Rozprawy doktorskie na temat „Life Cycle Energy (LCE)”
Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych
Sprawdź 50 najlepszych rozpraw doktorskich naukowych na temat „Life Cycle Energy (LCE)”.
Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.
Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.
Przeglądaj rozprawy doktorskie z różnych dziedzin i twórz odpowiednie bibliografie.
Davidsson, Simon. "Life Cycle Exergy Analysis of Wind Energy Systems : Assessing and improving life cycle analysis methodology". Thesis, Uppsala universitet, Globala energisystem, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-157185.
Pełny tekst źródłaBAHLAWAN, Hilal. "Optimization of hybrid energy plants by accounting for life cycle energy demand". Doctoral thesis, Università degli studi di Ferrara, 2019. http://hdl.handle.net/11392/2478783.
Pełny tekst źródłaHybrid energy plants may be a solution to overcome the limitations of a single source of energy, both based on renewable and non-renewable energy sources. A hybrid energy plant consists in a combination of two or more energy conversion systems which use different energy sources, that, when integrated, overcome the respective limitations. Several energy systems could be integrated in a hybrid energy plant depending on the availability of their primary energy resources. Hybrid energy plants have the potential to provide higher quality and better reliability of energy supply compared to a system based on a single source of energy. The promising energy and environmental benefits of hybrid energy plants for building applications are greatly dependent upon their design and operation strategy. In other words, the key factors for the achievement of an as high as possible primary energy saving and greenhouse gas emission reduction are the correct sizing and operation of the hybrid energy plant. Moreover, the optimization process of a hybrid energy plant must be based on the efficient match between building energy demand and supply. The optimal design of hybrid energy plants is commonly achieved by accounting for their environmental impacts during their useful life. However, this common approach, which only accounts for on-site environmental impacts, costs or primary energy consumption, may lead to burden shifting by ignoring the upstream life cycle of the hybrid energy plant. Given the complexity to deal with the number of variables involved, the multiple sources of energy that can be used, the choice of energy converters, the integration of life cycle assessment in system’s design and operation, procedures ad guidelines are needed for the solution of such complex problem, i.e. the optimization of hybrid energy plants in order to achieve an optimal result in term of primary energy saving and consequently environmental impacts reduction over the life cycle of the plant. For these reasons, the work of this thesis focuses on the development of original methods and procedures for the optimization of hybrid energy plants by accounting for the on-site and off-site energy consumption or environmental impacts calculated throughout the various stages of the life cycle of the energy plant. This work provides a new dynamic programming based optimization method to solve the optimization problem of hybrid energy plants by minimizing the on-site primary consumption. The proposed methodology extends the use of the dynamic programming method and attempts to apply it to solve both the sizing and operating optimization problems. Moreover, the presented method is fast, easy to implement and also addresses the nonlinearity associated with the characteristics of a hybrid energy plant. In addition, this work, investigates the life cycle assessment of renewable and non-renewable energy systems which can be employed for residential applications. For each system a cradle-to-gate life cycle assessment is carried out. The considered impact parameter is the cumulative energy demand. Furthermore, the problem of life cycle inventory scaling is addressed and appropriate scaling factors and their relevance for calculating environmental impacts are presented. The scaling procedure used in this work allows to obtain impact curves which can be used for optimization purposes. Finally, a general procedure for the integration of life cycle assessment into system’s design and optimization is developed. A case study consisting of a hybrid energy plant, which is composed of renewable and non-renewable energy systems, is considered to demonstrate the proposed approach. The optimization is carried out by taking into account the non-linear life cycle inventory scaling of energy systems and is conducted with the aim of minimizing the primary energy consumed during the manufacturing, transportation and operation phases.
Yossef, Delav, i Dino Hot. "Comparative life cycle assessment of organic building materials". Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för information och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37774.
Pełny tekst źródłaHashemi, Farzad Tabassom. "Life Cycle Assessment (LCA) for a DC-microgrid energy system in Fjärås". Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-263173.
Pełny tekst źródłaAnvändningen av solpaneler har de senaste åren kommit att öka markant i Sverige. Ökningen beror på det statliga bidraget för installation av solceller som lanserades 2009. Kungsbacka kommun installerade solcellssystem i två olika typer av byggnader, ny och äldre befintlig byggnad. Den nya byggnaden anslöts till direkt mikronät (DC-mikcrogrid) och den äldre byggnaden utrustades med solcellssystem. Detta projekt utför en ’från vaggan till porten’ livscykelanalys (LCA) för energisystemet direkt mikronät. Syftet är i huvudsak att fastställa vilka delar och processer av det direkta mikronätet som bidrar till störst miljöpåverkan genom dess livslängd, det vill säga från vaggan till porten. Vidare undersöker studien återbetalningstiden (Energy PayBack Time, EPBT) och den ackumulerade energianvändningen (Cumulative Energy Demand, CED) för det direkta mikronätet. Studien utför två komparativa LCA varpå det direkta mikronätet först jämförs med solcellssystemet i syfte att fastställa vilket av systemen har större miljöpåverkan. Studien ämnar också jämföra det direkta mikronätet med den genomsnittliga energimixen i Sverige, också avseende miljöpåverkan. LCA metoden följer ISO 14040-ramverket. Studien är baserad på två funktionella enheter vilka består av installerad kilowatt peak (kWp) kapacitet vilken används för att jämföra solcellssystemet och det direkta mikromåttet. Den andra funktionella enheten är 1 kWh levererad elektricitet till bostäder som producerats genom det direkta mikronätet. Denna funktionella enhet används för en ’stand-alone’ analys av det direkta mikronätet i syfte att göra det jämförbart med andra mikrosystem eller system med olika energikällor så som vatten-, vind- och kärnkraft. Resultaten från ‘stand-alone’ livscykelanalysen av det direkta mikronätet visar på att batteriet har en större effekt på mänsklig toxicitet terrestrisk ekotoxicitet, varpå systemet för energihubb bidrar främst till övergödning, abiotisk utarmning, vattenlevande ekotoxicitet och havslevande ekotoxicitet. Monokristallin solpanel har större påverkan på global uppvärmning och övergödning (fossilabränslen). I övrigt är EPBT för det direkta mikronätet cirka 3,7 år vilket innebär att energin beräknas kostnadsfri i cirka 26,5 år, givet att det kan antas att systemets livslängd är 30 år. CED-resultat visar på att microkristallin solpanel är en intensiv energiprocess som kräver mer icke-förnybar energi jämfört med resterande delar av det direkta mikronätet. Jämförelsen mellan det direkta mikronätet och solcellssystemet visar på att det direkta mikronätet har större miljöpåverkan i de flesta kategorier. Detta beror i huvudsak på batterier och växelriktare som har tydlig effekt på resultatet. Av resultatet från CED-analysen framgår att produktion av multikristallin solpanel av solcellssystemet är det mest energikrävande processen i båda kategorierna för förnybar och icke-förnybar energikälla. Vidare framgår av analysen att det direkta mikronätet har en större miljöpåverkan i alla kategorier, jämfört med påverkan från genomsnittet av energimixen i Sverige. Detta beror på att elproduktionen i Sverige mestadels består av vatten- och kärnkraft som tillsammans 2017 utgjorde 83 procent av den totala energiproduktionen. Denna produktion orsakaren mindre miljöbelastning. Trots att det direkta mikronätet påvisar en högre miljöpåverkan än solcellssystemet, är det fortfarande ett alternativ till att generera elektricitet eftersom det direkta mikronätet bidrar till indirekta fördelar såsom energibesparing. Energibesparingen i det direkta mikronnätet sker således genom ökad användning av den egenproducerade energin samt självförsörjning. Det ska vidare tilläggas att ’end-of-life’ procedurerna blir viktiga i synnerhet när de återvunna materialet återanvänds. Vidare bör solpaneler återanvändas vid ’end-of-life’ vilket bör finnas i åtanke för vidarestudier och i samband med att data tillgängliggörs.
Du, Guangli. "Life cycle assessment of bridges, model development and case studies". Doctoral thesis, KTH, Bro- och stålbyggnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-161196.
Pełny tekst źródłaQC 20150311
Wan, Omar Wan Mohd Sabki. "Analysis of Embodied Energy and Carbon in Malaysian Building Construction Using Hybrid Life Cycle Assessment". Thesis, Griffith University, 2015. http://hdl.handle.net/10072/365359.
Pełny tekst źródłaThesis (PhD Doctorate)
Doctor of Philosophy (PhD)
Griffith School of Engineering
Science, Environment, Engineering and Technology
Full Text
Östling, Ida. "Life cycle analysis as a tool for CO2 mitigation in the building sector". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155572.
Pełny tekst źródłaXimenes, Naves Alex. "Whole Life Sustainability Assessment at the Building Industry and Constructed Assets, through the Whole Life Costing Assessment and Life Cycle Costing Assessment evaluating the economic and financial aspects". Doctoral thesis, Universitat Rovira i Virgili, 2019. http://hdl.handle.net/10803/670202.
Pełny tekst źródłaLos edificios de energía de red cero pueden entenderse como edificios, que durante un tiempo dado generan tanta energía como consumen. O bien, desde el punto de vista del suministro o el consumo, la disponibilidad de energía está relacionada con algunos problemas básicos, como las fuentes, la conversión, la distribución, la utilización, el desperdicio, la optimización, la eficiencia y la autonomía. Estos problemas revelan la complejidad del tema de la energía y justifican la atención especial que le presta la comunidad académica. Para obtener resultados tangibles en el análisis de estos sistemas, en nuestro estudio nos centramos en el modelado y la optimización de soluciones energéticas aplicadas a edificios o sistemas similares. Por otro lado, el período de tiempo de los objetos analizados se extendió a su período de ciclo de vida esperado. Los objetivos principales se establecieron como: - Verificar y analizar el estado de la técnica de las soluciones de energía renovable para edificios y activos construidos y la aplicabilidad del análisis de costos de ciclo de vida a estas cuestiones; - Configure modelos reproducibles de edificios y sus principales cargas eléctricas, a través de herramientas de Ingeniería de Procesos Asistidos por Computadora, para proceder a simulaciones y optimización, considerando como fuente de energía primaria la energía solar;
Net-zero energy buildings can be understood as buildings, that for a given time, generate as much energy as they consume. Either, from the point of view of supply or consumption, energy availability is related to some basic issues such as source (s), conversion, distribution, utilization, waste, optimization, efficiency and autonomy. These issues reveal the complexity of the subject of energy and justify the special attention given to it by the academic community. To obtain tangible results in the analysis of these systems, in our study we focus on the modelling and optimization of energy solutions applied to buildings or similar systems. On the other hand, the time frame of the analysed objects was extended to their expected life cycle period. The main objectives were stablished as: - Verify and analyse the state-of-the-art of renewable energy solutions for buildings and constructed assets and the applicability of life cycle costing analysis to these issues; - Configure reproducible models of buildings and their main electrical loads, via Computer Aided Process Engineering tools, to proceed simulations and optimization, considering as primary energy source solar energy; - Quantify, using real-life and hypothetical case studies, the benefits of the proposed solutions, aiming the whole life sustainability assessment through the reduction of the whole life cycle costing; and - Guarantee the reproducibility of the models and main general results of this study and make them public, to contribute with their applicability and further researches.
Pektas, Deniz. "A comparative Life Cycle Assessment (LCA) study of centralized and decentralized wastewater heat recovery in Stockholm, Sweden". Thesis, KTH, Energiteknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-299856.
Pełny tekst źródłaStäderna bär ett stort ansvar i klimatkrisen. Detta innebär också att städernas omställning är en nyckelfaktor för att uppnå hållbara samhällen och en hållbar värld. Upp till 90 % av energianvändningen inom den urbana vattencykeln går till varmvattenuppvärmning för slutanvändare. En stor andel av värmen som förses till hushållen i form av varmvatten går förlorad genom avloppen. Enligt Schmid (2008), går ungefär 15 % av värmeenergin som tillförs konventionella nya byggnader förlorad genom avloppen, medan för nya lågenergibyggnader är motsvarande andel 30 %. När byggnadernas transmission-, infiltration-, och exfiltrationsförluster minskar på grund av förbättrad byggdesign, kan man förvänta att andelen av avloppsvärmeförlusterna kommer att öka. För att bättre ta tillvara denna värme i vattnet som spolas ner i avloppen, har värmeåtervinning från avloppsvatten tillämpats och testats i flera städer runt om i världen. Avloppsvatten är en pålitlig och förnybar form av värmeenergi med en relativt stabil temperatur under hela året. Flera teknisk-ekonomiska bedömningar, och ett fåtal livscykelanalyser har utförts hittills. Däremot har ingen jämförande livscykelanalys av centraliserad och decentraliserad värmeåtervinning från avloppsvatten påträffats. Dålig eller otillräcklig planering av värmeåtervinning från avloppsvatten kan leda till konkurrerande teknik. Dessutom kan okoordinerad decentraliserad vårmeåtervinning från avloppsvatten resultera i att avloppsreningsverkens minimikrav på inkommande avloppsvattentemperatur till reningsverken äventyras. Därför har påverkan på miljön på grund av centraliserad, och ett framtida scenario med en ökande andel av decentraliserad värmeåtervinning från avloppsvatten i Stockholm uppskattats och jämförts. Detta utfördes genom att systematiskt analysera energianvändning, utsläpp, och utvinning av naturresurser från tillverkning, transport, drift, interna avloppsreningsverkprocesser, biogasförbrukning, och bortskaffande/återvinning genom att utveckla en livscykelanaysmodell i både Excel och SimaPro. Centraliserad värmeåtervinning från avloppsvatten i Stockholm jämfördes med decentraliserad värmeåtervinning där 10, 20, …, 90, och 100 % av hushållen installerar avloppsvattenvärmeväxlare för duschar. Den minskade avloppsvattentemperaturen och följaktligen den minskade centrala värmeåtervinningen på grund av vårmeåtervinning från duschar uppskattades genom att beräkna den resulterande blandtemperaturen på avloppsvattnet vid inloppet till avloppsrören, och därefter anta en enkel modell för temperaturminskningen på avloppsvattnet längs avloppsrören. Resultaten av livscykelinventeringen, som utvecklades i Excel, tilldelades till respektive miljöpåverkanskategori med miljöpåverkansbedömning. Miljöpåverkansbedömningen med ReCiPe2016 metoden vid mitt- och slutpunkterna visade att det centraliserade alternativet har lägst miljöpåverkan per kWh återvunnen värme från avloppsvatten. Mer specifikt, var miljöpåverkan av det centraliserade alternativet 0,131 kg CO2ekv/kWh, 1,27×10-7 Invaliditetsjusterade livsår/kWh, 3,73×10-10 markbundna artår/kWh, 80,6 kiloton CO2ekv, 1 780 Invaliditetsjusterade livsår, och 5,23 markbundna artår. Detta kan jämföras med resultaten av 50 % decentraliserad värmeåtervinning som var 0,164 kg CO2ekv/kWh, 1,59×10-7 Invaliditetsjusterade livsår/kWh, 4,68×10-10 markbundna artår/kWh, 82,8 kiloton CO2ekv, 1 600 Invaliditetsjusterade livsår, och 4,72 markbundna artår. Alternativet med 100 % decentralisering visade sig ha störst påverkan på alla kategorier. Känsligheten hos modellen undersöktes genom att variera viktiga parametrar.
Miliutenko, Sofiia. "Life Cycle Impacts of Road Infrastructure : Assessment of energy use and greenhouse gas emissions". Licentiate thesis, KTH, Miljöstrategisk analys, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-89885.
Pełny tekst źródłaQC 20120229
Pierobon, Francesca. "Evaluation of the environmental impacts of wood products for bio-energy through Life Cycle Assessment (LCA)". Doctoral thesis, Università degli studi di Padova, 2015. http://hdl.handle.net/11577/3424159.
Pełny tekst źródłaL’uso di prodotti legnosi per fini energetici è cresciuto negli ultimi anni come alternativa ai combustibili fossili. Leggi nazionali e internazionali promuovono l’uso del legno nell’ambito delle politiche di mitigazione dei cambiamenti climatici, basandosi sull’assunzione che il legno abbia un bilancio di carbonio nullo, in quanto le emissioni rilasciate dalla sua combustione vengono compensate dagli assorbimenti in foresta (assunzione di carbon neutrality).Tuttavia, questa assunzione non tiene in considerazione le emissioni associate al ciclo di vita del prodotto, e.g, alla lavorazione e al trasporto della biomassa. Inoltre c’è uno sfasamento temporale tra il rilascio di CO2 nella combustione e il suo assorbimento in foresta e questo potrebbe avere conseguenze sul global warming. Gli obiettivi di questo progetto di ricerca sono: 1) valutare degli impatti ambientali dei prodotti legnosi attraverso Life Cycle Assessment (LCA); 2) includere le dinamiche forestali di assorbimento di anidride carbonica e decomposizione naturale della biomassa legnosa nell’LCA. La ricerca è condotta per mezzo di due casi studio: il primo è costituito dall’LCA della legna da ardere nel Nord-Est Italia; il secondo riguarda la produzione di cippato nell’area del Pacific Northwest negli Stati Uniti. La tesi è costituita da otto capitoli. Nel Capitolo 1 si descrivono il quadro legislativo e lo stato dell'arte delle esperienze internazionali e dei progetti di ricerca sull’argomento. Viene inoltre effettuata una review di studi di letteratura mettendone in luce le principali limitazioni e definendo gli obiettivi di ricerca. I Capitoli 2 e 3 analizzano la catena di fornitura dei prodotti legnosi per fini energetici, fornendo dati di riferimento per i processi di estrazione e produzione della biomassa e per le caratteristiche fisico-chimiche del legno e la metodologia LCA, in termini di standard, banche dati, software e metodologie disponibili. I Capitoli 4 e 5 presentano i risultati dei due casi studio che identificano nel trasporto la fase critica dell’LCA, nel caso della legna da ardere legato all’importazione della materia prima dall’estero, nel caso del cippato legato al trasporto su strada forestale. Il Capitolo 6 riguarda la valutazione dei carbon sinks e stocks nelle aree di studio precedentemente analizzate. Nel capitolo 7 si affronta il problema di come includere il sequestro di carbonio in foresta nell'ambito dell’LCA. Questo ha portato allo sviluppo di una metodologia per effettuare un "LCA dinamico", che, nel Capitolo 8, viene applicata ad un caso studio nel Pacific Northwest. La metodologia si base sull’utilizzo del forzante radiativo per valutare l’impatto delle diverse fonti di emissioni ed assorbimento sul cambiamento climatico. I risultati mostrano che, nel caso studio considerato, esiste un “Radiative Forcing Turning Point”, ovvero un punto, situato circa a metà del periodo di rotazione della foresta (tra 17 e 21 anni), dove gli impatti del ciclo di vita vengono compensati dagli assorbimenti di anidride carbonica e oltre il quale la biomassa produce un beneficio netto in termini di bilancio del carbonio. Lo sviluppo di un LCA dinamico è molto innovativo nel quadro dell’LCA e ha permesso discutere la veridicità dell'assunto della carbon neutralità.
