement is important. The analysis provides support for the work procedure that the contact nurses and doctors today are positive using for the breast cancer patients. The study demonstrated that the majority of patients were very satisfied with the information, support, and treatment and felt involved in the visit of the contact nurse. Keyword: Support, treatment, information, patient involvement , breast cancer patients.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

30

Dahlgren, Marie, i Anneli Johansson. "Warfarinbehandlade patienters behov av information". Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2956.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Ett stort antal patienter behandlas med warfarin som förebyggande mot blodpropp. Läkemedlet kräver regelbunden blodprovstagning där INR- värdet mäts för att kunna anpassa dosen individuellt så länge behandling pågår. Indikationen kan till exempel vara förmaksflimmer, mekanisk hjärtklaff eller tromboembolism. Warfarin är ett känt problemläkemedel där interaktionsrisken med andra läkemedel är stor och andra faktorer såsom kost och livsstilsförändringar kan påverka dess effekt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters behov av information vid warfarinbehandling. Studien baseras på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter behöver tydlig information om biverkningar som kan uppstå, interaktionsrisk med andra läkemedel och naturläkemedel samt hur kosten och alkoholen påverkar warfarinbehandlingen. Information behövs om vikten av följsamhet vid behandling och vart man bör vända sig vid frågor och problem. Resultatet visar också att vid bristande följsamhet, högre ålder och kommunikationssvårigheter behövs extra resurser för information. Tydligt och individuellt anpassat informationsmaterial på patientens hemspråk, med större text och bilder i bör användas vid behov. Uppföljning av informationen rekommenderas till alla för att behandlingen skall bli så säker som möjligt. Fortsatt forskning behövs om kostens, hälsokostens och alkoholens inverkan på warfarin. Fler kvalitativa studier efterfrågas för att kunna utveckla och förbättra patientinformationen.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

31

Otterström, Maarit, i Anna Rogius. "Information till patienter efter hjärtinfarkt". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25707.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Otterström, M & Rogius, A. Information till patienter efter hjärtinfarkt. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle. Utbildningsområde omvårdnad 2008.Patienter som drabbats av hjärtinfarkt har behov av att få information och undervisning om sin sjukdom och vad den innebär för det dagliga livet samt vad som kan göras för att undvika ett återinsjuknande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken information och utbildning patienter efter hjärtinfarkt upplever som viktig för att kunna hantera sin vardag. Metoden utgjordes av en litteraturstudie som baserades på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter anser det viktigast att få praktisk information som är relevant för att minska risken för återinsjuknande. Ämnen som anses viktiga att få information om är komplikationer och symtom, anatomi och fysiologi, medicinering, fysisk aktivitet och sekundärprevention. Information ges lämpligast individuellt anpassad till den unika individens förutsättningar och behov.
Otterström, M & Rogius, A. Information for patients after myocardial infarction. A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.Patients who have suffered from myocardial infarction are in need of information and education about the disease, its effects of daily life and how to avoid future coronary event. The aim of this literature review was to illuminate the information and education patients find most important to manage daily life. The method was a literature review based on ten scientific articles. The result shows that patients consider practical information relevant to prevent reinfarction as most important. Information about complications and symptoms, anatomy and physiology, medication, physical activities and secondary prevention are subjects regarded as important. The information is preferably given individually, modified after every unique individual’s characteristics and needs.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

32

Cudzoe, Sofia, i Anne Hagéus. "Patienters uppfattning om preoperativ information". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26539.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Hur informeras en person inför ett elektivt kirurgiskt ingrepp på bästa sätt? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur patienter som ska genomgå elektiv kirurgi uppfattar den information de fått hemskickad tre till fyra veckor innan operation. Datainsamlingen genomfördes på en vårdavdelning på ett sjukhus i södra Sverige och 19 patienter intervjuades. Metod för datainsamling var semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med stöd av en intervjuguide och analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet av studien visar att behov av information är individuellt och styrs av faktorer såsom tidigare vårderfarenhet, hur patienten tolkar information samt vilka känslor patienten upplever i samband med förestående ingrepp. Patientens upplevelse av kontroll är av vikt för hur denne upplever den preoperativa fasen.
What is the best manner of informing a person scheduled for elective surgery? The aim of this study was to investigate how patients scheduled for elective surgery perceive the written information received at home three to four weeks before surgery. Data was collected on a hospital ward in the south of Sweden and 19 patients were interviewed. The method of data collection was semistructured interviews supported by an interview guide. The interviews were analysed with content analysis. The conclusion of this study indicates that the need for information is individual and depends on factors such as previous patient experience, interpretation of the preparatory information and furthermore what emotions the patient has regarding the oncoming operation. The patient’s perception of control is important for how he or she experiences the preoperative phase.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

