Rozprawy doktorskie na temat „Logistics”
Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych
Sprawdź 50 najlepszych rozpraw doktorskich naukowych na temat „Logistics”.
Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.
Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.
Przeglądaj rozprawy doktorskie z różnych dziedzin i twórz odpowiednie bibliografie.
Trejbal, Michal. "Principy štíhlé logistiky v logistickém řetězci nového modelu firmy Škoda". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2007. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-5387.
Pełny tekst źródłaČermáková, Veronika. "Tvorba logistické koncepce ve vybrané firmě". Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta podnikatelská, 2015. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-225321.
Pełny tekst źródłaKrejcar, Miloš. "Kritická analýza logistických a průmyslových center a predikce jejich vývoje". Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Ústav soudního inženýrství, 2011. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-232601.
Pełny tekst źródłaHanzlíková, Šárka. "Studie logistiky opatřování ve výrobním podniku". Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta podnikatelská, 2016. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-241425.
Pełny tekst źródłaVasiulytė, Laura. "Logistikos procesų valdymo gerinimo kryptys UAB „VYLAISTA“". Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2013. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2013~D_20130605_112257-22506.
Pełny tekst źródłaGoal of final Thesis - To analize logistic activities of JSC „Vylaista“ and to offer improvement directions of logistics process.
Musial, Hubert. "Analysis of Production and Distribution Logistics Processes in Verana, s.r.o". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2010. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-71884.
Pełny tekst źródłaStískal, Jiří. "Řízení skladových zásob obchodní společnosti". Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta podnikatelská, 2013. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-223799.
Pełny tekst źródłaEiermannová, Věra. "Návrh logistického systému výrobní firmy". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2009. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-10849.
Pełny tekst źródłaVlček, Jakub. "Analýza logistického řetězce FrostFood a.s". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2013. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-191908.
Pełny tekst źródłaFrčková, Šárka. "Vliv hospodářské recese na poskytování logistických služeb". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2011. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-162846.
Pełny tekst źródłaDrápelová, Eliška. "Analýza obalů vstupních komponent vzhledem k výrobnímu procesu". Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta podnikatelská, 2016. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-241583.
Pełny tekst źródłaPetravičius, Rimantas. "Logistikos sistemos kūrimas UAB "Riminta"". Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2009. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2009~D_20090828_134748-61643.
Pełny tekst źródłaLogistics – one of the basic functions in business field. In global and rapidly developing market, where the speed becomes essential element of success, to compete effectively can only those who manage to deliver proper amount of production outright and on time. How to make certain the articulateness of this process along with the efficiency of the whole business when you face the problems in labour market and you are dependent on the many other link members? Exploring and analizing the logistic conception of UAB “Riminta”, it is necessary to foresee practically which direction should the activity move that it operate normally and met the requirements. The analysis show that international transportation, expedition and the activity which requires to deliver the product to the final purchaser is necessary to be filled. Science literature allows to state that the objective of the UAB “Riminta” developing logistics system is to reduce the expenses and the cost of transport and to increase the company’s profit.
Riedlbauchová, Marie. "Logistické technologie jako faktor překonání hospodářské recese". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2011. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-113209.
Pełny tekst źródłaTlapáková, Monika. "Nemocnniční logistika". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2009. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-15885.
Pełny tekst źródłaBaxa, Milan. "Analýza logistických procesů u výrobní firmy". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2011. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-114368.
Pełny tekst źródłaSkoupá, Lucie. "Studie řízení zásob v průmyslové organizaci". Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta podnikatelská, 2009. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-222284.
Pełny tekst źródłaSemeško, Viačeslav. "Logistikos perspektyvos Lietuvoje remiantis kelių transporto pavyzdžiu". Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2014. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2011~D_20141223_180307-79512.
Pełny tekst źródłaLithuania has a very good geographical position as it is located between the Eastern and the Western Europe. Moreover, it has relatively old transportation traditions. Sometimes headlines or phrases that Lithuania is or can become the logistics centre in Europe can be seen in various magazines. With correct use of knowledge, transportation traditions and geographical location this target can be achieved; however, the latest data from the World Bank on the level of logistics in various countries reveal that Lithuania occupies the last position compared with its neighbours Latvia, Estonia or Poland. Thus, the aim of the following thesis is to present the model of development of road logistics based to the road transport because experience in this area in Lithuania is the highest, leading back to the years of the independence restoration. The object of the work: the element of logistics distribution chain – transport. The following tasks were set to achieve the aim: 1. To describe the concept of logistics and define its place in the economic system; 2. To present transport systems in logistics and compare them; 3. To carry out comparative analysis of technological transportation schemes and determine which of them is the best suitable; 4. To present the types of freight transport, highlight their strengths and weaknesses, and determine the best one for Lithuania; 5. To examine the procedure of road transport activities and transport management in our country; 6. To carry out the... [to full text]
Líznerová, Jana. "Nákupní a prodejní logistika obchodní společnosti". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2008. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-10089.
Pełny tekst źródłaStepura, Sofiya, i Софія Володимирівна Степура. "Logistic coordination of participants in the logistics process". Thesis, National Aviation University, 2021. https://er.nau.edu.ua/handle/NAU/50539.
Pełny tekst źródłaLogistic coordination is the coordination of the activities of the logistics system participants, involved in the promotion of material, information and financial flows. Logistic coordination of the participants helps to coordinate the activities of the links of the logistics system participating in the promotion of material, information and financial flows. In logistics management, there are two types of coordination of participants: cross-functional and inter-organizational. Inter-functional coordination is concerned with the coordination of the enterprise divisions’ activities to improve the efficiency of the logistics system, and the inter-organizational logistics coordination – with streamlining, coordination of the work of partner enterprises in the integrated logistics system to achieve its goals.
Логістична координація - це координація діяльності учасників логістичної системи, яка бере участь у просуванні матеріальних, інформаційних та фінансових потоків. Логістична координація учасників допомагає координувати діяльність ланок логістичної системи, що беруть участь у просуванні матеріальних, інформаційних та фінансових потоків. В управлінні логістикою існує два типи координації учасників: міжфункціональна та міжорганізаційна. Міжфункціональна координація пов'язана з координацією діяльності підрозділів підприємств щодо підвищення ефективності логістичної системи, а міжорганізаційна логістична координація - з впорядкуванням, координацією роботи підприємств-партнерів в інтегрованій логістичній системі для досягнення її цілі.
Brito, Marisa P. de. "Managing reverse logistics or reversing logistics management? = Beheersing van retourlogistiek of omgekeerde beheersing van logistiek? /". Rotterdam : Erasmus Research Institute of Management, 2004. http://hdl.handle.net/1765/1132.
Pełny tekst źródłaMertlová, Tereza. "Analýza současného stavu a možnosti optimalizace logistického systému ve společnosti Unipetrol RPA". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2010. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-73913.
Pełny tekst źródłaFajkus, Petr. "Návrh logistické strategie v rámci obchodních řetězců". Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta podnikatelská, 2008. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-221981.
Pełny tekst źródłaNěmec, Pavel. "Tvorba logistické koncepce ve vybrané firmě". Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta podnikatelská, 2017. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-316907.
Pełny tekst źródłaŠvejda, Jakub. "Optimalizace skladování a dopravy v obchodní firmě". Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta podnikatelská, 2008. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-221963.
Pełny tekst źródłaSoudský, Tomáš. "Marketing logistického poskytovatele". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2013. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-199742.
Pełny tekst źródłaŠtemberová, Kateřina. "Logistika v ČR". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2009. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-113235.
Pełny tekst źródłaHesek, Peter. "Studie logistika opatřování se zaměřením na nákup". Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta podnikatelská, 2009. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-222368.
Pełny tekst źródłaKoc, Martin. "Tvorba logistické koncepce ve vybrané firmě". Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta podnikatelská, 2015. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-225292.
Pełny tekst źródłaBrabencová, Lucie. "Tvorba logistické koncepce ve vybrané firmě". Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta podnikatelská, 2016. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-241396.
Pełny tekst źródłaKaria, Noorliza. "Resource-based logistics (RBL) and logistics performance". Thesis, University of Hull, 2011. http://hydra.hull.ac.uk/resources/hull:5299.
Pełny tekst źródłaLI, SIYI, i YI WEI. "Environmental logistics developement : the comparison of Chinese environmental logistics and developed country's logistics". Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-10145.
Pełny tekst źródłaBrožová, Dana. "Analýza logistického řetězce ve společnosti Schiessl s.r.o". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2012. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-142242.
Pełny tekst źródłaAndersson, Tobias. "Decision support tools for dynamic fleet management : applications in airline planning and ambulance logistics /". Norrköping : Dept. of Science and Technology, Linköping Univ, 2005. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2005/tek942s.pdf.
Pełny tekst źródłaProkop, Marek. "Studie logistické strategie s vazbami na environment". Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta podnikatelská, 2007. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-221492.
Pełny tekst źródłaKindlová, Kateřina. "Vybrané logistické procesy ve společnosti Škoda JS". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2011. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-125108.
Pełny tekst źródłaSlatinská, Sabina. "Vojenská logistika v Afghánistánu". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2017. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-358968.
Pełny tekst źródłaBraganca, Paulo. "Fouth-Party Logistics : A study on modern logistics". Thesis, Umeå University, Umeå School of Business, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-20918.
Pełny tekst źródłaThe business environment has changed tremendously in the last two decades. Corporations have been forced to realign their global strategies and in order to cut costs, they started to transfer activities which were previously performed in-house to the market (e.g. IT, manufacturing or logistics) focusing instead on their core competencies. Nowadays companies outsource several of their logistics activities to so-called third-party logistics (3PL) companies and thus from being centralized, vertically integrated and with single-sited manufacturing facilities, enterprises have their network of resources globally dispersed.
As a result corporate management has realized that the competitive vehicle is no longer the individual firm, with its own resources and competencies. Instead, in order to cope with shorter product life cycles and ever more demanding customers, both on industrial and consumer markets, individual firms need to strategically become part of ‘extended enterprises’; that is, networks of specialist providers of resources and competencies.
However, because the capabilities to manage the entire network do not exist in any one organization, a new business organization was needed to provide the strategic knowledge and competence that will enable the complete integration of the supply chain. This new sort of firm, with core competencies on logistics processes and supply chain IT integration, besides offering consulting services on implementation and development of logistics and supply chain solutions, manages through the use of logistics control towers “the best of breed” 3PL specialists, integrating the end-to-end supply chain so that superior customer value is delivered in the most cost effective way. But how does the use of a supply chain integrator help the supply chain as a whole to achieve competitive advantages that enhance end-customer service? This paper aims to answer the above question. I felt that in order to be able to do that the most appropriate research strategy would be a qualitative study. Hence, a multi-case study was performed on three Swedish companies which differentiate themselves from the more traditional third-party logistics providers. The study was conducted by performing a set of semi-structured interviews with these companies. In order to give the study some sort of structure, I used an interview guide which was divided into three different themes; a) Organizational Design, b) Enterprise Logistics Integration and c) Logistics and Competitive advantages.
Once the interviews were transcribed and summarized, the empirical findings were then analyzed in light of a theoretical framework chosen previously. These theories, which in general terms relate to organizational design, supply chain management and finance, were also divided in the same themes as above. Finally, conclusions were drawn by linking the results of the interviews with the theoretical framework. It became evident that the supply chain integrator can help the supply chain as a whole not only to reduce costs related to inventory holding but also to help its client to improve end-customer service.
Дядечко, Алла Миколаївна, Алла Николаевна Дядечко, Alla Mykolaivna Diadechko i I. I. Koblyanska. "Reverse logistics as an instrument of greening logistics". Thesis, Видавництво СумДУ, 2008. http://essuir.sumdu.edu.ua/handle/123456789/16077.
Pełny tekst źródłaPeretti, Umberto. "HUMANITARIAN LOGISTICS: INNOVATIVE METHODOLOGIES FOR HUMANITARIAN LOGISTICS MANAGEMENT". Doctoral thesis, Università degli studi di Padova, 2015. http://hdl.handle.net/11577/3423880.
Pełny tekst źródłaNegli ultimi decenni sono aumentati considerevolmente i disastri e le catastrofi sia naturali sia derivanti dall’uomo, con una conseguente crescita del numero delle relative operazioni umanitarie. In questa situazione, è diventato enorme l’impiego di risorse nella catena di fornitura umanitaria, in cui, secondo la letteratura, la logistica copre fino all’ottanta per cento del totale sforzo. Inoltre, è stata posta maggiore attenzione alle performance logistiche delle diverse organizzazioni coinvolte nelle operazioni umanitarie e grande cura nei confronti dell’efficienza e della sostenibilità degli aiuti. Efficienza e sostenibilità sono due caratteristiche fortemente legate tra loro, in particolare per quanto riguarda l’impatto sociale a lungo termine dei disastri e le successive operazioni di risposta ai bisogni delle popolazioni colpite. É stato importante quindi riuscire a definire, monitorare e migliorare l’efficienza delle funzioni logistiche, oltre a introdurre nuovi termini per raggiungere una sostenibilità che si riferisca a tutti gli ambiti dell’operazione. Su tale fronte, questo elaborato introduce innovativi modelli teorici per l’analisi delle performance dei sistemi logistici e sostiene, attraverso un appropriato studio della letteratura, nuovi modelli che introducono e sviluppano la sostenibilità e l’impatto sociale delle pratiche logistiche in ambiente umanitario, con esclusiva attenzione alle particolarità e alle problematiche ad esso associate. L’elaborato si articola nelle seguenti parti: 1. Introduzione della letteratura e dei criteri-drivers utilizzati per la valutazione di questioni di carattere umanitario. Sviluppo dello studio del loro legame con applicazioni logistiche reali e numeriche; 2. Introduzione di modelli per la distribuzione nell’ultimo miglio. Discussione dello stretto legame tra flotta logistica e performance in termini di costi e soddisfazione della domanda; 3. Presentazione e sviluppo di modelli euristici per la distribuzione che considerino le caratteristiche tipiche umanitarie e allo stesso tempo introduzione di modelli semplici da implementare e utilizzare in casi reali; 4. Introduzione e definizione di nuove tecniche di reverse logistics in operazioni umanitarie, con studi provenienti dal campo, dalla letteratura e dagli aspetti che le organizzazioni stanno implementando; 5. Presentazione di un caso di reverse attuato in Italia: il waste management dopo il terremoto in Emila Romagna del 2012; 6. Definizione di un nuovo modello per la locazione di impianti di smaltimento e studio dell’impatto, in termini di performance, che questo può avere nelle operazioni umanitarie. Il lavoro di tesi è stato sviluppato in stretta collaborazione con il Prof. Luk Van Wassenhove, Professore di “Technology and Operations Management” e Direttore dell’Humanitarian Research Group presso l’INSEAD Business School (Fontainebleau, France), e con il Prof. Peter Tatham, Professore di logistica umanitaria presso la Griffith University e Direttore del Dipartimento di “International Business and Asian Studies”. Durante il dottorato e grazie ai periodi di ricerca all’estero, i contributi di tale ricerca sono stati portati alla pubblicazione su importanti riviste e presentati a convegni internazionali.
Simm, Niklas. "Greening Logistics : Implementation of Green Logistics Practices Through Interaction". Licentiate thesis, Linköpings universitet, Logistik- och kvalitetsutveckling, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-175574.
Pełny tekst źródłaAtt göra våra logistiksystem grönare, har blivit en angelägenhet för fler än de som befinner sig och verkar i försörjningskedjorna. En typ av organisation som står för en stor del av den negativa påverkan som logistiken ger upphov till är logistiktjänsteleverantörer (LSPs), vilka ansvarar för och utför merparten av transporterna i logistiksystemen. Däremot kan inte enbart LSPs hållas ansvariga för utsläpp och den negativa miljöpåverkan som uppstår i logistiksystemet, eftersom deras tjänster upphandlas av varuägare, som behöver få ut gods till sina kunder. Dessutom påverkar många varuägare miljöprestandan i logistiksystemen genom sina egna handlingar men också genom vad de begär och kräver av LSPs samt utlovar till sina kunder. Genom interaktion, kan organisationer dela resurser, information, och kunskap, som krävs för att implementera gröna logistiklösningar (GLPs). Med ytterligare resurser, information och kunskap kan LSPs implementera GLPs framgångsrikt, utan att behöva förskaffa eller köpa resurser, information eller kunskap på annat håll. Därför är syftet i den här licentiatavhandlingen att utforska hur interaktion kan främja LSP att implementera GLPs. Forskningen i den här licentiatavhandlingen är både explorativ och deskriptiv. Syftet är explorativt, men för att kunna uppnå syftet, måste GLPs beskrivas på ett sätt så de innefattar interaktion. Baserad på den beskrivningen, kan former av interaktion som uppstår när GLPs implementeras utforskas. Slutligen så utforskas interaktionerna genom implementeringsprocessen, för att undersöka hur interaktionerna som uppstår karaktäriseras i olika faser som utgör implementeringsprocessen. I analysen identifieras flera viktiga organisationer för LSP att interagera med när GLP implementeras. Dessa är varuägare, teknikleverantörer samt interna aktörer inom LSP. Olika former av interaktion, vilket inkluderar både extern och intern interaktion föreslås som nödvändigt för att tillgodogöra sig information, resurser, och kunskap som behövs för att implementera GLPs. Dessutom, förekom det att formerna av interaktionerna kunde ändras genom implementeringsprocessen, vilket föreslår att interaktionsbehovet förändras genom olika faser. Slutligen, föreslås det att interaktion kan främja LSPs att implementera GLPs genom att tillåta LSP att skaffa resurser, information, och kunskap genom kommunikation, tillit, och engagemang till andra organisationer eller aktörer. Licentiatavhandlingens huvudsakliga bidrag till forskning och den gröna logistiklitteraturen är identifieringen av behovet att ha olika former av interaktion med olika organisationer och aktörer när GLPs implementeras. Detta illustrerar att andra organisationer än varuägare kan ha information, resurser, eller kunskap som behövs för att LSPs ska kunna implementera GLPs, istället för att LSP ska skaffa liknande resurser på egen hand. Dessutom, eftersom interaktion sker mellan två parter och i två riktningar, så ger det möjligheten att få tillgång till värdefulla föremål (ex. information eller resurser), men det kräver också att det skjuts in föremål. Därför föreslås det att man bör ha olika former av interaktion, eftersom det gör att interaktionerna blir mindre krävande att upprätthålla. Eftersom syftet är att främja LSP att implementera GLPs, så blir den slutliga kostnaden för att implementera GLPs lägre, om interaktionerna är så effektiva som möjligt i termer av resurser, information, eller kunskap som läggs in i interaktionerna. Bidraget till praktiker är istället att interaktion kan hjälpa organisationer inse att interaktion kan möjliggöra implementeringen av GLPs, eftersom det tillåter organisation att skaffa resurser, information, och kunskap som krävs för att implementera GLPs.
Niklasson, Lisa, i Lina Toft. "Construction logistics". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-93585.
Pełny tekst źródłaDet talas ofta om att byggbranschen är obenägen till förändringar samt att den släpar efter vad gäller produktivitetsutveckling och kostnadsreducering jämfört med andra branscher. Statistik från SCB visar att kostnaderna för att producera byggnader har stigit kraftigt över tiden, trots detta får byggföretagen fortsätta bygga . I detta examensarbete kommer det att undersökas hur logistiken tillämpas inom byggbranschen samt vilka problem som finns. Detta eftersom en icke fungerande logistik leder till högre kostnader. Med hjälp av en litteraturstudie och intervjuer med personer inom byggbranschen ska följande frågeställningar försöka besvaras: o Finns det unika förutsättningar för byggbranschen som förklarar dess låga effektivitet? o Varför har byggbranschen inte förbättrat sin logistik i samma takt som andra sektorer? En förklaring till byggbranschens långsamma förändringstakt kan vara att drivkrafterna från marknaden inte är tillräckligt starka. Slutkunden har en svag ställning på byggmarknaden och slutkundens efterfrågan fungerar inte som ett tillräckligt bra styrmedel. Slöseri och inbyggda osäkerheter är ett vanligt problem i ett byggprojekt. Slöseri är en aktivitet som förbrukar resurser men som inte skapar något värde. Byggföretagen har alltså skapat en tradition av att arbeta under stora risker och osäkerheter. Konsekvenserna av dessa risker och osäkerheter är ofta negativa, t ex variation i processen och variation i slutresultatet. Ett annat vanligt problem är byggfel, som uppstår på grund av slarv, nonchalans, okunskap eller otydlighet. Konsekvenserna av dessa byggfel är höga kostnader och bristande kvalitet vid åtgärdande. Många av dessa byggfel hade kunna motverkas med en genomtänkt projektering, tydliga beställningar och en bra tidsplanering. Inom tillverkningsindustrin är samverkan mellan processens olika aktörer en stor framgångsfaktor. Genom ett bra samarbete sparar man både tid och pengar. Lean Construction är en tillämpning av Lean Production inom byggindustrin. För att effektivisera byggprocesser bör man förbättra samverkansklimatet. Inom byggbranschen har man de senaste åren insett att samarbete mellan byggherrar, entreprenörer och leverantörer är värdefullt. Byggindustrin har i stor utsträckning kvar problem som tidigare fanns inom bilindustrin såsom värdeförluster vid samordningsproblem, väntetider och informationsrelaterade problem. Om byggprocessen blir mer influerad av Lean finns det stora möjligheter för effektivisering. Då Sverige är väldigt stora inom massa- och pappersindustrin kommer det att göras en jämförelse mellan byggindustrin och denna industri. De teknologiska processerna i massa- och pappersindustrin har effektiverats kraftigt under de senaste decennierna vilket är motsatsen till vad byggindustrin har gjort. En av anledningarna till detta tros vara att konkurrensen inom byggindustrin är låg och därför finns inte behov och vilja att effektivisera sig för att konkurrera ut sina motståndare. Byggbranschen har till viss del unika förutsättningar, projekten utförs på nya platser varje gång vilket gör det svårt att veta vilka förutsättningar som finns för varje nytt projekt. Dock skulle byggbranschen kunna effektiviseras och mycket slöseri skulle kunna minskas med bättre planering och bättre samarbete mellan projektets olika aktörer.
Чорток, Юлія Володимирівна, Юлия Владимировна Чорток, Yuliia Volodymyrivna Chortok i V. Maslo. "Greener logistics". Thesis, Видавництво СумДУ, 2006. http://essuir.sumdu.edu.ua/handle/123456789/8499.
Pełny tekst źródłaMosiichuk. "LOGISTICS PARTIES". Thesis, Київ 2018, 2018. http://er.nau.edu.ua/handle/NAU/33818.
Pełny tekst źródłaRadchenko. "LOGISTICS FUNCTION". Thesis, Київ 2018, 2018. http://er.nau.edu.ua/handle/NAU/33889.
Pełny tekst źródłaBraun, David. "Astral Logistics". Kent State University / OhioLINK, 2019. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=kent1556535587536971.
Pełny tekst źródłaPavlovič, Ondřej. "Systematika plánování ve společnosti Bosch Diesel, s.r.o". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2011. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-136228.
Pełny tekst źródłaKuljačková, Tereza. "Optimalizace inbound logistiky u vybrané společnosti v automotivu". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2012. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-162799.
Pełny tekst źródłaPergler, Lukáš. "Optimalizace distribučního logistického řetězce internetového obchodu společnosti Lilien Czech Jewelry s.r.o". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2015. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-201791.
Pełny tekst źródłaMousa, Ali, i Dawan Taha. "Effektivisering av bygglogistik - en jämförelse mellan tre projekt". Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-231495.
Pełny tekst źródłaLogistikfrågan är en av de största utmaningar som bemöts i dagens byggbransch. Allt fler projekt lider av logistikproblem som måste granskas, problem som är allt vanligare i takt med den höga bostadsproduktionen. Dessa problem är viktiga att undersöka då det i synnerhet påverkar besparing, planering, skador och tid med flera. Listan kan göras lång och är allt mer förekommande i dagens byggbransch.Syftet med denna studie är att ge förslag på lösningar som kan förbättra logistikhanteringen på en byggarbetsplats genom en jämförelse mellan tre olika projekt. Genom denna jämförelse har författarna som mål tagit fram vilka parametrar som påverkar logistikflödet negativt, hur ett effektivt logistikflöde kan åstadkommas samt om det är lönsamt med ett logistikprogram.I dagsläget har BTH Bygg en del olika projekt. Fokus kommer att riktas åt projektet Lyngsåsa som ligger i Dalarö vilket är det primära projektet för denna studie. Vidare skall Lyngsåsa jämföras med projekten Rosenlundsparken och Steninge Slottsby. Lyngsåsa är det enda projektet av ovanstående som har använt sig utav Ahlsells logistikprogram på grund av tidigare logistikproblem.Utforskning av studien har baserats på kombination av litteraturstudier, elektroniska informationssökning, enkätundersökning samt intervjuer. Enkätundersökningen delades till yrkesarbetarna och tjänstemän på de tre projekt och intervjuerna har utförts för mer ansvariga tjänstemän med erfarenhet och kunskap för att få en djupare bild av ämnet.Resultatet visar att logistikprogram är bra för projekt som är mer komplext, projekt som lider av stopp i produktionen. Studien visar att projekt som är placerade närmare till stadens centrum har begränsade ytor. I denna studie rekommenderar vi ett logistikprogram för projektet Rosenlundsparken. Parametrar som påverkar logistikflödet negativt är dålig kommunikation och dålig planering. Verktyg som byggföretag kan utnyttja är 7R, 5S och JIT.
Sullivan, Donna Marie. "Logistics planning and logistics planning factors for humanitarian operations". Thesis, Monterey, Calif. : Springfield, Va. : Naval Postgraduate School ; Available from National Technical Information Service, 1995. http://handle.dtic.mil/100.2/ADA303995.
Pełny tekst źródła