Rozprawy doktorskie na temat „LSS”
Kliknij ten link, aby zobaczyć inne rodzaje publikacji na ten temat: LSS.
Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych
Sprawdź 50 najlepszych rozpraw doktorskich naukowych na temat „LSS”.
Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.
Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.
Przeglądaj rozprawy doktorskie z różnych dziedzin i twórz odpowiednie bibliografie.
1
Ståhl, Linett. "LSS - ”Luddig, suddig och svår” En kvalitativstudie om LSS handläggare". Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2325.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
En individ med funktionsnedsättning ställs varje dag inför en rad olika svårigheter i vårt samhälle och de är ständigt i behov av att samhället finns till hjälps för dem. Varje individ är olika och behöver därför olika hjälp för att klara sin vardag.
Sedan 1994 finns lagstiftningen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna lag ska se till så att individer med vissa funktionsnedsättningar får rätt insatser så att de kan ha goda levnadsvillkor. De personer som ansvara för denna lag är LSS handläggare. Deras arbete är mycket betydelsefullt för individerna som är i behov av denna lag. Deras arbete består av en rad olika uppdrag, de ska följa lagens smala ramar samt individens behov men också följa kommunens tillgångar. Denna lag är en rättighetslag som innebär att individen har rätt till vissa insatser. I denna uppsats tittar jag närmar på hur en LSS handläggares arbetssituation ser ut, vilka problem och bekymmer kan de stötta på samt vad de egentligen anser om lagen. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod. Detta för jag vill få en förståelse för hur LSS handläggare upplever sin arbetssituation och se erfarenheterna som den enskilda personen bär med sig. Jag har intervjuat sju LSS handläggare från fem olika kommuner.
För att förstå handläggarnas situation har jag tagit hjälp av tre olika sociologer, Ralph Lintons Rollteori, Max Webers teori om byråkrati samt idealtyper, C Wright Mills tolkning av koncepten problem och bekymmer.
2
Karlberg, Marlene, i Katarina Pettersson. "Barnperspektivet i LSS : en kvalitativ studie om LSS-handläggares uppfattning". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11351.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handläggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare och resultaten analyserades med hjälp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi såg som förklarande faktorer angående hur LSS-handläggarna applicerade barnperspektivet i handläggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handläggarna själva fick konstruera egna sätt för hur barnperspektivet skulle appliceras. Samtliga LSS-handläggare kunde definiera hur de själva uppfattade barnperspektivet men däremot hade de svårigheter att veta hur detta rent praktiskt skulle tillämpas. Analysresultatet visade att det mestadels var den vuxnes syn på barnperspektivet som var rådande och inte barnets egen syn på sin tillvaro. Kommunikationssårigheter var en bidragande orsak till bristen på delaktighet och inflytande hos barn med funktionsnedsättningar.The purpose of this study was to elucidate how LSS administrators interpreted the concept of child perspective and how this was applied in the investigation. We conducted qualitative interviews with six LSS administrators and the results were analyzed using the theory of social constructions. The analysis of the interviews identified five key themes that we saw as explanatory factors regarding how LSS administrators applied the child perspective in the investigations. These themes were investigative procedure, the lack of guidance and investigation method, the child perspective versus the child´s own point of view, participation and influence, and communication. It was found that the lack of guidelines and methods of investigation led to the LSS administrators themselves had to construct their own way of how the child perspective should be applied. All LSS administrators could define how they perceived the child´s perspective but they had difficulty in knowing how this should be applied in practice. The analytical results showed that it was mostly the adult´s views on the child´s perspective that was present and not the child´s own view of his existence. Communication difficulties were a contributing factor to the lack of involvement and influence of children with disabilities.
3
Andersson, Christina. "Kontaktperson enligt LSS : En studie av normförekomst i rättstillämpningen av LSS". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21701.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
The aim of this study was to examine the occurence of norms in court cases regarding the Swedish law of support and service for disabled (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) with the help of a discourse analysis method. More specifically its aim was to examine and identify norms in the different dictums/statements that were to be found in the court cases regarding the supportive institution "contact person" according to the Swedish law "LSS" with the help of a norm science approach. The aim was also to examine when the applicant was found to be entitled to a contact person according to the LSS-law. To be able to do this, the author studied thirty-four different court cases. In these cases six themes were found, that indicated the occurence of norms. The conclusion was that there were indeed norms occurring in the court cases, due to a normative legislation and therefore the interpretations of the legislation also become normative, but also due to the fact that judges and social workers incorporate their own internalized societal norms in their judgements.
4
Sjögren, Moa. "Jämställd ledsagning? : En studie om kvinnors och mäns tillgång till ledsagning i Kalmar län". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48577.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Författare: Moa Sjögren Titel: Jämställd ledsagning? En studie om kvinnors och mäns tillgång till ledsagning i Kalmar län Sweden has come a long way when it comes to equality between men and women, but there are still some areas that need improvement. In a study made in 2012 the statistics showed that more men, with autism, conditions resembling autism and developmental disabilities, use the escortservice according to LSS (The Law of support and service for disabled persons). The purpose of this study is to investigate how an information meeting, between the LSS-administrator and the individual who seek support, is executed. And what information is given to individuals with autism, conditions resembling autism and developmental disabilities. The method used for this study is semistructural interviews with eight LSS-administrators in six municipalities in Kalmar County in Sweden. In the analysis of the result, Yvonne Hirdman’s theory of gender and Charles R Bantz theory of organizations as socially constructed among others, was being used. The results showed no difference in the execution of the information meetings or the information that was provided to men and women with autism, conditions resembling autism and developmental disabilities. The inequality was not something the LSS-administrators had reflected over or discussed. The only difference shown was between the municipalities guidelines when it came to interpreting the law (LSS). After analyzing the result of the study with the chosen theories a possible explanation, for the statistics shown in the previous study that was made in 2012, was presented. The results and analyze showed that the LSS- administrators could have different perceptions about men and women, and therefore gave men and women different information.
5
Nilsson, Ann. "LSS-bostaden i fokus! - En studie om arbetet kring LSS-bostäder för vuxna i Hallands sex kommuner". Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1971.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Abstract
Titel: ”LSS-bostaden i fokus!
– En studie om arbetet kring LSS-bostäder för vuxna i Hallands sex kommuner”.
Handledare: Hans Bengtsson
Institution: Sektionen för Hälsa och samhälle
Typ av arbete: C-uppsats
Antal sidor: 46
Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur man arbetar med frågor rörande bostäder med särskild service för vuxna (LSS § 9p9) i Hallands sex kommuner.
Metod och material: I denna uppsats har jag valt att använda mig av intervjuer som metod för materialinsamling. Jag har även valt att använda en komparativ metod för att utföra jämförelser kommunerna emellan. Genom jämförelser är det möjligt att studera likheter/olikheter kring LSS-bostäder.
Sammanfattning: I denna uppsats har såväl politiker som tjänstemän intervjuats för att diskutera frågor som rör bostäder med särskild service för vuxna enligt LSS § 9p9. Det resultat som framkommit bör ses som positivt på så sätt att kommunerna kan verkställa de flesta beslut rörande LSS-bostäder för vuxna. Dock anses valfriheten vara begränsad vad gäller LSS-bostäder. Det finns en vilja att utveckla nya boendeformer men beslut har inte fattas i merparten av kommunerna.
6
Sjöström, Jens, i Martin Wendestam. "Inflytande och självbestämmande inom LSS". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24567.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med denna studie är att belysa hur personal inom LSS upplever brukares möjlighet till inflytande och självbestämmande avseende sina måltidssituationer. Syftet är uppdelat i två frågeställningar, för det första hur personal upplever brukares möjlighet till inflytande och självbestämmande rörande måltider. För det andra, vilket organisatoriskt handlingsutrymme personalen har rörande brukares måltidssituationer. Det empiriska materialet består av sex intervjuer med sex informanter, som alla arbetar i två olika kommuner i Sverige. Resultatet visar att det har hänt mycket för brukarna i positiv riktning rörande självbestämmande, framförallt sedan avinstitutionaliseringen på 1980-talet. Samtliga informanter upplever att brukare idag har stort inflytande och stort självbestämmande över det som rör deras måltider. Avseende handlingsutrymme upplever informanterna att det finns ett organisatoriskt ramverk att följa, samtidigt som det finns utrymme för att gå in mer självständigt i arbetet och fatta egna beslut. Personalen skapar sig handlingsutrymme om organisationens styrsystem inte är tillräckligt anpassade för verksamheten. Vi kan konstatera att resultaten i denna studie till stor del samstämmer med tidigare gjord forskning, men att studien samtidigt innehåller nya element inför framtida forskning.Nyckelord: delaktighet, funktionsnedsättning, inflytande, LSS, måltider, självbestämmande.The purpose of this study is to illustrate how social workers within the Swedish act concerning support and service for persons with certain functional impairments experience these persons ability for self-determination and influence regarding meal situations. The purpose is broken down into two main questions, firstly how social workers experience the functional impaired possibilities for influence in meal situations. Secondly, what kind of discretion does the social worker have within the organisation, regarding these clients’ meal situations. The empirical material consists of six interviews with six social workers, working in two different communities in Sweden. The result shows that a lot has happened in positive direction concerning the functional impaired possibilities for self-determination, especially since the deinstitutionalization in the 1980’s. All informants perceive that functional impaired today have great influence and great autonomy related to their meals. The informants experience that there is an organizational framework to follow, while there is room to be independent at work and to make their own decisions. The staff creates the discretion if the organization's management system is not sufficiently tailored to the business. We can conclude that the results of this study mostly is in alignment with previous research done, but the study also includes new elements for future research.Keywords: autonomy, disability, discretion, influence, LSS, meals, participation, self-determination.
7
Larsson, Emma. "Samverkan för den enskildes bästa – "Hur svårt ska det vara?" : En kvalitativ studie om användandet av planer inom LSS. Författare: Emma". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22334.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur LSS-handläggarna upplever arbetet med samordnade och/eller individuella planer i sina ärenden med personer beviljade insatser enligt 9§ LSS. Studien var kvalitativ och data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Uppsatsens tre frågeställningar (rutiner och arbetsmetoder, syfte med planerna samt hur planerna fungerar som verktyg för kvalitetssäkring) har varit en röd tråd genom arbetet. Det framkommer i studien att inte alla kommuner har rutiner gällande erbjudande samt upprättande av planerna. Resultaten visade dock på att man upplever att planerna tjänar ett bra och tydligt syfte, om det är möjligt för den enskilde att tillgodogöra sig planen. Studien visar även på att brist på resurser och kunskap om planerna hos LSS-handläggarna kan påverka arbetet negativt. Utbildningsmöjligheterna för LSS-handläggarna bör ökas för att effektivisera arbetet med planerna. En eventuell omformulering av lagtext efterlyses även då man anser att den inte är anpassad utifrån hur verkligheten ser ut.
8
Lexelius, Malin, i Elina Pettersson. "Att ansöka om särskilt boende enligt LSS". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-58775.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med uppsatsen är att bvelysa handläggning och dokumentation av ansökningar om särskilt boende enligt LSS och genomförandeplaner för insatsen samt att se hur dessa dokument avspeglar personernas livssituation. Elva utredningar om ansökan om särskilt boende enligt LSS och fem genomförandeplaner har undersökts i en kommun i Sverige. Datamaterialet är från åren 2007 till 2011. Materialet har studerats med kvalitativ innehållsanalys som analysmetod. Studien visade att utredningarna har blivit mer utförliga med tiden. I de senare fanns mer omfattande beskrivningar om personerna. Anledningen till ansökan var att man nyligen insjuknat, skulle flytta från föräldrahemmet eller att en tidigare insats inte hade fungerat. Samtliga i studien saknade lönearbete, däremot hade majoriteten behållning av någon form av daglig verksamhet. Många i studien hade haft en svår livssituation under barndomen och i vuxen ålder. Den målsättning som de flesta hade var att på olika sätt nå ökad självständighet i livet. Vissa personer som varit isolerade eller haft en inaktiv fritid fick efter att de fått särskilt boende en mer aktiv och social fritid. Med insatsen särskilt boende enlig LSS gick det att se att personerna fick ett bättre stöd som var bättre anpassat efter deras behov. Stödet ges dock inom en organisatorisk ram som delvis styr den enskildas vardag.
9
Sedin, Marcus. "VVS-projekteringsförslag på LSS-bostad". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121943.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
I Sverige finns det cirka 4,5 miljoner bostäder och den siffran stiger i lika snabb takt med den ökande befolkningen. Riksdagen har beslutat att energianvändningen ska minska i två etapper utifrån EU:s direktiv att uppnå så kallade näranollenergibyggnader.Här beskrivs vilka parametrar som utgör en byggnads energiprestanda och hur man sänker energianvändningen i bostäder genom VVS-projektering. Framförallt hur man kan nå detta utifrån den ekonomiska aspekten. Vilka regler och krav måste följas för att inte påverka människans hälsa.Projektet innefattar teoretiska sammanställningar av VVS komponenter som är grunden till genomförandet. Den tänkta bostaden byggdes upp och simulerades i simuleringsprogrammet IDA ICE för att plocka fram viktig information till VVS-projekteringen.Resultatet visar att en bergvärmepump är en fördelaktig värmekälla ekonomiskt men framförallt energimässigt. Ventilationssystemet klarade att upprätthålla ett gott inomhusklimat utan att bryta mot några föreskrifter.
10
Piuva, Ninni, i Anja Henricsson. "Barnkonventionens verkan inom LSS-handläggning". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26548.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med denna studie är att undersöka hur barnperspektivet beaktas vid handläggning inom LSS, samt att undersöka hur barnets rättigheter, enligt Barnkonventionen, beaktas under processen. Eftersom Barnkonventionen blir lag 2020 ville vi få insikt i hur Barnkonventionen används praktiskt inom LSS. I studien har vi två frågeställningar för att besvara vårt syfte, Vad innebär det att ha ett barnperspektiv i praktiken inom LSS-handläggning? och Hur tillämpas Barnkonventionen i ärenden som berör barn? För att besvara frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, där vi intervjuade åtta biståndshandläggare som arbetar inom LSS. För att analysera materialet från intervjuerna använde vi kodning och tematisering. Följande teman hittades; miljö, kommunikation och delaktighet, dokumentation, föräldrar till barn med funktionsnedsättning, barn som anhöriga och kunskapsbrist och utbildning. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av vårt kunskapsläge och våra utvalda teorier barndomssociologi, Foucaults maktteori och KASAM. Resultatet av vår studie har visat att det saknas kunskap och resurser när det gäller barn med funktionsnedsättning. Biståndshandläggarna vet inte hur olika kommunikationshjälpmedel och Barnkonventionen används i praktiken, vilket resulterar i att barn med funktionsnedsättning berövas sina rättigheter. Vi kan se mycket engagemang och vilja hos biståndshandläggarna eftersom de vill förbättra denna situation, men mer ansträngning krävs för att utveckla metoder som kan främja rättssäkerhet för barn med funktionsnedsättningar.The purpose of this study is to examine how the child's perspective is taken into account when dealing with LSS, and to understand if the child's rights, according to the Children's rights convention, is taken into account during the process. As the Children’s rights convention becomes a law in 2020 we wanted to gain insight into how the children's rights convention is used practically within LSS. In the study we have two questions to answer about our purpose, What does it mean to have a child perspective in practice within LSS handling? and How is the Children's rights convention applied in cases involving children? To answer the questions, we have chosen to use a qualitative method with semi-structured interviews, where we interviewed eight care managers working with LSS. In order to analyze the material, obtained from the interviews, we used coding and thematization. The following themes were found; environment, communication and participation, documentation, parents of children with disabilities, children as a relative and lack of knowledge and education. The empirical material was analyzed with the help of our state of knowledge and our selected theories childhood sociology, Foucault’s power theory and KASAM. The result of our study has shown that there is a lack of knowledge and resources, regarding children with disabilities. The care managers doesn’t know how different communication aids and the Children’s rights convention, is being used in practice, which result in children with disabilities being deprived of their rights. We can see a great deal of commitment and a willingness in the care managers because they want to improve this situation, but more effort is needed to develop methods that can promote legal security for children with disabilities.
11
Linder, Pia, i Carlund Sara Hickman. ""LSS är så mycket mer än bara personlig assistans" : En kvalitativ studie om tillämpningen av LSS". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159933.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med denna studie är att undersöka hur rättstillämpningen av LSS har förändrats över tid. Mer specifikt har vi undersökt hur LSS-handläggarna använder sig av praxis, hur yttre faktorer påverkar deras arbete och hur detta i sin tur påverkar rättstillämpningen. Detta görs genom att intervjua sex LSS-handläggare från Umeå, Skellefteå, Sundsvall och Timrå och en representant från brukarrörelsen genom en semistrukturerad intervjuform. Vi har sedan analyserat det insamlade materialet utifrån en konventionell innehållsanalys. I resultatet ligger fokus på brukarrepresentantens och LSS-handläggarnas upplevelser som senare i diskussion- och analysavsnittet sätts i ett teoretiskt sammanhang med hjälp av tidigare forskning. Studiens resultat visar på det dilemma LSS-handläggarna befinner sig i genom deras roll som gräsrotsbyråkrater och myndighetsutövare. Rollen medför en svår sits för handläggarna där de slits mellan olika intressen i sitt arbete. Studien visar också på att det skett en förändring av rättstillämpningen av LSS och då främst förändringen av praxis som har blivit snävare. Vi diskuterar vidare hur detta påverkar handläggarnas dagliga arbete, hur rättstillämpningen går till och hur det i sin tur påverkar brukarna.
12
Frendin, Catharina. "Personlig assistans - teori och verklighet. : En komparativ studie om hur implementeringen av LSS lagen genomförs samt hur det fungerar i praktiken i Jönköpings Kommun". Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Sektionen för samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15751.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Hur ser personliga assistenter på sitt yrke, vad som är rimligt att utföra och tillvägagångssätt egentligen och hur ser deras chefer på det? Genom att jämföra detta med det som framkommer gällande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan även rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av någon form av klarläggande av riktlinjer för att en så bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhållanden vilket gynnar både assistenter och brukare.
13
Karlsson, Kim. "Rätten att leva som andra : En kvalitativ studie om LSS-handläggares uppfattningar om LSS, med fokus på personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21570.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med denna studie var att undersöka LSS-handläggarnas uppfattning om hur väl lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan tillgodose det behov av stöd som personer med neuropsykiatriska funktionshinder kan ha (NPF) samt undersöka om LSS-handläggarna upplever att personer med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD är i behov av stöd via LSS. Metoden var kvalitativa intervjuer och resultatet analyserades utifrån relevant forskning och socialkonstruktivism samt gräsrotsbyråkratisk teori. Det huvudsakliga resultatet visade att LSS-handläggarna upplevde att det fanns goda möjligheter att tillgodose de behov som personer med NPF har, med hjälp av de insatser som kan beviljas via LSS, men att det kunde finnas vissa försvårande omständigheter för att få personerna att ta emot stöd. En majoritet av LSS-handläggarna tyckte också att personer med ADHD-diagnos skulle omfattas av LSS, utifrån en uppfattning om att deras funktionsnedsättning var stor och att personerna därför är i behov av stöd via LSS.
14
Spindel, Ann-Christine. "LSS-handläggares reflektioner omkring begrepp vilka kan relateras till hälsoarbete". Thesis, University West, Department of Studies of Work, Economics and Health, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-432.
Pełny tekst źródła
15
Palmér, Anna. "Delaktighet på gruppbostäder enligt LSS : Boendestödjares perspektiv". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71979.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Studien syftar till att undersöka vilka uppfattningar personal inom funktionshinderområdet har om begreppet delaktighet, samt att få ta del av vilka framgångsfaktorer och hinder personalen möter i arbetet att skapa delaktighet för personer i behov av stöd. För att kunna svara på dessa frågor har en intervjustudie genomförts. Intervjustudien har genomförts med fem boendestödjare på gruppbostäder inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Resultatet av studien visar att begreppet delaktighet är ett svårtolkat begrepp som tolkas olika i olika sammanhang och att det därför är viktigt med ett gemensamt språk för att lättare kunna arbeta med delaktighet. I resultatet framkommer även flera framgångsfaktorer som är viktiga i arbetet mot delaktighet. Att ha stor kunskap om funktionsnedsättningarna man möter är av stor vikt, men att ha kunskap om personen man möter är avgörande för att kunna stötta personen i delaktighetsprocessen. Två andra viktiga framgångsfaktorer är att skapa en bra relation till de man möter och att det framförallt ligger hos personalen att vilja skapa en bra relation. För att lyckas med delaktighet krävs ett stort engagemang från organisation och chef, det är de som måste visa vägen. Resultatet i studien visar på att man i arbetet med delaktighet även stöter på hinder som kan påverka möjligheten till delaktighet. Det kan handla om långa processer där förslag och åsikter stannar på vägen och även att det ibland blir viktigare att uppnå resultat än delaktighet.The study aims at investigating the perceptions of disability staff about the concept of participation, as well as finding out what success factors and obstacles the staff encounter in the work of creating participation for people in need of support. In order to answer these questions, a qualitative research has been conducted. The qualitative method has been conducted through five interviews with staff in group homes under the Support and Service Act for Disabled People (LSS). The results of the study show that the concept of participation is interpreted differently in different contexts, and therefore it is important to have a common language in order to facilitate participation. The result also reveals several success factors that are important in the work towards participation. Having a high level of knowledge about the disabilities you face is crucial, but knowing the person you meet is crucial in order to support the person in the participation process. Two other important success factors are, to create a good relationship with those you meet and to create a good relationship it needs to start with the staff. To success in participation requires a lot of commitment from organization and manager, they are the ones who have to show the way to participation. The result reveals some obstacles that can be encountered in the work.
16
Ivarsson, Sofie, i Diana Sager. "Grundläggande behov utifrån LSS-handläggares perspektiv". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25989.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Studiens syfte var att undersöka hur LSS-handläggare definierar och operationaliserar begreppet grundläggande behov, som återfinns i 9a § LSS. Detta ämne valdes med grund i att lagtexten inte erbjuder någon tydligare förklaring av vad de grundläggande behoven innebär, samtidigt som det i den tidigare forskningen finns ett flertal olika perspektiv på hur de kan definieras. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Målgruppen som undersökts har bestått av LSS-handläggare, främst baserat på att de stöter på begreppet i sitt vardagliga arbete. Detta arbete har utmynnat i ett flertal olika resultat, varav det bland annat framkom att det saknas en tydlig definition av de grundläggande behoven, samtidigt som de flesta informanter hade en liknande upplevelse av vad behoven innebar. Trots detta fanns det skilda meningar gällande vissa av de grundläggande behoven, bland annat det grundläggande behovet andning och detta med grund i att det nyligen tillkommit i lagtexten. Något annat som uppdagats i intervjuerna var att delegationen att fatta beslut kring personlig assistans skiljer sig mellan kommuner, vilket innebär att det inte alltid är handläggaren själv som fattar beslut utan att beslutsfattare även kan vara nämnden eller utskottet i kommunen. Sammanfattningsvis har det i denna studie framkommit flera aspekter som berör beslutsfattande gällande personlig assistans, varav en aspekt innebär att skillnaderna i LSS-handläggarnas operationaliseringar av de grundläggande behoven har en inverkan i det fattade beslutet.The aim of this study is to explore how LSS officers define and operationalize the term ”basic needs,” which occurs in 9a § LSS (Law regulating Support and Service to Persons with Certain Functional Disabilities). The subject matter was selected against the background of the term not being explicitly defined in the aforementioned legal text, while there are a number of perspectives on possible definitions available in previous scholarly work. In order to answer the research questions of this study a qualitative method was applied in the form of semistructured interviews. The target group investigated was LSS officers as they routinely deal with the term in their daily work. A number of results were achieved through this, among them that a discrete definition of the term ”basic needs” is lacking, although most informants have a similar understanding of what the term encompasses. Despite this, a number of differences of opinion regarding some of the basic needs were noted, such as the basic need respiration that only recently was added to the legal text. Another matter brought to view by the interviews was the fact that the commissioning of decision-making in matters regarding personal assistance differs from one municipality to another, which means that in some cases the LSS officers are not the sole decision-makers but may require further authorization from the social board or committee of the municipality. In summary, several aspects regarding decision-making on personal assistance have emerged in this study, one of which includes that the differences between the LSS officers operationalizations of the term “basic needs” has an impact of the assessment.
17
Petersen, Christina, i Sabina Tuvesson. "LSS-handläggares uppfattning om LSS-lagstiftning och dess tillämpningSocial workers apprehension about the Support and Service for persons with Certain Functional Impairments (LSS) and the application". Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3852.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
The aim with this study is to see how social workers apprehend the law, support and service for persons with certain functional impairments (LSS) and the application.
We interviewed six social workers in six different municipalities to get a distribution between small and big municipalities. In the study we have used a qualitative method with half structured interview questions, since we wanted to get a comprehension for the social workers apprehensions. We have used a communication theory and a role theory in the study. The result showed that the social workers consider that the LSS is important, but that there are a few difficulties in the application. It is among other things to see whether the measure is stipulated in the Act. We have learned through the study that in spite of the difficulties, the work is amusingly, interesting and the law is necessary for people with disabilities.
18
Jarlhov, Laura, i Kruuse Ida Björck. "LSS-PERSONALS SYN PÅ SIN ANMÄLNINGSSKYLDIGHET". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26192.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
I den här c-uppsatsen undersöker vi hur personal inom LSS-boende ser på sin anmälningsskyldighet och vad som inverkar på personalens arbete med att skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar. Personal inom LSS-verksamheten måste förhålla sig till de riktlinjer och regler som LSS-lagen säger. Däremot är LSS-lagen komplex och inte tydlig om vad som kan ses som ett missförhållande och detta kan leda till svårigheter för personal i sitt arbete att skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar. För att besvara vår studies syfte och frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. För att analysera empirin har de teoretiska begreppen handlingsutrymme, kunskap, interaktion mellan individer och Lipskys teoretiska begrepp om gräsrotsbyråkrater använts. Resultatet av studien visar att LSS-personal är införstådda i sin anmälningsskyldighet och att de har kunskap om vad en avvikelse och lex Sarah anmälan är. Däremot fanns det en osäkerhet hos LSS-personalen vart gränsen går mellan en avvikelse och lex Sarah anmälan pga. att det saknas kunskap och att LSS-lagen är komplex. LSS-personalen belyser att det finns både möjligheter och svårigheter med att skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar i deras arbete. De möjligheter och svårigheter personalen nämner är kunskap och utbildning, stöd från ledning och arbetskollegor, relationen till chefen och arbetskollegor, personalens normer och värderingar, resurser och kvalitetssäkra verksamheten.In our bachelor essay we research about how professionals in LSS-residents look at their obligation to give notice on what impact on the professional’s work with writing deviations and lex Sarah reports. Professionals´ who work within LSS-residents must adhere to the guidelines and rules that the LSS-law say. However, the LSS-law is complex and not obvious what can be seen as a bad condition and this can lead to difficulties for staff in their work to write deviations and lex Sarah reports.In order to answer the research questions of and issue we have used qualitative research method with semi structured interviews. To analyze the empirical material, the theoretical concepts acting space, knowledge, interaction between individuals and Lipsky´s theoretical concepts about the street-level bureaucracy have been used. The result of the study shows that professionals´ who work within LSS-residents are aware of their obligation to report and that they have knowledge of what a deviation and lex Sarah report is. However, there was an uncertainty among the professionals´ who work within LSS-residents where the limit goes between a deviation and lex Sarah report due to that there is no knowledge and that the LSS-law is complex. Professionals´ who work within LSS-residents highlights that there are both opportunities and difficulties in writing deviations and lex Sarah reports in their work. The opportunities and difficulties the staff reported on are knowledge and education, support from management and work colleagues, the relationship with the manager and work colleagues, the staff's norms and values, resources and quality assure the work.
19
Milton, Jonas, i Anette Andersson. "Strävan efter den godtagbara måltiden : En kvalitativ studie om mat, makt och självbestämmande på gruppbostad för personer med funktionsnedsättning". Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-215830.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syfte med denna uppsats är att undersöka hur personalen på två gruppbostäder, enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, utformar stöd gentemot de boende på gruppbostäderna. Avgränsningen är dragen till att undersöka matsituationen där denna är uppdelad i de fyra delarna: planering, inhandling, matlagning och måltiden som social konstruktion. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med personal från gruppbostäderna och fokus är att undersöka huruvida de boende får vara delaktiga och självbestämmande i matsituationen. Det framkommer i undersökningen att förhållandet mellan boende och personal är komplext och att personalen påverkar de boende på explicita såväl som implicita sätt. Då stödet som erbjuds till stor del grundar sig i en normalisering så påverkas de boende bland annat till att tillaga varierad kost samt att äta nyttig mat. Resultatet avslöjar även vissa aspekter av hur de boende kan motverka personalens påverkan. De boende kan exempelvis undvika att äta upp grönsaker som personal lagt upp på tallriken. Även om personalen belyser de boendes självbestämmanderätt som något självklart framgår en annan tolkning utifrån deras beskrivningar av hur stödet utformas. En diskussion förs bland annat om ett paternalistiskt förhållningssätt där personalen, som expert, beslutar eller påverkar till önskvärda beslut. Slutsatsen är att personalen explicit påtalar de boendes självbestämmanderätt och delaktighet men att det i beskrivningar av hur stödet utformas ofta framkommer paternalistisk omsorg där personalen till stor del påverkar och bestämmer.The purpose of this study is to examine how the personnel, who are the caregivers, create a support plan for disabled people in a special type of group housing. To be exact, the examination focuses on four different activities related to food. These are projection, purchasing, cooking and eating. The empirical material was gathered by doing qualitative interviews with the personnel and, apart from the activities related to food, focus was also given to the disabled people’s participation and right to make decisions by themselves. The result of the study was that the relationship between the disabled people and the personnel is complex because their right to make decisions by themselves is not always compatible with good care. The personnel express different ways of influencing the disabled people to eat healthier and to try a variety of dishes. The result also reveals some ways that the disabled people can escape the influences of the personnel, for example by refusing to eat the vegetables that the personnel put on their plate. The conclusion of the study shows that the personnel often talk about the disabled people’s right to decide for themselves. But descriptions of how the help is formed shows that it is the personnel that often decides and influence the disabled persons to make certain choices.
20
Pacaud, Florian. "Exploitation cosmologique du relevé XMM-LSS". Observatoire de Paris (1667-....), 2008. https://theses.hal.science/tel-01958558.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Le modèle généralement admis de formation hiérarchique des structures de l'univers prédit que les surdensités locales à petite échelle s'effondrent en premier puis fusionnent pour former des systèmes de plus en plus larges. Dans ce contexte, les amas de galaxies sont les structures les plus massives à avoir atteint l'équilibre et, à ce titre, fournissent de fortes contraintes cosmologiques, indépendantes et quasi-orthogonales à celles déduites du fond diffus cosmologique et des supernovae. La détection de ces systèmes via l'émission X du gaz intra-amas permet d'assembler de larges échantillons faiblement contaminés et constitue à ce jour la méthode de sélection la plus robuste. Le relevé XMM-LSS entend cartographier 64 deg2 du ciel avec XMM-Newton, le satellite X le plus sensible jamais construit, afin de constituer un échantillon sans précédent de plusieurs centaines d'amas jusqu'à z=1 et plusieurs dizaines de milliers de noyaux actifs de galaxies (AGN). Cette thèse présente un ensemble de méthodes développées afin de sélectionner les sources étendues et les AGNs dans les données XMM, ainsi que des outils d'analyse détaillée pour les amas détectés. Les résultats obtenus avec les 5 premiers degrés carrés du relevé sont ensuite retracés: d'abord les propriétés de l'échantillon d'AGNs et l'analyse de leur corrélation angulaire; puis, les implications de l'échantillon d'amas X pour l'évolution de la relation température - luminosité X du milieu intra-amas; et enfin sa modélisation cosmologique dans le cadre du modèle hiérarchique. Quelques comparaisons multi longueurs d'onde ainsi que les perspectives pour un relevé plus étendu sont également considéréesThe widely acknowledged model of hierarchical structure formation of the universe, predicts that local small-scale overdensities collapse first then merge to form increasingly larger systems. In this context, galaxy clusters constitutes the most massive structures that have reached equilibrium and, as such, provide tight cosmological constraints that are independent and quasi-orthogonal to those arising from the cosmic microwave background and the supernovae. The detection of these systems through the X-ray emission of the intra-cluster medium allows the assembly of large, weakly contaminated samples and prevail to date as the most robust selection technique. For this reason, the XMM-LSS survey intends to map 64 deg2 of the sky with XMM-Newton, the most sensitive X-ray satellite ever built, so as to gather an unprecedented sample of several hundreds of clusters up to z=1 and a few tens of thousands of active galactic nuclei (AGN). This thesis presents a set of methods developed in the purpose of selecting extended sources and AGNs in XMM data, as well as detailed analysis tools for the detected clusters. The results derived from the first 5 square degrees of the survey are then depicted: first the properties of the AGN sample and the analysis of their angular correlation; then, the implications of the X-ray cluster sample on the evolution of the temperature - X-ray luminosity relation, emphasizing the impact of selection effects; and finally its cosmological modelling in the framework of hierarchical model. Some multi-wavelength comparisons as well as prospects for larger surveys are also considered
21
Fimiani, Gordana. "Hur ser delaktigheten ut inom LSS?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25879.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med denna studie är att undersöka hur delaktigheten ser ut på särskilda boenden vilka regleras genom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagstiftningen omfattar personer med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar som är i störst behov av samhällets stödinsatser för att kunna erhålla en god livskvalitet. Verksamheternas riktlinjer utgår från LSS-lagstiftningen och dess värdegrund och villkorar bland annat självbestämmande och inflytande för personer i gruppbostäder. Studiens avgränsning är personer med intellektuella funktionsnedsättningar boende i gruppbostad. Syftet är att undersöka arbetssätt och metoder personalen i sitt dagliga arbete använder för att främja boendepersonernas självbestämmande och inflytande. Tidigare forskning visar att delaktighet och inflytande påverkas av stödets utformning. Forskning visar även att personalens arbete är komplext och präglas av en ständig balansakt i det att de ska både kunna rama in och ge handlingsutrymme till personer med intellektuella funktionsnedsättningar. För denna studie har den kvalitativa intervjuformen använts. Resultatet visar att en viktig förutsättning för delaktighet är personal som är flexibel och empatisk och som vill möta den andre personen som en jämlike. Personal som bryr sig och är lyhörd har då också en möjlighet att bli delaktig i den andre personens livssituation, en så kallad omvänd delaktighet. Delaktighet och inflytande är dock i hög grad beroende av att det mellan boende och personal finns en fungerande kommunikation. I grunden handlar delaktighet inte om att få välja mat eller kläder själv utan om att bli sedd som en hel och komplex person. En person med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra samhällsmedborgare.The purpose of this study is to investigate how participation is based on special housing, which is regulated by the Act on Support and Service to Some Disabled People (LSS). The legislation covers persons with intellectual and mental disabilities who are in greatest need of society's support efforts in order to obtain a good quality of life. The guidelines of the operations are based on the LSS legislation and its core values and conditional on, among other things, self-determination and influence for persons in group housing. The delimitation of the study is people with intellectual disabilities living in group homes. The purpose is to investigate the working methods and methods the staff use in their daily work to promote the residents' self-determination and influence. Previous research shows that participation and influence are influenced by the design of the support. Research also shows that the work of the staff is complex and is characterized by a constant balance sheet in that they must both be able to frame and give room for action to persons with intellectual disabilities. For this study, the qualitative interview form has been used. The result shows that an important prerequisite for participation is staff who are flexible and empathic and who want to meet the other person as an equal. Personnel who care and are responsive then also have the opportunity to participate in the other person's life situation, a so-called reverse participation. Participation and influence, however, depend to a large extent on the fact that there is a functioning communication between residents and staff. Basically, participation is not about choosing food or clothing itself but about being seen as a whole and complex person. A person with the same rights and obligations as any other citizen.
22
Kajrup, Isabella, i Sara Håkansson. "Bör man som professionell uttrycka egna känslor i arbetet? - En kvalitativ studine om LSS personalens känslohantering i arbetet med självbestämmande". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24512.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Bakgrund: Att låta sina egna personliga känslor och värderingar uttryckas i den professionella rollen anses i tidigare forskning vara nödvändigt för att undvika utbrändhet. Det är viktigt att man som professionell är medveten om sina egna känslor och tillåter dem att ta plats men att man i arbetet med brukare ständigt låter fokuset vara på deras självbestämmande. Samtidigt som man skapar sig en relation till brukaren där man som professionell vet när man bör ta ett steg tillbaka för att öka och låta individen själv utveckla ett självbestämmande.Syfte & frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur personal inom LSS upplever att deras egna känslor påverkar deras arbete med att främja brukarens självbestämmande. Utifrån detta har vi tre frågeställningar som berör personalens hinder och möjligheter i att främja självbestämmandet och hur erfarenhet kan påverka personalens känslohantering. Sista frågan berör personalens egna upplevelse av känslor och värderingar i arbetet med självbestämmande.Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har sju semistrukturerade intervjuer utförts med personal inom LSS olika verksamheter. För att skapa en förståelse och struktur i vår empiri utförde vi en tematisering och kodning. Studien har även utgått från emotionsteori och en teori om sociala band.Resultat: Resultatet uppmärksammar hur informanterna som deltagit i vår studie anser att det är av vikt att erhålla en professionell roll i arbetet med att främja brukarens självbestämmande. Samt hur de väljer att inte låta sin personliga roll med egna känslor och värderingar få utrymme i rollen som professionell och hur de utvecklat strategier för att hantera känslorna som kan uppstå. Anledningen till att de inte låter sina egna känslor och värderingar ta plats i sin professionella roll bygger enligt informanterna på en förväntan kring hur de som professionella bör agera i olika situationer i arbetet.Background: In order to avoid burnout, previous research has shown the need to express one’s own personal feelings and values in the professional role. It is important that as a professional to be aware of your own feelings and allow them to take their place, but while working leave the focus on the users’ self-determination. While creating a relationship with the user, you as a professional know when to take a step back to increase and allow the individual to develop a self-determination.Aim & questions: The purpose of the study is to examine how staff at LSS experience that their own emotions affect their work in promoting the user's self-determination. Based on this, we have three research questions focusing on staff's barriers and opportunities in promoting self-determination and how experience can affect staff emotional management. The last question concerns the staff's own experience of feelings and values in the work of self-determination.Method: To answer the study's aim and questions, seven semi-structured interviews were conducted with staff at LSS different operations. In order to create an understanding and structure of our empiricism, we performed a thematic and a coding system. The study has also been based on emotion theory and a theory of social ties.Results: The result highlights how the informants who participated in our study believe it is important to obtain a professional role in the work of promoting the user's self-determination, as well as how they choose not to let their personal role with their own feelings and values take up space in the role of professional, and lastly how they have developed strategies for dealing with the emotions that may arise. The reason why they do not let their own feelings and values take their place in their professional role is, according to the informants, based on an expectation about how they as professionals should act in different situations at work.
23
Ogland, Rönne. "LSS OCH BESVÄRSRÄTTEN : EN AKTÖR-NÄTVERKTEORETISK FALLSTUDIE". Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1272.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (vidare LSS) betonar normaliseringsprincipen och självbestämmande för den enskilde. Denna uppsats undersöker om LSS-lagen har givit den enskilde funktionsnedsatte medborgaren starkare autonomitet och möjlighet att leva som vuxen medborgare. Den vill ta reda på vilket nätverk den enskilde individen har behov av för att hävda sina laggivna rättigheter och se om lagens mål om självbestämmande har slagit igenom. Uppsatsen har undersökt fem överklagade avslagsbeslut på insatser enligt LSS för att se hur de olika parterna i överklagande processen resonerar om och hävdar den enskildes självbestämmande. Uppsatsen utgår från ett Aktör-Nätverk-Teoretiskt (ANT) perspektiv. ANT fokuserar på hur processen ser ut när juridiska beslut fattas. Parternas tolkning av lagen beskrivs utifrån de fyra faserna i det aktör-nätverksteoretiska begreppet översättning. I analysen av empirin framkommer att det i en majoritet av fallen inte är den enskildes perspektiv som styr argumentationen utan ombudets, argumentationen bygger huvudsakligen på ombudets tolkningar och lagen ses som ett medel för att den enskilde ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt.
24
Marbe, Hanna. "Bemötande inom LSS-verksamhet, en kvalitativ studie". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26402.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Society's attitude towards people with disabilities has changed over time. People with disabilities are a group that historically has been marginalized by society and treated differently. Many have been exposed to various assaults from society such as forced lock-ins, prohibition of marriage and sterilization. People with disabilities are a group of people who have historically been treated very badly in Swedish care, prior to the launch of the Swedish modern disability policy. Towards the end of the 1980s, an investigation was carried out into the treatment of disabled people in Sweden. This resulted in the Convention of the rights of people with disabilities reform of 1994, known as the LSS. The result was to create a fair and equal society for everyone. The LSS reform requires people with disabilities to have good living conditions, equality in living conditions, full participation in community life, an opportunity to live as other members of society, adaptation to individual needs, ease of access, opportunities for independence, good quality of life, respect for the individual's right to make their own decision and maintain their individual integrity and voluntariness.In LSS, the group housing associations meet users and staff and the idea is that the efforts made by the staff should compensate for the obstacles and difficulties that a disability may cause. Researchers describe the relationship between residents and staff as crucial for the success of the LSS goals. With correct implementation they help ensure good living conditions and high quality of life for the residents.In order to find out the reasoning and the principles about the approach to patients within the LSS-agency, the qualitative method was chosen as a course of action. The empirical material was based on semi-structured interviews with six employees within LSS-group homes. As the purpose was to examine the stories of employees regarding the work with the personal treatment of clients, the essay is built upon theories of empathy and communication.
25
Reymers, Jeanette. "Barn- och fritidsprogrammet VS Vård- och omsorgsprogrammet : Vilket program skall en blivande LSS – boende arbetare välja?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, TEK, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21536.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Det finns vissa beröringspunkter mellan Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Likheterna är övervägande och skillnaderna små mellan Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet. Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Branschen anser att en nyanställd personal bör ha med den personliga lämpligheten samt någon form av relevant utbildning. En person som arbetar inom LSS-boendet bör kunna hantera människor samt ha ett handikappmedvetande samt besitta en stor öppenhet för att vilja lära sig.
26
Ageman, Lisa. "”Ett möte mellan administration och mellanmänsklig makt” : En intervjustudie med LSS-handläggare i Stockholm stad". Thesis, Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-144329.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma LSS-handläggare analysera om det förekommer policykrockar/policykonflikter i deras arbete samt att utifrån en tolkning av deras berättelse analysera hur deras handlingsutrymme ser ut och om det kan antas ha förändrats utifrån den ekonomiska åtstramningen som präglar insatserna inom LSS. Studiens två frågeställningar är följande: Förekommer det några yttre policykonflikter, det vill säga, en diskrepans mellan intention och utfall i LSS-handläggarnas arbete samt förekommer det några inre konflikter hos handläggarna? Och: Hur ser LSS-handläggarnas handlingsutrymme ut och har det förändrats på grund av den ekonomiska åtstramningen? Studien har utgått från Michael Lipskys teori om street level bureaucracy som under uppsatsens gång utvecklats genom senare studier. Den insamlade datan har sedan, med hjälp en abduktiv tematisk dataanalys, analyserats utifrån de två valda teoretiska begreppen: policykonflikter samt handlingsutrymme. Resultatet visade att handläggarnas handlingsutrymme ser olika ut utifrån vilken stadsdelsförvaltning de jobbar inom och påverkas av vilken ekonomi som råder. Rättsläget förändras kontinuerligt vilket kan leda till att inre policykonflikter inom handläggarna uppstår, i form av att deras egna åsikter och värderingar skiljer sig från vad de har för resurser att besluta om men även yttre konflikter där de behöver använda fler typer av dokument för att kunna förstå intentionen bakom en riktlinje. Resultatet visar även på att arbetsbördan för LSS-handläggare ökar, i form av arbetsuppgifter där det kan handla om att bemöta personliga ombud till rent administrativa uppgifter som växer i antal.
27
Bohlin, Cecilia. "Goda levnadsvillkor enligt LSS : En kritisk diskursanalys av rättsfall från förvaltningsdomstolarna". Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167860.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ”goda levnadsvillkor” i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet består av domar från högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och Regeringsrätten. Dessa domar har analyserats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sägas komma till uttryck i rättens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebär. Jag har använt mig av teorier om sociala konstruktioner och språkets betydelse för vår förståelse av omvärlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstås och hur det konstrueras. Dessa teoretiska perspektiv utgör ramen för analysen och har använts för att tolka resultaten. De huvudsakliga resultaten som presenteras i denna uppsats rör de fyra diskurser som kunnat urskiljas i texterna. Dessa diskurser konstruerar ”goda levnadsvillkor” i termer av demokrati och social rättvisa, normalitet, en fråga för expertutlåtanden och professionella bedömningar samt en organisatorisk fråga i kommunerna. Resultaten får tolkas med försiktighet då materialet är litet till omfånget. Diskurserna är möjliga exempel på vad som skulle kunna återfinnas i ett större material.
28
Häggkvist, Krister. "Musik är livet! Musik och intellektuellt funktionshinder inom daglig verksamhet och fritid". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1011.
Pełny tekst źródła
29
Strömbäck, Salina, i Pernilla Vuolo. "Goda levnadsvillkor i enlighet med LSS -En kvalitativ studie om biståndsbedömning enligt LSS i fyra kommuner i Mellansverige". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-44016.
Pełny tekst źródła
30
Törnros, Micaela, i Maria Älloäng. "Brukardelaktighet i arbetet med insatsen gruppboende enligt LSS : En explorativ intervjustudie med LSS-handläggare och stödpersonal på gruppboende". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-189579.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Previous research shows that people with severe disabilities often are neglected in the work of enhancing user participation. It is shown that even though professionals increase the possibility for user participation in their work, it is not necessary that the users receive it. This study aims to show how professionals working for people with disabilities applies user participation in their everyday work. We used a qualitative exploratory method and interviewed ten social workers within service administration and supportive housing, located at three different municipalities in the region of Stockholm. Using Shier’s participation model in combination with theory of recognition we got similar results as previous research. The social workers have a great intention in enhancing user’s participation in their work, though organizational structures stand in their way. That drives them to use what is known as “silent knowledge”, a combination of their personality, previous experience and their ingenuity.
31
sjöberg, Anna. "Handlingsutrymme vid utmanande beteende på LSS-boende - personalens upplevelser". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26423.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med denna studie är att undersöka hur personal på boende enligt LSS upplever sitt handlingsutrymme i förhållande till utmanande beteende. Samt att undersöka vad det är som styr personalens handlande vid olika situationer. Studien belyser stödpersonal på LSS-boendes komplexa yrkesroll. Fokus ligger på motstridande styrande värden som påverkar personalens handlingsmöjligheter. De värden som ligger till grund för denna uppsats är organisationens riktlinjer, individens självbestämmande, samhällets normer samt personalgruppens- och den enskilde arbetarens värderingar. I undersökningen framkommer det att stödpersonalens intention med arbetet är att främja individens levnadsvillkor samt att vara en god arbetare och samhällsmedborgare. Att leva upp till de olika aktörernas krav samtidigt visar sig vara svårt då dessa ofta strider mot varandra. Personalen vilja att vara god i allas ögon leder istället till en känsla av misslyckande och att inte räcka till. Undersökningen grundas på personalens upplevda handlingsutrymme och tar avstamp i etiska och moraliska överväganden. Som stödpersonal gäller det att ständigt reflektera över sitt handlande för att utvecklas i sin yrkesroll. För vems skull handlar personalen? Och vilka konsekvenser kan handlingarna leda till? Dessa frågor dyker upp under studiens gång, uppsatsen lyfter personalens reflektioner över sitt handlingsutrymme och en diskussion kring vad som faktiskt ligger till grund för handlingen. Personalen upplever otydliga riktlinjer och bristandekompetensutveckling. Samtidigt framkommer det att en del riktlinjer, lagar och normer står emot varandra vilket försvårar personalens val av handling.The aim of this study is to investigate how staff at specially adapted housing by LSSexperiences their room of manoeuvring at challenging behaviour, and to examine theprovocation of the choice of act in specific situations. The study proves the complexity of the profession, and difficulties in work with people with special needs. The focus is on different directorial values in conflict to each other, which affect the personnel scope of actions. The central operators and values of this study are, the guidelines of the organization, the autonomy of the individual, the norms of the society, the valuations of the staff group together with your own appraisal. The study reveals that the staff’s intention at work was to support the patient’s quality of life and at the same time be a good worker, colleague and citizen. The study proves that it is hard for the staff to live up to all requirements because of their discrepancies. The staffs express a wish to be seen as good by all of the involved operators at the same time, which leads to a feeling of failure and insufficient. The survey is based on staff experience of their discretion at challenging behaviour and is formed by ethical and moral considerations. It is important for the staff to constantly reflect over their choice of action to develop in their profession. Questions like “what is the reason of the action?”, “what consequences can the action cause?” “and for who’s sake?” is discussed in the survey. The study shows the staffs images of their scope of actions and reflections about the actually basis for the action. The staffs express unclear guidelines from the organization and lack of education. And it appears that some policies, regulations and standards conflicts with each other, which complicates the staff’s choice of action.
32
Ihrman, Rebecca. "Dokumentera ja, men hur? : En kvalitativ studie om journalgranskares kvalitetskriterier för tillfredsställande dokumentation i journaler inom socialtjänstens omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättningar". Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-192494.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Inom den sociala omsorgen idag ställs krav på att dokumentation ska föras kring de enskilda omsorgstagarna. Denna studies syfte var att beskriva och analysera journalgranskarnas kvalitetskriterier för tillfredsställande dokumentation i journaler inom socialtjänstens omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättningar. Studien hade en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden var semi-strukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Studiens resultat visade på fyra olika kvalitetskriterier som granskarna använder sig av i sitt arbete. Två av dessa var relaterade till förekomsten av en genomförandeplan medan övriga två inte var det. Det ena kvalitetskriteriet som relateras till genomförandeplanen är att dokumentera måluppfyllelse och avser att måluppfyllelse ska kunna följas i journalanteckningarna. Det andra kvalitetskriteriet som relateras till genomförandeplanen, att dokumentera avvikelser, avsåg att det av journalanteckningarna ska gå att utläsa att genomförandeplanen följs. De två resterande kvalitetskriterierna är oberoende av genomförandeplanen och rör dokumentation som kan utföras och granskas oavsett om det finns en genomförandeplan att jämföra med. Det ena av dessa kriterier är att använda värderingsord i dokumentationen, vilket avser att personalen ska beskriva vad de faktiskt ser utan att samtidigt tolka det. Det sista kvalitetskriteriet, att dokumentationen är konsekvensinriktad, innebär att händelser som kräver någon form av uppföljning ska återkopplas i dokumentationen.Within the social care of today there is a demand that documentation is to be held for every individual under its caretaking. The purpose of this study was to describe and analyze the criterias of quality for satisfactory documentation in case books within the social care for elderly people and people with disabilities. The study has a qualitative approach and it´s method of gathering data was semi-structured interviews. The data was analyzed by using a qualitative content analysis with an inductive approach. The studies result points to four differentiated criterias of quality which are being used by the inspectors in their work. Two of these were related to the existence of a plan of action, whilst the remaining two were unrelated. One of the criterias that was related to the plan of action was to document goal accomplishment. This refers to the possibility of identifying goal accomplishment within the case books. The second criteria related to the plan of action, to document anomalies, is about the ability to see from the documents if the plan of action has been properly executed. The two remaining criterias of quality are valid for inspection regardless of the existence of a plan of action. One of the categories, to use words of valuation, is about how the workers should only document what they actually see instead of adding their own interpretation. The last criteria, consequential documentation, means that incidents that require any kind of follow up activity or possible future consequence is to be documented.
33
Lennartsson, Patrik, i Ghalli Yousif. "Destruktivt entreprenörskap : Fusket/missbruket med assistansersättningen". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19725.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Purpose: The aim is to investigate the mechanisms behind the destructive entrepreneurship in the assistance industry. Method: To investigate the destructive entrepreneurship in the assistance industry, we conducted a qualitative study in the form of semi-structured questions. In total, we interviewed four authorities and an employer organization. Theory: Theoretical framework: The study is based on Baumol's (1990) theory of productive, unproductive and destructive entrepreneurship and rent-seeking by Murphy et al (1991), but the study's principal theory that we have chosen to apply is the routine activity theory of Cohen & Felson (1979) that describes three elements that must come together in order for a crime to be committed. Conclusions and discussion: Our study shows that it is clear that there is both fraud and abuse within the assistance allowance, which can be done in different ways. Some users simulate their illness that they exaggerate their need for assistance. Some assistance providers have abused the compensation by paying lower wages and empty false wages etc. The study showed that there also exists a type of human trafficking. The fraud/abuse includes millions of kroner and it requires several people to accomplish the embezzlement. The most common form in which cheating occurs is limited but it is suspected that the abuse occurs in all forms of assistance other than the cooperative assistance form. The assistance industry is not in a position of being undermined; however, compensation levels may be slightly compressed.Syfte: Syftet är att utreda mekanismerna bakom det destruktiva entreprenörskapet i assistansbranschen. Metod: För att undersöka det destruktiva entreprenörskapet i assistansbranschen har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuade vi fyra myndigheter och en arbetsgivareorganisation. Teoretisk referensram: Studien utgår ifrån Baumols (1990) teori om produktivt, improduktivt samt destruktivt entreprenörskap och privilegiejaktsteorin av Murphy med flera (1991), men studiens huvudteori som vi har valt att tillämpa är rutinaktivitetsteorin av Cohen & Felson (1979) som beskriver tre förutsättningar som måste sammanstråla för att ett brott ska kunna begås. Slutsats och Diskussion: Vår studie visar att det står klart att det förekommer både fusk och missbruk inom assistansersättningen vilket kan utföras på olika sätt. Från att vissa brukare simulerar sin sjukdom till att de överdriver sina assistansbehov. Vissa assistansanordnare har missbrukat ersättningen genom att betala lägre löner och t.o.m. falska löner mm. Studien visade att det också förekommer en typ av människohandel. Fusket/missbruket handlar om miljonbelopp och det krävs ett nätverk av personer för att åstadkomma förskingringen. Den vanligaste formen där fusket förekommer är aktiebolag men det misstänks att missbruket förekommer i alla assistansformerna utom den kooperativa assistansformen. Assistansbranschen riskerar dock inte att undermineras däremot kan ersättningsnivåerna komma att pressas något.
34
Furu, Ros-Mari. "Självbestämmande och inflytande utifrån LSS värdegrund : En studie av brukarnas självbestämmande och inflytande i vardagsrutiner ur ett assistentperspektiv". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32767.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
The purpose of this study was to find out how special needs users ' autonomy and influence in their daily routines is described by their assistants. What interpretations of the concepts of self-determination and influence on special needs users' daily routines emerge from the assistants statements and what conditions can be seen? To reach a conclusion, focus group as a method was used. The focus group met twice to discuss this topic. The diamond method was used as stimulus material to support the discussion in the focus group. In the study it was possible to use empirical material from care service under study that was then interpreted using hermeneutic theory. The analysis and results section was divided into two main themes and related sub themes. What emerged from the study was that the approach assistants had when they met the special needs users´ in his or her daily routines affected the possibilities for the special needs users´ self-determination and influence in their daily lives. Participants in the focus group agreed upon that self-determination was to be involved in the decisions made about the special needs users´ own lives. The factor affecting the outcomes regarding the special needs users´ self-determination and influence was the availability of supportive equipment was also an aspect that was emphasized. Lewin's interpretation of LSS values was used as the theoretical basis of this paper.Syftet med denna studie är att ta reda på hur brukarnas självbestämmande och inflytande i sina vardagsrutiner gestaltar sig i assistenternas beskrivningar. Vilka tolkningar av begreppen självbestämmande och inflytande i brukarnas vardagsrutiner framkommer ur assistenternas utsagor och vilka förutsättningar framgår? För att ta reda på detta har fokusgrupp använts. Fokusgruppen träffades två gånger för att diskutera detta ämne. Diamantmetoden användes som stimulusmaterial som stöd till diskussionen i fokusgruppen. Genom att jag använde mig av denna metod i studien fick jag tillgång till ett empiriskt material som sedan tolkades med hjälp av den hermeneutiska spiralen. I analys- och resultatdelen delades materialet in i två huvudteman med tillhörande underteman. Det som framkom i studien var bland annat att det förhållningssätt assistenterna hade när de mötte brukaren i dennes vardagsrutiner påverkade möjligheterna för brukarnas självbestämmande och inflytande i deras vardag. Deltagarna i fokusgruppen var överens om att självbestämmande var att vara delaktig i de beslut som togs kring den egna vardagen. Det som kunde underlätta för brukarnas självbestämmande och inflytande var tillgången till anpassade hjälpmedel var också en aspekt som betonades. Lewins tolkning av LSS värdegrund har använts som teoretisk utgångspunkt i denna uppsats.
35
Björk, Erland, i Fiola Brlajolli. "Brukaren i centrum. : En studie i brukardelaktighet för kognitivt nedsatta människor". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-56408.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
The aim of this study is to understand how the staff is working with users with cognitive impairments and how they see at the participation of its users. This can be broken down into two parts, how to reflect on the problem and also how to work actively with it. The reflective part is the opportunities and difficulties the staff will tend to see with participation. The active part is how they are working to develop ways to increase the participation of users with cognitive impairments. Our study is based on qualitative interviews with seven respondents. The theoretical framework we have used for our study is duty ethics and utilitarian ethics. The result indicates that a measure of non-participation is accepted within supportive activities for people with cognitive impairments based on their level of function. We conclude that professionals working with cognitively impaired users make a decision to limit unhealthy and destructive behaviors with the reason that it is for the best long term effect for the user’s quality of life.
36
Nilsson, Emma. "LSS-Politiken : En kvalitativ textanalys av åtta partiers partiprogram". Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160473.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Frågan om LSS kom att bli en av de hetaste frågorna inför valet 2018. Sparkraven på LSS blev hårt kritiserat när det ledde till att många människor förlorade sin rätt till personlig assistans. Domar som har påverkat tillämpningen av LSS har gjort tolkningen hårdare och många av partierna vill reformera LSS för att stärka rätten till personlig assistans. Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera de politiska partiernas (Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna samt Sverigedemokraterna) ståndpunkt i frågan om LSS. Uppsatsens frågeställningar har varit: hur vill partierna att LSS ska fungera? Vilka åtgärder föreslår partierna? Finns det några likheter mellan partierna? Uppsatsen utgår ifrån de olika partiernas partiprogram och studien har gjorts genom en textanalys av dessa. Grunden för empirin var frågorna som ställdes till partiprogrammet, för att finna partiernas ståndpunkt i LSS-frågan. Partiernas officiella hemsidor har använts, samt partiprogram som har laddats ner från partiernas hemsidor i PDF-form. Slutsatsen som kan dras är att partierna i mångt och mycket har liknande ståndpunkter i frågan om hur LSS skall fungera, även om frågan verkar vara mindre viktig för ett parti som står ut i studien. Partier på samma sida i den politiska dimensionen har ståndpunkter som liknar varandra mer än partier som är på motsatt sida, men det finns förvånande nog mer likheter än skillnader mellan partierna.
37
Kristian, Josefsson, i Ekman Pia. ""En ryggradslös lag" : Om LSS-besvär hos länsrätten rörande personkrets tre". Thesis, Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9974.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Abstract
The purpose of this study were to examine the appeal that reaches the county administrative court regarding cases within The law of support and service to some disabled (LSS) the third "alternative" with the effort personal assistant. We have gathered 280 cases from seven different county administrative court and from our selection 19 of the cases remained.
These 19 cases became our starting point for our study and they have been interpreted through Foucault´s and Skau´s interpretation frame regarding power and Payne´s social constructivism to try and answer our three questions at issue: How are the cases being handled by the county administrative court? What kind of cases leads to appeal? What similarity and differences are there between the cases? These questions have been answered one by one in a systematical order. Our result shows, among other things, that cases that involve certificates from occupational therapist or physiotherapist are the cases that win against the municipality in the county administrative court. Further we have found a new theme in our study regarding clientification among them who apply for efforts within LSS and "alternative" three. The new theme shows that individuals often clientifies themselfs to be able to take part of the wellfairstates aid, they enhance their disabilities.
Keywords: County administrative court, municipality, LSS, case and certificates
38
Hammarsten, Ingrid, i Marja Hedin. "Samverkan i BoDa-enheter : En kvalitativ studie kring personer med funktionsnedsättning". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16293.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Title: Collaboration in BoDa-units. A qualitative study about collaboration regarding people with disabilities. The purpose of this thesis was to internally examine the cooperation between different professions in municipal BoDa-units. By doing a qualitative study using focus-group-interviews in three municipalities, we were able to examine the personnel’s experience of cooperation issues and opportunities in BoDa-units. We have also examined why municipals have introduced BoDa-units and how they work. Those BoDa-units we have examined addresses persons who are severely mentally disabled and with multiple disabilities but also to persons with autism and disruptive behaviour. The personnel working with the users of these services works both at the home with special services and at the daily activity. The unit operations managers are responsible for the whole BoDa-unit. The results have been analysed through the theoretical starting points of actor network theory and system theory, but also via relevant literature and the LSS-legislation. The result showed that the creations of the BoDa-units are based on a comprehensive view on the individual users’ need of safety, environmental adaptation and a structured way of work. The conclusion of this study is that the co-operation benefits exceed the disadvantages and that the prospects for the BoDa-units are both positive and negative depending on which target group it addresses. Keywords: BoDa, Co-operation, LSS, Actor Network Theory, System TheorySyftet med uppsatsen var att studera intern samverkan mellan olika professioner i kommunala BoDa-enheter. Vi har med hjälp av kvalitativa fokusgruppintervjuer i tre kommuner undersökt personalens erfarenheter av samverkansproblem och -möjligheter i BoDa-enheterna Vi har också undersökt varför kommunerna infört BoDa-enheter och hur de fungerar. De BoDa-enheter där vi studerat intern samverkan riktar sig mot personer med svåra funktionsnedsättningar och mulithandikapp samt personer med autism och utagerande beteenden. De brukarnära medarbetarna arbetar både i brukarnas boende och deras dagliga verksamhet. Enhetscheferna är ansvariga för hela BoDa-enheten. Resultatet analyserades med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna aktörsnätverk och systemteori, relevant litteratur samt centrala begrepp och lagstiftning. Resultatet visade att BoDa-enheterna införts utifrån en helhetssyn på enskilda brukares behov av trygghet, miljöanpassning och strukturerat arbetssätt. Slutsatsen var att samverkansfördelarna i dessa enheter med gränsöverskridande arbete överväger samverkansproblemen samt att framtidsutsikterna för BoDa-enheterna är både positiva och negativa beroende på vilken målgrupp verksamheten vänder sig mot. Nyckelord: BoDa, Samverkan, LSS, Aktörsnätverk, Systemteori
39
LJUNGNÉ, ANDERS. "Group Homes - different players, common perspectives". Thesis, KTH, Industriell Management, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-153766.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
This report presents the results of a thesis where care residents are studied. The aim of the study was to identify how different Swedish municipalities are working with this type of housing from The Swedish Act (1993:387) concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS) was introduced 1994. This work results in a clarification of the development of group homes. An insight into the different municipalities work with LSS will provide greater understanding of both local authorities and market players to succeed in the future development of the business and type of housing. It presents conclusions that can be object of further research. From today, new demands regarding group home design, mainly due to new generations. A young person that today receives assistance through the LSS Act grew up in a completely different way compared to previous generations who often lived their entire lives in an institution. This allows adjustments in activities and accommodation when new homes are constructed. The insight of this new young generation and the word independence are mostly important when municipalities identifies focal points for future omes. Today'ʹs generations are much better suited to independent lives than previous generations who largely lived their lives in an institution. The method is semi structured interviews were used in order to get close to reality and thus create a good overview and find problem areas where there are opportunities for development. The purpose of the interviews is to find out how a number of municipalities with equal conditions for LSS are working to develop the form of housing. How prospects for future group home looks, what makes a group home better and what demands new and future generations place on the living environment in a group home. From the early 1900s there have been major changes regarding the care of persons with disabilities and their living environment. Should we also look at the future development of the group homes, it is not difficult to see that a similar comparison will be made when studies on LSS homes'ʹ development in the future is written. A big difference for the care of persons with disabilities from its beginning until today is that there is now a statutory support the health care work must be done in the best way possible. Watchword today is participation and equality in society. This historical retrospect is seen as necessary or market participants who either work with or care for example, real estate development and management group and assisted living. The last twenty years have been very important for people receiving assistance under LSS Act but much more can be done within the segment of samhällsfastigheter to create better housing for both staff and tenants.I denna rapport presenteras resultatet av ett examensarbete där vård och omsorgsboendens utveckling studeras. Syftet med studien har varit att kartlägga hur olika svenska kommuner arbetar med denna boendeform från att lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS igen introducerades 1994. Arbetet resulterar i ett klarläggande för utvecklingen av gruppbostäder. En insyn i olika kommuners arbete med LSS skall ge ökad förståelse för att både för kommuner och marknadsaktörer för att lyckas med framtida utveckling av verksamheten och boendeformen. Det presenteras slutsatser som kan vara objekt för vidare forskning. Från idag ställs nya krav gällande gruppbostadens utformning, främst beroende på nya generationer. Ungdomar som idag får stöd enligt LSS lagen är uppväxta på helt annorlunda sätt jämfört med tidigare generationer vilka oftast levt hela sina liv på institution. Detta gör att anpassningar i verksamheten och boendet bör göras vid nyproduktion av gruppbostäder. Integrationsgeneration och självständighet är orden som oftast förekommer då kommunerna pekar ut fokuspunkter för framtida boenden. Dagens generationer är mycket bättre anpassade till ett självständigt och egenförsörjande liv jämfört med tidigare generationer som till stor del levt sina liv på institution. Metoden semistrukturerade intervjuer har används för att kunna komma nära verkligheten och på så sätt skapa en bra överblick samt finna problemområden där det finns möjligheter till utveckling. Hur förutsättningarna för framtidens gruppbostad ser ut, vad som gör en gruppbostad bättre samt vilka krav nya och kommande generationer ställer på boendemiljön i en gruppbostad. Från tidigt 1900 al har det skett stora förändringar gällande omsorgen av personer med funktionsnedsättning och deras levnadsmiljö. Skall man även se på den framtida utvecklingen för grupp--‐‑och serviceboende är det inte svårt att se att en liknande ämförelse kommer att göras när studier på LSS bostäders utveckling i framtiden skrivs. En stor skillnad för vård av personer med funktionsnedsättning från dess begynnelse till idag är att det numera finns ett lagstadgat stöd hur vård och omsorgsarbete skall ske på ett så bra sätt som möjligt. Ledord idag är delaktighet och jämlikhet i samhället. Denna historiska tillbakablick bör ses som nödvändigt för marknadsaktörer som antingen arbetar med omvårdnad eller exempelvis fastighetsbolag som utvecklar och förvaltar grupp och erviceboenden. De senaste tjugo årens utveckling har varit mycket viktig för personer som får stöd enligt LSS lagen men mycket mer kan göras inom segmentet samhällsfarligheter för att skapa bättre boenden för både personal och hyresgäster
40
Nyman, Jessica, i Bisi Emma Rondina. "Sörja för person - ett svårtolkat begrepp : En intervjustudie med gode män för huvudmän som har insatser enligt LSS". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22143.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med studien var att undersöka hur gode män för huvudmän med insatser enligt LSS tolkar sitt uppdrag sörja för person och ser på möjligheterna att utföra det. Vi utgick från följande frågeställningar: Hur definierar de intervjuade gode männen sitt uppdrag sörja för person? Hur beskriver de intervjuade gode männen det handlingsutrymme de upplever sig ha i uppdraget? Vilka utmaningar upplever de intervjuade gode männen i sitt uppdrag? Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utgått från en halvstrukturerad, temaindelad intervjuguide. Vi intervjuade fem gode män i en mellanstor stad i Sverige. Resultaten visar att gode männen hade svårt att definiera och avgränsa uppdraget sörja för person. Detta i samband med huvudmannens funktionsnedsättning innebär utmaningar för den som åtar sig uppdraget, exempelvis då huvudmannen lider av psykisk ohälsa. Vi fann att gode männen hade olika strategier för att använda sitt handlingsutrymme utifrån tidigare kunskaper och erfarenheter. Vidare beskrev de gode männen att den största utmaningen fanns i att bygga en god relation med huvudmannen. Slutligen diskuteras vikten av gode mäns personliga och professionella kompetens, för att kunna möta huvudmannens behov.The purpose of this study was to examine how curators for persons with services under LSS interprets the mission, ensuring the person, and how they feel about their possibilities to execute the mission. The study started from the following questions: How does the interviewed curators define the mission, ensuring the person? How does the interviewed curators describe the discretion they experience in the mission? What challenges do the interviewed curators meet in their mission? The study is based on qualitative interviews that started from a half structured theme divided interview guide. We interviewed five curators in a medium sized city in Sweden. The results show that the curators found it difficult to define and delimit the assignment ensure the person. This, in conjunction with a persons disability poses challenges for those who undertake the mission. We found that the interviewed curators had different strategies to use their discretion based on previous knowledge and experiences. Further described the curators that the biggest challenge was to build a good relationship with the person with disability. Finally, we discuss the importance of curators personal and professional skills, in order to meet the needs of a person with disability.
85
41
Andersson, Linnéa, i Lovisa Wifvesson. "Personlighet och föredraget ledarskap". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44330.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Att utveckla atleter bygger på förmågan att som ledare kunna skapa goda relationer till sina atleter. En viktig del i att skapa goda relationer handlar om att kunna individanpassa sitt bemötande, beroende på den enskilda individens behov. Syftet var att studera sambandet mellan föredraget ledarskapsbeteende och personlighet, kön, ålder samt typ av idrott (lag- och individuell idrott). Idrottare N=113, 25st män och 88st kvinnor svarade på en online-enkät innehållande demografisk information, Leadership Scale for Sports och NEO Five-factor Inventory. Personlighetsegenskapen Trevlighet hade positivt samband med Autokratiskt ledarskapsbeteende och negativt samband med Positiv Feedback, Demokratiskt- samt Socialt stödjande ledarskapsbeteende. Neuroticism hade ett positivt samband med Autokratiskt ledarskapsbeteende och Extroversion hade ett negativt samband med Instruerande ledarskapsbeteende. Kvinnor föredrar Socialt stödjande ledarskapsbeteende mer än män och män föredrar Demokratiskt ledarskapsbeteende mer än kvinnor. Äldre personer föredrar Socialt stödjande ledarskapsbeteende mer än yngre. I föreliggande studie finns inget entydigt resultat eller distinkt samband mellan flera individuella faktorer, som pekar på att någon av de fem olika ledarskapsdimensionerna skulle vara mer föredraget framför de andra. De individuella faktorerna kan förklara vissa behov hos atleter, men dess betydelse behöver först identifieras av både atleten själv och ledaren, för att därefter kunna tillämpa ett passande beteende.Developing athletes is based on the ability as a leader to create good relationships with their athletes.!An important part of creating good relationships is about being able to adapt one's attitude to the individual, depending on the individual's needs. The objective of the study was to examine the relationship between preferred leadership behaviour and personality, gender, age and type of sport (team and individual sport). Athletes N=113, 25 men and 88 females answered an online-survey containing demographic information, Leadership Scale for Sports and NEO Five-factor Inventory. Agreeableness had a positive correlation with Autocratic leadership and a negative correlation with Positive Feedback, Democratic leadership and Social support. Neuroticism had a positive correlation with Autocratic leadership and Extroversion had a negative correlation with Instructive Leadership. Women prefer Social support more than men and men prefer Democratic leadership more than women. Older people prefer Social support more than younger people. In the present study, there is no unambiguous result or distinct relationship between several individual factors, which indicates that one of the five different leadership dimensions would be more preferred over the others. The individual factors may explain certain needs of athletes, but their meaning must first be identified by both the athlete and the leader, in order to apply an appropriate behavior.
42
Söderman, Cecilia, i Susanne Wikström. "Självbestämmande hos brukare : utifrån personliga assistenters upplevelser". Thesis, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3678.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personliga assistenter upplever att de ger brukare självbestämmande. Vad som framkom var att de personliga assistenterna vi samtalat med, anser att de i stor utsträckning ger sina brukare självbestämmande, men att de i vissa situationer inte har möjlighet att ge brukaren självbestämmande. Enligt 1994 års handikappsreforms huvudmål skall brukaren ha självbestämmande och inflytande över sitt eget liv och kunna delta i samhället på lika villkor som alla andra medborgare, vilket skulle kunna uppnås med hjälp av en personlig assistent. LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387) har bidragit till att detta är möjligt för brukarna. De personliga assistenterna anser det vara problematiskt då LSS, vilken är en rättighetslag, krockar med Arbetsmiljölagstiftningen.
43
Rodin, Lillemor. "Självbestämmande i boende, fritid och arbete : - Hur personer med begåvningshandikapp kan uppleva sin delaktighet i samhället". Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9215.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Personer med begåvningshandikapp har inte alltid haft rätten till att leva ett självständigt liv med resterande medborgare ute i samhället. Utan istället har de gömts undan på ett liv vid institutionerna ute på landet. När kommunerna tog över ansvaret för dessa individer förändrades deras levnadsvillkor och rehabiliteringen skulle ske utifrån individernas egna förutsättningar. De skulle även få rätten till egna lägenheter ute i samhället och alla individer skulle behandlas lika. Syftet med denna studie var att ta reda på hur några personer med begåvningshandikapp på C-nivå, kunde uppleva sina egna levnadsvillkor om delaktighet i deras egna LSS insatser på gruppbostäder. Undersökningen bestod av fyra stycken deltagare som hämtades från två olika gruppbostäder. En kvalitativ undersökning valdes med semi - strukturerade intervjuer. Resultatet visar på att en del brister fortfarande fanns för dessa individer men man kunde se att levnadsförhållandena hade förändrats för dem. Alla deltagare trivdes bra i sina hem men någon önskade våga berätta mer för personalen, om hur de själva ville ha det. Man berättade också att i stora drag va de nöjda med deras godemän och personalens kontaktpersoner. Det var bara en deltagare som hade en kontaktperson. Och beroende på om deltagarna hade gått i pension eller arbetade såg deras självbestämmande för sina arbeten varierande ut.
44
Habtu, Riesom Lidia. "En studie om föräldrar till funktionshindrade barn med ursprung från Eritrea". Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-247283.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Sammanfattning Min studie riktar sig mot föräldrar/familjer med ursprung från Eritrea som har funktionshindrade barn. Barnet är antingen född i Sverige eller i hemlandet Eritrea. Anledningen till min studie är att jag vill undersöka hur det är att komma till ett land som Sverige och hur det funktionshindrade barnet påverkar föräldrarnas liv. Min studie har två syften. Det första syftet är att öka kundkapen om och förståelsen för funktionshinder och etnicitet i kombination. Det andra syftet är att föräldrar till funktionshindrade barn med ursprung från Eritrea skall få komma till tals. Jag har genomfört kvalitativa samtalsinterjuver och för tolkning och reflektion till min studie har jag använt mig av metodologin hermeneutik. Jag har avgränsat mig till att enbart undersöka föräldrar till funktionshindrade barn med ursprung från Eritrea som är bosatta i Sverige. Undersökningen baserar sig på informanternas egna berättelser och uppfattningar av verkligheten som är deras. Det är enbart föräldrarnas situation som beskrivs. Frågeställningar i uppsatsen är följande; hur är det att leva med ett funktionshindrat barn i ett land som Sverige? Hur ser man på funktionshinder? Hur fungerar samhällsinsatserna för de familjer som är berättigade till sådana? Hur ser man på sitt funktionshindrades barns framtid? Studien visar på vissa likheter och skillnader i familjernas upplevelser kring att ha ett barn med funktionshinder i Sverige. Två av tre informanterna som har varit bosatta i Sverige relativt länge, upplever inte kontakten med de samhälleliga insatserna som ansträngande, tillskillnad från den tredje informanten som inte är lika tillfreds med samhällets insatser. De likheter som jag har funnit i mina informanters berättelse är bland annat religionens betydelse i deras vardag, den syn och attityd som finns mot funktionshinder, både i hemlandet och här i Sverige samt oro för hur deras funktionshindrade barn skall klara sig i vuxenlivet. Nyckelord; funktionshinder, etnicitet, dubbelutsatthet, LSS insatser
45
Nyström, Leif. "Livet efter gymnasiesärskolan : en studie om sysselsättning och boende för tidigare gymnasiesärskoleelever". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90546.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
"Livet efter gymnasiesärskolan" är en intervjuundersökning med två årgångar elever som tagit studenten 2012 och 2013 från något av de fem erbjudna nationella programmen på gymnasiesärskolan inom Jämtlands gymnasieförbund (JGY). Syftet med studien var att närmare undersöka hur boendesituation, sysselsättning och ekonomiska villkor ser ut efter avslutade gymnasiestudier för avsedd målgrupp. Intervjusvaren visar faktisk fördelning av sysselsättningsform, könstraditionella yrkesval och samstämmighet mellan sysselsättning och genomgångna gymnasieprogram. Studien omfattar frågor och svar om boende, nuvarande sysselsättning och om eventuell anställningsform samt förslag till eventuella förändringar av nuvarande livssituation. Studien tar sin utgångspunkt i semi- strukturerade intervjuer med fyrtiofem avgångselever från något nationellt gymnasiesärskoleprogram inom upptagningsområdet för JGY. Samtliga intervjuer utfördes en och en via personliga möten och i vissa fall, då intervjupersonen önskat så, via telefon. Resultatet visar att informanterna förutom de sju som vid tidpunkten för studien var arbetslösa trivdes med sin nuvarande sysselsättning. Noterbart är att det är färre arbetslösa bland informanterna i föreliggande studie än för övriga ungdomar i Jämtland/Härjedalen. Överensstämmelse mellan sysselsättning och utbildning har 66 procent av populationen. Studien indikerar att det finns könsbundna yrkesval inom undersökningsgruppen. Den vanligaste boendeformen var LSS-boende vilket tjugo informanter hade vid tidpunkten för studiens genomförande. Tolv informanter hade eget boende och ytterligare tolv bodde i föräldrahemmet. Tjugoåtta informanter angav att de inte önskar någon förändring av nuvarande livssituation. De förslag till förändringar som emellertid framkommer i studien handlade främst om möjligheten till arbete och eget boende.
46
Dib, A., H. Ammi, M. Hedibel, A. Guesmia, S. Mammeri, M. Msimanga i CA Pineda-Vargas. "Electronic stopping power data of heavy ions in polymeric foils in the ion energy domain of LSS theory". Elsevier, 2015. http://encore.tut.ac.za/iii/cpro/DigitalItemViewPage.external?sp=1001836.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
ABSTRACT
A continuous energy loss measurements of 63Cu, 28Si, 27AI, 24Mg, 19F, 160 and 12C ions over an
energy range of(O.OG-0.65) MeV/nucleon through thin polymeric foils (Mylar, Polypropylene and
Formvar) were carried out by time of flight spectrometry. The deduced experimental stopping data
have been used in order to assess our proposed semi empirical formula. The proposed approach based
on the Firsov and Lindhard-Scharff stopping power models is provided for well describing-the
electronic stopping power of heavy ions (3 Z < 100) in various solids targets at low energy range.
The '· factor, which was
approximated to be z:i6 , involved in Lindhard, Scharff and Schiott (LSS) formula has been
suitably
modified in the light of the available experimental stopping power data. The calculated stopping
power values after incorporating, effective charge z; of moving heavy ions with low velocities ( v
v0z 13 ) and modified C. in LSS formula, have been found to be in close agreement with measured
values in various solids targets. A reason of energy loss measurements is to obtain
data that help to assess our
understanding of the stopping power theories. For this, the obtained results are compared with, LSS
calculations, MSTAR and SRIM-2013 predictions code.
47
Tu, Emelie. "Samverkan mellan daglig verksamhet och gruppboende enligt lss". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25875.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Denna kvalitativa studie har samverkan mellan daglig verksamhet och gruppboende i fokus. Syftet med arbetet är att visa på att samverkan är en viktig förutsättning för verksamheter. Vilka faktorer har påverkan i samverkansprocessen och hur brukarna samt verksamheten påverkas i helhet. Socialstyrelsens kartläggningar har visat brister på samverkan mellan olika verksamheter, kommuner och enskilda yrkesutövare. Detta påvisar ett betydande problem som finns. Metoden som har använts i denna studie är en kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien arbetar på dagliga verksamheter och gruppboenden inom LSS i Malmö stad. Resultaten av empirin påvisade att samverkan är en viktig förutsättning för verksamheter. Faktorer som bidrog till en successiv samverkan visade sig vara den gemensamma samsynen hos personalen. En gemensam samsyn kan vara att ha brukarfokus eller en helhetssyn över brukarens situation och behov. Faktorer som försvårade samverkan bekräftades vara bland annat tid, personalens arbetstider kolliderade med varandra och det är även svårt att hitta en passande tid till möte för alla inblandade aktörer. Slutsatsen i diskussionskapitlet blir att samverkan är en viktig förutsättning som aldrig kan ta slut, utan enbart kan förbättras. En fungerande samverkan kan innebära att brukaren mår bra och verksamheten får en harmonisk atmosfär. Medan en ickefungerande samverkan leder till att brukaren faller mellan stolarna och verksamheten påverkas negativtThis qualitative study focuses on collaboration between daily activities and group homes in accordance of LSS. The purpose of this paper is to show that collaboration is an important condition for the operation. The national board of health and welfare shows by studies a deficiency of collaboration between different operations, counties and individual professionals. This shows a serious issue. The method I have been using in this study is a qualitative study with semi-structured interviews. The participants in the study work at either daily activities and group homes in accordance of LSS in Malmö city. The result of the research demonstrate that collaboration is an important condition for organizations. Different factors that contribute to a successful collaboration shows to be the staffs common consensus. A common consensus could be having recipients in focus or a holistic view over recipient’s situations and needs. Factors that would make collaboration difficult are for instance time or law. The empirical result shows that time is a factor as workers working hours are colliding with each other and it is also difficult to book meetings with every professional involved in the collaboration. To conclude, collaboration is an ongoing process and can only be improved. A successful collaboration can lead to the recipients well being and the operation can have a harmonic atmosphere. While an unsuccessful collaboration could lead to the recipients falling through the cracks and the operation being affected negatively.
48
Gabrielsson, Anna. "LSS – en viktig lagstiftning på det socialpolitiska området". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85059.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Funktionsnedsatta är och har alltid varit en mer eller mindre diskriminerad grupp i samhället. Genom uppkomsten av lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (1993:387) (LSS) har emellertid funktionsnedsatta fått väsentligt förbättrade levnadsvillkor, och bättre förutsättningar att kunna leva ett liv "som alla andra". LSS betonar alla människors lika värde. Ett av lagens huvudsyften är att tillförsäkra trygghet för den enskilde och dennes familj. I arbetet beskrivs också hur denna trygghet hotades genom den omprövningsmöjlighet som Försäkringskassan hade med stöd av tidigare bestämmelser i Socialförsäkringsbalken och skapade stress och oro hos den funktionsnedatte och dennes familj. Sverige är bunden är konventionen av mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta och den kraftiga nedskärningen av personlig assistans som pågick i Sverige mellan 2010-2014 fick skarp kritik av FN. Syftet med denna uppsats har varit att med hjälp av lagstiftning, förarbeten och rättspraxis utreda förutsättningarna för stöd enligt LSS, exempelvis vad domstolen tar i beaktande när det uppstår oklarheter kring om det finns (omfattande) behov av stöd och service. I arbete redogörs även för LSS, dess uppkomst, samt syfte och funktion.
49
Söderman, Madeleine, i Maja Laestander. "Rutiner för uppföljning av läkemedelsbehandlingar hos patienter med ApoDos och boende enligt LSS -Sjuksköterskans erfarenheter". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154318.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
SAMMANFATTNING Nyckelord: ApoDos, LSS, sjuksköterska, kvalitetssäkring, läkemedelsbehandling Bakgrund: I enlighet med sjuksköterskans kompetensbeskrivning och ApoDos riktlinjer, ligger ett stort ansvar på sjuksköterskan gällande uppföljning av patienters läkemedelsbehandlingar. Sjuksköterskan skall även samverka med andra aktörer i vårdkedjan och sträva efter en god informationsöverföring mellan dessa, i syfte att kvalitetssäkra vården. Syfte: Utifrån sjuksköterskans erfarenheter beskriva rutiner för uppföljning av läkemedelsbehandlingar, hos patienter med ApoDos och boende enligt LSS, samt identifiera eventuella välfungerande- och bristande rutiner. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Fem intervjuer genomfördes med sjuksköterskor, samtliga verksamma på LSS-boenden inom Uppsala kommun. Det inhämtade materialet analyserades enligt en reviderad version av Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att det finns vissa bristande rutiner och ett behov av bättre kommunikation samt tydligare riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan olika aktörer vid uppföljning av patienternas läkemedelsbehandlingar. De deltagande sjuksköterskorna är dock överlag nöjda med systemet ApoDos och det finns inget som tyder på att de bristande rutinerna har ett samband med ApoDos-systemet. Konklusion: Studien visar att vissa rutiner bör ses över och omprövas samt att ett förtydligande av ansvarsfördelningen mellan sjuksköterska och läkare skulle kunna leda till förbättringar vid uppföljning av läkemedelsbehandlingar. Det krävs dock vidare studier inom området för att klarlägga ett bredare perspektiv av dessa rutiner.ABSTRACT Keywords: multidose drug dispensing system, LSS, nurse, quality improvement, medical treatment Background: The nurse has a great responsibility regarding medical treatment follow-ups and must also seek a good interaction with other participants in the continuum of care, in order to assure the quality of care. Aim: From a nurse’s perspective describe routines for medical treatment follow-ups, regarding patients with multidose drug dispensing system and accommodations according to LSS, as well as identify possible well-functioning and deficient routines. Method: The study has a descriptive design with qualitative approach. Five interviews were conducted with nurses, all working at accommodations according to LSS in Uppsala Municipality. The data was analyzed according to Graneheim and Lundman's (2004) method of content analysis. Results: There are some deficient routines and a need of better communication and more clear guidelines for the division of responsibilities regarding the patients’ medical treatment follow-ups. Overall, the participating nurses are content with the multidose drug dispensing system and there is nothing indicating that the deficient routines are associated with this system. Conclusions: The study shows that certain routines should be overhauled and reconsidered and that a clarification of the division of responsibilities, between nurses and doctors, could lead to improvements at medical treatment follow-ups. However, to elucidate a broader perspective of routines for medical treatment follow-ups, further studies are required.
50
Harlin, Annette, i Sara Jonsvreten. "Delaktighetens och inflytandets förutsättningar : En rättssociologisk studie om barnperspektiv i LSS". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-43346.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
This is a sociological jurisprudence study which focuses on "child perspective" in Law of Support and Service with Certain Functional Impairments, LSS. The purpose of the study was to clarify the meaning of child perspective in LSS and analyze it in relation to practice. The study was conducted with mixed strategies combining qualitative and jurisprudential methods. Both LSS and Law of Social Welfare, SoL, were studied. Social workers from dirrerent muncipalities in Sweden were interwiewed. To analyze the material we used "the child as a subject and actor or an object in need of protection" and "sociology of law - law as a political management control measure and conflict solver". The results showed that child perspective in LSS can be ambiguous and complex both within law and on the other hand children are pronounced as objects in need of protection. Disabled children´s participation in LSS is constrained because of several dilemmas such as colliding perspectives, communication impairments, scarce resources and, first and foremost, adult´s attitudes toward children.