33

Iwaszczenko, Patrycja. "Information till patienter med hjärtsvikt". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-321128.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Bakgrund:Hjärtsvikt är en sjukdom som blir vanligare vid stigande ålder och cirka 250 000 svenskar är drabbade (Hjärt-lungfonden, 2016). Patienter ska enligt Patientlagen (SFS 2014:821; SFS 1982:763) få information om sitt hälsotillstånd, vilka former av undersökningar, vilken vård som kan användas, förväntade behandlingsförlopp, riskerna och eftervård. Patienten får inte alltid nödvändig information. Bristen på information kan bero på allt från patientens okunskap till vårdgivarens tidsnöd på grund av hög arbetsbelastning. Syfte: Att undersöka sjuksköterskornas sätt att informera och olika perspektiv på innehållet på den information som förmedlas till patienter med hjärtsvikt på en kardiologisk slutenvårdsavdelning. Metod:En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats och innehållsanalys. Resultat: Resultat visar att den information som förmedlas till patienter med hjärtsvikt kan se olika ut beroende på vilken sjuksköterska som ger informationen. Slutsats:Informationen sjuksköterskor förmedlar till patienter med hjärtsvikt varierar beroende på patientens kunskap, hälsotillstånd, intresse och grad av kognitiv förmåga. Dock kan hög arbetsbelastning förhindra sjuksköterskan att ge individuellt anpassad information.
Background: Heart failure is a condition that becomes more common with age, and about 250 000 Swedes are affected (Heart-Lung Foundation, 2016). Patients should, under the Patient Act (SFS 2014: 821, SFS 1982: 763), obtain information on their health status, the types of treatment, what care may be used, the expected course of treatment, risks and aftercare. The patient does not always get the necessary information. The lack of information may depend on everything from the patient's lack of knowledge to the caregiver's shortage of time, because of the heavy workload. Aim: To investigate the nurses' ways of informing and different perspectives on the content of the information conveyed to patients with heart failure in a cardiologic healthcare department. Method: A descriptive interview study with qualitative approach and content analysis. Results: Results show that the information given to patients with heart failure may vary depending on the nurse who provides the information. Conclusion: The information nurses convey to patients with heart failure vary depending on the patient's knowledge, state of health, interest and degree of cognitive ability. However, high workload can prevent the nurse to provide personalised information.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

34

Holst, Monica. "Kvalitet ur patientens perspektiv : Patienters upplevelser av information, delaktighet och personalens bemötande på en medicinsk vårdavdelning". Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3039.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av information, möjlighet till delaktighet och personalens bemötande under vårdtiden. Syftet var vidare att beskriva hur viktiga patienten ansåg dessa faktorer vara. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Populationen bestod av patienter över 18 år som vårdats på en utvald medicinavdelning i mellansverige under en period år 2004. Urvalet bestod av 100 utvalda patienter (n=100). Formuläret ”Kvalitet ur patientens perspektiv” (KUPP) har använts som mätinstrument. En övergripande bedömning av vårdens olika dimensioner har gjorts, här med fokus på de faktorer som ingår i dimensionen Identitetsorienterat förhållningssätt – information, delaktighet och bemötande. Resultatet har presenterats i form av ett åtgärdsindex utifrån begreppen: Bristande kvalitet, Balans låg, Balans hög och Övergod kvalitet där resultaten visade totalt för dimensionen Identitetsorienterat förhållningssätt Bristande Kvalitet 15 %, Balans Låg 25 %, Balans Hög 45 % och Övergod Kvalitet 15 %. Resultatet visade vidare att patienterna på den aktuella avdelningen upplevde ett positivt bemötande och ett bemötande med respekt. Angående påståenden gällande informationen erhölls en del positiva resultat, bäst resultat totalt erhöll ”information om avdelningens rutiner” medan ”egenvård, hur jag bäst kan sköta mig” samt ”vilken sjuksköterska som var ansvarig för omvårdnaden” erhöll sämre resultat. Det som erhöll det sämsta resultatet var upplevelsen av delaktighet med en låg procentuell andel på Övergod Kvalitet och en hög procent på Bristande Kvalitet.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

35

Chang, Andrew Yee. "A web accessible clinical patient information networked system". CSUSB ScholarWorks, 2006. https://scholarworks.lib.csusb.edu/etd-project/2980.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Developed with the intention to make the patient data storage system in the clinical outpatient area more efficient, this system stores all pertinent and relevant patient data such as lab results, patient history and X-ray images. The system is accessible via the internet as well as operable over a local area network (LAN). The intended audience for this program is essentially the clinical staff (e.g., physicians, nursing staff, secretarial staff). The computer program was developed using Java Server Pages (JSP) and utilizes the Oracle 9i database.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

36

McCaughan, Eilis. "Information needs and information seeking behaviour of newly-diagnosed cancer patients". Thesis, University of Ulster, 2002. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.274433.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

37

Ladd, Dana L. "Information Needs and Information Sources of Patients Diagnosed with Rare Cancers". VCU Scholars Compass, 2016. http://scholarscompass.vcu.edu/etd/4563.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Abstract INFORMATION NEEDS AND INFORMATION SOURCES OF PATIENTS DIAGNOSED WITH RARE CANCERS By Dana L. Ladd, Ph.D., MS, SLIS BACKGROUND: Approximately 25% of all cancers diagnosed are considered rare. Patients may face many significant challenges including difficulty obtaining information about their rare conditions. Patients often have high information needs and may seek desired information from a variety of informational sources including healthcare providers, media, print, government and non-profit organizations in order to meet their needs. Accessing reliable consumer-level information can be challenging and often information needs are unmet. Dissatisfaction with health information provision can result in negative health-related outcomes and factors including decreased health-related quality of life. METHOD: This cross-sectional design study used validated measures to assess the information needs, information sources, information satisfaction, and health-related quality of life of patients diagnosed with rare cancers (n=113). Adult patients at the VCU Health Massey Cancer Center who had been diagnosed with a rare cancer in the past 12 months were contacted via mail survey. Descriptive statistics were used to summarize patients’ information need and information received levels. Unmet needs were analyzed using a two-sample T-test. Chi-square tests were used to analyze information needs and received by demographics for gender and race and logistic regression analysis was used for age. Descriptive statistics summarized information sources used and preferred. Finally, descriptive statistics were used to summarize information satisfaction. The relationship between information satisfaction and health-related quality of life was assessed using a two-sample T-test. RESULTS: Study participants had high information needs, particularly for information about disease, medical tests, and treatment. Though patients also reported receiving information at high levels, 21 participants (18.9%) reported being unsatisfied with information provision. Unmet needs were found for information about disease and on the item level for information about causes of cancer, whether their cancer was under control, expected benefits of treatment, and financial, insurance, and work-related information. Although participants reported preferring information from their healthcare providers, they most commonly sought information from the Internet more than any other source. CONCLUSION: By identifying patients’ information needs and sources, this study fills an important gap in the information needs and sources literature of patients diagnosed with rare cancers. Identification of these needs allows healthcare providers to tailor information provision to more effectively meet patients’ information needs.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

38

Lewis, Carol Ann. "Evaluating Patient Motivation and the Use of Online Health Information| Keeping Patients and Families in the Loop". Thesis, Chapman University, 2014. http://pqdtopen.proquest.com/#viewpdf?dispub=3621592.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Seventy-eight percent of emergency department (ED) patients do not thoroughly understand their discharge instructions prior to leaving the hospital (Engel, Heisler, Smith, Robinson, Forman, & Ubel, 2009). The chaotic nature of the emergency department and the necessity of discharging patients in a rapid manner create significant challenges in the communication process between health care providers and the patient. The aim of this quality assessment study was to evaluate the patient's understanding of the emergency department discharge instructions and motivation to use an online health information website. This was a descriptive cross-sectional quantitative study, conducted from March-June, 2012, in a 52-bed emergency department facility in an urban setting which randomly surveyed 100 adult patients at the time of discharge from the emergency department. The majority of the participants did not or was not completely sure if they understood the discharge instructions. The Pearson chi-square r = 0.43,p < .001 was statistically significant and indicated a reasonable difference between the preferred method of learning and understanding of the ED discharge instructions. Cramer's V was 0.302 with a significance of .01 and indicated a reasonable association between the preferred method of learning and understanding the ED discharge instructions. Motivation to use a health information website, indicated a central tendency mean of 3.02, and a standard deviation of 1.56, (0 is not motivated and 5 is very motivated). There was a relationship between motivation and the use of the online website and a quantitative prediction could be made for anticipatory guidance in clinical practice. A five question survey was completed by 45 ED staff members in October, 2012. Thirty-five or 76.1% of the ED staff was motivated to discuss the online website with the patient and family and make a change in their practice. The results indicated that when patients are discharged from the ED having care instructions and other information available electronically or online could provide a better understanding of their condition. The ability for patients to understand their medical condition through a visual or audio learning process could increase their level of understanding and adherence to the discharge instructions.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

39

Musa, Gul Ahmed Ismail. "Patientens upplevelser och röntgensjuksköterskans information, kommunikation och bemötande av patienten före, under och efter en MR-undersökning". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45072.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

40

Bengtsson, Annika, Ann-Katrin Johansson i Linda Moberg. "Patientens upplevelse av synfältsundersökningstillfället". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25525.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Synfältsundersökningen är den viktigaste metoden för att diagnostisera och identifiera progression av glaukom. Att genomföra synfältsundersökningen är en vanligt förekommande arbetsuppgift för ögonsjuksköterskan. Studier visar att patienter har svårigheter vid genomförandet av undersökningen, men studier på hur patienten själv upplever synfältsundersökningstillfället saknas. Syftet med pilotstudien var att undersöka patientens upplevelse av synfältsundersökningstillfället. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av åtta patienter. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen ledde till fem kategorier: upplevelse av rädsla och oro, svårt med fokusering, upplevelse av information, känsla av trygghet, och kroppsligt obehag. Att inte prestera bra och att eventuellt blivit försämrad i sjukdomen var det som främst skapade rädsla och oro. Fokusering krävde mycket koncentration och var ansträngande för ögonen. Informationen upplevdes som både bra och bristfällig. Patienterna kände en trygghet då de hade gjort undersökningen tidigare och att de träffade samma personal. Majoriteten av patienterna upplevde att de satt obekvämt och inte patientvänligt. Fortsatt utveckling och utbildning om hur patienter upplever synfältsundersökningstillfället rekommenderas för att förbättra hur personalen bemöter och informerar patienten, men även för hur ögonsjuksköterskan kan underlätta undersökningen för patienten. Då denna studie utfördes som en pilotstudie behövs vidare forskning och en fullskalig studie för att resultatet ska kunna anses vara tillförlitligt.
Visual field examination is the most important method to diagnose and identify the progression of glaucoma. Conducting visual field examination is a common task for the ophthalmic nurse. Studies show that patients have difficulty in carrying out the visual field examination, but studies on how the patient experiences the visual field examination are scarce. The aim of the pilot study was to examine the patient's experience of the visual field examination. The pilot study was conducted using a qualitative approach and data was collected through semi-structured interviews of eight patients. The material was analyzed using content analysis. The analysis resulted in five categories: experience of fear and anxiety, difficulty with focusing, experience of information, sense of security, and bodily discomfort. Failing to perform well and to possibly become impaired in their disease were major concerns that created fear and anxiety. Focusing demanded a lot of concentration and was straining on the eye. The information was perceived as both good and flawed. Patients felt a sense of security since they had done the examination before and that they met the same staff. The majority of patients felt they sat uncomfortably and that it was not patient friendly. Continued development and training on how patients experience visual field examination is recommended to improve the way the staff treats and informs the patient, but also how the ophthalmic nurse can facilitate the examination of the patient. Since this study was conducted as a pilot study further research and a full-scale study is needed for the results to be considered reliable.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

41

Lamond, Dawn W. "Information processing and handover : an investigation". Thesis, University of Surrey, 1998. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.241801.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

42

Lyttkens, Linda. "Information till patienter med screeningupptäckt aortaaneurysm". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-174881.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Syftet med denna uppsats var att undersöka om den information patienter med screeningupptäckt abdominellt aorta aneurysm får av sjuksköterska, uppfattas som lagom och lättförståelig och om det blivit någon skillnad av orosnivå efter besöket. Ett frågeformulär skickades ut till 42 män som genom screeningundersökning diagnostiserats med ett ”aneurysm under utveckling” eller abdominellt aorta aneurysm. Resultatet visar att alla patienter upplevde besöket hos kärlsjuksköterskan som bra eller mycket bra. Majoriteten av de tillfrågade hade fått information om de olika områdena och de tyckte att mängden informationen var lagom. Det område där flest uppgav att de inte fått information men hade velat ha var om fysisk aktivitet/motion. De allra flesta tyckte att informationen var lätt att förstå. De områden där informationen uppgavs vara svår att förstå var framförallt informationen om orsak till pulsåderbråck och framtida behandling (operation). Patienterna skattade sin orosgrad som låg både före och efter ultraljudsundersökningen och efter sjuksköterskebesöket. Statistisk signifikant skillnad fanns mellan orosgrad efter undersökningen och oro efter sjuksköterskebesöket (p = 0,005). Att leva med vetskapen att ha en vidgad aorta eller ett AAA orsakar hos de allra flesta patienter ingen eller mycket lite oro. Sjuksköterskebesöket verkar dessutom minska den lilla stegring i orosnivån som påvisats efter diagnos i undersökningen.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

43

Gustafsson, Ylva. "Patienters upplevelse av information efter hjärtinfarkt". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23326.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Att bli diagnostiserad med hjärtinfarkt skapar mycket ångest och oro och patienter som drabbas är därför i stort behov av information. Vårdpersonal har skyldighet att ge varje patient individuellt anpassad information. Genom att belysa hur patienter med hjärtinfarkt upplever information från sjuksköterskor kan kvaliteten på informationen höjas och bli mer individanpassad. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av information efter en hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där åtta artiklar, varav fem kvalitativa och tre kvantitativa analyserades. Kvalitetsgranskning inspirerades av Forsberg och Wengströms (2008) granskningsmall. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys beskriven i Lundman och Hällgren- Graneheim (2008). Resultat: Patienternas upplevelse av information berörde informationsbehov, den mellanmänskliga kommunikationen vid information samt informationsinnehållet. Resultaten kan implementeras i klinisk verksamhet genom att sjuksköterskor kan får större förståelse för upplevelsen av information och då kan individanpassa informationen bättre. Slutsats: Patienterna överlag har upplevelser som kan värderas negativt. Sjuksköterskor bör individanpassa informationen ytterligare för att bidra till en bättre upplevelse av information.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

44

Grundström, Annelie, i Petra Hermansson. "Patienters behov av information efter hjärtinfarkt". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19715.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Ett av de största folkhälsoproblemen för både män och kvinnor är hjärt- kärlsjukdom. Varje år drabbas 26 000 personer och behöver vårdas på sjukhus. Idag är vårdtiden kort, ca 2-3 dagar och patienterna befinner sig ofta i chock efter sin hjärtinfarkt. Detta kan resultera i att de har svårt att ta till sig den information som ges. Patienterna behöver få insikt i att hjärt- kärlsjukdom är en kronisk sjukdom och vilka livsstilsförändringar som bör göras för att minska risken för att drabbas av ny hjärtinfarkt. Syftet var att belysa patienters behov av information efter hjärtinfarkt utifrån patient- och sjuksköterskeperspektiv. Vi har gjort en litteraturstudie där fokus ligger på artiklar som beskriver vilka behov patienterna har av information och utbildning efter sin hjärtinfarkt. Materialet analyserades och sammanställdes enligt Evans (2003) analysmodell.I vår studie framkom det att patienterna vill ha information om medicinsk behandling och hur länge den skall pågå, förändring av livsstilsfaktorer, riskfaktorer samt psykologiska faktorer. Även råd om fysisk aktivitet där sexuell aktivitet ingår saknade patienterna information om. Önskemål fanns om att få individuell information som var relevant för just dem. Studier visar att patienter som drabbats av hjärtinfarkt behöver stöd och information efter att de har kommit hem från sjukhus. De är oroliga och behöver svar på sina frågor. Patienterna önskade att få mer individuell information. Att inte veta vem de kunde kontakta när de hade frågor skapade oro. Därför önskade de att de hade en kontaktperson som de alltid kunde nå, för att känna sig tryggare. Patienterna önskade att sjuksköterskan skulle se hela människan och vilka behov just de hade. Det är viktigt att ta sig tid och lyssna på patienterna för att se vilken kunskap de har sedan tidigare, och därefter bedöma behovet av information. Distriktssköterskan har kompetens att ha en betydande roll i att informera och utbilda patienter som drabbats av hjärtinfarkt.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

45

Harris, Mitchell Wayne. "Providing Patient Progress Information and Clinical Support Tools to Therapists: Effects on Patients at Risk for Treatment Failure". BYU ScholarsArchive, 2011. https://scholarsarchive.byu.edu/etd/3079.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Patient-focused research systems have been developed to monitor and inform therapists of patients' treatment progress in psychotherapy as a method to enhance patient outcome. The current study examined the effects of providing treatment progress information and problem-solving tools to both patients and therapists during the course of psychotherapy. Three hundred seventy patients at a hospital-based outpatient psychotherapy clinic were randomly assigned to one of two treatment groups: treatment-as-usual, or an experimental condition based on the use of patient/therapist feedback and clinical decision-support tools. Patients in the feedback condition were significantly more improved at termination than the patients in the treatment as usual condition. These findings are consistent with past research on these approaches although the effect size was smaller in this study. Treatment effects were not a consequence of different amounts of psychotherapy received by experimental and control clients. Not all therapists were aided by the feedback intervention.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

46

Masci, Alessandro <1992&gt. "Development of a patient-specific model for stroke risk assessment in atrial fibrillation patients". Doctoral thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2021. http://amsdottorato.unibo.it/9810/1/Tesi_definitiva_Dottorato_AM.pdf.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Atrial fibrillation is associated with a five-fold increase in the risk of cerebrovascular events,being responsible of 15-18% of all strokes.The morphological and functional remodelling of the left atrium caused by atrial fibrillation favours blood stasis and, consequently, stroke risk. In this context, several clinical studies suggest that stroke risk stratification could be improved by using haemodynamic information on the left atrium (LA) and the left atrial appendage (LAA). The goal of this study was to develop a personalized computational fluid-dynamics (CFD) model of the left atrium which could clarify the haemodynamic implications of atrial fibrillation on a patient specific basis. The developed CFD model was first applied to better understand the role of LAA in stroke risk. Infact, the interplay of the LAA geometric parameters such as LAA length, tortuosity, surface area and volume with the fluid-dynamics parameters and the effects of the LAA closure have not been investigated. Results demonstrated the capabilities of the CFD model to reproduce the real physiological behaviour of the blood flow dynamics inside the LA and the LAA. Finally, we determined that the fluid-dynamics parameters enhanced in this research project could be used as new quantitative indexes to describe the different types of AF and open new scenarios for the patient-specific stroke risk stratification.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

47

Engblom, Arvid, i Henrik Magnusson. "Vad sjuksköterskor vid ambulans respektive akutmottagning anser vara viktig information att ge till patienter med akuta bröstsmärtor : En kvalitativ intervjustudie". Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7971.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa vad sjuksköterskor på ambulansen respektive akutmottagningen ansåg vara viktig information till patienter med akuta bröstsmärtor samt vad som var viktigt att tänka på vid informering av dem. Tio intervjuer med sjuksköterskor utfördes, fem på ambulansen samt fem på akutmottagningen. Resultatet har delats upp utifrån de olika arbetsplatserna. Resultatet visade att det fanns stora likheter i hur sjuksköterskorna svarade på frågorna som ställts. Det som ansågs viktigt att ge information om var vad som skedde och varför, det var även viktigt att informera om läkemedel och dess biverkningar och att med den information de gav, lugna patienterna. En stor punkt som kom upp från båda arbetsplatserna var att det var viktigt att informera om det som patienten frågade efter. På ambulansen ansåg sjuksköterskorna även att det var viktigt att försöka hålla informationen till det som var viktigt och relevant för patienten. Sjuksköterskorna på akutmottagningen ansåg att det var viktigt att informera så mycket som möjligt och att hålla patienten uppdaterad.
The aim of this qualitative interview study was to elucidate what nurses at ambulance and emergency department thought was important information to give to patients with acute chest pain and what was important to think about when informing them. Ten interviews with nurses was performed, five at the ambulance and five at the emergency department. The result has been divided between the two workplaces. The study showed that there where large similarities in how the nurses responded to the questions asked. The objects that was thought of as important was to give information about what happened and why, it was also important to give information about pharmaceuticals and it´s side effects and with the information that they gave, try to calm the patients down. A large item that came up was that it was important to inform about what the patients asked for. At the ambulance the nurses also thought that it was important to try to keep the information to what was important and relevant to the patient. The nurses at the emergency department thought that it was important to inform as much as possible and keep the patient updated.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

48

Carew, Debra. "Discharge information needs of outpatient cardiac catheterization patients". Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 1999. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk1/tape9/PQDD_0001/MQ46121.pdf.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

49

Woods, Mary Dixon. "A sociological approach to printed information for patients". Thesis, University of Oxford, 1997. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.363628.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

50

Eriksson, Madeleine, i Blinera Avdiu. "Informationskvalitet inom cancervården, får patienter rätt information? : Informationskvalitet: Relevant, representativ tillgänglig samt tillförlitlig information till personer med cancer". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79124.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Cancer is an increasing problem in society, not only in Sweden but throughout the world. Previous research shows that the mental health of patients with a cancer diagnosis is influenced by the information they receive about their diagnosis. More information is better than little or nothing at all. The purpose of this work is to investigate what is / means information quality for patients with a cancer diagnosis. By investigating whether the information provided to a patient with cancer diagnosis is relevant, reliable, available, and representative now with the information they desire. The theories used in the study to analyze the empirical data are Is Success Model (ISSM) by Delone and McLean, the further developed theory of Technology Acceptance Model 2 (TAM 2) by Venkatesh and Fred, D. Davies, as well as Information Processing Theory (IPT) of George A. Miller. In the theory section, there are more detailed descriptions of them, as well how each theory relates to the work and what they can contribute to the analysis of the empirical data. For the collection of data, both a qualitative and quantitative method has been used with an abductive approach. A questionnaire has been designed and presented in two groups that concern the subject of cancer on social media. Four semi-structured interviews have been conducted with four different regions / counties, Landstinget Blekinge, Region Kronoberg, Landstinget Kalmar and Region Jönköping. The analysis shows that, although incoming answers from questionnaires can not be generalized, today there are deficiencies in cancer care information flows to patients. All patients do not receive written information, they do not receive a written "My Care Plan", while some even receive more than one care plan. This indicates both information shortage, information overflow and asymmetric information. The discussion compares selected theories to the result as well as previous research into the scientific problem that has been discovered. The discussion shows that although it looks bright in the future after the SVF has been implemented throughout the country, there are currently indications of shortcomings in the information quality to the information that patients receive. The conclusion is that there are many different information and support systems which can make it difficult for patients to find relevant, representative, available, and reliable information about today's systems.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Rozprawy doktorskie na temat „PATIENT'S INFORMATION”

Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych