Rozprawy doktorskie: „Moralismi”

1

Dahlin, Martin. "Moraliskt ansvar och slump". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-123169.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

2

Ringheim, Susanne, i Isac Sevehem. "En moralisk sida av ansvaret i vården". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30043.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Det moraliska i ansvar inom omvårdnad är en viktig del för vårdpersonal som är bristfälligt beforskat och diskuterat inom vårdvetenskapen. Moraliskt ansvar anses som självklart av vårdpersonal, därför reflekteras begreppet i denna humanvetenskapliga litteraturstudie för att få en djupare kunskap och förståelse. Syftet var att gestalta det moraliska i begreppet ansvar inom omvårdnad i nutid. Inspiration genom hermeneutiken användes för att tolka de åtta vetenskapliga artiklarna som ingick i resultatet. Studiens resultat påvisade en fördjupning om moraliskt ansvar där den fria viljan, determinism, skuld och moralisk agent framkom. Vårdpersonal är moraliska agenter där determinismen, den fria viljan och skulden påverkar det moraliska i ansvaret. Evidensbaserad forskning om det moraliska i ansvaret inom vårdvetenskapen är bristfällig. Ytterligare forskning inom området är önskvärt för att förtydliga begreppets position inom teoribildning och därmed profession och arbete.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

3

Larsson, Daniel. "KOLLEKTIV MORALISK AUTONOMI : Om kollektiva moraliska egenskaper som inte motsvaras av kollektivets ingående individer". Thesis, Linköping University, Department of Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-53907.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

I denna uppsats diskuterar författaren dels om det är möjligt för kollektiv att klassificeras som autonoma entiteter, och dels huruvida det är möjligt för en kollektiv entitet att ha vissa moraliska egenskaper som kollektivets ingående individer saknar. Enligt David Copps kollektiva moraliska autonomites så är detta möjligt. I framställningen presenteras det ett antal invändningar mot Copp riktade av Seumas Miller, som författaren delvis vänder sig mot.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

4

Andrade, Ana Olívia Costa de. ""Contra tudo isto que está aí": moralismo e política nas manifestações “Fora Dilma” em João Pessoa". Universidade Federal da Paraíba, 2016. http://tede.biblioteca.ufpb.br:8080/handle/tede/9741.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Submitted by Vasti Diniz (vastijpa@hotmail.com) on 2017-12-28T14:28:31Z No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 2128385 bytes, checksum: 130e2eb37a801bc82ed999953e31a836 (MD5)
Made available in DSpace on 2017-12-28T14:28:31Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 2128385 bytes, checksum: 130e2eb37a801bc82ed999953e31a836 (MD5) Previous issue date: 2016-02-29
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES
This work analyzes the experience and moral values of the participants of the "Fora Dilma" demonstrations organized in the city of João Pessoa in 2015. Demonstrations against the federal government have been taking place in all the capitals of the Brazilian states since March 15, 2015, bringing together thousands of people who, dressed in the colors of the Brazilian flag, are asking for the Impeachment of the current President of the Republic, Dilma Rousseff. The protests were organized mainly by the social networks of anti-government groups, such as: "Revoltados Online", "Vem Pra Rua" and "Movimento Brasil Livre". Based on an analysis of the "Out Dilma" protests in the city of João Pessoa conducted by "Voltados João Pessoa", we sought to analyze how the need to combat corruption is transformed into a moralistic agenda that confirms and recreates elements of a Udenian tradition in Brazilian politics.
Este trabalho analisa a experiência e os valores morais dos participantes das manifestações “Fora Dilma” organizadas na cidade de João Pessoa em 2015. Manifestações contra o governo federal vêm ocorrendo em todas as capitais dos estados brasileiro desde 15 de março de 2015, reunindo milhares de pessoas que, vestidas com as cores da bandeira do Brasil, pedem pelo Impeachment da atual Presidente da República, Dilma Rousseff. Os protestos foram organizados, sobretudo, pelas redes sociais de grupos antigovernistas, como os: “Revoltados Online”, “Vem Pra Rua” e “Movimento Brasil Livre”. A partir de uma análise da organização dos protestos “Fora Dilma” na cidade de João Pessoa, realizada pelo “Voltados João Pessoa”, buscamos analisar como a necessidade de combate à corrupção é transformada numa agenda moralista que confirma e recria elementos de uma tradição udenista na política

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

5

Benoît, Jean-Louis. "Tocqueville moraliste". Caen, 2002. http://www.theses.fr/2002CAEN1347.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Instruire la démocratie, ranimer [. . . ] ses croyances, purifier ses mœurs, régler ses mouvements, substituer [. . . ] la science des affaires à son inexpérience, la connaissance de ses vrais intérêts à ses aveugles instincts, adapter son gouvernement aux temps et aux lieux ; le modifier selon les circonstances et les hommes : tel est le premier devoir imposé de nos jours à ceux qui dirigent la société. Il faut une science politique nouvelle à un monde nouveau. "Dès l'introduction de la première Démocratie, Tocqueville donne à son œuvre une perspective et une finalité morales. L'ensemble de son œuvre confirme que ses textes comme son action font de lui l'un de nos grands moralistes, moraliste et politique, moraliste du politique. Son admiration va d'abord au renversement des valeurs opéré par le christianisme originel puis à l'humanisme de la renaissance et à l'universalisme des Lumières qui, pour lui, reprennent les valeurs de l'évangile. Assuré qu'il n'existe qu'une seule humanité, il lutte pour l'abolition de l'esclavage, dénonce le génocide des Indiens et le racialisme gobinien.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

6

Coste, Claude. "Roland Barthes moraliste /". Villeneuve d'Ascq, France : Presses universitaires du Septentrion, 1998. http://www.uqtr.ca/biblio/notice/tablemat/03-2233516TM.html.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

7

Guion, Béatrice. "Pierre Nicole, moraliste /". Paris : H. Champion, 2002. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb38943264c.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

8

Hollingsworth, Mark. "Nineteenth-century Shakespeares : nationalism and moralism". Thesis, University of Nottingham, 2007. http://eprints.nottingham.ac.uk/10551/.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

This thesis shows that 'Shakespeare' (both the works and the man) was at the forefront of literary activity in the nineteenth century. By focusing on concerns about the identity of the British nation and its people it shows that Shakespeare was a constant presence in the debates of the day and that a number of agendas were pursued through what were ostensibly writings about Shakespeare's plays and the biography of their author. The Introduction first notes Shakespeare's transition from Elizabethan playwright to Victorian cultural icon and proceeds to outline nineteenth-century critical practice and changes in the social organisation of knowledge. From here the shift in how Shakespeare was considered is noted as well as the fact that, despite increasing interest in the history of the phenomenon, the nineteenth century has been largely neglected. What exploration there has been of this period has tended, by its nature as part of larger surveys or issue-specific studies, to oversimplify the complexities of nineteenth-century criticism. Further to this, the nineteenth century itself is often treated as a time of unsophisticated development and as a precursor to modern thought rather than a period of interest in its own right. A variety of what this thesis terms 'literary pursuits' during this period are then contextualised, as well as the changing role of the critic in nineteenth-century society. This is accompanied by an exploration of the community of readers and writers who would have engaged with these works. Finally, the methodological decisions which have directed this thesis are explained, including the privileging of page over stage, and the choice of those nineteenth-century writers who have been examined. The main body of the thesis is divided into two sections: Part One (Chapters One and Two) gives a broad taxonomy of ways in which nineteenth-century writers used Shakespeare as a means for addressing other issues, and Part Two (Chapter Three) uses a specific case study through which to examine these particular issues. It shows that attitudes to Shakespeare were shaped by an ongoing dialogue concerning the identity of the nation and its population. However, while there was much commonality regarding the agendas for which Shakespeare was used, the ways in which various different writers approached this was surprisingly diverse. Chapter One, 'Nationalism,' looks at how Shakespeare could be used in order to serve a nationalistic agenda: this involved either allying Shakespeare with the nation itself (by utilising Shakespeare's nationality, writing in a rhetorically charged manner, or interpreting Shakespeare's works in a certain fashion), or equating the nineteenth century with the early modern period (and highlighting various commonalities or differences with those times). The concept of nationalism is contextualised by looking at various attitudes to the nation which were driven by the challenges of the expanding Empire. Chapter Two, 'Moralism,' looks at the ways in which Shakespeare was used as a tool by those who sought to promote certain behavioural traits amongst their readers. The different ways in which writers made use of Shakespeare are situated within a discussion of nineteenth-century philosophical and moral positions. This chapter looks successively at what is termed 'Private Moralism' (a concern with abstract ideas, such as self-control and adherence to familial or religious ties), and 'Public Moralism' (that is, efforts to improve the outward or physical attributes of individuals, such as financial accumulation or class status). Part Two of the thesis focuses on how Victorian writers used Shakespeare specifically in relation to Shakespeare's Sonnets. To this end, Chapter Three, 'The Sonnets,' looks at how writings on the Sonnets pursued moral or nationalistic agendas. This chapter also seeks to draw together the strands of nationalism and moralism by showing that anxieties about the state of Britain fed into writing about the Sonnets at this time and that this involved a complex debate about the Sonnets, ancient Greece, and the nature of what would today be termed homosexuality. A significant contention of this chapter is that nineteenth-century attitudes towards the Sonnets need to be appreciated on their own terms rather than anachronistically via a modern understanding of homosexuality. The Conclusion suggests that Shakespeare was used by nineteenth-century critics and biographers as a location within which to debate certain overarching concerns of the day. How these issues were approached, however, took different forms and Shakespeare was employed for different ends, which points to a general unease regarding the identity of the nation. As the formal institutionalising of the English Literary canon was taking place during the period covered by this thesis it seems reasonable to suggest that the use of Shakespeare was related to Shakespeare's position of dominance within the canon. Finally, suggestions are made as to how the ease with which Shakespeare could be used - as well as the unavoidable difficulties which are attendant with Shakespeare - might have affected this process of canonisation.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

9

Opacic, Lukas. "Realism and Moralism in Political Thought". Thesis, The University of Sydney, 2021. https://hdl.handle.net/2123/25839.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

In more recent years, the debate between political moralists and political realists has enjoyed increasing relevance within the philosophical literature, and this thesis adds another voice to that debate. I start out with an explication of both moralism and realism as they have been defined in the literature so far, with particular emphasis on the liberal moralism of John Rawls, the (radical) realism of Raymond Geuss, and the (liberal) realism of Bernard Williams. I then consider a number of moralist objections to realism, to which I argue realists have good responses. I go on to show that, notwithstanding their capacity to respond effectively to moralist objections, the realisms of Geuss and Williams fail (in different ways) to satisfy a key methodological requirement of political realism itself: that political theory must be properly sensitive to the conditions of real-world politics. I then show that the political theory of Michael Oakeshott provides us with a novel and interesting way to satisfy this requirement.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

10

Guedes, Rivanildo Segundo Pereira. "Um novo jeito de ser protestante no Brasil: protestantismo de experiência racional". Pontifícia Universidade Católica de São Paulo, 2016. https://tede2.pucsp.br/handle/handle/1970.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Made available in DSpace on 2016-04-25T19:20:39Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Rivanildo Segundo Pereira Guedes.pdf: 752730 bytes, checksum: a37a6d66c1c4d9470069448d6d069064 (MD5) Previous issue date: 2016-02-25
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior
Due to the phenomenon of neo-Pentecostalism the Brazilian Protestantism was forgotten by the academy (?). As a result growth and changes of Protestantism in Brazil has gone unnoticed. Therefore this study aims to make a counterpoint to the ideal type of Protestant practice created by Max Weber and revisited by Rubem Alves called Protestantism doctrine Straight and therefore will discuss about a current Brasilian Protestantism or rather the past forties decades of this practice in Brasil. To Alves the whole of the Brazilian Protestantism was fundamentalist and moralist and troughout this text we will see that there is another Protestantism forming in Brazil and that we are calling the Rational Experience Protestantism in which the subjective experience of faith and the search for the rationality of the Christian faith are presents
Por conta do fenômeno do Neopentecostalismo, o protestantismo brasileiro foi esquecido pela Academia de estudos de ciências sociais e da religião. Em função disso, o crescimento e as mudanças do protestantismo no Brasil passaram despercebidos. Sendo assim, este trabalho se propõe a fazer um contraponto ao tipo ideal criado por Max Weber e revisitado por Rubem Alves denominado Protestantismo de Reta Doutrina , e, para tanto, irá discorrer sobre um protestantismo brasileiro atual, ou seja, das últimas quarentas décadas. Para Alves o todo do protestantismo brasileiro era fundamentalista e moralista e, ao longo deste texto, veremos que existe um outro protestantismo se formando no Brasil, e que, o chamaremos de Protestantismo de Experência Racional no qual a experiência subjetiva da fé e a busca pela racionalidade da fé cristã se fazem presentes

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

11

Gligoric, Elvira, i Ida Johnson. "Sjuksköterskors erfarenheter av copingstrategier vid moralisk stress". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27021.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Bakgrund: Moralisk stress är ett begrepp som först myntades av Andrew Jameton. Hans definition av moralisk stress är när en person vet den korrekta moraliska handlingen i en viss situation, men inte kan agera utefter denna på grund av olika organisatoriska begränsningar. Den moraliska stressen kan leda både till fysiska och psykiska symtom hos sjuksköterskan, men även patienten påverkas negativt om sjuksköterskan upplever moralisk stress. För att hantera den moraliska stressen kan sjuksköterskan använda sig av olika copingstrategier, en copingstrategi syftar till hantera inre och/eller yttre påfrestningar. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av copingstrategier vid moralisk stress på sin arbetsplats. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design utfördes. Totalt 12 stycken vetenskapliga artiklar användes för att få fram resultatet. Artiklarna granskades utefter relevans och kvalitet av två stycken oberoende granskare. Resultat: Fem kategorier som svarade på syftet identifierades, vilka var; (1) distansering (2) förnekelse (3) acceptans (4) lämna arbetet och (5) samtal Konklusion: Distansering är en återkommande copingstrategi sjuksköterskor använder sig utav. Genom att distansera sig från det moraliska dilemmat skyddar sjuksköterskan sig själv, men i längden har denna copingstrategi negativa konsekvenser för sjuksköterskans självbild och hälsa. Att samtala med sina kollegor och chefer om de situationer som ger upphov till moralisk stress har visat sig vara en god copingstrategi, dock är det viktigt att sjuksköterskan upplever sig bli hörd och att oron som sjuksköterskan uttrycker tas på allvar för att samtal ska fungera som en effektiv copingstrategi.
Background: Moral distress is a concept first coined by Andrew Jameton. His definition of moral distress is when a person knows the correct moral action in a particular situation, but cannot act on it because of various organizational constraints. The moral distress can lead to both physical and mental symptoms for the nurse, the patient is also adversely affected if the nurse is experiencing moral stress. In order to deal with the moral stress, the nurse can use different coping strategies, which aims to deal with internal and / or external stresses. Purpose: The purpose of this study is to investigate nurses' experiences of coping strategies in moral distress at their workplace. Method: A literature review with qualitative design was performed. A total of 12 scientific articles were used to obtain the result. The articles relevance and quality were reviewed by two independent reviewers. Result: Five categories that responded to the purpose were identified, which were; (1) distancing (2) denial (3) acceptance (4) leaving work and (5) conversation. Conclusion: Distancing is a recurring coping strategy nurse’s use. By distancing themself from the moral dilemma, the nurse protects herself from moral distress, but in the long run, this coping strategy has negative consequences for the nurse's self-image and health. Talking with their colleagues and managers about the situations that give rise to moral distress has proven to be a good coping strategy, however, it is important that the nurse feel that she is being heard and that the concerns the nurse’s expresses are being taken seriously if the conversation are going to be an effective coping strategy.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

12

Gillemyr, Rikard. "Ansvarsgapet och moraliskt ansvar". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-140536.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

13

Possamai-Perez, Marylène. ""L'Ovide moralisé" : essai d'interprétation /". Paris : H. Champion, 2006. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb40232270n.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

14

Falk, Nina, i Ronnehed Alice Turesson. "Moraliska fundament och vaccinskepticism : Finns det en relation mellan moraliska fundament och vaccinskepticism?" Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194946.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Med ett urval om 260 deltagare avsåg föreliggande studie undersöka relationen mellan moraliska fundament och en negativ affektiv attityd gentemot vaccin mot covid-19, vilket definieras som vaccinskepticism. Tv. hypoteser ställdes varvid den första antog att bindande moraliska fundament skulle predicera en negativ affektiv attityd gentemot covid-19 vaccin och inget samband skulle erhållas mellan individualiserande fundament och vaccinrelaterad affektiv attityd. Den andra följde hypotes 1 och antog att inkludering av politisk orientering skulle öka förklaringskraften av den beroende variabeln vaccinskepticism. En enkätundersökning genomfördes för insamling av data. För att testa hypoteserna genomfördes en hierarkisk multipel regression. Resultatet visade inget stöd för vare sig bindande- eller individualiserande fundament, vilket går i linje med hypotesen gällande individualiserande fundament men går emot antagandet att bindande fundament skulle ha ett samband till en negativ affektiv attityd. Stöd påfanns dock för inkludering av politisk orientering då en högerorientering visade sig ha en negativ relation till en positiv affektiv attityd gentemot covid-19 vaccin. Avslutningsvis diskuteras möjliga anledningar till att den centrala hypotesen inte kunde styrkas, begränsningar och förslag på framtida forskning.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

15

Mori, Erica. "Volontärresan - En moralisk semester?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24044.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Modernismens storhetstankar om mänsklighetens obegränsade kapacitet har gjort den postmoderna människan smärtsamt medveten om mänsklighetens begränsningar. Medvetenheten förvandlar bland annat den problemfria semestern till en moralisk terräng. Valet av semester anses påverka både resenären och värddestinationen. I denna undersökning söks en förståelse för samtida moraliskt resande genom att studera volontärresans arrangemang och volontärresenärers upplevelser. Teorier som behandlar kulturell identitet, turismens kultur, den postmoderna resenären samt moraliskt resande och hållbar turismutveckling kopplas till empiri grundad på djupintervjuer med volontärresenärer samt representanter från två olika volontärresearrangörer. Analysen av undersökningen leder fram till att volontärresan förstärker individens kulturella identitet, samt att den kommersiella volontärresan är ett bättre alternativ än den ideella. Eftersom den kommersiella arrangören fokuserar mer på den postmoderna individens personliga utveckling, och arrangeras den kommersiella volontärresan utifrån värddestinationens krav kan det tänkas att både värdsamhället och volontärresenären tillfredställs. Volontärresenären reser lika mycket för att göra en god gärning via volontärarbetet som för att finna sig själv.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

16

Anthin, Katarzyna, i Maria Trygg. "Moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25623.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Intensivvårdssjuksköterskor uttrycker upplevelser av moralisk stress i det dagliga arbetet och detta kan leda till utbrändhet eller behov av att byta yrke då de inte lyckas bemästra sin situation. Studiens syfte var att kartlägga moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor med hjälp av Moral Distress Scale(MDS). Studien utfördes med en deskreptiv metod av tvärsnittsdesign där 45 sjusköterskor med intensivvårdsutbildning i västsverige tillfrågades att vid ett tillfälle besvara en enkät med en validerad svensköversatt MDS. Resultatet påvisade att det finns signifikant höga nivåer av moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor yngre än 45 år(p=0,044) och även i gruppen med kandidat/-magisterexamen(p=0,003). De högsta nivåerna av moralisk stress kunde uppmätas när intensivvårdssjuksköterskorna ställdes inför situationer där de upplevde att ingen var beredd att fatta beslut om att avsluta livsuppehållande behandling. Bristande kompetens, "onödiga" behandlingar och resursbrist medförde också hög moralisk stress. För att motverka moralisk stress behövs enligt studier; debriefing, etiska vårdkonferenser och stöd från arbetsledningen. Denna studie kan bidra till att åskådliggöra moralisk stress och intesnifiera diskussionen samt skapa ett gemesnamt språk kring moralisk atress bland intensivvårdssjuksköterskor.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

17

Picardi, Emmanuel. "La philosophie comme manière de vivre ou les impasses de la domination. Sur une lecture des Caractères de la Bruyère". Thesis, Paris Est, 2017. http://www.theses.fr/2017PESC0079.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

À l’appui des Caractères de la Bruyère, nous ouvrons à nouveau une question laissée en suspens par les études qui ont été menées autour de « la philosophie comme manière de vivre ». Cette question concerne la nouvelle relation entre la parole et l’action qui se serait établie à partir des XVIe et le XVIIe siècles en Occident. Au travers des différentes hypothèses proposées, nous avons choisi d’étudier le rôle qu’y a joué la parole de type machiavélien ou la logique de la domination. À la fois mode d’accès à la connaissance, mode de constitution de soi et rapport à la politeia, cette logique en laquelle s’est inscrit progressivement le savoir moderne nous détourne d’un accès au texte de la Bruyère pouvant libérer tout son potentiel de réformation éthique – sa psychagogie. Pour accéder à ce potentiel, il nous faut tour à tour prendre distance avec la logique de la domination et renouer avec cet autre rapport au langage qu’elle n’a cessé par ailleurs de discréditer, à savoir ce rapport d’origine socratique que relaient les différentes productions philosophiques de l’Antiquité auxquelles se réfèrent les Caractères. Aussi, devrons-nous réévaluer objectivement les postulats anthropologiques qui sont autant de motifs éthiques qui innervent la pensée politique et sociologique moderne et qui configurent le foyer de notre expérience politique actuelle
By having recourse to La Bruyère’s Characters, this work aims at reassessing a question that has been let aside by scholarly studies dedicated to « the philosophy as a way of life ». This question deals with the new relation between speech and action which is believed to have occurred in the 16th-17th centuries in the West. Through different hypotheses, we have chosen to examine the role played by the Machiavellian type of speech, or the logic of the domination. Being at the same time a way to access knowledge, a mode of self-constitution and a relationship to politeia, this logic is the place where the Modern knowledge gradually falls within and also turns us away from an access to La Bruyère’s text that can release its potential of ethical reformation – its psychagogy. In order to gain access to this potential, we have in turns to distance ourselves from the discursive logic of domination and to renew with this other relation to language, to oneself and to politeia that this logic constantly brings into disrepute, in other words to this Socrastic relation to be found in the philosophical production of the Antiquity to which the Characters refer to

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

18

Thompson, Marie Suzanne. "Beyond unwanted sound : noise, affect and aesthetic moralism". Thesis, University of Newcastle upon Tyne, 2014. http://hdl.handle.net/10443/2440.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

This thesis uses Baruch Spinoza’s notion of affect to critically rethink the correlation between noise, ‘unwantedness’ and ‘badness’. Against subject-oriented definitions, which understand noise to be constituted by a listener; and object-oriented definitions, which define noise as a type of sound; I focus on what it is that noise does. Using the relational philosophy of Michel Serres in combination with Spinoza’s philosophy of affects, I posit noise as a productive, transformative force and a necessary component of material relations. I consider the implications of this affective and relational model for two lineages: what I identify as a ‘conservative’ politics of silence, and a ‘transgressive’ politics of noise. The former is inherent to R. Murray Schafer’s ‘aesthetic moralism’, where noise is construed as ‘bad’ to silence’s ‘good’. Instead, I argue that noise’s ‘badness’ is secondary, relational and contingent. This ethico-affective understanding thus allows for silence that is felt to be destructive and noise that is pleasantly serendipitous. Noise’s positively productive capacity can be readily exemplified by the use of noise within music, whereby noise is used to create new sonic sensations. An ethicoaffective approach also allows for an affirmative (re)conceptualization of noise music, which moves away from rhetoric of failure, taboo and contradiction. In developing a relational, ethico-affective approach to noise, this thesis facilitates a number of key conceptual shifts. Firstly, it serves to de-centre the listening subject. According to this definition, noise does not need to be heard as unwanted in order to exist; indeed, it need not be heard at all. Secondly, this definition no longer constitutes noise according to a series of hierarchical dualisms. Consequently, the structural oppositions of noise/signal, noise/silence and noise/music are disrupted. Finally, noise is understood to be ubiquitous and foundational, rather than secondary and contingent: it is inescapable, unavoidable and necessary.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

19

Andersson, Sara, i Linnéa Sjögren. "Sjuksköterskan och den moraliska stressen". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26850.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Bakgrund: Den moraliska stressen är ett vanligt förekommande tema inom sjukvården idag och en av de drabbade professionerna är sjuksköterskor. Moralisk stress upplevs av en individ då den upplever att den agerar felaktigt, men på grund av situationen känner sig oförmögen att agera annorlunda. Denna påfrestning kan ha stor påverkan på vården och påverka både patienter och sjuksköterskor mycket negativt. Säker vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser, därmed är undanröjande av den moraliska stressen samt säkerställandet av patientsäkerheten av stor vikt.Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av moralisk stress.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie vars syfte besvarades genom analys av 13 artiklar med kvalitativ ansats. Studien utfördes enligt Polit & Beck:s (2014) sju steg för skapande av litteraturstudie.Resultat: Nästan samtliga sjuksköterskor i de valda artiklarna hade ett flertal gånger upplevt moralisk stress. Organisatoriska brister, etiska dilemman och konflikter mellan kollegor, ansågs vara de främsta situationerna där moralisk stress uppstod. Sjuksköterskors personliga erfarenheter av den moraliska stressen kunde innehålla en variation av känslomässiga svar och ett flertal sjuksköterskor uppgav att de ansåg att den moraliska stressen hade förändrat både dem och professionen. Sjuksköterskor besvarade den moraliska stressen olika, men författarna kunde tydligt se två olika beteendemönster, ett konfronterande och ett undvikande beteende.Slutsats: Moralisk stress kan uppstå i en stor andel situationer och förekommer troligen hos de flesta sjuksköterskor. De flesta sjuksköterskor upplever moralisk stress som en överväldigande känsla och att de inte bara påverkar dem själva utan även deras patienter. Det främsta sättet att hantera moralisk stress var genom dialog med andra. Sjuksköterskor upplevde att den moraliska stressen förändrade både dem själva och professionen. Många sjuksköterskor eftersökte organisatoriskt stöd.
Background: Moral distress is considered a common theme in health care today and one of the affected professions are nurses. Moral distress is experienced when an individual feels that they are acting incorrectly, but due to the situation feels incapable to act differently. This pressure can have great affect on health care and can influence both patients and nurses negatively. Safe care is one of the nurses’ key competences, therefore is the eradication of the moral distress and ensuring patient safety of great importance.Aim: To illuminate nurses’ experiences of moral distress.Method: The study was conducted as a qualitative literature review and its aim was answered by analyzing 13 articles with a qualitative approach. The study was created according to Polit & Beck’s (2014) seven steps for creation of a qualitative literature review.Results: Almost all nurses reported that they had a number of times experienced moral distress. Organizational defaults, ethical dilemmas and conflict between colleagues, were primary situations where moral distress appeared. The nurses’ personal experiences of the moral distress could entail a variety of emotional responses and a number of nurses thought that the moral distress had changed both them and the profession. Nurses answered to the moral distress differently, but both authors could clearly see two different behavioral patterns, a confrontational and an evasive behavior.Conclusion: Moral distress can be experienced in a variety of different situations and is likely to be experienced by most nurses. Moral distress is mostly experienced as an overwhelming feeling and it affects both their patients as well as themselves. The primary method to cope with the moral distress is through dialogue with others. Nurses experienced that the moral distress changed both themselves as the nursing profession. Many nurses sought organizational support.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

20

Jers, Johanna. "Moraliskt ansvar i privat konsumtion". Thesis, Malmö högskola, Institutionen för globala politiska studier (GPS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22510.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

The aim of this essay is to find out how students at Malmö University relate to moral responsibility in their private consumption. I am going to test moral theories in order to find out if researchers have a too moral starting point in comparison to everyday use. Through a critical research, free from valuation, I also aim to raise a discussion about moral responsibility which should lead to fair trade in the long run. My essay discusses the subject out of a Swedish city, Malmö - a place where many stores, cafés and restaurant are using moral responsibility as a step in their marketing.The results show that students are interested in morality but their financial conditions are their prior factor.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

21

Salmonsson, Ann Marie, i Ingela Nilsson. "Handledning vid moralisk stress i sjukvården : En litteraturstudie om omvårdnadshandledning och moralisk stress". Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1411.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Moralisk stress påverkar sjuksköterskan och kan ses som ett resultat av yttre faktorer. Det finns ett ökat krav på att sjuksköterskan ska klara av att hantera moraliskt, stressade situationer. Genom handledning kan sjuksköterskan få hjälp att verbalisera sina upplevelser. Syftet är att belysa på vilket sätt omvårdnadshandledning kan bidra till att sjuksköterskan kan hantera den moraliska stressen med fokus på omvårdnadshandledningens struktur och innehåll. En litteraturstudie har genomförts där tio artiklar granskats och analyserats. För att få en förståelse för omvårdnadshandledning har en teoretisk referensram om omvårdnadshandledningens uppbyggnad, struktur och innehåll används. Resultatet visar att handledning kan påverka sjuksköterskans och övrig vårdpersonals moraliska stress i både positiv och negativ riktning då den etiska kompetensen hos deltagarna ökar. Vidare framkommer det att personalen ibland väljer kamratstöd istället för organiserad handledning. Etisk kompetens kan stärkas genom handledning och öka deltagarens förmåga till eftertanke och reflektion. Detta kan dock leda till att sjuksköterskan hämmas att hantera situationer som innefattar etiska problem, då hon eller han blir allt för kritisk i sitt förhållningssätt. Det finns dock anledning att anta att handledning stärker sjuksköterskans beslutskapacitet och självförtoende att handla i etiskt svåra situationer.
Moral stress affects the nurse and can be seen as a result of external factors. There is a growing demand that the nurse should be able to handle moral stressful situations. Through clinical supervision the nurse may be helped to verbalize her experiences. The aim of this study is to illustrate the way in which clinical supervision can help the nurse to deal with moral stress, focusing on the structure and content of clinical supervision. A literature study has been conducted. Ten articles have been reviewed and analyzed. To create an understanding for clinical supervision a theoretical framework has been used focusing on the structure and content of clinical supervision. The results show that the clinical supervision may affect the nursing staff’s moral stress, in both a positive and negative way, when the ethical competence of participants increases. Furthermore, it appears that staff sometimes chooses to turn to colleagues for support instead of organized clinical supervision. Ethical competence may increase through clinical supervision when increasing the participant's ability to reflect upon an ethical situation. However, this can harm the nurses’ ability to deal with future situations involving ethical issues when seeing a situation from a critical approach. Supervision, however, strengthens the nurses’ decision-making capacity and strengthens her confidence to act in ethically difficult situations.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

22

Jorge, Leonardo Carrilho. "Paternalismo jurídico na constituição de 1988: A autonomia individual contra o autoritarismo estatal". Universidade do Estado do Rio de Janeiro, 2010. http://www.bdtd.uerj.br/tde_busca/arquivo.php?codArquivo=1829.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Tendo como premissas teóricas o liberalismo político e os limites internos da atuação do Estado, este estudo pretende ser uma contribuição à crítica do paternalismo jurídico, na medida em que traz para o debate constitucional contemporâneo uma categoria pouco estudada no direito brasileiro. O paternalismo existe se um agente estatal exerce o poder sobre um indivíduo, por meio de uma ação governamental, com a finalidade de evitar que o indivíduo pratique ações privadas ou se omita de tal forma a causar danos, ou risco de danos, a si mesmo. A partir da Constituição de 1988, os direitos fundamentais, em especial a autonomia individual, voltaram a ser levados a sério. Pouco a pouco, as questões morais controvertidas ganham espaço na mídia e nos tribunais. Essas questões exigem dos intérpretes uma nova hermenêutica. A leitura moral da constituição é o método interpretativo que traz a moralidade política para o centro do direito constitucional. Como a Constituição Federal de 1988 está vazada numa linguagem jurídica extremamente abstrata, é preciso recorrer a princípios morais abstratos, usados como limites aos poderes do Estado. Essa leitura moral da Constituição consagra o princípio central contra o paternalismo: cada indivíduo é digno de igual consideração e respeito como sujeito autônomo de direitos.
Taking as theoretical premises the political liberalism and the inner bounds of state action, this study aims to be a contribution to the critics of legal paternalism, as it brings to the current constitutional debate a still barely studied category. Legal paternalism exists if a state official influences someone to practice or to avoid conducts that could cause harm to self through government actions. Since the Constitution of 1988, fundamental rights- especially autonomy- have been taken seriously again. Gradually, the controversial moral issues have reached both the media and the Courts, requiring from interpreters a new hermeneutics. The moral reading of the constitution is the interpretative method which brings political morality to the center of Constitutional Law. As the Constitution of 1988 is built upon a highly abstract language, it is necessary to resort to abstract moral principles, which are used as limits to the powers of State. In a word, it is necessary to develop a moral reading of the Constitution which consecrate the main principle against paternalism: the State owes to each and every person equal respect and concern as autonomous rightsholder.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

23

Enkvist, Edvin. "Moraliska dilemman : En jämförande studie mellan kvinnors och mäns moraliska val i ett textbaserat spel". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18736.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Studien ämnar att undersöka hur mäns och kvinnors agerande och resonerande skiljer sig åt angående moraliska val i ett textbaserat spel då de studier som har undersökt moraliska val i spel antingen inte har tagit hänsyn till könsaspekten eller haft en överrepresentation av män i sina urvalsgrupper. Detta anses relevant att undersöka då det finns studier som visar att mäns och kvinnors moraliska utgångspunkter kan skilja sig åt. Män verkar vara aningen mer benägna att agera utilitaristiskt medan kvinnor tycks ha en mer deontologisk utgångspunkt. För att undersöka detta använder sig denna studie av en textbaserad prototyp som innehåller olika typer av moraliska dilemman. Åtta deltagare, varav fyra män och fyra kvinnor, spelade igenom den för att sedan förklara sina fattade beslut i en intervju. Skillnaderna mellan könen är av liten magnitud men frågan behöver undersökas med rikare antal deltagare för att erhålla mer omfattade svar.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

24

Daniella, Annerhult. "Etikens utmaningar - moraliska dilemman i undervisningen : En intervjustudie om lärares resonemang vid bedömning av moraliska dilemman". Thesis, Högskolan i Jönköping, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40141.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

I denna studie uppmärksammas lärares resonemang om bedömning i etik med fokus på moraliska dilemman. Studiens empiriska data består av fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar som So-lärare i skolåren 4-6. Resultatet från analysen presenteras utifrån tre olika delar. Den första delen behandlar lärares syn på etik och bedömning av ett moralisk dilemma. Den andra delen visar att lärarna har olika uppfattningar när det kommer till bedömning av ett moraliskt dilemma där elevsvaret går emot skolans värdegrund. Den tredje delen uppmärksammar de svårigheter lärarna ställs inför när de bedömer elevers etiska förmågor. De resonerar om elevers resonemangsförmåga samt vad som egentligen kan godtas som ett etiskt begrepp.
This study draws attention to how teachers reason when assessing moral dilemmas. The study's empirical data consist of four qualitative semi-structured interviews with teachers working with pupils in primary school years 4-6. The result from the analysis is presented in three parts. The first part is about teachers' view of ethics and the assessment of moral dilemmas. The second part shows that the teacher have slightly different perceptions when it comes to assessing a moral dilemma where the pupil argues against the value of the school. The third part draws attention to the difficulties the teachers experince when assessing the pupils' ethical knowledge. They argue about how developing a reasoning must be for certain grade and what they can accept as an ethical concept.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

25

Davis, Tim. "Moralism versus rationalism : churches and welfare reform in Australia /". Title page, contents and introduction only, 2001. http://web4.library.adelaide.edu.au/theses/09AR/09ard2611.pdf.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

26

Pettersson, Oscar. "En studie om moralisk resonemangsföring". Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149867.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

This study draws from Kohlberg’s theory of moral reasoning in an attempt to deduce the respondent’s ability to do moral reasoning. According to Kohlberg’s theory, what is ‘right’ is anchored to what is ‘just’ or ‘fair’. The data collection method chosen for stage deduction were semi-structured interviews about the subject of alcohol, cannabis, and the general legitimacy and authority of the law and the stages were deduced using theory driven thematic analysis. The selection groups chosen were three students from the program of philosophy and societal analysis in Umeå and three students from the police academy in Umeå. According to Kohlberg’s theory, a necessary requirement for moral development is exposure to moral stimulation. This study therefore assumes that the programs expose the two groups to different moral stimulation, and that there is a difference between them in their ability to do moral reasoning. The results conclude that all students of philosophy and one student from the police academy had attained the highest stage measurable (stage5), where what is right is decided based on where the individual finds the equilibrium between personal values and social contracts. The remaining two police students had attained the stage of law-and-order (stage 4), where what is right is anchored in accordance with the law. Because this study is based on qualitative methodology with a participatory number of six students the results lack generalizability and further research is needed to fill the knowledge gap of police and philosophy student’s general ability to do moral reasoning.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

27

Possamaï-Pérez, Marylène. "L'Ovide moralisé : transtextualité et senefiance". Paris 3, 2004. http://www.theses.fr/2004PA030037.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

La thèse comporte trois parties : la première étudie la " translation " des Métamorphoses. L'auteur anonyme de l'Ovide Moralisé sait rendre fidèlement les récits de métamorphoses, dont le spectacle le fascine tout autant que son modèle latin, mais il peut infléchir subtilement son hypotexte pour préparer ses moralisations. Il élargit aussi la conception de la métamorphose à l'univers humain entier : tout ce qui est humain se transforme et meurt. La deuxième partie présente le fonctionnement de l'allégorèse : celle-ci débute par des relais sensibles, qui offrent à la fable un sens littéral acceptable et conduisent par étapes aux sens spirituels, parmi lesquels la tropologie est privilégiée : puisque l'ici-bas est éphémère, l'homme doit chercher la voie de la réunion à Dieu. La " pédagogie " de la métamorphose conduit à l'exaltation de la figure du Christ, médiateur entre l'homme et Dieu. La troisième partie montre que l'auteur était un érudit franciscain. Il fournit à ses frères prédicateurs un recueil de matériaux pour illustrer le dogme chrétien. Suivant les préceptes de l'art de la mémoire, la mythologie offre des images fortes faciles à mémoriser pour les prêcheurs et leurs auditeurs. "
This thesis is composed of three parts : the first one examines the translation of Metamorphoses. The anonymous author of Ovide Moralisé can faithfully render the stories of metamorphoses the sight of which fascinates him as much as it fascinates Ovid. But he can subtly deflect his " hypotext " to prepare his moral commentaries. He also broadens the conception of metamorphosis to the whole universe : every human thing changes and dies. The second part sets out the functioning of " allegoresis " : it begins with concrete steps, which confer a rational literal meaning to the fable and lead in stages to the spiritual meanings, among which the " tropology " is privileged : since the things of this world are ephemeral, man must search for the way to the reunion with God. The " teaching " of metamorphosis leads to the glorification of Christ's figure, a mediator between man and God. The third part shows the author as an erudite Franciscan, who gives to his brothers who go along preaching a collection of material to illustrate Christian dogma. According to the precepts of Art of Memory, mythology offers strong images, easy to remember for the preachers and their audience

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

28

Wilson, Sven. "Hur erhåller vi moralisk kunskap?" Thesis, Uppsala universitet, Filosofiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413359.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Uppsatsen tar avstamp i Sarah McGrath (2018) och Daniel Wodaks (2019) diskussion om hur vi införskaffar moralisk kunskap. Deras oenighet utgår ifrån frågan: Om vi har moralisk kunskap, hur införskaffar vi oss moralisk kunskap? I uppsatsen diskuteras tre potientiella källor till moralisk kunskap: olika typer av slutledningshypoteser, moralisk perception och intuitionism. Jag sluter mig till att den deduktiva modellen (en slutledningshypotes) och intuitionism är mer attraktiva hypoteser och har ett teoretiskt övertag gentemot moralisk perception.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

29

Lauzon, Martine. "Une moraliste féministe : Constance de Salm". Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 1997. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk2/ftp01/MQ37214.pdf.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

30

Gill, Michael B. "Love of Humanity in Shaftesbury's Moralists". ROUTLEDGE JOURNALS, TAYLOR & FRANCIS LTD, 2016. http://hdl.handle.net/10150/621906.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Shaftesbury believed that the height of virtue was impartial love for all of humanity. But Shaftesbury also harboured grave doubts about our ability to develop such an expansive love. In The Moralists, Shaftesbury addressed this problem. I show that while it may appear on the surface that The Moralists solves the difficulty, it in fact remains unresolved. Shaftesbury may not have been able to reconcile his view of the content of virtue with his view of our motivational psychology.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

31

Lindelöf, Gabriel Trim Olof. "Moraliska bedömningar av autonoma systems beslut". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166543.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Samhällsutvecklingen går i en riktning där människor arbetar i allt närmare samarbete med artificiella agenter. För att detta samarbete ska vara på användarens villkor är det viktigt att förstå hur människor uppfattar och förhåller sig till dessa system. Hur dessa agenter bedöms moraliskt är en komponent i denna förståelse. Malle m.fl. (2015) utförde en av de första studierna kring hur normer och skuld appliceras på människa respektive robot. I samma artikel efterfrågades mer forskning kring vilka faktorer hos agenter som påverkar de moraliska bedömningarna. Föreliggande studie tog avstamp i denna frågeställning och avsåg att undersöka hur moralisk godtagbarhet och skuldbeläggning skiljde sig beroende på om agenten var en person, en humanoid robot eller ett autonomt intelligent system utan kropp (AIS). Ett mellangrupps-experiment (N = 119) användes för att undersöka hur agenterna bedömdes för sina beslut i tre olika moraliska dilemman. Deltagares rättfärdigaden bakom bedömningar samt medveten hållning utforskades som förklaringsmodell av skillnader. Medveten hållning avser Dennetts (1971) teori kring huruvida en agent förstås utifrån mentala egenskaper. Resultaten visade att person och robot erhöll liknande godtagbarhet för sina beslut medan AIS fick signifikant lägre snitt. Graden skuld som tillskrevs skiljde sig inte signifikant mellan agenterna. Analysen av deltagares rättfärdiganden gav indikationer på att skuldbedömningarna av de artificiella agenterna inte grundade sig i sådan information som antagits ligga till grund för denna typ av bedömningar. Flera rättfärdiganden påpekade också att det var någon annan än de artificiella agenterna som bar skulden för besluten. Vidare analyser indikerade på att deltagare höll medveten hållning mot person i störst utsträckning följt av robot och sedan AIS. Studien väcker frågor kring huruvida skuld som fenomen går att applicera på artificiella agenter och i vilken utsträckning distribuerad skuld är en faktor när artificiella agenter bedöms.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

32

Guion, Béatrice. "Pierre Nicole moraliste : l'humain en question". Paris 4, 1997. http://www.theses.fr/1997PA040229.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Ma thèse porte sur l'œuvre morale de Pierre Nicole (1625-1695). Membre du groupe de Port-Royal et auteur de nombreux écrits de controverse, Nicole a également laissé des « Essais de morale » qui connurent une audience importante jusqu'à la veille de la Révolution française. En face des avancées du molinisme et des morales profanes, Nicole s'attache à réaffirmer les principes fondamentaux de l'augustinisme en matière théologique et morale. Ce travail étudie la nature et la portée de cette reformulation de l'augustinisme traditionnel. Il veut montrer comment Nicole rencontre et exprime les interrogations des consciences chrétiennes en un siècle qui ne fut pas seulement celui de saint Augustin mais aussi celui de Descartes, et qui tend à mettre l'homme au centre de ses préoccupations. L'héritage séculaire de la pensée augustinienne est infléchi à la fois par l'apport du rationalisme cartésien et par une approche qui s'écarte du théocentrisme pour privilégier le point de vue humain. Plus qu'aux dogmes en eux-mêmes c'est à leurs conséquences pour la conduite quotidienne de la vie que Nicole s'intéresse : il est ainsi un acteur important de la moralisation de l'apologétique chrétienne dans la seconde partie du XVIIe siècle. Le souci pratique du moraliste, qui cherche à exercer une emprise sur les comportements, le conduit encore à accorder une attention particulière à la forme de ses écrits parce qu'elle conditionne leur réception. Définir la spécificité de l'œuvre de Nicole impose donc de la situer également par rapport aux formes qui sont celles de l'écrit moral au XVIIe siècle. Ce travail, qui se place au confluent de l'histoire des idées et de celle des formes, est sous-tendu par la conviction que l'une ne saurait se comprendre sans l'autre
My thesis relates to Pierre Nicole’s moral writings (1625-1695). He was a member of the port-royal group and wrote many controversial works. He also left the “Essais de morale” which were widely read till the French Revolution. Against the advances of molinism and secular ethics, Nicole is concentrated on reasserting the basic principles of augustinism in theology and morals. My work studies the nature and the implications of this reassessment of traditional augustinism. Its purpose is to show how Nicole expresses the concerns of Christian consciousness in a period which was not only Augustinian but also Cartesian and whose main concern was man. The age-old legacy of Augustinian thought is altered both by Cartesian rationalism and by an approach which frees itself from theocentrism and gives priority to the human point of view. Nicole is more concerned by the consequences of dogmas for the daily life than by dogmas for the own sake: he plays an important part in the progress of Christian apologetics towards morals in the second half of the seventeenth century. Moreover, the practical concern of the moralist, who is willing to exercise an influence upon behaviors, makes him an accomplished practitioner of the form in his writings because their audience depends on it. In order to define the specificity of Nicole’s work it is also necessary to situate it in relation to the forms of the seventeenth century moral writings. My work, being at the point where the history of ideas and the history of forms converge, is strengthened by the conviction that one cannot be apprehended without the other

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

33

Lucas, Léandre. "La tentation moraliste. Ambiguïté, discontinuité et circularité dans l’œuvre d’Ivan Gontcharov". Thesis, Paris 4, 2017. http://www.theses.fr/2017PA040177.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Cette thèse a pour objectif de proposer un nouveau regard sur l’œuvre d’Ivan Gontcharov (1812-1891), romancier russe majeur du XIXe siècle et auteur du célèbre Oblomov. Cette recherche examine pour cela l’ensemble du corpus de l’auteur, à savoir ses quatre grandes œuvres : une Histoire ordinaire (1847), la Frégate Pallas (1858), Oblomov (1859), la Falaise (1869), ainsi que ses œuvres plus confidentielles, pour en saisir la cohérence et la portée générale. Nous examinons la figure du moraliste qui se profile derrière la création de Gontcharov. Cette thèse s’organise autour de trois axes principaux. Nous étudions, d’une part, le rôle du comique dans la production littéraire de Gontcharov en nous focalisant notamment sur l’intertextualité forte que l’on observe avec d’autres auteurs majeurs, comme Gogol ou Pouchkine, par exemple. Nous explorons ensuite la problématique de la nourriture et du corps dans le travail de Gontcharov. Nous nous intéressons notamment à la représentation symbolique des repas en menant, en parallèle, une réflexion sur la description du corps à travers toute son œuvre, et spécifiquement dans son récit de voyage. Nous envisageons enfin Gontcharov comme un peintre de la société russe en proposant une analyse détaillée de ses portraits de femmes, de ses questionnements sur la thématique du mariage et de sa critique ferme des passions. Toutes ces perspectives permettent de soutenir l’argument central de cette thèse, considérer Gontcharov comme un moraliste
In this thesis, I intend to offer a new vision of Ivan Goncharov’s works (1812-1891), major Russian novelist of the XIXth century and author of the famous novel Oblomov. I analyse all the works of the novelist : A Common Story (1847), Oblomov (1859), the Frigate Pallas, the Ravine (1869) and some of his less known short stories. I try to show how one could consider Goncharov as a moralist. My thesis is organized around three major themes. Firstly, I address the fundamental role of the comic elements in Goncharov’s literary production as I focus my attention on the strong intertextuality between Goncharov and other major authors of the XIXth century, such as Pushkin or Gogol. My second part is dedicated to the question of food and the body in Goncharov’s creation. I ponder over the symbolic representation of meals and cooking throughout his works. I also discuss the construction of bodies in his literary production, and more specifically in his travel writing. Finally, I examine Goncharov as a « painter » of the Russian society as I study his rich diversity of portraits of women, his considerations on marriage and his strong criticism of human passions, a fundamental argument of my thesis which stands perfectly in line with this vision of Goncharov as a moralist

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

34

Garant, Etienne. "Les débats parlementaires pour légaliser le cannabis au Canada: entre moralisme et libéralisme juridique". Thesis, Université d'Ottawa / University of Ottawa, 2019. http://hdl.handle.net/10393/39224.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

RÉSUMÉ Reprenant les trois argumentaires des rapports divergents de la commission le Dain de 1972, soit le moralisme juridique pour le maintien de la prohibition du cannabis, le paternalisme juridique pour la décriminalisation de sa possession simple et le libéralisme juridique pour sa légalisation, cette thèse mobilise ce triptyque inspiré par trois philosophes juridiques à l’aide de l’analyse de contenu afin de voir comment ces arguments se sont manifestés à nouveau dans le processus parlementaire d’adoption du projet de loi C-45 ayant mené à la légalisation du cannabis au Canada. De plus, elle mobilise aussi le concept de la rationalité pénale moderne dans le but de comprendre l’approbation chez les différents acteurs d’avoir recours au pénal dans ce projet de loi en acceptant l’inclusion de deux nouvelles infractions criminelles passibles de 14 ans d’emprisonnement. Ces infractions visent un adulte qui ferait participer un mineur au marché illégal de cannabis, ou encore vendrait ou donnerait du cannabis à un mineur. La clarification de ce paradoxe était importante considérant que ce projet de loi fut essentiellement justifié par ceux qui y étaient favorables sur la volonté de diminuer un recours au droit criminel identifié comme inefficace à la réduction de la consommation du cannabis, tout en créant de nouvelles infractions pénales pour éviter son accès aux mineurs. Les résultats de cette thèse ont démontré que si des philosophies de type moraliste et paternaliste demeurent bien présentes lors des débats parlementaires sur C-45, le libéralisme juridique l’est aussi, mais tend fortement à disparaitre dès qu’arrive la question de la santé et de la sécurité des mineurs. De plus, si la durée des nouvelles peines demeure contestée par certains, il semble qu’en aucun temps le recours au pénal en guise d’outil de gestion de ces infractions ne soit remis en question, ce qui s’est traduit entre autres par l’absence totale de débats en ce qui a trait à l’utilisation d’un mineur dans le marché illégal de cannabis. Ce dernier point pourrait s’expliquer par une volonté de réforme par contraste qui vise une meilleure efficacité du système en place plutôt qu’une réforme générative qui cherche l’innovation et le renouveau, ce qui aurait demandé la remise en question du paradigme dominant sur certaines drogues actuellement illégales, soit la prohibition. ABSTRACT By taking up the three arguments of the divergent reports of the Le Dain Commission of 1972, the legal moralism in favor of the maintenance of the prohibition of cannabis, the legal paternalism for the decriminalization of tis simple possession and the legal liberalism in favor of legalization, this thesis mobilize this triptych inspired by three legal philosophers by using content analysis in parliamentary debates to see how these arguments manifested themselves again in the process of passing Bill C-45 which led to the legalization of cannabis in Canada. Furthermore, it also mobilizes the concept of modern criminal rationality in order to understand the approval for the various actors to use the criminal law in this bill by accepting the inclusion of two new criminal offenses punishable by 14 years of imprisonment. These offenses target an adult who would involve a minor in the illegal cannabis market, or sell or give cannabis to a minor. The clarification of this paradox was important considering that this bill was essentially justified by those who were in favor of reducing the use of criminal law identified as ineffective in reducing the use of cannabis, while creating new offenses to prevent its access from minors. The results of this thesis have shown that while moralistic and paternalistic philosophies remain very much present during parliamentary debates on Bill C-45, legal liberalism is also present, but tends to disappear as soon as the question of health and safety of minors come up. Moreover, while the duration of the new sentences is still disputed by some, it appears that at no time is the use of the criminal law as a tool for managing these offenses is questioned, which has resulted in the total lack of debate regarding the use of a minor in the illegal cannabis market. This last point could be explained by a desire for the adoption of a reform by contrast which aims to improve the effectiveness of the system in place rather than a generative reform that seeks innovation and renewal, which would have asked a questioning of the dominant paradigm on some currently illegal drugs, the prohibition in itself.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

35

Rehnström, Karin, i Pia Sundberg. "Moralisk stress hos sjuksköterskor : en littearturöversikt". Thesis, Högskolan Väst, Avd för vårdutbildningar på grundnivå, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3476.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Background: Moral distress is an increasing concern among nurses in their workplace. Previous research has suggested that moral distress is associated with ethical climate and job dissatisfaction. Economic restraints in the organization have led to loss of nurses from the workplace. Aim: To examine nurses experience of moral distress and their causes. Method: The study was a literature review. Twelve articles were used in the study. They had both qualitative and quantitative approaches. The articles were published between 2000-2011. Results: Three themes emerged from the articles: Powerlessness, meaninglessness and feeling unsafe. The main cause of these feelings was due to understaffing and working with nurses I consider unsafe. Another cause was to perform tasks that I consider meaningless for the patient and cause more harm than good. Conclusion: Moral distress is common among nurses in health care. It can be elicited from different kinds of situations encountered in the work environment. Keywords: experience, job satisfaction, moral distress, nursing, occupational stress

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

36

Bath, Randeep Kaur. "Jane Austen as a feminist moralist /". Title page and contents only, 1991. http://web4.library.adelaide.edu.au/theses/09AR/09arb331.pdf.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

37

Johansson, Angelika, i Martina Petersson. "Nätdroger : Moralisk panik eller verklig fara?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27504.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

The aim of the study was to investigate whether the phenomenon of internet drugs should be considered as a moral panic or as a real danger. We have mainly focused on how society perceives young people's use of these drugs. The study is based on a qualitative approach and we have used structured interviews. The interviews were conducted with three different categories of professionals who in different ways have contact with parts of our study in their professional capacity. These are: officials, commentators, and researchers. We chose these respondents to get a chance to see the phenomenon from different perspectives. The study's starting point is moral panic and youth culture. The results and analysis section showed that the professionals had differing opinions on how to consider the phenomenon. The majority of respondents felt that there are elements of both moral panic and real danger; however, there were those who felt it was merely a moral panic, while others felt that it was solely a real danger. With this background, our conclusion is that probably internet drugs should be seen as both - a moral panic and a real danger.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

38

Lundborg, Carl Johan, i Johan Iwar. "Moralisk stress hos sjuksköterskor och undersköterskor". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26857.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Moralisk stress är något sjuksköterskor och undersköterskor kämpar med varje dag på sin arbetsplats. Moralisk stress definieras som negativa stressyndrom, vilka uppkommer när en person inte kan utföra den handling han eller hon anser be-hövs, pga institutionella förutsättningar. Syftet med studien var att utforska i vil-ken grad sjuksköterskor och undersköterskor upplever moralisk stress på sin ar-betsplats. Metod för datainsamlingen var enkätundersökning som utfördes på två avdelningar på ett sjukhus i södra Sverige och resultatet presenterades med de-skriptiv statistik. Resultatet visar att både sjusköterskor och undersköterskor upp-lever moralisk stress. Det som genererade moralisk stress i hög utsträckning hos både sjuksköterskor och undersköterskor var när personalstyrkan var så liten att kvaliteten på vården blev lidande. En signifikant skillnad fanns mellan hantering-en av moralisk stress och erfarenheten bland informanterna. Sjuksköterskor hade i stor utsträckning svårart att koppla av hemma relaterat till moralisk stress. För att bättre förstå vad den moraliska stressen beror på och vad effekterna kan vara krävs ytterligare studier.
Moral distress is something that nurses and auxiliary nurses struggle with every day at their workplace. Moral distress is defined as negative stress syndromes, which arises when a person can’t perform the action he or she intends to do, due to institutional conditions. The aim of this study was to examine the degree of moral distress among nurses and auxiliary nurses at their workplace. Data was collected by using a questionnaire at two different wards at a hospital in the south of Sweden. The result shows that both nurses and auxiliary nurses experience moral distress. What generated moral distress to a high extent among both nurses and auxiliary nurses was when the number of staff was so small that the quality of patient care was suffering. A significant difference was found between the han-dling of moral distress and the working experience among the informants. Nurses found it more difficult to relax at home related to moral distress. Further studies are needed to better understand what causes moral distress and the effects of it.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

39

Nilsson, Caroline, i Elin Sandgren. "Situationer av moralisk stress hos sjuksköterskor". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24520.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Syfte: Att undersöka i vilka situationer moralisk stress förekom hos sjuksköterskor inom somatisk vård och hur uppfattningen av moralisk stress påverkades av sjuksköterskans ålder och erfarenhet.Bakgrund: Moralisk stress hos sjuksköterskor uppkommer när de vet vad som borde göras, men strukturella, organisatoriska eller ekonomiska faktorer utgör ett hinder för att utföra rätt handling. Effekter av detta kan leda till dålig självkänsla, depression eller att arbetsplatsen lämnas.Metod: En litteraturstudie med granskning och bearbetning av tio kvantitativa vetenskapliga artiklar genomfördes.Resultat: Sjuksköterskor upplevde moralisk stress i samarbete med andra professioner samt vid samarbete inom den egna professionen. Moralisk stress upplevdes vid meningslöst vårdande som till exempel ineffektiv vård när läkaren gav inkompetent vård. Även vid meningslöst livsuppehållande vård upplevdes moralisk stress. I vissa etiska situationer och vid besparingar som innefattade personalbrist och kostnadsbesparingar, uppstod även moralisk stress. Korrelationen mellan ålder och erfarenhet hade också betydelse för nivån av moralisk stress.Konklusion: Det fanns flertalet situationer i vilka sjuksköterskor upplevde moralisk stress. Då vården i dagens samhälle ska bedrivas så kostnadseffektivt som möjligt påverkade detta sjukhusmiljön negativt, vilket resulterade i moralisk stress. Genom att bli uppmärksam på de situationer då det upplevs mest moralisk stress kan förebyggande arbete på sikt minska den moraliska stressen.
Objective: To investigate the situations in which moral distress occurred in nurses in somatic care and how the perception of moral distress was influenced by the nurse's age and experience.Background: Moral distress among nurses arise when they know what should be done, but structural, organizational or exclusive economic factors are an obstacle to perform the right action. The effects of this can lead to poor self-esteem, depression, or leaving work.Method: A literature review by reviewing and processing ten quantitative scientific articles was conducted.Results: Nurses experienced moral distress in collaboration with other professions and cooperation within the profession. At futile care, which included, for example ineffective care where the doctor gave incompetent care, as well as in life support care perceived moral distress. Even in some ethical situations and savings that included staff shortages and cost savings, moral distress occured. The correlation between age and experience were also significant for the level of moral distress.Conclusion: There were several situations in which nurses experienced moral distress. The hospital care in today's society is to be conducted as cost effectively as possible, this affected the hospital environment adversely, resulting in moral distress. By becoming attentive to those situations in which the most moral distress is experienced, prevention may eventually reduce moral distress.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

40

Christner, Estelle, Birgitta Appelholm i Philippa Ulvbielke. "Sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer". Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-559.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

För att en god och säker vård ska kunna ges är det viktigt att sjuksköterskor handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vårdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan på sjuksköterskans sätt att agera. Att få utbildning i etik, att få handledning och tid för reflektion samt erfarenhet av vårdsituationer stärkte sjuksköterskan i hennes etiska och moraliska beslutsfattande. Stöd och support från sjukhusledning och kollegor ansågs särskilt viktigt. Resultatet visar att sjuksköterskors beredskap kan öka genom att få utbildning i etik, handledning, reflektion och erfarenhet samt av att kollegor och sjukhusledning stöttar sjuksköterskan. Fortsatt forskning om hur sjuksköterskor kan utveckla sin beredskap i etiska och moraliska situationer är betydelsefullt för att kunna bedriva en optimal vård.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

41

Karlsson, Patrik. "Huemers moraliska realism och 'argumentet från oenighet'". Thesis, Örebro University, Department of Humanities, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1262.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Finns det värdefakta? Kan vi ha kunskap i moralfrågor? Finns det över huvud taget rätt och fel i moralfrågor? Med dessa frågor i bakhuvudet vill författaren undersöka ett vanligt argument mot moralisk realism i allmänhet, och Michael Huemers variant av moralisk realism i synnerhet. Detta antirealistiska argument säger att det är så pass vanligt med oenigheter i moralfrågor och att den bästa förklaringen till detta är att moralen är subjektiv. Argumentet säger vidare att etiken lider av bristande konvergens beträffande upplösta etiska oenigheter över tid, jämfört med exempelvis naturvetenskapen. Detta faktum verkar, menar vissa antirealister, ytterligare tala emot att det existerar värdefakta. Med detta som utgångspunkt tar uppsatsförfattaren reda på varför argumentet misslyckas med att skada Michael Huemers moraliska realism.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

42

Cebe, Julia, i Gabriella Boyaci. "Revisorns resonemang i moraliska termer kring oberoendefrågor". Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23190.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

ABSTRACT The auditor independence is constantly being questioned while discussing whether the auditor is really independent from the client. There are also factors threatening the auditor’s independency and decreasing the legitimacy towards the auditors. One example is the long-term relationship between the auditor and the client. The analysis model is the most useful for the auditor to control his independency. Former studies show that the auditor’s judgments about the threat to independence differed among the auditors. The arguments or judgments based on the auditor’s interpretation, valuation and experience might cause problems. These can occur due to the fact that all auditors do not have the same opinion about what ethics and moral stands for. Purpose: The purpose of this essay is to enlighten how auditors argue in moral terms in the question of independence. Method: As our method we chose interviews, in order to receive more qualitative results to get analysed. We interviewed eight chartered auditors. As they wanted to stay anonymous, we chose not to mention their names. Conclusion: Some auditors argue on the basis of past experience and personal qualities. This affects the auditor´s idea of what they choose to see as important information and how they judge a situation. This study has proved that the judgment of each person decides the results. It has been shown that the way the auditors argue depends on different moral teachings, which means that the auditor is either a deontologist, an egoist, an utilitarian or a virtue ethicist. Due to this our results are ambiguous.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

43

Sundberg, Martin. "Ett nödvändigt ont : Dumpstring som moraliskt dilemma". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432111.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

44

Karlsson, Pernilla, i Ulrika Sjölin. "Att hålla näsan över vattenytan : En studie om distriktssköterskans/sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19213.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Befolkningen blir äldre och därmed ökar frekvensen av hjärtsvikt. Våra egna upplevelser är att vården för patienter i livets slutskede är ojämlik och beroende av vilken sjukdom patienten har. Tidigare studier visar också att olika yrkesgrupper ser på vården på olika sätt. För distriktssköterskans/sjuksköterskans del bör vården baseras på vårdrelationen med patienten. Det finns få studier av hur distriktssköterskan/sjuksköterskan i hemsjukvård upplever det att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt och därför vill vi undersöka detta. Syftet är att belysa hur distriktssköterskan/sjuksköterskan som arbetar i kommunal hälso- och sjukvård upplever att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt. Studien är genomförd utifrån kvalitativ metod och hermeneutisk ansats. Datainsamlingen har genomförts i form av samtal med en öppen frågeställning. Resultatet visar att sjuksköterskan/distriktssköterskan upplever tillfredsställelse, frustration, beroende och osäkerhet. Distriktssköterskans/sjuksköterskans upplevelser som berättats för oss i denna studie stämmer väl överens med tidigare forskning. Distriktssköterskans/sjuk-sköterskans kunskap är avgörande för vården av patienten med svår kronisk hjärtsvikt. För att säkerställa det resultat denna studie kommit fram till bör en större studie göras. Resultatet kan användas som ett led i att utveckla vården för den berörda patientgruppen.

Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Uppsatsnivå: D

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

45

Bergman, Natalie, i Louis Odström. "Sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress : En litteraturstudie". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13683.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Moralisk stress definieras som en moralisk konflikt som uppstår hos en individ när han eller hon vet vilken handling som är moraliskt korrekt men det finns yttre omständigheter som gör att detta inte går att genomföra. Av tidigare forskning framgår det att denna typ av stress kan leda till konsekvenser för sjuksköterskan både i professionen men även i privatlivet. Det har även visats att moralisk stress bidrar till utbrändhet hos sjuksköterskor som resulterar i sämre vårdkvalitet samt att sjuksköterskor väljer att lämna sitt yrke. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress inom den somatiska slutenvården och är utformad som en litteraturstudie och genomförd enligt Axelssons metod. Studien är baserad på tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dataanalysen resulterade i fyra huvudteman som visade sig ha korrelation till upplevd moralisk stress hos sjuksköterskor. Dessa teman var Upplevelse av otillfredsställande arbetssituation, upplevelse av kollegialt stöd och samverkan, upplevelse av moralisk stress relaterat till patienten samt upplevelse av moralisk stress relaterat till organisation och ledning. Vår studie visar att utbildning kring moralisk stress kan ge sjuksköterskor mer kunskap kring ämnet samt de verktyg som behövs för att kunna hantera de situationer som uppstår. Därmed kan sjuksköterskor få möjlighet till att reducera de negativa konsekvenser som moralisk stress kan medföra.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

46

Ahlborg, Ulrika, i Pernilla Nordgren. "Sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress : En litteraturstudie". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10050.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Moralisk stress uppstår när sjuksköterskan vet vad som är moraliskt rätt att göra i en situation men hindras från att göra detta på grund av rådande arbetsförhållanden. Sjuksköterskan med sin akademiska utbildning inom vårdvetenskap samt en grundläggande önskan om att kunna hjälpa och att göra gott mot andra, arbetar idag i en vårdorganisation med allt större fokus på ekonomi och effektivitet. Det sjuksköterskan fostrats i inom vårdvetenskapen kan upplevas allt svårare att leva upp till. Obalansen mellan vårdbehov och vårdtillgång försätter dagligen sjuksköterskor i situationer som skapar moralisk stress. Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Metoden i föreliggande studie är en litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och åtta underteman. De tre huvudtemana är: Moralisk stress relaterat till vårdandet, moralisk stress relaterat till arbetsmiljö och organisation samt moralisk stress relaterat till sjuksköterskan. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever moralisk stress. Moralisk stress upplevs i olika situationer och av olika anledningar. Den vanligaste orsaken till moralisk stress är hög arbetsbelastning relaterat till otillräcklig bemanning. Moralisk stress kan leda till att sjuksköterskor lämnar sitt yrke inom vården. I diskussionen lyfts bland annat hur moralisk stress får konsekvenser för vårdrelationen och vårdkvaliteten men också för sjuksköterskorna själva och deras inställning till sitt arbete.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

47

Persson, Julia, i Sarah Skog. "Sjuksköterskors erfarenheter av moralisk stress. En litteraturstudie". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25357.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Bakgrund: Det ställs inre och yttre krav på sjuksköterskor som i sin yrkesroll måste göra medvetna val. Valen skall baseras på individuell vård för varje patient, vara rättssäkra och samtidigt vara effektiva för såväl avdelningen som organisationen. Kraven som ställs på sjuksköterskor kan utgöra en psykisk påfrestning som kan yttra sig i form av moralisk stress. Moralisk stress är de känslor och upplevelser som utgörs av en moralisk motsättning, där personen i fråga vet vilken handling som är korrekt men blir begränsad att utföra den på grund av organisatoriska, strukturella och ekonomiska faktorer. Moralisk stress grundar sig i det fysiologiska fenomenet stress som är kroppens överlevnadsreaktion vid yttre belastning i form av stressorer. För att upprätthålla en god och säker omvårdnad ska sjuksköterskor följa olika styrande riktlinjer och förordningar inom hälso- och sjukvård. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av moralisk stress. Metod: En litteraturstudie med elva kvalitativa artiklar som insamlats med hjälp av systematisk databassökning där datamaterial sedan granskades och analyserades. Goodmans sju-stegsmodell användes som stöd i metoden för att finna och bedöma relevant vetenskaplig litteratur. Resultat: Efter analys av datamaterial framkom fem teman: Bristande samverkan mellan yrkeskategorier, organisationen försvårar sjuksköterskans arbete, känsla av otillräcklighet, känslomässiga reaktioner och ökat kollegialt stöd. Konklusion: Moralisk stress är globalt förekommande bland sjuksköterskor som uttrycker olika erfarenheter kring fenomenet. Bristande samverkan mellan läkare och sjuksköterskor i kombination med organisatoriska svårigheter leder till en känsla av otillräcklighet för sjuksköterskor.
Background: There are internal and external demands on nurses who must make conscious choices. The choices must be based on individual care for each patient, be legally secure and at the same time be effective for both the ward and the organization. The demands set on nurses can become a psychological distress that can be seen as an internal conflict in the form of moral stress. Moral stress are the feelings and experiences that consist of a moral contradiction, where the person know the correct way to act but is limited to execute it because of organizational, structural and economic factors. Moral stress is based on the physiological phenomenon of stress, which is the body's survival reaction to external burden in the form of stressors. There are various controlling factors and guidelines that nurses should follow in healthcare in order to maintain a good and safe care. Objective: To illuminate nurses’ experience of moral stress.Method: A literature review of eleven qualitative studies that were generated by systematic database search and then reviewed and analysed. To support the method Goodman’s seven-step model was used to find and assess the relevant scientific literature.Results: After analysing data five themes were revealed: Lack of collaboration between professionals, organization that complicate nurses’ work, feelings of inadequacy, emotional reactions and increased support from colleagues. Conclusion: Moral stress is a globally occurring phenomenon which nurses’ express a variety of different experiences. Lack of collaboration between physicians and nurses combined with organizational difficulties leading to a feeling of inadequacy for nurses.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

48

Erichs, Teresa, i Nina Magnusson. "Sjuksköterskans upplevelse av moralisk stress - En litteraturstudie". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24273.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Bakgrund: Etik och moral är något som ständigt finns närvarande i sjuksköterskans dagliga arbete. Moralisk stress uppstår när en person vet hur hon/han önskar handla, men hindras från att utföra sin handling. Syfte: Syftet var att kartlägga i vilka situationer som sjuksköterskan upplever moralisk stress. Metod: Litteraturstudie genom analys av 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det är framför allt den livsuppehållande vården, personalbrist, att arbeta med personal som har bristfällig kompetens och patientens behov av autonomi som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan. När sjuksköterskan upplever moralisk stress kan det bidra till att vården av patienten blir bristfällig eftersom ett undvikande beteende kan uppkomma. Den moraliska stressen tycks öka med arbetslivserfarenheten eftersom den kliniska blicken utvecklas med tiden. Stressen ökar när sjuksköterskan inte känner att hon/han får gehör från läkaren för de symtom som observeras hos patienten. Det är viktigt att det finns forum där sjuksköterskan kan diskutera moraliska dilemman för att det etiska klimatet på arbetsplasten ska uppfattas som positivt och generera mindre moralisk stress.
Background: Ethics and morality is something that is constantly present in the nurse's daily work. Moral distress occurs when a person knows how he/she wishes to act, but is prevented from performing his or hers actions. Aim: Identify situations in which nurses experience moral distress. Method: Literature review by analysis of 10 scientific articles. Results: It is above all the life-sustaining care, staff shortages, working with staffs that have inadequate skills and patient autonomy that create moral distress of nurses. When nurses experience moral distress the care of the patient might become deficient, since avoidance behaviour may occur. The moral stress appears to increase with work experience since the clinical eye tends to evolve over time. Stress increases when the nurses not feel that they are heard from the doctor for the symptoms observed in the patient. It is important that there are forums where the nurse can discuss the moral dilemmas, so the ethical climate at the work should be perceived more positive and generate less moral distress.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

49

Höjdestrand, Erik. "Det vedervärdiga videovåldet : att återupprätta moralisk ordning /". Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis, 1997. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb41069831h.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

50

Götz, Christian. "Entwicklung und Förderung moralisch-ethischer Überzeugungen von Jugendlichen". [S.l. : s.n.], 2001. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=960906231.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Rozprawy doktorskie na temat „Moralismi”

Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych