Gotowe bibliografie tematyczne / Orkesterit

Spis treści

  1. Artykuły w czasopismach
  2. Rozprawy doktorskie
  3. Książki
  4. Części książek

Gotowa bibliografia na temat „Orkesterit”

Autor: Grafiati
Data publikacji: 29 lipca 2024
Data aktualizacji: 30 lipca 2024

Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych

Wybierz rodzaj źródła:

Zobacz listy aktualnych artykułów, książek, rozpraw, streszczeń i innych źródeł naukowych na temat „Orkesterit”.

Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.

Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.

Artykuły w czasopismach na temat "Orkesterit"

1

Rijavec, Andrej. "Koncert za violino in orkester v d-molu G. Tartinija (D. 45) - poizkus analize v času in prostoru". Musicological Annual 28, nr 1 (1.12.1992): 47–58. http://dx.doi.org/10.4312/mz.28.1.47-58.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

O'Loughlin, Niall. "Vrnitev k starim tehnikam v nedavnih koncertih Iva Petrića". Musicological Annual 47, nr 1 (10.06.2011): 167–76. http://dx.doi.org/10.4312/mz.47.1.167-176.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Potem ko se je v osemdesetih letih vrnil k običajni menzuralni notaciji, je Ivo Petrić napisal številne nove koncerte. V štirih takih delih za solo instrument in orkester so navkljub spremembi stila tako instrumentalne tehnike kot oblikovne zasnove ostale podobne.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Christensen, Jean, Ludvig Nielsen i Ketil Hvoslef. "Konsert for Orgel og Orkester, Nr. 2, op. 56". Notes 46, nr 1 (wrzesień 1989): 235. http://dx.doi.org/10.2307/940782.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

O'Loughlin, Niall. "Melodični postopki v glasbi Iva Petrića". Musicological Annual 29, nr 1 (1.12.1993): 107–19. http://dx.doi.org/10.4312/mz.29.1.107-119.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Glasba Iva Petrića (r. 1931) je bila vedno melodično usmerjena. Obenem pa je skladatelj vedno kazal in še vedno kaže zanimanje za instrumentalne tehnike in barve ter za prepričljivo formo. Njegova glasba petdesetih let, še posebej Sonate za pihalne instrumente, odseva tradicionalen pristop melodičnega pisanja, medtem ko v Sonatah za klarinet in rog postanejo Hindemithovi vplivi očitni. Precejšnjo melodično fleksibilnost kaže Klarinetni koncert, tako da s Koncentantno glasbo (1961-62) Petrićev stil doseže prehodno fazo, v kateri je nemalo melodičnih metamorfoz. V delih, kot sta Élégie sur le nom de Carlos Salzedo za harfo in Croquis sonores (1963) za komorni ansambel, imamo opraviti s serialnimi prijemi. V slednji skladbi je melodičen zapis fragmentaren, ritmično iregularen in uporablja vseh dvanajst poltonov. Pojavi se t.i. prostorska notacija. Sedem skladb za sedem instrumentov odseva enostavno serialnost, značilnost, ki je skladatelj poslej ni več razvijal. Simfonične mutacije (1964) predstavljajo začetek utrjevanja in pretanjevanja Petrićevih skladateljskih postopkov. Čeprav oblikovno zanimivo, se zdi to delo še posebej značilno zavoljo tematskih preoblikovanj in svobodne asociativnosti podobnih tipov tem kot povezujočega faktorja med posameznimi deli skladbe. Po vrsti komornih del je Petrić v letih 1968-69 ustvaril tri pomembne kompozicije: Integrale v barvah za orkester, Intarzije za ansambel in Quatour 1969 za godalni kvartet. V teh delih so melodične celice in motivi uporabljeni tako za izoblikovanje melodičnih linij kot tudi melodičnih tekstur. Vse te drobne melodične celice so podvržene vrsti iznajdljivih, a obenem slišnih preoblikovanj, pri čemer je opazna sinhronizacija melodičnih glasov. Petrićeva dela sedemdesetih let vključujejo sonatam podobne skladbe za klavir, komorne sestave in orkester s koncertantno tretiranimi solističnimi instrumenti. Tudi tukaj skladatelj manipulira in preoblikuje kratke melodične celice tako v melodične linije kot v spremljevalne teksture, ki jih prevevajo nesinhronizirani ostinati. Uporaba dolgih not in njihove razdelave je značilna za Lirizme za rog in klavir, Meditacije za klavirski trio, violinsko Sonato in še posebej za Quatuor 1979. V orkestralnih delih s solističnimi instrumenti so orkestralni parti veliko bolj razdelani in vodijo do učinkov, ki melodično kot taki niso slišni. Sinhronizacija melodičnih elementov je včasih natančna, kot na primer v Dialogues concertants za čelo, običajno - kot v Trois images za violino (1973) - pa je samo približna, vezana na sistem primarnih in sekundarnih dirigentskih intervencij. Pihalna dela, kot so Episodes lyriques (1973) za oboo in Jeux concertants (1978) za flavto, slonijo na kalejdoskopičnih teksturah, ki se poigravajo z melodičnimi fokusi. Osemdeseta leta kažejo Petrićevo vrnitev v "taktno" regularnost, v delih, kot sta Koncert za trobento in orkester (1986) in Moods and Temperaments (1987), ki pa vsemu navkljub odsevata melodične procese značilne za sedemdeseta leta.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Salmič Kovačič, Karmen. "Suita za mali orkester (1932) Demetrija Žebreta med »starimi« in »novimi« strukturnimi idiomi". Musicological Annual 43, nr 2 (1.12.2007): 105–13. http://dx.doi.org/10.4312/mz.43.2.105-113.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Suita za mali orkester (1932) Demetrija Žebreta je edino orkestralno delo tega skladatelja, ki je nastalo v času študija pri Slavku Ostercu, prvo tehtnejše (večje) delo, ki je vredno obravnave in edinstveno delo v orkestralnem opusu po parodično-satirični vsebini. S predstavljeno analizo skladbe naj bi prek ločene obravnave posameznih strukturnih parametrov med seboj razločili »stare« kompozicijske idiome od »novih« z ozirom na kategorijo »umetniškega« ter v njej razbrali nastavke značilnosti kasnejših Žebretovih orkestralnih skladb. Med slednjimi so variacijskost (razvojnost) melodike in ritmike, inkongruentna metrika, vertikalna in horizontalna polimetrija, polnozvočna orkestracija, »nova« tonalnost, »nova« akordika, »nova« tekstura, enovitost motivično-tematske in siceršnje mnogoterosti ter mojstrstvo strukturiranja (napenjanja) daljših simfoničnih lokov.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Røllum-Larsen, Claus. "Musikselskabet af 14. Marts 1896. En rekonstruktion og en karakteristik af dets repertoire." Fund og Forskning i Det Kongelige Biblioteks Samlinger 57 (1.09.2018): 131. http://dx.doi.org/10.7146/fof.v57i0.118771.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Claus Røllum-Larsen: Musikselskabet af 14. Marts 1896. En rekonstruktion og en karakteristik af dets repertoire Med dannelsen af Musikselskabet af 14. Marts 1896 skabte William Behrend, Louis Glass og Gustav Helsted et forum for den ny udenlandske musik. Med sin private karakter og sin kompromisløshed i programlægningen i retning af det “moderne” – som stifterne tilstræbte og så det – gik de videre ad de veje, andre musikforeninger havde betrådt med det formål at bidrage til en udvidelse af koncertrepertoiret. Det var derimod ikke selskabets formål at give de unge komponister mulighed for at få deres egne værker bragt frem. Gennem dels indledninger/foredrag, dels arrangementer for to klaverer og firhændigt klaver gav de optrædende tilhørerne et formodentlig levende indtryk af en række musikværker, hvoraf mange først længe efter fik deres første fremførelser for orkester på dansk grund. Indsatsen for Bruckners musik er særdeles tankevækkende. Den tager sin begyndelse før den første danske opførelse af en Bruckner-symfoni finder sted og er for flere af symfonierne en til to generationer forud for værkernes første danske opførelser. Foruden kompositioner af Wagner og Bruckner, som var de dominerende komponister, opførtes en række værker af ikke mindst franske (Chausson, Debussy, Duparc, Franck) og russiske (Borodin, Čajkovskij, Glasunov, Kjui, Rachmaninov, Rimskij-Korsakov, Skrjabin) – komponister hvoraf flere i øvrigt repræsenterede markante stilistiske alternativer til Wagner og Bruckners centraleuropæiske stil. Men også andre væsentlige værker af komponister uden for det gængse repertoire i Københavns koncertsale programsatte man: Liszts Eine Symphonie zu Dantes Divina Commedia, Mahlers 2. symfoni, Smetanas Trio for klaver, violin og cello op. 9, samt værker – overvejende sange – af Stenhammar, Strauss og Wolf. De medlemmer, som mødte flittigt op til sammenkomsterne, har stiftet bekendtskab med et bredt og udsøgt udvalg af nyere, og ofte helt nye værker med udpræget stilistiske fornyelsestendenser. En sådan musikformidling må betegnes som bemærkelsesværdig om ikke ligefrem enestående – i hvert fald i Danmark.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Grönholm, Pertti. "Belgium, one point." Lähikuva – audiovisuaalisen kulttuurin tieteellinen julkaisu 34, nr 1 (26.04.2021): 33–54. http://dx.doi.org/10.23994/lk.107815.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Kirjoittaja tutkii artikkelissaan kahta Belgian Eurovision laulukilpailuun lähettämää kappaletta, osallistujaa ja esitystä. Telex-yhtyeen ”Euro-Vision” (Haag 1980) ja Pas de deux -ryhmän ”Rendezvous” (München 1983) olivat omana aikanaan poikkeuksellisen hämmentäviä, ironisoivia ja provosoivia esityksiä. Kumpikin jäi finaalissa kolmanneksi viimeiseksi.Telex ja Pas de deux pyrkivät haastamaan sekä Euroviisujen audiovisuaalisia ja musiikillisia konventioita että kilpailun arvoja ja ihanteita. Kummassakin esityksessä oli myös kansallinen kontekstinsa, sillä Belgian euroviisumenestys oli jäänyt heikohkoksi koko kilpailun olemassaolon ajan, mikä ilmeni rohkeina kokeiluina 1980-luvun alussa. Yhtyeet rakensivat esityksensä elektronisten rytmien, äänten ja soitinten varaan. Telex esitti kappaleensa taustanauhan ja taustalaulajien kera, Pas de deux väritti sointiaan Eurovisio-orkesterin muusikoiden kanssa sekä tavattomaksi koetulla koreografiallaan. Molemmat yhtyeet toivat lavalle joukon elektronisia soittimia.Kirjoittaja analysoi kilpailukappaleita ja esityksiä osana 1980-luvun alussa tapahtunutta elektronisten soundien ja soittimien nousua populaarimusiikin valtavirtaan ja sitä, miten musiikillisista marginaaleista ponnistaneet yhtyeet tietoisesti pyrkivät koettelemaan kilpailun rajoja ja euroviisuyleisön vastaanottokykyä. Elektroniset soittimet ja niistä kumpuava äänellinen, visuaalinen ja rakenteellinen estetiikka olivat aikanaan radikaaleja irtiottoja Euroviisujen kaltaisen televisiospektaakkelin loihtimista tunnelmista ja mielikuvista. Huolimatta heikosta menestyksestä kumpikin esitys on saanut myöhemmin huomattavasti enemmän arvostusta osakseen.Avainsanat: Eurovision laulukilpailu, Telex, Pas de Deux, elektroninen musiikki, musiikkiteknologiat, Belgia Belgium, one point. Synthesizers, irony, and provocation in Eurovision Song Contest in 1980 and 1983In his article, the author examines two songs, participants and performances submitted by Belgium to the Eurovision Song Contest. In the early 1980s, Telex’s “Euro-Vision” (The Hague 1980) and Pas de Deux’s “Rendezvous” (Munich 1983) were both exceptionally confusing, ironical, and provocative performances. They both finished third last in the finals.These unusual performances sought to challenge the audio-visual and musical conventions of the ESC and even the values and ideals of the competition. Both songs also had their own national context, as the success of Belgium in the ESC had remained rather weak throughout the existence of the competition. The bad experiences turned into bold experiments in the early 1980s. Telex and Pas de deux built their performances on electronic rhythms, sounds and instruments. Telex performed their song with a backing tape and backing vocals, but Pas de Deux coloured their sound with the musicians of the Eurovision Orchestra and an unconventional choreography. Both groups brought a number of electronic instruments on the stage.The author analyses the songs and the performances in connection with the rise of electronic sounds and instruments into the mainstream of pop in the early 1980s and asks how the bands emerging from the musical margins consciously sought to test the limits of the competition and the receptivity of the Eurovision audience. At their time, the electronic instruments and the resulting aural, visual, and structural aesthetics were radical detachments from the moods and imaginations conjured up by a television spectacle like the ESC. Despite their poor success, these performances have since then received much more appreciation.Keywords: Eurovision Song Contest, Telex, Pas de Deux, electronic music, music technology, Belgium
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Kurkela, Vesa. "Helppotajuista arvokkuutta ja mandoliininsoittoa: suomalaisen keskimusiikin juurilla". Etnomusikologian vuosikirja 29 (11.12.2017). http://dx.doi.org/10.23985/evk.60930.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Artikkeli lähtee huomiosta, että 1900-luvun alun Suomessa oli laaja musiikin alue elitistyvän taidemusiikin (highbrow) ja tanssimusiikin (lowbrow) välissä. Tämä ’middle-music’ eli keskimusiikki koostui monista eri alalajeista, joiden tausta oli 1800-luvun helppotajuisessa konsertti- ja käyttömusiikissa: ravintoloiden orkesterimusiikissa, torvisoitossa, kotimusiikissa, kuorolaulussa ja jopa koululauluissa. Musiikillisesti keskimusiikin tyyli kiteytyi salonkiorkesterien sovituskäytännöissä ja ohjelmistossa, jota hallitsivat tunnelmakappaleet sekä fantasiat ja potpurit erilaisista näyttämöllisistä ja kansallisista aiheista. 1900-luvun alussa keskimusiikin keskeistä kasvualustaa olivat mykkäelokuvien säestysmusiikki sekä iltamien juhlamusiikki. Niiden ohessa tarjontaa monipuolistivat vernakulaaristen kielisoitinten (sitra, mandoliini, balalaikka, kitara) varaan rakentuvat orkesterit. Artikkelin toinen puoli koostuu laajasta ekskurssista. Sen aiheena on varieteemusiikin kotouttaminen osaksi arvostettua kansallista konsertti- ja iltamatoimintaa. Päähenkilönä on saksalainen muusikko ja musiikkikauppias Josef Binnemann (1865–1942). Hän toimi aktiivisesti Helsingissä 1890-luvulta alkaen sitran, mandoliinin ja kitaran soitonopettajana ja populaaristajana.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Ribizel, Tjaša. "Simfonični orkester radia Ljubljana 1945–1948". De musica disserenda 7, nr 2 (23.06.2015). http://dx.doi.org/10.3986/dmd07.2.02.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Rozprawy doktorskie na temat "Orkesterit"

1

Lindström, Henrik. "Virtuell orkester i filmmusik". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3015.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om det går att uppnå en liknande upplevelse i en filmscen med samma filmmusik skapad virtuellt med en dator gentemot live- inspelade musiker. Nyckelfrågorna i den här undersökningen är - kan en scen ur en film upplevas bättre/sämre beroende på samma musik skapad med dator kontra live? Kan handlingen i scenen uppfattas olika? Förändras känslan i scenen mellan versionerna? I undersökningen använder jag mig av en filmscen ur långfilmen Finding Alice (Fernandez, 2019) som jag komponerat musiken till. Med hjälp av scenen ”I’m Gonna Kill Him” undersöker jag i form av ett blindtest hur stor skillnad åskådaren upplever mellan två versioner av scenen – den ena med virtuellt stråk och den andra med live-stråk. Blindtestet genomfördes på en handfull personer, både med tränade och otränade musiköron. Det blev mycket intressanta diskussioner utifrån frågorna jag hade sammanställt till blindtestet. Man kunde märka likheter och skillnader på hur filmscenen upplevdes. Personerna med tränade musiköron tenderade att föredra versionen med live-inspelat stråk. De starkaste argumenten för den versionen var att den kändes mindre ”Hollywood” och allvarligare i tonen än versionen med virtuellt stråk. De tyckte även att timing/frasering och dynamik med live-stråket kändes mer organiskt och gifte sig bättre med dialogen. Personerna med otränade musiköron tenderade att inte uppleva stor skillnad alls. Eftersom jag utifrån förutsättningarna bara fick ihop en handfull personer till blindtestet var det svårt att komma fram till en slutsats. Men det gick att se tendenser. Personerna med tränade och insatta musiköron kunde uppleva skillnad mellan virtuell musik skapad med dator och live-inspelad musik, och gav därmed olika upplevelser för filmscenen. Men för det otränade musikörat blev upplevelsen i princip samma mellan versionerna. Nyckelord: filmmusik, virtuell, orkester, stråkar, musik, film, MIDI
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Kindlundh, Bodil. "Att spela med orkester : Franz Berwalds konsertstycke, Op. 2, för fagott och orkester". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2405.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
I detta arbete analyseras videor med inspelningar av fagottister som spelar Berwalds konsertstycke för fagott och orkester. Det fokuserar på hur man som solist bör förhålla sig till orkestern, dirigenten och publiken. Olika svårigheter i stycket behandlas, och lösningar på olika problem diskuteras.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Hagsten, Stina. "Orkester i blåsväder : Utmaningar och lösningar i arbetet med blåsorkesterverksamhet". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-81550.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Arbetets syfte är att identifiera och förstå de utmaningar som ledare för blåsorkestrar på musik- eller kulturskolor upplever, samt hur de går tillväga för att hantera eventuella problem och nå framgång i sin verksamhet. Tidigare forskning visar att dirigenten som person och ledare har stor betydelse för orkesterns utveckling, men att den sociala miljön som bildas i orkestern också påverkar hur orkestern utvecklas och hur orkestermedlemmarna trivs i orkestermiljön. Det betyder att blåsorkestern kan blir en viktig plats dit eleverna går för att träffa sina vänner och ha det trevligt. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem musiklärare som arbetar med blåsorkesterverksamhet. Resultatet överensstämmer i stora delar med tidigare forskning som visar att det dirigenten gör före, under och efter repetitionerna spelar roll för orkesterns och orkesterelevernas utveckling. Dessutom visar resultatet i denna studie att den sociala aspekten av att spela i blåsorkester är viktigare än vad som skulle kunna förväntas. I diskussionen lyfts den sociala aspekten fram tillsammans med andra viktiga motivationsfaktorer för elever.
The purpose of the work is to identify and understand the challenges that leaders of wind orchestras at music schools experience, and how they cope with the problems and achieve success in their organization. Previous research shows that the conductor is of great importance for the development of the orchestra, but the social environment is also essential, so that the wind orchestra becomes a place where you pupils can socialize and have a good time. The study is based on qualitative semi-structured interviews of five selected music teachers who works with wind orchestra activities. The result shows much of what the previous research also does, that what the conductor does before, during and after rehearsals affects the progression of the orchestra. In addition, the results show that the social aspect of playing in the wind orchestra is more important than could be expected. In the discussion, the social aspect is highlighted together with other important motivational factors for pupils.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Svensson, Anna. "Att trivas i orkestern : En fallstudie om gemenskap och sammanhållning i en ungdomsblåsorkester". Thesis, Karlstads universitet, Musikhögskolan Ingesund, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13442.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
I denna studie undersöks hur gemenskap och sammanhållning i en ungdomsblåsorkester ser ut och hanteras både utifrån orkesterledarens och de deltagande ungdomarnas synvinkel. Även betydelsen av gemenskap och sammanhållning och hur den tar sin form är frågor som besvaras i uppsatsen. Datamaterialet består av intervjuer med olika grupper av ungdomar ur den studerade ungdomsorkestern samt en intervju med orkesterns ledare. Den studerade orkestern kommer från en stad i mellersta Sverige. I resultatet visas att det är viktigt med en orkestergemenskap och att gemenskapen fås och visar sig i både sociala och musikaliska aktiviteter som bland annat resor, läger, fikastunder, repetitioner och konserter. Blåsorkestern har tydliga musikaliska mål med sin verksamhet och både Ledaren och ungdomarna vill att orkestern ska låta bra och uppnå goda musikaliska resultat. För att nå goda resultat menar Ledaren att gemenskap och sammanhållning är en förutsättning för att verksamheten och det musikaliska arbetet ska fungera. De sociala aktiviteterna ses visserligen som viktiga och för många en bidragande orsak att stanna kvar i Blåsorkestern, men själva musicerandet ses ändå som det allra viktigaste. Resultaten diskuteras utifrån formella och informella aktiviteter med utgångspunkt i teorier om grupper och dess processer, ledarskapsteorier och teorier om sammanhållning.
The present study examines how the community and cohesion in a youth wind band may appear and is handled both by the orchestra conductor and the participating youth's point of view. The importance of community and cohesion and how it takes its shape are questions that are answered in the study. The data material consists of interviews with different youth groups from the studied youth wind band and an interview with the wind band's conductor. The studied band comes from a town in central Sweden. The result shows that it is important to have an orchestra community and that the community is present and active through both social and musical activities, including trips, camps, coffee breaks, rehearsals and concerts. The wind band has clear musical goals with their activities and both the leader and the youth strive for a good sound and to achieve good musical results. In order to achieve good results the leader emphasizes that community and cohesion is essential for the activities and the musical work to function. The social activities are certainly regarded as important and for many a contributing factor to remain in the wind band, but musicianship is still seen as the most important factor. The results are discussed based on formal and informal activities on the basis of theories of groups and its processes, leadership theories and theories of cohesion.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Jonsson, Gille Madeleine. "Ton, rörelse och textur : Hur orkester och metallplatta möttes i stycket Vridning". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3496.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Anderberg, Elisabet. "Hierarkin i orkestern : en kvalitativ studie i upplevelsen av hierarkisk och icke-hierarkisk orkestersteuktur". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2419.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
From a hermeneutic perspective, a qualitative study based on interviews of six musicians has been conducted. The informants work or have worked in orchestras with hierarchical or non- hierarchical structure. The asked questions concerned the informants’ experiences of equality, interaction, motivation, their personal musical development and the quality of the orchestra’s performance. The biggest differences that were noticed concerned the perceived degree of equality, which was higher in the non-hierarchical orchestra. Furthermore, the psychosocial environment correlates with equality in the orchestra and is thus a structural issue. All the informants stated that the best musical performance can be achieved in a hierarchical orchestra, in which all musicians play the part they auditioned to. Contrary to the results from the interviews, the literature used in this study states that the best musical quality is achieved in orchestras with a non-hierarchical structure.
Med utgångspunkt i ett hermeneutiskt perspektiv har en kvalitativ studie genomförts, med intervjuer av sex musiker. Dessa arbetar eller har arbetat i hierarkisk eller icke- hierarkisk orkesterstruktur. Frågorna som ställts har handlat om informanternas upplevelse av jämlikhet, samspel, motivation, den egna musikaliska utvecklingen samt det musikaliska resultatet i orkestern. De skillnader som var störst framkom i upplevelsen av jämlikhet, som upplevdes starkast i den icke-hierarkiska orkestern. Den psykosociala miljön relateras till jämlikheten i orkestern och är således en strukturell fråga. En gemensam åsikt som framkom i undersökningen var att det bästa musikaliska resultatet uppnås i den hierarkiska orkesterstrukturen där alla spelar den stämma de har provspelat sig till och således spelar med högsta möjliga nivå. De exemplen från litteraturen som tas upp visar dock en annan bild av hög musikalisk nivå, som uppnås i orkestrar med icke-hierarkisk struktur.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Torpp, Larsson Magnus Theodor. "Prøveteknik : Om dirigents prøveteknik med et orkester og om overgangsfasen fra forberedelse til udøvelse". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3090.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:

Strauss, Richard, Don Juan, Op. 20

Sørensen, Bent,  Evening Land, 2017

Tchaikovsky, Peter Ilyitch, Symphony No. 4, F minor, Op 36

Dirigent: Magnus Theodor Torpp Larsson

Orkester: Norrköpings Symfoniorkester

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Herlitz, Elin. "Uppkomsten av en cirkusorkester : arrangera demokratiskt". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1484.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Min fascination för cirkus har pågått en längre tid, framförallt för den moderna formen nycirkus. I nycirkusföreställningar används musiken som ett viktigt element och jag har haft en längtan efter att få spela musik som skulle kunna passa ihop med cirkusnummer. Genom att komponera melankoliska och roliga melodier skapades ett underlag att jobba med för de personer som jag hittade till mitt projekt. Jag ville att alla skulle få känna sig delaktiga i arrangeringsprocessen och att det skulle göra melodierna till sina. Att jobba mot ett mål att spela in fyra låtar och ha en konsert gjorde att arbetet kunde sätta fart.

Bilaga: 1 CD

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Sjögren, Victor. "Att öva utanför övningsrummet : En musikanalys av Richard Strauss konsert för oboe och liten orkester". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3525.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Richard Strauss (1864–1949) var en av de mest tongivande kompositörerna och dirigenterna under sin mycket långa och framgångsrika karriär. Hans oboekonsert, skriven 1945–1946, var ett av de sista stycken han komponerade och har sedan blivit ett mycket viktigt verk i oboerepertoaren. Kompositionen är både vacker och utmanande och spelas ofta både på konserter och i sökningssammanhang. Syftet med detta examensarbete var att genom analys av första satsen och analys av en inspelning av ett tidigare eget framförande få en bättre förståelse för stycket för att kunna förbättra framtida framföranden av det. Resultatet blev en djupare insikt i verkets uppbyggnad, en förståelse för vad som kan utvecklas i ett framförande av konserten och hur detta kan åstadkommas.

Medverkande:

Victor Sjögren, Oboe

Asuka Nakamura, Piano

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Adbo, Jerry. "Den moderne Maestron : Dirigentens roll i vår tids körliv, ur koristens perspektiv". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-4089.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
In this text, I reflect on the conductor's role in Swedish choir life today. I start from the thesis that the conductor fulfills an extremely important function in choirs, orchestras and ensembles. This against a historical background where I describe the conductor as a musical leader and how its role and function has varied and developed. The text deals with both orchestral conducting and choral conducting, but the focus of the survey is on the chorister's perspective and the choristers' perception of the conductor's function and significance. I set their perception against my own thoughts about what role the conductor has and what purposes it can serve in today's choir life. The work is based on qualitative interviews and my own experiences.

Under mitt sista läsår på kandidatprogrammet i kördirigering vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, läsåret 2020/2021, har jag deltagit i fyra konsertproduktioner som dirigent, vilka ligger till grund för denna skriftliga reflektion. De fyra konserterna har föregåtts av fyra repetitioner samt ett genrep och sedan konsert. Det är KMH:s vokalensemble som fungerat som övningskör och som också framfört konserten under min ledning. 

I den första produktionen, september 2020, instuderade och dirigerade jagFolke Rabe - To Love, satserna 6 och 7.I den andra, december 2020 (julkonsert), Judith Weir - Illuminare, Jerusalem. I den tredje produktionen, februari 2021 instuderade och dirigerade jag Ludvig Norman - Motett (op. 50) och i den fjärde produktionen har jag instuderat Johannes Brahms - Lieder und Romanzen (Op. 93a), 6 satser. Denna konsert utgör min examenskonsert och framförs den 3 juni 2021. 

Medverkande: KMH Vokalensemble

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Więcej źródeł

Książki na temat "Orkesterit"

1

Finland), Kansanmusiikki-instituutti (Kaustinen, red. Aerila: Kajanuksen klarinetisti. Kaustinen: Kansanmusiikki-instituutti, 2005.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Korhonen, Kimmo. Suomalainen orkesteri musiikki. Helsinki: Suomalaisen musiikin tiedotuskeskus, 1995.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Lattik, Vello. Orkester: Triptühhon. Tallinn: Eesti Raamat, 1989.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Linjama, Eero. Akademiska orkestern 75 år =: Akademiska orkestern 75 vuotta : 1928-2003. Åbo: Åbo akademis förlag, 2003.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Vainio, Matti. Orkesteri etsii tietään: Tutkielmia Suomen orkesterihistorian vaiheilta. Jyväskylä: Jyväskylän yliopisto, 1992.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Frostholm, Christian Yde. Virvaret, en slags orkester. [Valby]: Borgen, 1986.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Lorentz, Reitan, i Storaas Reidar, red. Spill orkester spill!: Bergen Filharmoniske Orkester Musikselskabet "Harmonien" 225 år, Bergen 1990. Bergen: Musikselskabet "Harmonium", 1990.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Poulsen, Hans Jorgen. Aalborg Politi Orkester 1935-1995. Alborg: Aalborg Politi Orkester, 1995.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Carl, Nielsen. Koncert for fløjte og orkester. København: Samfundet til udgivelse af dansk musik, 1992.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Reidar, Storaas, red. Et levende orkester -- Norge: NASOL 1948-1998. Oslo: Norske Symfoni-Orkestres Landsforbund, 1998.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Więcej źródeł

Części książek na temat "Orkesterit"

1

"Stort og småt for orkester". W Richard Strauss' orkesterværker, 127–37. Aarhus University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmqxq.17.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Możesz być także zainteresowany rozszerzonymi bibliografiami na temat „Orkesterit” dla poszczególnych typów źródeł:
Rozprawy doktorskie Książki
Oferujemy zniżki na wszystkie plany premium dla autorów, których prace zostały uwzględnione w tematycznych zestawieniach literatury. Skontaktuj się z nami, aby uzyskać unikalny kod promocyjny!

Do bibliografii