Miliutenko, Sofiia. "Consideration of life cycle energy use and greenhouse gas emissions for improved road infrastructure planning". Doctoral thesis, KTH, Miljöstrategisk analys (fms), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-184163.
Pełny tekst źródłaQC 20160329
Jonsson, Robert. "Life cycle energy optimization as a tool to compare and evaluate the optimal design in the automotive industry". Thesis, KTH, Lättkonstruktioner, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-285759.
Pełny tekst źródłaFiberförstärkta polymerplaster är kompositmaterial som erbjuder en lägre vikt än konventionella material som stål, samtidigt som de bibehåller den mekaniska prestandan. Detta gör dem intressanta för fordonsindustrin då nyttjandet av dem skulle möjliggöra tillverkare att sälja bränsleeffektivare bilar. Tillverkningen av sådana kompositer är dock mer energikrävande än den för stål och deras återvinningsmöjligheter är begränsade. Detta skapar för fordonsformgivaren ett incitament att beakta produkten i ett makroperspektiv som sträcker sig från utvinningen av naturresurserna för att skapa materialet, till slutskedet av produktens avsedda användning. Genom att bestämma hur den ackumulerade energin är fördelad i ett sådant makroperspektiv kan den total livscykelenergin beräknas. Eftersom livscykelenergin är kopplad till komponentens formgivning, kan ett optimeringsproblem med livscykelenergin som målfunktion att minimeras ställas upp. Komponentens formgivning kan uttryckas som optimeringsproblemets designvariabler. Den design som ger den lägsta livscykelenergin blir därmed den optimala formgivningen. Denna metod kallas livscykelenergioptimering (LCEO). Målet med detta examensarbete är att tillämpa denna metod på en lastbärande bilkomponent tillhandahållen av Volvo Cars och genomföra en jämförelseanalys mellan olika material samt återvinningsstrategier. Materialen som undersöks är kolfiberförstärkt härdplastkompist (CFRP), sheet moulding compound med glasfiber (GF-SMC) och konventionellt stål. Den Pythonimplementerade modellen består av fem livscykelfaser där varje fas uttrycks om en funktion med komponentgeomterin samt materialegenskaperna som indata och ger energiåtgången för fasen som utdata. Genom att summera energierna erhålls livscykelenergin och genom att presentera resultaten i ett stapeldiagram kan livscykelenergidistributionen visualiseras. Resultaten visar att det minst energikrävande alternativet är att tillverka komponenten i GF-SMC och återvinna produkten genom mekanisk bearbetning. Om hänsyn tas till fiberslitage blir den optimala lösningen att tillverka komponenten i CFRP och återvinna den genom solvolys. Detta arbete visar att LCEO- metoden, i ett tidigt skede, kan användas som ett verktyg av formgivare för att inkludera hur väl en produkt kan återvinnas. Framtida utmaningar består av att utveckla återvinningen av fiberförstärkta härdplaster industriellt, så att fiberslitaget minimeras.
Thomson, Rachel Camilla. "Carbon and energy payback of variable renewable generation". Thesis, University of Edinburgh, 2014. http://hdl.handle.net/1842/8875.
Pełny tekst źródłaChen, Chao, i Yogesh Vishwas Bhamare. "Life Cycle Cost Analysis and Optimization of Wastewater Pumping System". Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-255866.
Pełny tekst źródłaStrömner, Fredrik. "Jämförande LCA av engångssängkläder och tvättbara sängkläder i sjukvården". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33112.
Pełny tekst źródłaIn healthcare – as in any other place where people sleep – beddings are used for hygiene reasons. Problems with spreading of bacteria diseases such as multi resistant bacteria (MRSA) and various other diseases have pushed companies like Cellcomb i Karlstad AB to develop disposable beddings in order to prevent this. These disposable beddings are protected with a biofilm which serves as a barrier, preventing liquids to pass through. The problem is that there is not much information about how these beddings perform from an environmental perspective. At present, hospitals are using traditional beddings for their patients and are then transported to laundries for washing. This is an energy intensive process and as an alternative, disposable beddings could be used. A simplified LCA was used to find out if beddings made out of cotton and polyester or disposable beddings made out of polypropylene or a viscose material called Tencel was the most favourable from an environmental perspective. To achieve this, various study visits were performed along with a literature study and data collection from companies. The results showed that for a basic case performed with Centralsjukhuset i Karlstad the washable beddings used less energy than Tencel and negligibly less energy than polypropylene. Several case studies were performed in order to examine how different data could alter the results. The case studies showed that which of the alternatives became the most favourable varied depending on the case, especially regarding which kind of energy was being used in the laundry. The disposable beddings made out of Tencel proved to be the best alternative regarding the use of renewable energy, followed by the washable beddings and last polypropylene. From a perspective of eco toxicity and water use both of the disposable beddings turned out more favourable. Two conclusions could be drawn from this study: the alternatives are equally favourable regarding energy use, renewable energy use and the case studies that were performed, but the disposable beddings are more preferable concerning eco toxicity and water use. The second conclusion is that the results depend on which case is studied. An expanded study could be performed using more environmental parameters.
de, Fatima Dias Jane. "Reuse of Construction Materials". Thesis, Högskolan Dalarna, Energiteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30024.
Pełny tekst źródłaNúñez, Pineda Montse. "Modelling location-dependent environmental impacts in life cycle assessment: water use, desertification and soil erosion. Application to energy crops grown in Spain". Doctoral thesis, Universitat Autònoma de Barcelona, 2011. http://hdl.handle.net/10803/79135.
Pełny tekst źródłaSuelo y agua dulce son dos recursos imprescindibles para los ecosistemas y la humanidad. La agricultura depende de la disponibilidad de estos recursos, que por tanto, debe gestionar correctamente. En caso contrario, las prácticas agrícolas pueden provocar impactos adversos en el medio ambiente y poner en peligro la disponibilidad de suelo y agua para futuras actividades agrícolas. Los suelos agrícolas representan sólo el 12% de la superficie terrestre mundial. Sin embargo, aproximadamente el 70% de las extracciones de agua de la naturaleza se utilizan en la agricultura de irrigación y el 30-40% de los suelos destinados a la agricultura están degradados. La desertificación, entendida como la degradación irreversible del suelo, es uno de los mayores problemas para la sostenibilidad de las tierras áridas, áreas que cubren el 40% de la superficie terrestre. Por estos motivos, deben evaluarse los impactos ambientales debidos al uso del suelo y del agua en la agricultura. El análisis de ciclo de vida (ACV) es un método para evaluar el perfil ambiental de sistemas productivos. El ACV se desarrolló inicialmente para estudiar la producción industrial, pero en los últimos años la investigación se ha dirigido a la adaptación del método para poder aplicarlo también en los sistemas agrícolas. La metodología convencional de ACV no determina los impactos ambientales debidos al uso del suelo y del agua, siendo ésta una importante deficiencia para evaluar el perfil ambiental de los sistemas agrícolas. Además, al contrario de otras categorías de impacto ambiental global, como el calentamiento global, los impactos ambientales derivados del uso del suelo y del agua son distintos en cada lugar del planeta, en función de las condiciones espacio-temporales del sitio. Por tanto, es necesario extender la metodología actual de ACV. Esta tesis se centra en el desarrollo de la metodología de ACV para incorporar los impactos ambientales resultantes del uso del suelo y del agua. La variabilidad espacio-temporal de estos recursos se tiene en cuenta en los métodos propuestos utilizando la herramienta complementaria de los sistemas de información geográfica (SIG). Para el uso del agua, se presentan dos métodos de aproximación para medir los impactos debidos al consumo de agua de las reservas del suelo, cuando, hasta la fecha, los estudios han intentado evaluar los impactos ambientales debidos al consumo de agua para la irrigación. Para el uso del suelo, se propone una aproximación multi-indicador para modelar el impacto de la desertificación, una categoría nunca antes incluida en ACV, así como una metodología para incluir los impactos de la erosión del suelo, donde la pérdida de suelo se relaciona con la pérdida de carbono orgánico, como medida de la calidad del suelo, y finalmente, con la disminución de producción de biomasa de los ecosistemas. Los métodos desarrollados comprenden las fases de inventario de ciclo de vida (ICV) y de evaluación de impacto de ciclo de vida (EICV). Además, para comprobar la aplicabilidad de los métodos regionalizados de ACV y de los factores de caracterización desarrollados, estos se aplican en rotaciones de cultivos con cultivos energéticos en España, con el objetivo de cuantificar los efectos colaterales de producir bioenergía sobre los recursos suelo y agua, muy disputados en el país. Los resultados revelan que no hay una solución idónea, con una rotación de cultivos sembrados en una zona específica del país, que sea capaz de reducir, simultáneamente, los impactos ambientales debidos al uso de suelo y agua. Esto se debe, en primer lugar, a que los cultivos de secano muestran mayores impactos relacionados con el uso del suelo, pero, al contrario, no utilizan agua de irrigación. Y en segundo lugar, a que las zonas con más reservas de agua en superficie, acuíferos y suelos están también sometidas a lluvias más intensas y erosivas, y en consecuencia, a un mayor deterioro del suelo. Entre otras importantes líneas de investigación a seguir, próximos trabajos deben centrarse en el estudio de unidades funcionales adecuadas para el ACV de sistemas agrícolas, el cálculo de las incertidumbres de los métodos desarrollados en la tesis, así como en la identificación de una escala geográfica significativa y de aplicación factible que aborde la diferenciación espacial de los factores de caracterización para los impactos del uso del suelo y del agua, y, en general, para cualquier categoría de impacto ambiental regional.
Jalaei, Farzad. "Integrate Building Information Modeling (BIM) and Sustainable Design at the Conceptual Stage of Building Projects". Thesis, Université d'Ottawa / University of Ottawa, 2015. http://hdl.handle.net/10393/32536.
Pełny tekst źródłaFaze, Natasha Ranjit. "Life Cycle And Economic Analysis Comparing Microbial Desalination Cell And Reverse Osmosis Technologies". The Ohio State University, 2015. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu1428934798.
Pełny tekst źródłaChoi, Chong Seok Seok. "COMBINED LAND USE OF SOLAR INFRASTRUCTURE AND AGRICULTURE FOR SOCIOECONOMIC AND ENVIRONMENTAL CO-BENEFITS IN THE TROPICS". Master's thesis, Temple University Libraries, 2019. http://cdm16002.contentdm.oclc.org/cdm/ref/collection/p245801coll10/id/546811.
Pełny tekst źródłaM.S.
Solar photovoltaic (PV) generation has been gaining popularity as low carbon energy technology in the face of the global climate change. However, conventional utility-scale PV requires large swaths of land to be occupied for decades which prevents the land from producing food or performing vital ecosystem services. Co-location of PV with crop cultivation is an emerging strategy for mitigating the land use of PV. In order to optimize this strategy, the impact of the plant growth-related soil properties need to be quantified. To this end, the first portion of the thesis investigated the impacts on the soil properties in a re-vegetated solar PV facility in Boulder, Colorado, which was the oldest vegetation-PV co-location site in the world. The second portion of the thesis uses a life cycle analysis (LCA) approach to test the feasibility of co-location of model crop cultivation and solar PV electricity generation in rural Indonesia, and it is the first study to use the LCA study of the co-located solar in the tropics. The first approach revealed that the soil hydrology, grain size distribution, and total carbon and nitrogen are significantly altered from their original state by the construction and presence of photovoltaic arrays, and that those properties had not been restored to their pre-construction levels despite the fact that ten years had passed since re-vegetation of the PV array. The persistence of the altered soil properties meant that the designs regarding re-vegetation or co-location of PV with crops would have to be considered at the beginning of the construction of the PV to minimize the impact on the soil and the existing vegetation. Furthermore, soil moisture was the highest in the soil underneath the western edge of the PV panels, where the western tilt of the PV panel had concentrated the rainfall. The heterogeneity in soil hydrology created by the panels could be manipulated to benefit the growth of vegetation within the PV array. The LCA approach revealed that a hectare of PV arrays with full module density would carbon offsets against diesel electricity generation and the grid, and that the annual supply of electricity from the PV could satisfy the demand of a typical rural Indonesian village several times over. However, the high capital expenditure of solar mean that co-location with full PV module density would not be economically feasible, even with the income stream from the co-located crop cultivation. In order to reduce the capital expenditure, the PV module density for co-location was reduced to half. The combination of reduced capital expenditure and the income stream from the crop made the co-located land use significantly less costly. Additionally, the rural electrification would be able to provide secondary socioeconomic benefits such as avoidance of health costs through operation of public health infrastructures, increased standard of living, and secondary income opportunities from processing of raw materials. However, better subsidies for renewables, specialized loan structures for small-scale renewable systems, and a culture of co-operation between small landholders would need to be implemented before the co-located system becomes affordable to the inhabitants in rural Indonesian villages.
Temple University--Theses
Bartek, Louise. "Life cycle assessment of DHA produced by microalgae using food waste : Assessing global warming, fossil energy use and effects on biodiversity". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415543.
Pełny tekst źródłaBiodiversitet är en nyckelkomponent för liv på jorden eftersom det bidrar till rent vatten, frisk luft och säker livsmedelsproduktion. Idag är fet fisk odlad i vattenbruk den viktigaste källan till Omega 3 som konsumeras av människor, inklusive den essentiella fettsyran dokosahexaensyra (DHA). Då DHA härstammar från växter och ackumuleras i fisk via den marina näringskedjan, tillsätts DHA ofta till fiskfoder i form av fiskolja. Denna process är beroende av fossil energi och marina råmaterial, som leder till ökad global uppvärmning, skadar naturliga ekosystem och orsakar förlust av biologisk mångfald. För att minska miljöpåverkan skulle den essentiella fettsyran istället kunna produceras från den marina primärproducenten av DHA: mikroalger. I detta examensarbete användes livscykelanalys för att utvärdera miljöpåverkan med avseende på global uppvärmning, användning av fossila bränslen och påverkan på biodiversitet, då DHA produceras av mikroalgen Crypthecodinium Cohnii. Flyktiga fettsyror, VFA, som bildas vid mörk fermentering av matavfall användes som råmaterial till algerna. De studerade systemen bestod av två parallella scenarier, en konventionell matavfall-till-biogas med DHA från fiskolja och en konceptuell matavfall-till-DHA med DHA från algolja. Systemet modellerades i SimaPro 9 och miljöpåverkan beräknades med CML-IA och ReCiPe Endpoint. Syftet var att utvärdera DHA som produceras från alger genom att beräkna miljöpåverkan och jämföra med DHA producerad från peruansk ansjovis. För varje ton DHA producerat av mikroalger var påverkan -1.9E+02 tonCO2e, -1.9 TJ och 9.7E-04 arter per år. DHA producerad av mikroalger där VFA från matavfall använts som näring, visade sig minska den globala uppvärmningen, reducera användningen av fossila bränslen och innebar 37% lägre förlust av biologisk mångfald jämfört med DHA producerad från peruansk ansjovis. Denna studie visade därmed att DHA från mikroalger kunde minska beroendet av marina råmaterial och minska förlusten av biologisk mångfald.
Khan, Mahmudur Aryan. "A comparative Life Cycle Analysis of new and old designs of crane truck frames : Case study at Vemservice". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41976.
Pełny tekst źródła2018-06-29
Larsson, Emelie, i Anton Lydell. "Livscykelanalys och livscykelkostnadsanalys av nyckelfärdiga flerbostadshus : En jämförelse mellan betong- och träkonstruktion". Thesis, Linköpings universitet, Energisystem, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-150099.
Pełny tekst źródłaThe residential sector accounts for more than a third of the energy use in Sweden. To reduce the energy use of buildings is a necessity in order to meet future regulationof maximum allowable energy, but also important to reduce the impact on global warming. Another complexity arising in Sweden is the shortage of accommodation. Municipal housing corporations face the challenge of constructing residences fast, cheap and with concern of environmental effects in order to reduce the shortage of accommodation. One way of assessing two of the three aspects of sustainability when looking at future construction of residential buildings is to carry out a Life Cycle Assessment (LCA) and a Life Cycle Cost Assessment (LCCA). An LCA can indicate what kind of environmental impact a product causes over its lifetime and the LCC allows for assessing what types of costs are associated with the product. For the municipal housing corporation Stångåstaden AB the shortage of accommodation is a reality and their mindset is sustainable construction of residences. This study was conducted upon request from Stångåstaden who wanted a comparative LCA and LCCA between two prefabricated multi-residential buildings that are available to them through a framework agreement. The first building has a concrete foundation and the second one is made of wood. The houses are planned to be placed at the outskirts of Linköping, Sweden. The focus of this study has been to comparatively assess the environmental impact from the different life cycle phases and the economic costs of the two buildings during a time period of 50 years. Moreover, the thesis also analyze the optimal retrofit strategy for the buildings in order to find the optimal (lowest) life cycle cost. Furthermore, the current literature has conveyed relatively few studies that combine both LCA and LCC methodology for house types that are common in most towns. The result from the LCA indicated that the house with concrete construction had a little less impact in six of the seven studied environmental impact categories compared to the house made of wood. The result differed slightly when the input data were changed. Regarding the LCCA the house made of wood was roughly 20 % more expensive than its concrete counterpart. Changing the input data revealed no difference in the result. With an interest rate of 7,5 % no retrofits were profitable for either building, however reducing the interest rate to half its original value made it cost optimal to increase the floor insulation for the house made of wood. More studies should be conducted to be able to draw general conclusions regarding which construction material that is the most sustainable. This thesis is based on two specific and real cases. The same result could possibly not be expected from other studies comparing buildings with concrete and wood construction.
Conestabile, Della Staffa Beatrice. "LCA(Life Cycle Assessment) e SAT (Sustainability Assessment of Technology)Come strumenti di gestione sostenibile delle condotte dell'acquedotto di Reggio Emilia". Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2010. http://amslaurea.unibo.it/1660/.
Pełny tekst źródłaPerman, Daniel. "Optimal väggisoleringstjocklek på hyresfastighet vid begränsad byggyta". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-26411.
Pełny tekst źródłaEnvironmental awareness and increased interest in energy-efficient housing have made the buildings more insulated in Sweden. Usually, it is quite easy to calculate a profit from a greater amount of insulation, in the long term. This is usually the seller’s main argument to why the client should choose the thicker insulation. For a client that wants to build a rental property, it is usually the economy that determines whether a project should be started or not. Hopefully this study will be a help to choose the most economic insulation thickness in walls. The purpose of this study is to investigate where the optimum of wall insulation thickness is in an apartment building for renting which is built on a limited area. Quite often there are requirements for a maximum building area from the municipality, which means that the rentable living space will come smaller when the insulation gets thicker. Qualitative interviews were used to determinate the common wall constructions which the insulation would be optimized for. These walls were placed in a theoretical reference building in which the energy use were estimated using hand calculations where mathematical expressions of a variety of insulation thickness were used. Thereafter, the prices of the walls were calculated using a spreadsheet program called Sektionsdata. A life cycle cost analysis was performed in which the historical statistics on rents, energy prices and interest rates were used. Finally, the optimal insulation thickness was found for each wall type. The wall types chosen were a wall of concrete and brick, a wall of concrete and rendering, a wall of wood and brick and a wall of wood and rendering. Optimal insulation thickness of the wall with concrete and brick ended up at 84mm. For the wall of rendered concrete, the optimal insulation thickness ended up at 88mm. The optimal insulation thickness of the walls of wood could not be found as the wall structure with two and three insulation layers made the walls too isolated in an economic perspective even at a minimal thickness of the layer that was going to be optimized. The study shows that with current building codes in Sweden it is profitable to keep down the wall insulation thickness in an apartment building for renting, built on a limited area.
Peñaloza, Diego. "Exploring climate impacts of timber buildings : The effects from including non-traditional aspects in life cycle impact assessment". Licentiate thesis, KTH, Byggnadsmaterial, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-161193.
Pełny tekst źródłaQC 20150310
Martínez, Gasol Carles. "Environmental and economic integrated assessment of local energy crops production in southern Europe". Doctoral thesis, Universitat Autònoma de Barcelona, 2009. http://hdl.handle.net/10803/3308.
Pełny tekst źródłaDurant la dècada dels noranta , la biomassa per a la producció d'energia va esdevenir como una font d'energia renovable amb un gran mercat amb molt de creixement a Europa.
La biomassa, i en particular els cultius energètics (cultius cultivats per amb l'única finalitat d'obtenir energia com a producte final) rebien molta atenció com a promesa de font d'energia sostenible. Degut a aquestes expectatives i aquest creixent interès molts governs de la Unió Europea van reconèixer que un increment de l'ús dels cultius energètics hauria ser acompanyat d'anàlisis detallats, diferents estudies van ser realitzats focalitzant en l'impacte ambiental i energètic de la biomassa i els cultius energètics. Països del nord-oest i centre d'Europa van posar molt esforç en la recerca i recerca de cultius energètics destinats a produir energia (tèrmica i elèctrica) durant dècades. En canvi, la implementació d'aquests cultius al sur d'Europa ha estat més lenta. Per exemple, només a Espanya, està previst que l'any 2010 existeixin 1 milió d'hectàrees que produiran 1.09 Mtep amb cultius energètics, però la realitat es que l'energia produïda amb cultius energètics és pràcticament inexistent a l'actualitat.
Actualment hi ha una necessitat d'anàlisis quantitatius de l'actuació ambiental, energètica i econòmica de la biomassa de cultiu energètic explotada en les condicions tècniques del sud d'Europa.
Alguns dels resultats obtinguts demostren que la biomassa produïda a escala local té un potencial de reducció d'emissions de CO2 eq. Entre 33.1% a 88% depenent de la tipologia de biomassa quan es compara amb recursos no renovables com el gas natural or diesel.
This thesis analyse the environmental and economical performance of three energy crops (Brassica carinata, Brassica napus and Populus spp.) for energy production.
During the nineties, biomass for energy conversion came to be seen as one of the sources of renewable energy with the largest potential for market growth in Europe.
Biomass, and in particular energy crops (crop plants used to obtain energy) received attention as a promising, sustainable energy source. Due to the expectancy, this aroused and the fact that most of the EU governments recognized that an increase in the use of energetic crops should be accompanied by a detailed analysis, several studies were made that focused on the energy and environmental performance of biomass and energy crops. North-western and central European countries put the biggest effort into the research and use of energy crops for power and heat generation over recent decades, while in southern Europe the introduction of energy crops to agriculture is slower. For example, only in Spain, it is foreseen that by 2010 one million hectares will be destined for the production of 1.09 Mtep by energetic crops, but the fact is that the energy produced by energy crops is inexistent.
Nowadays there is a need for a reliable quantitative assessment of the environmental, energetic and economic performance of biomass energetic crop production under the existing conditions in southern Europe.
Some of the results obtained demonstrate that the energy production applying biomass produced at local scale can reduce CO2 eq. emissions from 33.1% to 88% depending on the biomass typology and compared to non-renewable resources as gas natural or diesel.
Ahmadi, Achachlouei Mohammad. "Exploring the Effects of ICT on Environmental Sustainability: From Life Cycle Assessment to Complex Systems Modeling". Doctoral thesis, KTH, Miljöstrategisk analys (fms), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-171443.
Pełny tekst źródłaDen ökande produktionen och konsumtionen av produkter och tjänster inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) leder till en ökning av den globala elanvändningen samt direkta miljökonsekvenser kopplade till IKT. Men IKT har även indirekta miljömässiga effekter. Dessa kan vara positiva till exempel genom substitutions- och optimeringseffekter eller negativa genom att till exempel ge upphov till ytterligare efterfrågan på grund av effektivisering (så kallade reboundeffekter). Olika metoder kan användas för att modellera och bedöma både direkta och indirekta effekter av IKT. Syftet med denna avhandling är att undersöka metoder för modellering samt att studera miljöeffekter av IKT och elektronisk media med hjälp av livscykelanalys (LCA) och även modellering av komplexa och dynamiska system, samt simuleringsteknik, så som System Dynamics (SD) och agentbaserad (AB) modellering. Avhandlingen omfattar fem artiklar (artikel I-V). Artikel I & II beskriver resultaten från en fallstudie där miljöeffekter kopplade till en svensk tidskrift studeras med LCA. Tidskriftens version för surfplatta samt motsvarande tryckta version studeras och jämförs. Artikel III går ett steg vidare från produktnivåns LCA. Artikeln återkopplar till en SD simuleringsstudie som ursprungligen genomfördes under 2002. Simuleringsstudien gällde framtida miljöeffekter av IKT i 15 europeiska länder med tidspespektivet 2000-2020. I artikeln valideras tre scenarier från simuleringsstudien med hjälp av nya empiriska data från 2000-2012 och ett nytt scenario modelleras. Kvantitativa och kvalitativa resultat från den ursprungliga studien diskuteras. Till exempel visar artikel III att IKT har en stimulerande effekt på den totala persontrafiken genom att göra den mer kostnads- och tidseffektiv (reboundeffekt). Modelleringsmekanismen som används för att representera denna reboundeffekt diskuteras vidare i artikel IV. Artikeln belyser och diskuterar den återkopplingsslinga (feedback-loop) som används för att modellera två typer av reboundeffekter kopplade till persontrafik (direkt ekonomisk rebound och tidsrelaterad rebound) samt jämför med en tidigare studie. Artikel IV behandlar också den roll systemtänkande och modellering kan spela i konceptualisering och kommunikation av reboundeffekters dynamik. För att ytterligare undersöka systemmodelleringens och simuleringens möjligheter att representera icke-linjära komplexa och dynamiska system (exempel på sådana diskuteras i artikel III och IV), sammanställer artikel V tidigare studier som jämför SD och AB-metoder och -modeller. Studiernas mål och metod summeras och resultaten med avseende på vilka kriterier som presenteras för att välja mellan SD och AB sammanställs. Även processen för att omvandla en befintlig SD-modell till en AB-modell beskrivs. Avhandlingens slutsats är att LCA och systemmodelleringsmetoder kan vara användbara för att studera IKTs direkta effekter så väl som indirekta effekter på miljön.
QC 20150813
Ferrara, Nicola. "Atmospheric emissions profiles of geothermal energy production to minimise the environmental footprint: an innovative methodological investigation based on LCA approach". Doctoral thesis, Università di Siena, 2021. http://hdl.handle.net/11365/1126994.
Pełny tekst źródłaAlkhuder, Juma, i Mazen Alnabhani. "A comparative study of the materials of Villa Zero project using LCA". Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för information och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37773.
Pełny tekst źródłaBöhme, Florén Simon. "Solel och solvärme ur LCC-perspektiv för ett passiv-flerbostadshus". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för teknikvetenskaper, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-162430.
Pełny tekst źródłaRobinson-Gayle, Syreeta. "Environmental impact and performance of transparent building envelope materials and systems". Thesis, Brunel University, 2003. http://bura.brunel.ac.uk/handle/2438/5445.
Pełny tekst źródłaOlsson, Lovisa. "Faktorer som bör vägas in vid investering av solceller : Miljöanalys av de vanligaste solcellerna på marknaden". Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-74501.
Pełny tekst źródłaMcIntosh, Sean P. "Factors Impeding the Advancement of Straw Bale As a Feasible and Sustainable Construction Building Material in North America". University of Cincinnati / OhioLINK, 2011. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ucin1305896657.
Pełny tekst źródłaSvensson, Michelle. "Life cycle assessment of the semidetached passive house "Röda lyktan" in northern Sweden : A comparison between the construction phase and the use phase". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för teknik och hållbar utveckling, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-19559.
Pełny tekst źródłaDen här rapporten är en livscykelanalys av ett relativt nybyggt passivhus/lågenergihus som också är ett parhus (ett hus delat i två separata lägenheter) beläget i Östersund/Jämtland. Analysen koncentrerar sig på byggnadsmaterialen i konstruktionsfasen och energin i användningsfasen under 50 år. Konstruktionsfasen inkluderar stomme, grund, inner- och ytterväggar, inner- och yttertak, mellanbjälklag, golvbeklädnader, inner- och ytterdörrar, fönster, invändig trappa med trappräcke, kamin och FTX-ventilationssystem. Inventeringen för att få fram volymen på varje material har gjorts med hjälp av ritningar och intervjuer. Inventeringen av användningsfasen har gjorts med hjälp av mätvärden från en parallell studie av Itai Danielski på energianvändningen i huset (Danielski, Svensson & Fröling, 2013). Databasen Ecoinvent har sedan använts för att få fram ett resultat för volym- och energivärdena. Inventeringsdatan är allokerad och karaktäriseringsmetoderna GWP (globalt uppvärmingspotential), CED (kumulativt energibehov) och USEtox (toxicitet) har använts. Målet med studien är att jämföra konstruktionsfasen med användningsfasen för att kunna se vilken fas som har högst energivärden och miljöpåverkan. Målet är också att undersöka vilka material i konstruktionsfasen som har högst förkroppsligad energi och miljöpåverkan, i syftet att eventuellt kunna byta ut vissa material till miljövänligare alternativ, för att få ett miljövänligare hus i framtida liknande byggnationer. Resultaten visar att i en jämförelse mellan konstruktionsfasen och användningsfasen, och med hänsyn till de parametrar som ingår i studien, att användningsfasen har de högsta värdena för globalt uppvämingspotential (runt 54 %), kumulativt energibehov (runt 80 %), ekotoxicitet (runt 56 %), human icke-cancerogen toxicitet (runt 77 %) och total human toxicitet (runt 75 %). Konstruktionsfasen har högst värden för human cancerogen toxicitet (runt 57 %). Även om användningsfasen har högst värden i de flesta kategorierna så har även konstruktionsfasen höga värden. Ju mer energieffektiva husen blir och med en ökad användning av energi från förnyelsebara källor, desto viktigare blir konstruktionsfasen ur ett miljöperspektiv. Det betyder att materialvalen som görs i huset blir väldigt viktiga om passivhus ska fortsätta anses som miljövänliga även i framtiden. Denna studie visar också att FTX-ventilationssystemet, några av isoleringsmaterialen (med cellplasten och stenullen i topp), metallerna (med plåttaket av stål i topp), limträbalkar och träfiberskivor har några av de högsta värdena av miljöpåverkan och den högsta förkroppsligade energin. Dessa material borde i framtida byggnationer övervägas att om möjligt ersättas med andra material med mindre miljöpåverkan.
Davidsson, Simon. "Natural resources and sustainable energy : Growth rates and resource flows for low-carbon systems". Doctoral thesis, Uppsala universitet, Naturresurser och hållbar utveckling, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-301930.
Pełny tekst źródłaLennermark, Desirée, Victoria Bjellerup, Lisa Bäckström i Lisen Wedman. "Demolish or Refurbish an Existing Building? : A bachelor thesis on the climate impact of different methods of renewing a building". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-412278.
Pełny tekst źródłaBondesson, Anna. "Comparative LCA model on renewable power solutions for off-grid radio base stations". Thesis, KTH, Industriell ekologi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-53247.
Pełny tekst źródłaIdag finns det omkring 5 miljoner radiobasstationer i det i det globala telekomnätet, varav 900000 ärbelägna i områden utan tillgång till elektricitet. Traditionellt drivs dessa stationer av dieselgeneratorersom konsumerar stora mängder diesel. Dieselförbränningen bidrar både till lokala och globalamiljöeffekter samt höga driftkostnader för mobiloperatörerna. Expansionen av mobilnätet sker i alltstörre utsträckning i områden i utvecklingsländer utan elförsörjning, vilket har ökat intresset föralternativa kraftkällor. Inom examensarbetet har ett redskap för jämförande livscykelanalys (LCA) av förnyelsebara krafthybridlösningarför radiobasstationer utvecklats. Hybriderna kombinerar solceller och vindturbinermed dieselförbränning och batterier. Genom att använda LCA inkluderas miljöeffekter från alla steg i hybridsystemets livscykel; frånutvinning av råmaterial och tillverkning av sub-system, transport, användning på RBS-siten till denslutliga avvecklingen. För att kunna utvärdera olika hybridkonfigurationer skapades 4 olika delmodeller: en delmodell fördieselförbränning innefattande generator och dieselkonsumption, en batteri-delmodell, en PVdelmodellsamt en vindturbin-delmodell. Delmodellerna inkluderar även nödvändiga komponentersom betonggrund till generatorer, PV-modulerna och batteribanken. Antal dieselgeneratorer,battericeller, vindturbiner samt PV-moduler och liter dieselkonsumption kan varieras för att simuleraen specifik anläggning. En hybridlösning med 21 m2 solceller, en vindturbin, 36 stycken (12V) battericeller och endieselgenerator som konsumerar 1500 liter diesel per år analyserades. Hybridlösningen ger upphovtill miljöeffekter motsvarande mellan 11 och 16 procent, global uppvärmning motsvarande 13procent, av miljöeffekterna orsakade av en traditionell dieselkonfiguration som konsumerar omkring20000 liter diesel per år. Betydelsefulla parametrar som påverkar miljöeffekterna frånhybridlösningen förutom produktion och förbränning av diesel är vilken elektricitetsmix somanvänds vid tillverkning av de olika komponenterna och energiintensiva processer som kisel- ochblyframställning. Resultaten tydliggör de stora minskningar av miljöeffekterna som en övergång från dieselförbränningtill sol- och vindkraft på RBS-anläggningar kan ge. Den relativa förbättringen av att installeravindturbiner för att minimera mängden sol- och battericeller har även visats. Betydelsen avproduktionsplats och elektricitetsmix för den totala miljöpåverkan bör motivera Ericsson attkartlägga och välja tillverkare som innebär ett litet bidrag till de totala miljöeffekterna.
Celik, Ilke. "Eco-design of Emerging Photovoltaic (PV) Cells". University of Toledo / OhioLINK, 2018. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=toledo1533123980079904.
Pełny tekst źródłaKindesjö, Viktoria, i Linda Nordqvist. "Energirenovering av flerbostadshus från miljonprogrammet genom LCC-optimering : En fallstudie av två byggnader i Linköping, Sverige". Thesis, Linköpings universitet, Energisystem, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158098.
Pełny tekst źródłaMelén, Cecilia, i Mirea Wolff. "Consumption of sustainable food products : A study of the Sustainable purchase perception matrix and Sustainable lead consumers; A life cycle assessment of BäR smoothie". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-435079.
Pełny tekst źródłaDel 1 Forskare inom hållbart konsumtionsbeteende har identifierat en diskrepans mellan attityd och beteende för demografiska och psykografiska variabler. Genom att studera vad som händer hos konsumenten under ett köp, i stället för tidigare nämnda variabler, vill denna tvärsnittsstudie identifiera vad som driver hållbart konsumtionsbeteende av livsmedel. Denna studie fokuserade på konsumenters upplevda nivå av Confidence och Compromise vid köp av hållbar mat så som föreslås av Peattie’s Green purchase perception matrix. Dock så användes matrisen till att studera både miljömässig och social hållbarhet och döptes således om till Sustainable purchase perception matrix. Studien undersökte även ett nytt koncept som skapades i detta examensarbete, nämligen Sustainable lead consumer adapterat från Von Hippel’s Lead user. Graden av Confidence mättes genom att studera konsumentens tro på den egna förmågan att ha en positiv hållbarhetspåverkan, dvs. Percieved consumer effectiveness (PCE), samt domän-specifika hållbarhetsintressen. Graden av Compromise mättes genom konsumentens villighet att kompromissa genom att betala för olika hållbarhetsattribut, även kallat Willingness to pay (WTP). Data samlades in genom en enkät (N=436), och resultatet visade att det fanns en svag, positiv och signifikant korrelation mellan PCE och WTP inom hållbarhetsintressena Ekologisk mat, Djurvälfärd och Naturresurser. Vidare utfördes en tematisk analys av kvalitativ data för att studera vilka andra variabler än hållbarhetsintressen, WTP och PCE som påverkade variablerna Confidence och Compromise. Detta resulterade i 15 teman som kunde relateras till Confidence och 17 teman till Compromise. Genom att skapa ett nytt koncept, Sustainable lead consumer, identifierade denna studie en konsument som ansågs vara i framkant av hållbarhetstrenden och som drog stora fördelar av denna trend. Korrelationen mellan WTP och Sustainable lead consumer’s var stark men ej signifikant (n=377). När dessa konsumenter jämfördes med resterande population, visade Wilcoxon rank-sum test inga signifikanta bevis på att Sustainable lead consumer’s hade ett högre WTP än resterande population. Huruvida en attityd och beteende diskrepans existerade för Sustainhable lead consumers studerades genom att se om en hög grad av Confidence och Compromise ledde till en högre av hållbar konsumtionsbeteende. Analysen visade att det endast var en liten andel av Sustainable lead consumers med ett högt PCE och WTP som också hade ett hållbart konsumtionsbeteende. Detta beror troligen på diskrepansen mellan attityd och beteende där konsumenternas attityd inte reflekteras i deras faktiska konsumtionsbeteenden. Del 2 Produktion och konsumtion av livsmedel har en stor påverkan på miljön, primärt från jordbruket men även genom behandling av livsmedel, transporter och avfallshantering. En ökad medvetenhet hos konsumenter har resulterat i en ökad efterfrågan av transparens i produktionskedjan av livsmedel, och därmed ett ökat behov av kunskap gällande olika livsmedels miljöpåverkan. Genom att studera miljöpåverkan från produkten BäR smoothie från det finska företaget Toripiha är syftet med denna studie att identifiera delar i produktens produktionskedja som har en betydande miljöpåverkan, så kallade hotspots. För att studera miljöpåverkan från en flaska BäR smoothie á 250 ml utfördes en livscykelanalys (LCA) i enlighet med ISO-standarderna ISO 14040 och ISO 14044. Närmare bestämt utfördes en bokförings-LCA, vilket innebär att miljöpåverkan studeras utifrån produktens livscykel. De miljöpåverkanskategorier som inkluderades i studien var global uppvärmning, övergödning och primärenergianvändning, som mättes med kategoriindikatorerna koldioxidekvivalenter (CO2-ekv), fosfatekvivalenter (PO4-ekv) och megajoule (MJ). Den inventeringsdata som användes hämtades främst från databasen Ecoinvent version 3.7, men även från vetenskapliga artiklar och tidigare studier, samt från beräkningsverktyget NTMCalc Basic 4.0. Resultaten av denna studie belyser de delar i produktionskedjan för BÄR smoothie som har störst miljöpåverkan med avseende de valda miljöpåverkanskategorierna. En flaska BäR smoothie á 250 ml bidrog totalt med 120 g CO2-ekv, 0,39 g PO4-ekv och 2,8 MJ. Den komponent med störst miljöpåverkan med avseende på global uppvärmning och primär energianvändning och som även hade en betydande inverkan på övergödning var flaskan, dvs. produktion av PET-granulat (vPET) och återvunnen PET-granulat (rPET). Eftersom majoriteten av detta bidrag kom från produktionen av vPET-granulat, rekommenderades Toripiha att använda flaskor som har ett högre innehåll av rPET-granulat för att minska produktens totala miljöpåverkan. Det var också tydligt att transporten av komponenter stod för en betydande del av miljöpåverkan med avseende på samtliga miljöpåverkanskategorier. För att minska miljöpåverkan från transporter bör Toripiha därför sträva efter kortare och mer effektiva transporter för de olika komponenterna.
Petersen, Abdul Muhaymin. "Comparisons of the technical, financial risk and life cycle assessments of various processing options of sugercane bagasse to biofuels in South Africa". Thesis, Stellenbosch : Stellenbosch University, 2012. http://hdl.handle.net/10019.1/20156.
Pełny tekst źródłaENGLISH ABSTRACT: Through many years of research, a number of production schemes have been developed for converting lignocellulosic biomass into transport fuels. These technologies have been assessed through a number of techno-economic studies for application in a particular context in terms of the technical and economic feasibility. However, previous studies using these methods have tended to lack vigour in various aspects. Either the energy efficiency of the processes were not maximised through adequate heat integration, or a competing technology which existed was not considered. From an economic perspective, the financial models would often lack the vigour to account for the risk and uncertainty that is inherent in the market prices of the commodities. This phenomenon is especially relevant for the biofuel industry that faces the full fledge of uncertainties experienced by the agricultural sector and the energy sector. Furthermore, from an environmental perspective, the techno-economic studies had often ignored the environmental impacts that are associated with biofuel production. Thus, a comparative study could have favoured an option due to its economic feasibility, while it could have had serious environmental consequences. The aim of this study was to address these issues in a South African context, where biofuels could be produced from sugarcane bagasse. The first step would be to modify an existing simulation model for a bioethanol scenario that operates with a Separate Hydrolysis and Fermentation (SHF process) configuration into a second processing scenario that operates with a Simultaneous Saccharification and Fermentation (SSF process) configuration using reliable experimental data. The second step was to ensure that the maximum energy efficiency of each scenario was realised by carrying out pinch point analysis as a heat integration step. In contrast to these biological models is the thermochemical model that converts bagasse to gasoline and diesel via gasification, Fischer-Tropsch synthesis and refining (GFT process). While there were no significant advances in technology concerning this type of process, the energy efficiency was to be maximised with pinch point analysis. The GFT process obtained the highest energy efficiency of 50.6%. Without the affects of pinch point technology, the efficiency dropped to 46%, which thus emphasises the importance of heat integration. The SSF had an efficiency of 42.8%, which was superior to that of the SHF at 39.3%. This resulted from a higher conversion of biomass to ethanol in the SSF scenario. Comparing the SHF model to an identical model found in literature that did not have pinch point retrofits, this study showed lower efficiency. This arose because the previous study did not account for the energy demands of the cold utility systems such as the cooling tower operation, which has been shown in this study to account for 40% of the electrical energy needs. The economic viability of all three processes was assessed with Monte Carlo Simulations to account for the risks that the fluctuations in commodity prices and financial indices pose. This was accomplished by projecting the fluctuations of these parameters from samples of a historical database that has been transformed into a probability distribution function. The consequences were measured in terms of the Net Present Value (NPV) and Internal Rate of Return (IRR) for a large number of simulations. The results of these variables were aggregated and were then assessed by testing the probability that the NPV<0, and that the IRR recedes below the interest rate of 12.64%. The investment was thus deemed unfeasible if these probabilities were greater than 20%. Both biological models were deemed profitable in terms of this standard. The probabilities were 13% for the SSF and 14% for the SHF. The GFT process however was deemed completely unfeasible because the probability that the NPV<0 was 78%. Given that the GFT process had the highest energy efficiency, this result arises mainly because the capital investment of 140,000USD/MWHHV of biomass energy input is to enormous for any payback to be expected. The environmental footprint of each process was measured using Life Cycle Assessments (LCAs). LCAs are a scientifically intricate way of quantifying and qualifying the effects of a product or process within a specified boundary. The impacts are assessed on a range of environmental issues, such as Global Warming, Acidification, Eutrophication and Human toxicity. Furthermore, if the project under concern has multiple output products, then the impacts are distributed between the output products in proportion to the revenue that each generates. The impacts were either relative to the flow of feedstock, which was 600MW of bagasse, or to the functional unit, which was the amount of fuel required to power a standard vehicle for a distance of 1 kilometre. In either case, the GFT scenario was the least burdening on the environmental. This was expected because the GFT process had the highest energy efficiency and the process itself lacked the use of processing chemicals. Relative to the feedstock flow, the SSF was the most environmentally burdening scenario due to the intensive use of processing chemicals. Relative to the functional unit, the SHF was the most severe due to its low energy efficiency. Thus, the following conclusions were drawn from the study: The GFT is the most energy and environmentally efficient process, but it showed no sign of economic feasibility. iv There is no significant difference in the economic and environmental evaluation of the SSF and SHF process, even though the SSF is considered to be a newer and more efficient process. The major cause of this is because the setup of the SSF model was not optimised.
AFRIKAANSE OPSOMMING: Deur baie jare van navorsing is ‘n aantal produksie-skemas vir die omskakeling van lignosellulose biomassa na vloeibarebrandstof ontwikkel. Hierdie tegnologië is geassesseer ten opsigte van die tegniese en ekonomiese haalbaarheid deur middel van tegno-ekonomiese studies in bepaalde tekste. Tog het hierdie vorige studies besliste beperkings gehad. Of die energie-doeltreffendheid van die proses is nie gemaksimeer deur voldoende hitte-integrasie nie, of 'n mededingende tegnologie wat bestaan is nie oorweeg nie. Vanuit 'n ekonomiese perspektief, was die finansiële modelle dikwels nie die omvattend genoeg om rekening te hou met die risiko en onsekerheid wat inherent is in die markpryse van die kommoditeite nie. Hierdie verskynsel is veral relevant vir die biobrandstof bedryf wat die volle omvang van onsekerhede ervaar waaraan die landbousektor en die energiesektoronderhewig is. Verder het die tegno-ekonomiese studies dikwels die omgewingsimpakte wat verband hou met biobrandstofproduksie geïgnoreer. Dus kon ‘n opsie deur die ekonomiese haalbaarheid bevoordeel word, ten spyte van die ernstige omgewingsimpakte wat dit kon inhou. Die doel van hierdie studie was om hierdie kwessies aan te spreek in 'n Suid-Afrikaanse konteks, waar biobrandstof uit suikerriet bagasse geproduseer kan word. Die eerste stap was om 'n bestaande simulasiemodel vir 'n bio-scenario wat met Afsonderlike Hidroliese en Fermentasie (SHF proses) stappe werk, te modifiseer vir 'n tweede verwerking scenario wat met 'n gelyktydige Versuikering en Fermentasie (SSF proses) konfigurasie werk. Die verandering is gedoen deur die gebruik van betroubare eksperimentele data. Die tweede stap was om te verseker dat elke scenario die maksimum energie-doeltreffendheid het, deur 'n hitte-integrasie stap, wat gebruik maak van “pinch-point” analise. In teenstelling met hierdie biologiese modelle, is daar die thermochemiese roete waar petrol en diesel van bagasse vervaardig word via vergassing, Fischer-Tropsch-sintese en rafinering (GFT proses). Daar was geen betekenisvolle vooruitgang in tegnologie vir hierdie proses nie, maar die energie-doeltreffendheid is gemaksimeer word deur energie-integrasie. Die GFT proses toon die hoogste energie-doeltreffendheid van 50,6%. Sonder die invloed van energie-integrasie het die doeltreffendheid gedaal tot 46%, wat dus die belangrikheid van hitte-integrasie beklemtoon. Die SSF het 'n effektiwiteit van 42,8% gehad, wat beter was as dié 39,3% van die SHF opsie. Hierdie hoër effektiwiteit wasas gevolg van die hoër omskakeling van biomassa na etanol in die SSF scenario. Die energie doeltreffendheid vir die SHF-model was laer as met 'n identiese model (sonder energie-integrasie) wat in die literatuur gevind wat is. Dit het ontstaan omdat die vorige studie nie 'n volledig voorsiening gemaak het met die energie-eise van die verkillingstelselsnie, wat tot 40% van die elektriese energie behoeftes kan uitmaak. Die ekonomiese lewensvatbaarheid van al drie prosesse is bepaal met Monte Carlo simulasies om die risiko's wat die fluktuasies in kommoditeitspryse en finansiële indekse inhou, in berekening te bring. Hierdie is bereik deur die projeksie van die fluktuasies van hierdie parameters aan die hand van 'n historiese databasis wat omskep is in 'n waarskynlikheid verspreiding funksie. Die gevolge is gemeet in terme van die netto huidige waarde (NHW) en Interne Opbrengskoers (IOK) vir 'n groot aantal simulasies. Die resultate van hierdie veranderlikes is saamgevoeg en daarna, deur die toets van die waarskynlikheid dat die NPV <0, en dat die IRR laer as die rentekoers van 12,64% daal, beoordeel. Die belegging is dus nie realiseerbaar geag as die waarskynlikhede meer as 20% was nie. Beide biologieseprosesse kan as winsgewend beskou word in terme van bostaande norme. Die waarskynlikhede was 13% vir die SSF en 14% vir die SHF. Aangesien die NHW van die GFT-proses onder 0 met ‘n waarskynlikheid van 78% is, is die opsie as nie-winsgewend beskou. Gegewe dat die GFT-proses die hoogste energie-doeltreffendheid het, is die resultaat hoofsaaklik omdat die kapitale belegging van 140,000 USD / MWHHV-biomassa energie-inset te groot is, om enige terugbetaling te verwag. Die omgewingsvoetspoor van elke proses is bepaal deur die gebruik van Lewens Siklus Analises (“Life Cycle Assessments”) (LCAS). LCAS is 'n wetenskaplike metodeom die effek van ‘n produk of proses binne bepaalde grense beide kwalitatief en kwantitatief te bepaal. Die impakte word beoordeel vir 'n verskeidenheid van omgewingskwessies, soos aardverwarming, versuring, eutrofikasie en menslike toksisiteit. Voorts, indien die projek onder die saak verskeie afvoer produkte het, word die impakte tussen die afvoer produkte verdeel, in verhouding tot die inkomste wat elkeen genereer. Die impak was met of relatief tot die vloei van roumateriaal (600MW van bagasse), of tot die funksionele eenheid, wat die hoeveelheid van brandstof is om 'n standaard voertuig aan te dryf oor 'n afstand van 1 kilometer. In al die gevalle het die GFT scenario die laagste belading op die omgewing geplaas. Hierdie is te verwagte omdat die GFT proses die hoogste energie-doeltreffendheid het en die proses self nie enige addisionele chemikalieë vereis nie. Relatief tot die roumateriaal vloei, het die SSF die grootse belading op die omgewing geplaas as gevolg van die intensiewe gebruik van verwerkte chemikalieë. Relatief tot die funksionele eenheid, was die SHF die swakste as gevolg van sy lae energie-doeltreffendheid.
Williams, Helén. "Food Packaging for Sustainable Development". Doctoral thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7328.
Pełny tekst źródłaPaper IV was still a manuscript at the time of the thesis defense.
Almutairi, Badriya L. "Investigating the feasibility and soil-structure integrity of onshore wind turbine systems in Kuwait". Thesis, Loughborough University, 2017. https://dspace.lboro.ac.uk/2134/27612.
Pełny tekst źródłaHoxha, Elda. "Sustainability of Building Structures". Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2018.
Znajdź pełny tekst źródłaNorell, Arlid Malin. "Energieffektivisering av äldre flerbostadshus : En analys av energisparande åtgärder i 50-talsflerbostadshus klimatskal, ställd mot deras kostnad". Thesis, Luleå tekniska universitet, Industriellt och hållbart byggande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69252.
Pełny tekst źródłaOld multifamily houses stand for a large part of Sweden’s total energy usage, which must decrease to minimize our environmental impact and to accomplish the government goal of more efficient energy usage. The aim of this master thesis is therefore to contribute to an increased knowledge on energy optimization through building envelope improvements in older buildings, and how energy efficiency measures can be evaluated through building energy simulation and life cycle cost analysis. The goal is to identify which measures that are economically and architecturally appropriate for old multifamily houses with interest in retaining their character. It is also to evaluate which energy saving and life cycle cost the selected measures generate. A multifamily house in central Luleå was selected as reference building. The building is by its construction and design representative for the era. Interesting energy efficiency measures in the building envelope were chosen. Then a wide literature study was carried out on house building in Sweden 1945-1964, building energy usage, energy efficiency through building envelope measures, the selected measures and the methods building energy simulation and life cycle cost analysis. The reference building was documented and an energy simulation model was built in the software IDA ICE. A present version of the building was simulated and calibrated to better match the latest normalised annual value. After that, simulations were performed for the selected measures; additional attic insulation, change to low energy windows and weather stripping these, a combination of both previous measures, additional facade insulation and change of windows, and a combination of all three measures. The life cycle costs of the present situation and for implementation of the different measures were calculated through the net present cost method. Also, payback times were calculated through the simple payback method. The building in its original state showed a post-calibration energy usage of 136,2 kWh/(m2Atemp,year); 2,9 % above the surveyed value. The net present cost for not performing any energy conservation measures was calculated to about 2 727 SEK. The measures generated energy savings of 3,5-14,6 %, net present costs of 2 685 -5 880 SEK and payback times of 7-105 years. For each added measure in the building envelope, the energy saving increased. Additional insulation of the attic turned out to be the only profitable measure, since its net present cost is lower than for not performing any energy conservation measure. A sensitivity analysis was performed for the cost analyses where the discount rate was raised and lowered by 2 % and the energy price raised by 10 %. However, the additional attic insulation remained as the only profitable measure. The energy conservation measures could have generated greater energy savings for a similar building. The reference building contains a large retrofitted office which lowers the present energy usage and the percental energy savings for measures compared to if only the dwelling part had been studied. Since Luleå has Sweden’s lowest energy prices, measures with high investment costs become difficult to give grounds for. This is because the cost savings achieved by their energy savings are low compared to their investment costs. Additional facade insulation cannot be recommended since it both is very unprofitable and highly changes the appearance of the building. The conclusion is that additional attic insulation is the most appropriate energy conservation measure for old multifamily houses, of selected measures in the building envelope. It can be regarded as architecturally appropriate since it does not change the building appearance. It is also economically appropriate since its life cycle cost is lower than for not performing any measure. Suggested future research includes analyzing how energy efficiency measures can be made more attractive for real estate owners, charting real estate from the era (condition, energy usage, results from measures, opportunities) and evaluating the potential of new technology within the field.
Ahmadi, Achachlouei Mohammad. "Environmental Impacts of Electronic Media : A Comparison of a Magazine’s Tablet and Print Editions". Licentiate thesis, KTH, Miljöstrategisk analys, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-118835.
Pełny tekst źródłaQC 20130306
Uz, Zaman Atiq. "Technical Development of Waste Sector in Sweden: Survey and LifeCycle Environmental Assessment of Emerging Technologies". Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-46334.
Pełny tekst źródłaBotes, Jan Adriaan. "Development, characterisation and verification of an integrated design tool for a power source of a soya business unit / J.A. Botes". Thesis, North-West University, 2007. http://hdl.handle.net/10394/1943.
Pełny tekst źródła