Gotowe bibliografie tematyczne / Offentlige rum

Spis treści

Artykuły w czasopismach
Rozprawy doktorskie
Książki
Części książek
Raporty organizacyjne

Gotowa bibliografia na temat „Offentlige rum”

Autor: Grafiati

Data publikacji: 28 lipca 2024

Data aktualizacji: 31 lipca 2024

Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych

Wybierz rodzaj źródła:

Zobacz listy aktualnych artykułów, książek, rozpraw, streszczeń i innych źródeł naukowych na temat „Offentlige rum”.

Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.

Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.

Artykuły w czasopismach na temat "Offentlige rum"

Adamsen, Johannes. "Religion i det offentlige rum". Kirke og Kultur 111, nr 01 (1.03.2006): 13–25. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3002-2006-01-04.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Rasmussen, Casper Hvenegaard, Henrik Jochumsen i Dorte Skot-Hansen. "Forord". Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling 2, nr 1 (22.03.2017): 3–4. http://dx.doi.org/10.7146/ntik.v2i1.26051.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Titlen Biblioteket i byens rum skal forstås sådan, at biblioteket både kan betragtes som en bygning, der gennem performativ arkitektur præger byens rum, og som en arena for møder på tværs af livstile, generationer og kulturer, der bidrager til byens identitet, kreativitet og sammenhængskraft. Eller med andre ord: Hvordan biblioteket som rum ”udvider vores forståelse af, hvordan offentlige rum ser ud, og hvad de kan bruges til”,

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Christensen, Lars Holmgaard. "Den lidt for virkelige reality". MedieKultur: Journal of media and communication research 18, nr 34 (5.09.2002): 10. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v18i34.1215.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

En vigtig dimension i de store reality koncepter som Robinson Ekspe- ditionen, Big Brother og Baren er deres høje grad af (inter)aktivitet, som bliver formidlet gennem andre medier. Artiklen behandler det dis- kussionsforum, som TV3 oprettede i forbindelse med Robinson Ekspe- ditionen 2000. Det spiller en særlig rolle, at kommunikationen foregår i et offentligt rum i regi af TV3, og debattørerne udfolder en opmærksom- hedsvækkende diskurs, som har en fornærmende og rituel karakter i forhold til de deltagende personer i Robinson Ekspeditionen. Over tid opstår der imidlertid en mere dialogisk samtaleform mellem de aktive personer i gruppen. Afslutningsvist diskuteres, om de aktive seeres indlæg kan formidles i en interaktiv form i forhold til selve tv-teksten. Det giver dog visse problemer at videreformidle de underholdende, men fornærmende indlæg direkte i tv’s offentlige rum.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Thelle, Mikkel. ""Et Spejl med mange hundrede flader" - Elektrificeringen af byen og kroppen omkring 1900". Kulturstudier 5, nr 1 (2.01.2015): 31. http://dx.doi.org/10.7146/ks.v5i1.19294.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Elektrificering er en central del af den moderne bys kulturhistorie. Artiklen undersøger med udgangspunkt i København, hvordan elektricitetens tidlige udvikling 1880-1914 deltog i forandringen af kroppen såvel som byens offentlige rum.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Caswell, Dorte, i Ida Schultz. "Folket på gaden - struktureret hverdagsliv i det offentlige rum". Dansk Sociologi 13, nr 1 (5.05.2006): 73–93. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v13i1.512.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Dorte Caswell and Ida Schultz: People in the Street Bag people are different from other people who live on the street. Pictures of bag people are employed both literally and metaphorically to illustrate homelessness, but there is scant research in Denmark about this group of homeless. The purpose of this article is to shed light on the everyday life of the bag people of Copenhagen. The article is based on a “reflexive field study“ employing the reflexive sociology of Bourdieu and symbolic interactionism of Becker and Goffman. By using these approaches it was possible to dissolve the analytical dichotomy of normality, which seems ever present in research on marginalisation and social exclusion. The results show how resourceful and structured the “marginalised“ and “socially excluded“ bag people also are.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Bruun Jespersen, Line Marie. "Velkommen udenfor! Kunst som mødesteder i byens rum". Periskop – Forum for kunsthistorisk debat, nr 17 (4.04.2018): 116–31. http://dx.doi.org/10.7146/periskop.v15i17.102349.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Blandt de kunstværker, der er kommissioneret til byens rum i de seneste år, er der en del eksempler på performative og procesorienterede kunstprojekter, der sætter fokus på det sociale liv det pågældende sted. De adskiller sig fra traditionelle værktyper med en statisk skulpturel konstruktion i det offentlige rum, for i stedet at forudsætte deltagelse af et aktivt publikum, som herved tildeles en betydningsfuld rolle i realiseringen af værket. Man kan sige, at kunsten har forandret sig fra at være objekt til at være begivenhed.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Jacobsen, Brian Arly, Drude Daverkosen i Luna Skjoldann Larsen. "De stille moskéer og kirkeklokkernes genklang". Tidsskrift for Islamforskning 13, nr 2 (10.12.2019): 59–76. http://dx.doi.org/10.7146/tifo.v13i2.117769.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

I Danmark har det over hele landet været “naturligt” med kirkeklok- kers ringen på forskellige tidspunkter af døgnet. Det har været så normaliseret en del af det offentlige rums lydbillede, at det generelt har været et konfliktfrit område. Anderledes er det med spørgsmålet om kald til bøn (adhan) fra minareter i Danmark, fordi de ikke vækker genklang hos den danske befolkning. I lokalplaner har politikere betinget sig, at der ikke blev kaldt til bøn fra minareten af hensyn til freden i det offentlige rum. Denne artikel undersøger holdningen til “kristen” og “muslimsk” lyd i det offentlige byrum hos kommunalpolitikere i Danmark. Analysen viser en forandring i kommunalpolitikernes holdning til særligt muslimsk lyd fra 2013 til 2017 og en samtidig udviskning af folkekirkens særstatus i det of- fentlige lydbillede.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Andersen, Vivi Lena. "Sko og skidt - i københavnernes fodspor i middelalder og tidlig moderne tid". Kulturstudier 7, nr 2 (21.12.2016): 77. http://dx.doi.org/10.7146/ks.v7i2.25022.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

I artiklen undersøges fodtøj i et affaldsperspektiv ud fra især arkæologiske fund af sko fra 1300-tallet til slutningen af 1700-tallet og det samtidige underlag i det offentlige rum. Formålet er at afsøge om fodtøjets udviklingshistorie var påvirket af de lokale gadeforhold herunder urenhed – med København som case.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Seesko, Per. ""... med adelig proces ...". Odense som centralt orienteringspunkt belyst gennem adelige bryllupper og begravelser ca. 1560-1670". Kulturstudier 8, nr 1 (19.07.2017): 5. http://dx.doi.org/10.7146/ks.v8i1.96428.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

I denne artikel undersøges Odenses historiske betydning som centralt orienteringspunkt på Fyn gennem en fokus på den fynske adels bryllupper og begravelser i byen i perioden ca. 1560-1670. Der lægges særligt vægt på, hvordan den betydning en udefrakommende gruppe, som den fynske adel, tillagde et centralt orienteringspunkt som Odense, kunne afspejles i dens tilstedeværelse i byens offentlige rum.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Elmelund Kjeldsen, Jens. "Skammens retorik i indvandringsdebatten". Rhetorica Scandinavica 23, nr 79 (23.09.2022): 112–34. http://dx.doi.org/10.52610/rhs.v23i79.38.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Udtryk for skam er blevet fremtrædende i det offentlige rum. Det gælder særligt i udlændingedebatter, hvor borgere giver udtryk for at de skammer sig over hvordan nationen behandler indvandrere og flygtninge eller anklager andre for at de burde skamme sig over denne behandling. Artiklen undersøger retorisk brug af skamappeller samt gensvar og modangreb på sådanne appeller i en måneds dansk pressedækning. Studiet etablerer fire former for retorisk skam og tre former for gensvar. De fire former for retorisk skam er: følt individuel skam, påført individuel skam, samt følt kollektiv skam og påført kollektiv skam. De tre former for gensvar er: henvise sagligt til faktuelle omstændigheder, modangreb på tone og debatstil, samt populistisk anklage om elite-adfærd. Analysen peger på at retorisk brug af skam i offentlig debat hverken er effektiv eller bidrager til en god debat i deliberativ forstand. Studiet antyder også at brugen af skam som retorisk performativt sprogspil over tid kan bidrage til en retorisk bearbejdning som former rammerne for politiske holdninger og handlinger.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Więcej źródeł

Rozprawy doktorskie na temat "Offentlige rum"

Lund, Johan. "Offentligt rum och vardagens politik. Social förändring:Demokratins förändrade villkor i konsumtionsestetikens offentliga rum". Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1747.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Offentligt rum och vardagens politik handlar om hur 1990- talets sociala förändring, med en rörelse från ett samhälle integrerat av arbetsetiken mot ett samhälle organiserat utifrån konsumtionsestetiken, förändrar demokratins villkor i och för det offentliga rummet. Det mer preciserade syftet är att undersöka vilka konsekvenser den sociala förändringen får för utövandet av vardagens politik i det offentliga rummet. Den övergripande frågeställningen är vad ett fritt ord innebär, vad är det fritt från och för vem är det fritt?

Centrala begrepp i studien är: Medborgaren, dvs. individens kollektiva identitet som politisk varelse. Decentraliserat politiskt begrepp, där utförandet av politik inte är förbehållet den parlamentariska sfären, utan något som sker i vår vardag, vardagens politik. Konsumtionsestetik, där identitetsbildande och rörlighet i det sociala rummet sker efter en individuell och upplevelsebaserad logik.

Det empiriska materialet består av tidningsartiklar från det offentliga samtalet om medborgarlön och är analyserade utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Bennhage, Hugo. "Ny offentlighet : En fallstudie i hur privata aktörer formar nya offentliga rum". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18137.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Det offentliga rummet pekas ut som allt mer betydelsefull för stadens tillväxt och välstånd vilket har skapat ett intresse av att utveckla och förändra det. Studien problematiserar en ökad fokusering på det offentliga rummet, både bland offentliga och privata aktörer. Nya typer av miljöer skapas som en följd av olika typer av stadsförnyelseprogram och samhällsstyrning. Genom fallstudier i Rotterdam, Calgary och Karlskrona så belyses olika typer av privatiseringar som har skett samt olika motiv och strategier som föranleder denna utveckling.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Sjöstrand, Johan. "Rätten till den offentliga parken : En studie om Skinnarviksberget,offentlighet och konfliktfyllda rum". Thesis, Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-74009.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Syftet med denna uppsats är att studera rätten till det offentliga rummet och hur denna rätt manifesteras i en urban park som Skinnarviksberget i Stockholm. Fokus läggs huvudsakligen på denkonflikt som uppstått mellan de boende intill parken och besökare som vissa menar använder parken på ett felaktigt sätt. Vidare diskuteras vilka konsekvenser denna konflikt får i form avbegränsningar i rätten till det offentliga rummet. Studiens empiriska del består av tjugo enkäter och fem kvalitativa intervjuer. Studien genomförs företrädesvis med hjälp av ett humanistisktvetenskapsteoretiskt perspektiv då fokus läggs på enskilda personers upplevelser och åsikter om parken. I teoridelen diskuteras framför allt litteratur som behandlar begrepp som rum och plats samt medborgarnas tillgång till gator, torg och parker. Genom teorin skapas en koppling mellan Skinnarviksberget och den övergripande debatten gällande rätten till det offentliga rummet. En viktig slutsats i den avslutande diskussionen är att alla som använder parken tillsammans avgör dess offentlighet.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Hanell, Linnéa, i Nellie Stenvall. "Rum för alla : gestaltning för kvalitativa offentliga rum". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18070.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Uppsatsen utmanar det planeringsideal som grundas i att planera utifrån verksamheter med kommersiellt utbud för att skapa liv och rörelse i staden. Fysisk planering är en profession som har stor rådighet över offentliga rum i staden, där uppsatsen undersöker vilka verktyg som faktiskt finns. Uppsatsen lyfter betydelsen av offentliga rum och varför offentliga rum ser ut som de gör idag. Offentliga rums betydelse för demokrati och tolerans är några aspekter som lyfts för att säkerställa allas rätt till staden. Fyra fallstudier på fyra geografiska platser i Karlskrona står till grund för undersökningen. De fyra fallen observeras och analyseras, vilket sedan mynnar ut i gestaltningsförslag för hur de offentliga rummen kan gestaltas för att påverka användningen, utan att gestalta utifrån ett kommersiellt utbud. Gestaltningen ifrågasätter planeringsideal genom att ge förslag på hur ett fysiskt rum kan utformas för att främja demokrati och tolerans.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Tell, Simon. "Medborgarledd utveckling av offentliga rum : En kvalitativ studie av medborgarledd stadsutveckling av offentliga rum". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18185.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Att kommuner uppmuntrar en medborgarledd utveckling av offentliga rum är en internationell trend som även syns i Sverige. Det kan finnas många anledningar till att kommunen väljer att uppmuntra den här typen av initiativ, ofta handlar det om platsmarknadsföring eller att stärka medborgarnas inflytande i sin stad. Denna studie har undersökt tre olika fall av medborgarledd utveckling av det offentliga rummet. Uppsatsens syfte är att utifrån ett kommunikativt planeringsteoretiskt perspektiv undersöka och utveckla kunskap om den kommunala stadsplanerings handlingsutrymme för att möjliggöra för medborgarledd utveckling av det offentliga rummet. Det ligger även inom studiens ram att undersöka planerarens roll i att skapa utrymme för medborgarledd utveckling. Utifrån den övergripande forskningsfrågan Hur går det att förstå medborgarledd utveckling i det offentliga rummet utifrån kommunikativ planeringsteori? behandlas fyra fokusområden; förutsättningar, interaktion, resultat och planerarens roll. Detta är en kvalitativ studie där den medborgarledda utvecklingen i det offentliga rummet beskrivits utifrån sju intervjuer, fyra planerare och 3 medborgare. Den kommunikativa planeringsteorin används som teoretiskt perspektiv vilket också påverkat forskningsfrågornas utformning. Slutsatsen är att den kommunikativa planeringsteorin fungerar väl som verktyg för att analysera och förstå den medborgarledda utvecklingen i det offentliga rummet. Studien har gett ytterligare kunskap om det handlingsutrymme som kommun och medborgare har för att möjliggöra medborgarledda initiativ. Studien visar att det i de undersökta fallen fanns ett handlingsutrymme och att det gick att utvidga detta. Samtidigt stod klart att det fanns gränser för vad som är möjligt att göra. Den kommunikativa planeringsteorin betonar vikten av en dialog, gemensamma intressen och självständighet. Det är förhållanden som återfinns i denna studie.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Eriksson, Jenny, i Camilla Lännström. "Privata rum i offentliga miljöer". Thesis, Mälardalen University, School of Innovation, Design and Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-965.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur toaletter belägna på tågstationer mellan Eskilstuna och Stockholm behandlas. Vad har den offentliga toaletten för status i samhället? Vad tycker människor om offentliga toaletter, vad saknas och hur påverkas den tillhörande byggnaden? I arbetet har vi funderat kring vilka funktionskrav som krävs för att toaletterna ska fungera för alla och hur toaletterna borde förändras. Vårt mål har varit att ta fram ett unikt inredningskoncept med fokus på informationsdesign, hygien och upplevelse i form av ett skogstema. Med det menar vi att det ska vara lättstädat och att besökarna av hygieniska skäl ska slippa röra vid handtag, knappar och pappersbehållare. Varför vi vill förändra designen beror på att toaletterna idag har en dålig bild hos människor. De är uttryckslösa och har inte de funktioner som många människor efterfrågar (Se önskemål från enkätundersökning under Metod). Det läggs sällan någon större tid på design och underhåll av toaletterna. Många gånger fungerar inte dörrarnas låsfunktioner, som leder till att man inte känner sig trygg när man ska göra sina behov. Detta har framkommit genom enkätundersökningar och intervjuer med människor i olika åldersgrupper. Vårt resultat redovisades genom en 3D- modell och en film där de olika funktionerna i rummet visas i rörelse. För att ta reda på eventuella brister i resultatet, skapades en fokusgrupp som fick ge sina åsikter i en öppen diskussion.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Jönsson, Elise. "Konst i stadens offentliga rum: en studie om offentlig konst och dess betydelse för människan och staden". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23844.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Studien syftar till att få en fördjupad förståelse för relationen mellan nutida konst ochstadsrum. Uppsatsen fokuserar vid att se på det offentliga rummet som en social processsom produceras och reproduceras i mötet mellan människan och den fysiska platsen.Relationen mellan nutida konst och offentlighet undersöks genom en fallstudie i Borås därstora satsningar gjort på konst i offentlig miljö. Syftet med fallstudien är dels attundersöka hur arbetet med offentlig konst har vuxit fram och utvecklats samt vad detfinns för intentioner bakom stadens satsningar på konst i offentlig miljö. Utöver att se påkonstens roll och betydelse ur ett stadsmässigt perspektiv undersöks människors privatauppfattningar om vad konsten ”gör” samt vad den har potential att ”göra” medstadsrummet i Borås. Förutom intervjuer har även observationer utförts för att att kunnaerhålla en individuell uppfattning om offentlig konst i Borås. Genom att sammanbinda stadens tankar och intentioner med sina satsningar på konst i offentlig miljö med människor privata upplevelser kring konstens roll i stadsrummet, har studien kunnat visa på den offentliga konstens mångsidiga och komplexa betydelse. Enligt de personer som på olika sätt har arbetat med offentlig konst i Borås så har stadens arbete med konst i offentlig miljö vuxit fram och utvecklats genom ett mångsidigt intresse, där privata och kommunala aktörer aktivt har samverkat. Satsningarna på konst i offentlig miljö kan ses som ett tillvägagångssätt för Borås att marknadsföra sig och locka till sig besökare. Åsikterna går isär ifråga om vad det finns för intentioner bakom satsningarna och huruvida konsten har blivit en del av Borås nya identitet eller inte. Människors olikheter innebär att de uppfattar och upplever offentlig konst på många olika sätt. För någon så anses konsten provocera och skapa konflikt medan den för någon annan kan symbolisera ett minne, skapa ro eller bidra med nya perspektiv. Jag önskar att studien kan leda till en ökad reflektion och förståelse ifråga om den offentliga konstens betydelse och potential, som en del i planeringen av den offentligt byggda miljön. Med offentlig konst som verktyg kan planeringen öka förutsättningarna för en trivsam miljö i stadens offentliga rum.
The aim of this paper is to gain an increased understanding of the relation betweencontemporary art and public spaces through a case study in the city of Borås. The studyfocuses on public space as a social process that is produced and reproduced in the meetingbetween people's actions and a physical place. The purpose of the case study is partly toinvestigate the importance of public art for Borås as a city and to analyze the city'sintentions behind its efforts. In addition to looking at the role and importance of art froma urban perspective the study examines people's private perceptions about what the art"does" and what it has potential to "do" with different public places in Borås. Theempirical material of the study consists largely of qualitative interviews. In addition tointerviews, observations have also been made to obtain an understanding and perceptionof public art in Borås on an individual level. The study has been able to demonstrate the versatile and complex importance of public art by linking the city's intentions of its efforts of public art with people's private experiences of art in the city. The city of Borås work with public art has grown and developed through a diverse interest in art in public spaces, where private and municipal actors have actively cooperated. A positive development where Borås work on public art has grown and developed has proven to be a new way for the city to profile itself and create a new identity. There are different opinions and thoughts about what public art means for Borås as a city and whether it can be considered as part of the city's new identity or not. People's differences means that they perceive and experience public art in many differentways. For someone, the art creates conflicts when it is considered provocative, while forsomeone else it can symbolize a memory, create peace or new perspectives. I wish that thestudy can lead to an increased reflection and understanding of the importance andpotential of public art as a part of the planning of the public and built environment. Withcontemporary public art as a tool, planning can increase the livability in the public spacesof the city.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Seipel, Nora, i Annie Skoog. "Rum för vem? : en fallstudie över Västra hamnens offentliga rum". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-14654.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Segerud, Hampus, i Johannes Scherman. "Offentliga rum i planering och praktik". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16510.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Syftet med ett torg eller stråk är något som, likt andra funktioner inom en stad, har förändrats under årens lopp. Hur syftet med offentliga rum uppfylls i en modern kontext blir därmed intressant. Kandidatuppsatsen har utgångspunkt i den rationella planeringsparadigm som varit rådande svensk kontext under 1900-talet enligt Strömgren (2007:229-230), och vad lagakraftvunna planhandlingarna fastställer om respektive undersökt plats samt hur denna genomförts. Från undersökta studier framgår att planhandlingar kan innehålla planbestämmelser som inte är förenliga med lagstiftningen eller är otydliga vilket kan skapa problem vid beslutsfattande processer (Caesar & Lindgren 2009:25-26; Kalbro, Lindgren & Paulsson 2012:1-2). Kandidatarbetet består av en fallstudie som omfattar totalt fyra områden, två i Göteborg och två i Stockholm. Inom dessa områden har de offentliga rummen stråk och torg studerats. Studien av de offentliga rummen har skett genom en kvalitativ textanalys som grundligt granskat vad som dels är syftet med de offentliga rummen, och hur utformningen är ämnad att genomföras. Textanalysen har följts upp av platsbesök på de respektive platserna för att observera platsernas beskaffenhet i utformning och användning. En enkätundersökning har även skett för att undersöka vad de personer som passerar eller uppehåller sig på en plats anser om den. I den mån det varit möjligt har ansvariga personer för de olika planerna, som berör platserna, kontaktats. Resultatet av arbetet ligger till grund för diskussion och analys gällande offentliga rums användning och utformning i jämförelse med plankarta och planbeskrivning. Platserna har i stort motsvarat det som stipuleras i respektive planhandling, med enstaka betydande undantag. Därtill har en förskjutning i språklig precision uppmärksammas i arbetet, där de planhandlingar som upprättats under 2000-talet till skillnad från tidigare års planer innehåller värderande och bristfälligt definierade ord.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Gidlund, Andrea. "Kvinnors upplevda trygghet i offentliga rum". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för geografi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160563.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Więcej źródeł

Książki na temat "Offentlige rum"

Nielsen, Sabine Dahl. Konflikt og forhandling: Kunstens rolle in storbyens offentlige rum. Odense: Syddansk Universitetsforlag, 2022.

Znajdź pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Villadsen, Ole H. Dansk glaskunst: Glasudsmykninger i kirker og i det offentlige rum. Frederiksberg: Frydenlund, 2012.

Znajdź pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Kreiner-Møller, Jørgen. Fra kunstnerens værksted til det offentlige rum: En praktisk håndbog i planlægning og udførelse af udsmykninger. Koebenhavn: Forlaget Vandkunsten, 2015.

Znajdź pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

1973-, Furnesvik Eivind, red. Kunst i offentlig rom. Oslo: Forlaget Press, 2003.

Znajdź pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Tenningen, Sigurd. Knust i offentlig rom. Kristiansand: Kristiansand Kunsthall, 2014.

Znajdź pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Ahlstrand, Jan Torsten. John Wipp: Bildpoet i privata och offentliga rum. Lund: Ellerström, 1996.

Znajdź pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Andersson, Björn. Öppna rum: Om ungdomarna, staden och det offentliga livet. [Göteborg]: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, 2002.

Znajdź pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Andersson, Björn. Öppna rum: Om ungdomarna, staden och det offentliga livet. [Göteborg]: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, 2002.

Znajdź pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Cameron, Cartiere, i Willis Shelly, red. The practice of public art. New York: Routledge, 2008.

Znajdź pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Cameron, Cartiere, i Willis Shelly, red. The practice of public art. New York: Routledge, 2008.

Znajdź pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Więcej źródeł

Części książek na temat "Offentlige rum"

Warburg, Margit. "Ritualer i det offentlige rum". W Religion i det offentlige rum, 111–34. Aarhus University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmn0s.9.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Nielsen, Marie Vejrup. "Folkekirken og det offentlige rum". W Religion i det offentlige rum, 47–62. Aarhus University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmn0s.6.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Schütze, Laura Maria. "Religion på museum". W Religion i det offentlige rum, 149–68. Aarhus University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmn0s.11.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Christensen, Henrik Reintoft, Brian Arly Jacobsen i Signe Engelbreth Larsen. "Forord". W Religion i det offentlige rum, 7–8. Aarhus University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmn0s.3.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Sjö, Sofia. "Religion på film". W Religion i det offentlige rum, 187–200. Aarhus University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmn0s.13.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Rasmussen, Jes Heise. "Fra folkekirke til konkurrencekirke". W Religion i det offentlige rum, 63–86. Aarhus University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmn0s.7.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Gad, Ulrik Pram. "Mangfoldighedsledelse og muslimer i det danske forsvar". W Religion i det offentlige rum, 259–75. Aarhus University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmn0s.17.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Christensen, Henrik Reintoft, Brian Arly Jacobsen i Signe Engelbreth Larsen. "Introduktion:". W Religion i det offentlige rum, 9–26. Aarhus University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmn0s.4.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Larsen, Signe Engelbreth. "Blasfemiparagraffens afskaffelse". W Religion i det offentlige rum, 29–46. Aarhus University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmn0s.5.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Jensen, Sidsel Vive. "Religion og folkeskolen". W Religion i det offentlige rum, 135–48. Aarhus University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmn0s.10.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Raporty organizacyjne na temat "Offentlige rum"

Kaharevic, Ahmed, i Elin Wihlborg. Fler sidor av digital medieanvändning bland unga i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar: En forskningsöversikt och diskussion om metoder genomförd på uppdrag av Statens medieråd. Linköping University Electronic Press, luty 2024. http://dx.doi.org/10.3384/dino-2023.2.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Medieanvändning är uttryck för demokratiskt deltagande, och fria samt opartiska medier blir därför en förutsättning för att vår demokrati ska kunna fungera. Idag, när samhället blir alltmer digitalt, är det väsentligt att gemensamma och offentliga värden upprätthålls. I hållbara demokratier behöver alla medborgare därför ha såväl möjligheter som lämplig kompetens att ta del av dessa medier. Nya digitala medier används allt mer och blir därför mer betydelsefulla för kunskap om och dialog kring demokrati, särskilt bland ungdomar Flera tidigare studier har visat att ungdomars medieanvändning och demokratiska deltagande går hand-i-hand med utvecklingen av ny teknik. Men människor som av olika orsaker inte har samma förutsättningar att tillgodogöra sig den nya digitala tekniken riskerar således att hamna utanför. En av dessa grupper som övergripande har sämre förutsättningar att nyttja den digitala tekniken är invånare, och inte minst unga sådana, i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar. Denna grupp av unga har generellt visat sig vara svårstuderad, och detta gäller även specifikt deras användning av digitala medier. Vi resonerar därför i denna rapport kring två övergripande frågor. Dels ämnar vi visa vilka metoder som använts i internationell forskning om ungas användning av digitala medier, särskilt i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar, dels diskuterar vi möjliga alternativa metoder för att kunna beskriva ungas användning av digitala medier, särskilt i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar. Rapportens resultat visar bland annat att det finns få studier i internationell forskning som direkt pekar på hur just unga i områden med socioekonomiska utmaningar använder digitala medier. Därför vet vi fortsatt lite om denna grupps användning av dessa medier i olika sammanhang. Det finns dock en del exempel på hur forskare försöker nå dessa grupper i mer utforskande studier, exempelvis genom att samverka med olika samhällsaktörer kopplade till just socioekonomiskt utsatta områden. Sådan samverkan med olika samhällsorganisationer framstår därmed som ett viktigt verktyg för att hitta och inkludera dem som annars inte nås av samhällsvetenskapliga studier. Vi visar också på vissa alternativa, och ibland okonventionella, metodval som har potential att bättre inkludera denna grupp i undersökningar och vetenskapliga studier. Att anpassa studiers enkät- eller intervjufrågor till de olika språk som är vanligt förekommande i dessa områden är ett bredare applicerbart tillvägagångssätt, som därtill kan vara stödja en rad andra vetenskapliga metoder. Att därtill ta användning av personal med språkkunskaper i dessa språk kan förbättra både den initiala rekryteringen av respondenter samt deras motivation att delta. I tidigare forskning finns goda exempel på att använda observationer som metod vid tillställningar som äger rum av andra skäl än forskning. För att beskriva just användningen av digitala medier finns några studier som visar på hur appar kan användas för att samla in data om denna grupp, men ett sådant tillvägagångssätt för med sig viss etisk problematik som måste tas i beaktande. Mediaanvändning, kan enligt tidigare studier, kartläggas med appar både etablerade teknik och specifikt utformade appar där deltagare själva (aktivt eller inaktivt) rapporterar sitt medieanvändande. Vi ser även att så kallad ”gamification”, det vill säga att apparna och därmed studien konstrueras med spelliknande moment, i tidigare studier har visat sig nå bättre resultat. Slutsatserna är således att tidigare forskning visar att det finns behov av mer prövande och utforskande metoder för att skapa kunskap om hur unga särskilt i socioekonomiskt utsatta områden använder digitala medier. Sådan kunskap är viktig för att offentliga organisationer och aktörer ska kunna möta även dessa grupper och tillsammans utveckla hållbar och inkluderande demokrati med tillit till våra medier.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Oferujemy zniżki na wszystkie plany premium dla autorów, których prace zostały uwzględnione w tematycznych zestawieniach literatury. Skontaktuj się z nami, aby uzyskać unikalny kod promocyjny!